2022-07-09 Webbkameran vid Hertingforsen filmade nattens jakt i Ätran.

Klockan 03:48 pågick ett sällsamt skådespel inför webbkameran i Falkenberg. Laxen kämpade för sitt liv för att inte bli frukost till en av Ätrans uttrar.

Redan år 1897 skrev dagspressen om den rikliga förekomsten av uttrar vid Tullbron i Ätran. På denna tid var också laxfiskets fångster rikligare än dagens. Förekomsten av utter skall nu ses mot bakgrunden att laxuppvandringen i Ätran fördubblats från ca 2000 till ca 4000 efter Hertingprojektets tillkomst 2013.

Naturen är så vist inrättad att det oftast förekommer ett naturligt samband mellan predatorer och bytesdjur. När det finns gott om lax finns det förutsättningar för utter och kungsfiskare i Hertingforsen. Fåglar och däggdjur tar av naturens överskott och de mest tillgängliga (sjuka) fiskarna. När det finns ett överskott av lax har beståndet god motståndskraft mot olika typer av miljöförändringar såsom torka, temperaturhöjning och försurning.

Korttidsregleringen i Ätran ger en årlig beräknad dödlighet av 34 500 laxar i Ätran (Källa: Länsstyrelsen i Halland). Regleringen orsakar även en nedsatt kondition hos laxynglen som skall göra en mödosam och farofylld resa till sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland.

Vattenkraftens påverkan på vandringsfisken i Ätran skall nu 2024 prövas av miljödomstolen enligt modern miljölagstiftning. Naturnytt har stora förhoppningar på att det skall ge mindre skador och ett överskott av lax till både laxfiskare, kungsfiskare och uttrar.

2022-07-03 Fjorton fjärilsarter är rödlistade i Halland och fyra är helt försvunna. Den ”absolut främsta orsaken” är förändrad markanvändning som modernt skogs- och jordbruk.

Statens Lantbruksuniversitet visar i en ny rapport att av de 117 dagfjärilsarter som är bofasta i Sverige är en tredjedel (39 arter) rödlistade och 18 arter hotade. De senaste 70 åren har tillbakagången förvärrats. Läs rapporten här.

Väddnätfjärilen som Naturnytt fotograferade på Öland i sommar har försvunnit från sex län och återstår nu endast i 7 län.

Läget är allvarligt. Enbart i Halland är 14 dagfjärilsarter rödlistade och fyra har försvunnit. Det är en stor utmaning att styra om utvecklingen för att förhindra att fler arter hamnar på rödlistan eller dör ut från Sverige, skriver SLU och WWF i rapportens sammanfattning.

EU kommissionen har uppmärksammat förlusten av biologisk mångfald i Sverige och i Europa. Därför har EU antagit en ny Nature Restoration Law för att undvika fortsatt förlust av biologisk mångfald i Sverige och i övriga Europa. Beslutet åtföljs av ett bidrag på 100 miljarder euro. Nu hoppas Naturnytt att Sverige önskar ta del av och utnyttja detta miljardbidrag, för fjärilarnas skull! Läs mer här.

2022-07-01 Onsdagen i förra veckan beslutade EU Commissionen att anta banbrytande lagstiftning för att restaurera skadade ekosystem så att vi får tillbaka vår natur, även i Sverige! Läs mer här.

Överenskommelsen innebär att Europas natur skall restaureras till 2050 samt att användningen av bekämpningsmedel skall halveras till 2030.

Denna nya, gemensamma EU-lag är en avgörande markering för att restaurera naturen och undvika pågående kollaps samt att förebygga de värsta verkningarna av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

 Beslutet åtföjs av en rejäl fondering av medel: under det aktuella finansiella ramverket förstärks för ändamålet med ca 100 miljarder € som görs tillgängligt för att öka biodiversiteten, vilket även inkluderar restaurering.

En av de centrala punkterna är: Borttagande av dammar i floder så att minst 25 000 km återställs till fritt flödande älvar utan hinder och reglering till 2030.

Tillsammans med regeringens bidrag på 70 miljarder SEK till kraftverken i Sverige och bolagens bildande av vattenkraftens miljöfond på 10 miljarder SEK fattas det inte pengar för att restaurera döda åfåror och stängda svenska vattendrag. Detta är goda förutsättningar inför omprövningen av vattenkraftens omoderna lagar vilket skall ske nu i den nationella planen (NAP). Ätrans omprövning påbörjas 2024 och Suseåns omprövning pågår! Nu finns förutsättningar för ett rejält lyft för biologisk mångfald i alla svenska vatten!

2022-06-09 Vattenmyndigheterna meddelar i dag att regeringen godkänt deras åtgärdsprogram för perioden 2021-2027. Läs mer här.

Regeringen konstaterar i sitt beslut att de flesta av åtgärderna handlar om det som brukar kallas grundläggande åtgärder, alltså sådant som egentligen redan är minimikrav enligt gällande lagstiftning. Läs mer om regeringens beslut här.

Regeringen har nu noga utrett om vi följt gällande lagstiftning, och Vattenmyndigheterna känner sig stärkta med att det nu finns ett gediget stöd från regeringen för det sätt som Vattenmyndigheterna arbetar för att ta fram åtgärder. De åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen ska nu leda Sverige mot ett bättre vatten under de kommande sex åren. Detta var ett viktigt besked för svensk vattenförvaltning, säger Irene Bohman vid vattenmyndigheten.

Miljödepartementet skriver i ett Pressmeddelande 2022-06-07:
– Arbetet med att leva upp till kraven i EU:s vattendirektiv till 2027 behöver skyndas på. I och med dagens beslut kan detta viktiga arbete fortsätta samtidigt som det blir tydligare för alla berörda parter vad som gäller, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Citerat från Regeringsbeslut 2021-06-07:
”Regeringen konstaterar att omprövningarna enligt nationella planen för moderna miljövillkor (NAP), kan påbörjas innan vattenmyndigheterna fastställt åtgärdsprogrammen för 2022-2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den nationella planen för moderna miljövillkor i vattenkraften och inte genom åtgärdsprogrammen för vatten. Med detta anser regeringen att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:CU33, M2022/00641) som avser att senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökan är tillgodosedd.”

Ätran skall enligt Nationella Planen (NAP) omprövas enligt modern miljölagstiftning 2024 och 2027. Vandringsfisken är i akut behov av förbättringar då en stor del av Ätrans ål och lax redan omkommit på grund av omoderna vattendomar.

2022-06-04 I en 90 år gammal, gulnad Hallandsposten från 20 augusti 1932 finns en intressant artikel om ålen.

Där kan man läsa om nyheten att fiskeriintendent J. Sörensen under de senaste åren har arbetat med ett nytt sätt att rädda Smålands ålfiske. Han forslar nämligen ålynglet från kusten på järnväg till Småland.

”Smålandsålen åker tåg från Sperlingsholm till Hylte numera. Tåget går i dag kl 17.10 Biljetter böra lösas senast i dag på f.m. Etthundrafjorton tusen ålar i år i Nissan och av fiskeriintendenten Sörensen sända till Hylte”.

”Men människornas herravälde och underkuvande av naturen har många gånger följder med sig som man inte tänker”. ” Och när ingenjörerna spände kraftverksdammar tvärs över floderna satte de också en spärr för ålynglet”. ”Till den ändan ha fabrikerna ålagts att anlägga vattenledare för ålynglet”.

Nu när vi skriver 2022 har Regeringen gett ålexperterna i uppdrag att utvärdera svensk ålförvaltning. Förvaltningen har byggt på att flygtransportera ålyngel från England till Sverige. Samt att fånga och transportera blankålen med lastbil förbi kraftverken.

Kraftbolagens och dammägarnas åläggande att upprätthålla fria vandringsvägar glömdes bort när ålens naturliga vandring skulle lösas med tåg, flyg eller tankbil. Visst är ålens vägar förunderliga?

2022-05-31 Regeringen ger nu Formas i uppdrag att utvärdera svensk ålförvaltning. Uppdraget skall slutföras före utgången av 2024 samma år som Ätrans vattendomar skall omprövas.

Enligt regeringsuppdraget kan forskare från Asien, Australien eller Nordamerika vara aktuella för uppdraget. Läs mer här.

Frågan om ålförvaltningen är i själva verket mycket, mycket enkel. Det handlar inte primärt om klimat, skogsbruk, jordbruk, bekämpningsmedel eller sjukdomar. Frågan är elementär och handlar om att utan ålyngel – ingen ål. Utan ålföräldrar – ingen ål.

Östersjöcentrum, Stockholms Universitet, skriver på sin hemsida: ”Myten om den katadroma ålen”. ”Ål kallas ofta för en katadrom art, som måste vandra upp i sötvatten för att överleva och växa till sig. Så är dock inte fallet”. Ändå rekommenderar man att intensifiera det regionala och lokala arbetet med att ta bort vandringshinder och öppna upp vandringsvägar för naturligt invandrad ål. Läs mer här.

Sveriges ledande ålexpert Håkan Wikström beräknade redan på Fiskeriverkstiden, före Havs- och Vattenmyndighetens tillkomst, behovet av ålyngel till Sveriges inlandsvatten (sötvattnen) för att upprätthålla en ursprunglig produktion av ål. Behovet är uppvandring av 188 -360 miljoner ålyngel årligen.

Krafttag ål/Energiforsk anger att ca 20% av ålynglen blir utvandringsfärdiga blankålar. Det innebär att ca 55 miljoner blankålar årligen producerades från Sveriges sötvatten. Vid en medelvikt på ett kilo blir det ca 55 000 ton. Detta kan jämföras med dagens ålfiske som fångar mindre än 100 ton. Och Krafttag åls trap & transport som varit ca 14 ton.

Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev 1973 i sin rapport för Ätrans vattenvårdsförbund: ”Om inget görs för ålens vandring kommer ålen inom kort att vara borta från Ätran”! Detta var provocerande för dammägarna.

Länsstyrelsen beslutade då med Ålplan Ätran att befria kraftbolagen från de vattendomar som innebar en skyldighet att hålla fria vandringsvägar för ålen. Frågan är om Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet har rådighet att på detta sätt ändra fastställda vattendomar.

Det kan lätt konstateras att ålynglen inte kan passera betongdammar. Blankål kan inte ta sig levande genom turbiner och därefter simma till lekområdet i Sargassohavet. Detta visas bl.a. av SVT:s uppdrag granskning och filmen ”Fiskarnas rike”.

Det är bra att Regeringen avsätter 3 miljoner årligen till Formas för att samla in kunskap om den mystiska ålen. I regeringsuppdraget nämns ordet fiske fem gånger. Orden dammar, vandringshinder eller kraftverk saknas i uppdraget. Och det behövs inte mer ”förhalande” ålforskning.

Kunskapen finns redan att om vi skall rädda den akut hotade ålen behövs fria vandringsvägar för de 55 miljoner blankålar som kan produceras i Sveriges inlandsvatten. Annars försvinner den akut hotade ålen inom kort.

2022-05-15 Hajdumpning i Lysekils hamn har upprört såväl allmänhet som yrkesfiskare. Åklagaren utreder nu om brott har begåtts.

Samtidigt med brottsutredningen om ett hundratal dödade hajar fortsätter en laglig dumpning av tonvis av haj till havs. De flesta av dessa hajar dör och det är helt enligt regelverket!

– ”Hade den här utrotningen pågått på land skulle den stoppats för flera decennier sedan”, säger en tjänsteman på Kustbevakningen till SVT. Enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation (FAO) sker ett enormt slöseri med världens marina djur.

Kustbevakningen ”råkade” nämligen i april i år vara ombord på en av dessa fisketrålare som i ett tråldrag fick upp drygt två ton pigghajar. Hajarna dumpades enligt reglerna tillbaka i havet trots att de flesta var döda. Läs mer här. och se SVT:s reportage.

Enligt Havs och vattenmyndigheten kan detta hända eftersom pigghajen är fredad och inte får ilandföras. Men hur är det med detta? Den pigghaj som säljs på fiskeauktionerna i Danmark och Sverige vet i alla fall inte om att den är fredad.

2022 har hittills landats och försålts ca 12 ton pigghaj i danska hamnar. Även Göteborgs Fiskhamn auktionerar ut rödlistad pigghaj till högstbjudande vilket man kunde se på deras hemsida. Hemsidan har dock spärrats med inloggningsuppgifter vilket räddar från insyn men det räddar inte hajen.

Naturnytt rapporterade redan 1 april i år att de hundra hajarna i Lysekil bara var toppen på isberget. Läs mer här. Svensk fiskeriförvaltning har drabbats av handlingsförlamning. Samtidigt som det är straffbart att meta en enda blankål eller dumpa några pigghajar i hamnen i Lysekil är det tillåtet att döda tonvis med blankål i kraftverken och att döda tonvis med pigghaj i massförstörande redskap eller till och med att sälja dessa fiskar på fiskauktionenerna i Danmark och Göteborg.

2022-05-13 Forskare rapporterar nu att salamandrarnas celler har en unik förmåga att läka skadade organ. Detta kan bli ett av läkekonstens viktiga verktyg i framtiden. Läs mer här.

Forskarna sätter nu sitt hopp till att denna kunskap kan komma att hjälpa hjärtpatienter så att hjärtat kan läka bättre efter en hjärtattack. Våra celler har svårt att läka medan salamandrarnas celler fungerar annorlunda så att läkningsprocessen påskyndas. Salamandrarna kan t.o.m. få en skadad arm att växa ut igen.

Det vi lär av salamandrarna kanske en dag kan komma att tillämpas på människan. Om det finns salamandrar kvar. Hundratals dör i trafiken bland annat i Vessigebro. Läs mer här. Denna nya kunskap om naturens fantastiska ekosystemtjänster visar att vi skall värna om naturen inte bara för naturens egen skull. Det kan även vara avgörande för vår överlevnad. Det planeras nu åtgärder för att rädda salamandrarna undan trafikdöden i Vessigebro.

Vi utgör en viktig del av naturen och utan naturens tjänster får vi det mycket sämre. Det kan till och med vara en fråga om överlevnad.

2022-05-11 Den europeiska ålen är akut hotad. Därför behövs kraftfulla åtgärder enligt EU:s Ålförordning.

Havs och vattenmyndigheten är den myndighet som ansvarar för ålfrågan. De skriver på sin hemsida att det råder ett generellt ålfiskeförbud sedan 2007. Nu ändras förbudsperioden för ålfisket i Östersjön i hopp om att rädda ålen. Läs mer här. Det skulle inte skada om man läste på om ålens livscykel för att vidta mer långsiktiga åtgärder för att skydda den hotade ålen.

Fiskeriverkets ålforskare konstaterade för ca 30 år sedan att det årliga behovet av ålyngelinvandring till inlandsvattnen var ca 188-360 miljoner ålyngel för att nå ursprunglig lekflykt. Enligt Energimyndigheten ger det en lekflykt på ca 20% dvs ca 38 000 till 72 000 ton blankål årligen.

Saken är den att kraftverksdammar stängt uppvandringen av ålyngel. I Ätran har dessutom Länsstyrelsen befriat kraftbolagen från att ha ålyngelledare. Utan ålyngel – ingen ål. Dessutom dör de flesta vuxna ålar när de skall passera ut förbi kraftverken. Antingen dör de i turbinen eller dör de på intagsgallren. Hundratals ålar körs årligen av kraftbolagens personal från gallren till soptippen. Utan lekvandrande ål – ingen ål.

”Krafttag ål” innebär att de största kraftbolagen ”kompenserar” med att årligen flyga ca 0,4 miljoner ålyngel från England till Sverige. Från denna transport fråntas och föds upp ca 120 ton ål som säljs för konsumtion! ”Krafttag ål” anlitar dessutom ålfiskare som fångar ca 14 ton ål som körs till havet med lastbil. Eftersom dessa ålar annars skulle dö i kraftverkens turbiner. Kraftbolagen kallar detta ”Trap & Transport”.

Havs- och Vattenmyndigheten har tillgång till sin föregångares, Fiskeriverkets, siffror på det ursprungliga behovet av ålyngel och blankål i svenska inlandsvatten. Då ser man att kraftbolagens åtaganden i ”Krafttag ål” i själva verket är ganska kraftlösa. För att rädda ålen behövs fria vandringsvägar så att ålen får tillgång till sina ursprungliga uppväxtområden och naturligt kan vandra tillbaka till Sargassohavet och leka.

Vi hör ofta att man inte vet varför ålen minskar och är akut hotad. Men kanske är det så enkelt att utan ålyngel blir det ingen ål? Hertingprojektet i Ätran är ett gott exempel där fria vandringsvägar återställts för ålen med användande av bästa möjliga teknik (BMT) och dokumenterat gott resultat. Läs mer om projektets positiva effekter för vandringsfisken här.