2022-12-29 Införandet av moderna miljölagar och åtgärder i Ätran räddar hotade lax- och ålbestånd.
Regeringen föreslår i sin promemoria 2022-12-16 M2022/02251 att omprövningen av moderna miljövillkor för Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs kraftverk senareläggs till den 1 februari 2028. Det innebär att åtgärder kan vara på plats tidigast 2031 med domstolsprövning på ett år och två års utförandetid. Kraftbolagen är till dess enligt “Ålplan Ätran” befriade från att hålla ålyngelledare vilket innebär att all naturligt invandrande ål utestängs från större delen av Ätrans vattensystem.
Regeringen har bedömt beslutets konsekvenser för miljön: ”Ett syfte med omprövningen för moderna miljövillkor är att förbättra förutsättningarna för Sverige nå kraven i art- och habitatdirektivet. Omprövningen förbättrar också förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. En konsekvens av förslaget att pausa omprövningen blir att även de miljöförbättrande åtgärder som följer av de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan”.
Naturnytt bedömer att regeringens konsekvensbedömning är ofullständig då förslaget att pausa Ätran får konsekvenser till 2046 :
- Alla ålyngel hindras från att vandra uppströms Yngeredsfors från 2023 till 2031
- Merparten av utvandrande blankålar dör i kraftverken från 2023 till 2031
- Om ynglen blir vuxna på 15 år upphör ålproduktionen dvs utvandringen av blankål åren 2038 till 2046!
- Ca 276 000 unika laxsmolt omkommer av korttidsreglering åren 2023 till 2031
Naturnytt konstaterar att Statkraft 2019 räknade 260 000 uppvandrande ålyngel i Lagan. Därför kan flera års avstängning av ålyngeluppvandringen även i Ätran antas orsaka betydande miljöskada. Under senare år har Ätran årligen producerat ca 5000 utvandrande blankålar. (Källa: “Ål i Ätran” Tielman m.fl.). En utebliven utvandring 2023–2031 och 2038–2046 innebär därför en betydande miljöpåverkan. Dessutom innebär ett bortfall av ca 276 000 unika Ätransmolt under 2023–2031 en starkt negativ inverkan på Sveriges samlade atlantlaxbestånd och på Ätrans unika laxbestånd. (Källa: Sjöstrand)
Naturnytt menar därför att varje senareläggning och fördröjning av moderna miljövillkor innebär en betydande miljöpåverkan på Ätrans biologiska mångfald. Den är inte heller förenlig med Sveriges nya åtaganden enligt COP15, art- och habitatdirektivet, vattendirektivet eller ålförordningen. Vattenkraften bör snarast omfattas av modern miljölagstiftning så att alla vandringsfiskar får fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom behöver förlorade habitat restaureras och effekterna av korttidsregleringar reduceras.
Sveriges älvar har under mer än ett sekel varit utsatta för betydande miljöpåverkan. Behovet är nu akut av restaurering och återställning till naturliga hydrologiska förhållanden. Hertingprojektet är ett gott exempel på hur detta kan åstadkommas med bästa möjliga teknik. Projektet visar hur kraftbolagen med rätt åtgärder kan undvika betydande miljöpåverkan och dessutom generera stora ekologiska och socioekonomiska vinster med positiva nettonuvärden på miljonbelopp. (Källa: Länsstyrelsen i Hallands län).DN_2018_18 (lansstyrelsen.se)
