Kategoriarkiv: Laxens år 2019

Fler puckellaxar i Ätran

2021-07-05 Nu har kameran vid Herting i Ätran registrerat fem puckellaxar!

Puckellaxen är en invasiv art som skall stoppas så att den inte får fäste i de svenska laxälvarna. Statens Lantbruksuniversitet har skrivit en fin rapport om hur vi gemensamt skall agera för att hindra fortsatt spridning. Läs mer här. Problemet är att rapporten ställts på bokhyllan och de ansvariga på Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten samt SLU har semester eller tilldelats andra arbetsuppgifter.

Vad behöver då göras? Myndigheterna behöver samla in information om hur invasionen fortskrider och vad som behöver göras. Kameror insamlar bilder som kan ses på nätet på adressen fiskdata.se. Man kan rapportera digitalt till SLU. Insamling av e-DNA från våra älvar skulle ge viktig kompletterande information. Vi skulle då få veta hur långt upp i vattendragen som puckellaxen spridit sig och i vilka vatten den förekommer.

Naturnytt har tidigare föreslagit insamling av fjäll för analys med ICP-OES teknik för att se om laxarna är födda i Ätran eller kommer från annat vatten. Läs mer här.

Om du fångar eller hittar en puckellax kan du bidra med att avliva den oönskade puckellaxen, den smakar dessutom bra som maträtt! Du kan även rapportera fångst samt att ta prover för fjällanalys och eventuella sjukdomar.

Svenska myndigheter har tyvärr inte efterfrågat detta. Men på finska naturresursinstitutet finns en bra beskrivning hur fjällprov skall tas på laxfiskar, läs mer här. Torka bort slem och ta ta provet strax ovanför sidolinjen mellan ryggfena och fettfena. Lägg 10-20 fjäll i en liten påse av papper (kan du vika själv) som sedan kan förvaras torrt och svalt tills någon på myndigheten kommer på att det vore bra att ha denna uppgift. Notera dina kontaktuppgifter på påsen samt uppgifter om fisken som art, plats, fångstdatum, kön, längd, vikt mm av intresse.

Om fisken är född i Ryssland, Norge eller i någon svensk älv har stor betydelse för hur vi skall tackla problemet med puckellaxen!

Flod får lagliga rättigheter

2021-04-09 Den kanadensiska floden Magpie River blir den första floden som får lagliga rättigheter i Kanada. Läs mer här.

Tidigare har floder på Nya Zeland, Ecuador och Indien fått lagliga rättigheter vilket innebär att älven kan få sina rättigheter försvarade i domstol.

Beslutet har tagits av den lokala kommunen (local municipality of Minganie) och innebär att den ca 30 mil långa floden får nio unika rättigheter som skall kunna försvaras i domstol om de kränks.

Bland rättigheterna kan nämnas älvens rätt att flöda och älvens rätt att bibehålla den naturliga biologiska mångfalden.

Tankarna går osökt till Sverige och frånvaron av rättigheter för de svenska älvarna. Naturnytt beskrev detta redan 2017. Läs mer här.

Sverige är i detta sammanhang ett u-land men nu har EU bestämt att Sverige skall införa modern vattenlagstiftning. Vattenmyndigheterna efterfrågar nu (till 2021-04-30) synpunkter på hur Ätran skall förvaltas för att leva upp till EU:s vattendirektiv.

Vi kan ju börja med att ge floderna juridiska rättigheter på samma sätt som man nu gör i andra världsdelar där man förstått vattnets värde. Sedan måste Sverige inse att vi inte kan stänga av vattentillförseln helt i älvarnas naturliga huvudfåra så som Uniper gör på fem ställen i Ätran. Det kränker älvens rätt att flöda.

Sverige måste också inse att kraftig korttidsreglering kränker den biologiska mångfalden. Unipers korttidsreglering vid Ätrafors tar årligen livet av 34 500 laxsmolt. De svenska älvarna är i ett trängande behov av rättigheter på samma sätt som älvarna i Indien, Nya Zeeland, Ecuador och Kanada nu får lagliga rättigheter.

Laxarna vandrar i Ätran

2021-04-03 Vandrande laxar passerar nu kameran vid Herting. Laxarna har kunnat vandra naturligt de sju senaste åren sedan Hertingdammen revs.

Laxarna kan återgå till det naturliga vandringsmönster som rådde i århundranden och årtusenden före kraftverksepoken. Laxarna stiger nu redan i mars ca en månad tidigare än när de var hindrade av dammbyggnaden vid Herting.

Länsstyrelsens elfiskare Hans Schibli brukar vänligen sända bilder på årets första lax vid Nydala. Hasse skrev 2017:
Hej Ingemar! Första laxen kom igår em 29 mars, hona 85 cm, kompakt ca 7 kg, med honlus. Vattentemp: 4,9 c. Fantastiskt !
Med vänlig hälsning, Hasse.

Man slås av tanken att dessa första honlaxar som äntrar Ätran är trillingar lika som bär när det gäller storlek och utseende. Och det är ju inte så konstigt, de tillhör ju alla Ätrans genetiskt unika laxstam!

Nydala 2017-03-29. Sven-Erik Möller med nystigen blanklax.
Två premiärlaxar från Nydala olika år men ändå så lika till utseende. Foto Hans Schibli.

Laxens vandring i Ätran stoppas fortfarande av kraftverksdammar och andra hinder. Dessa skall nu omprövas i den Nationella planen för vattenkraften. Före den 30 april 2021 skall synpunkter lämnas in till Länsstyrelserna. Vi får hoppas att man tar lärdom av Hertingprojektet och öppnar upp fler av laxens tidigare forsar i Ätran!

Rävigeforsen (Ätrafors), Vinån, Stockån och Högvadsån är bara några exempel på områden där ätranlaxens naturliga vandring fortfarande stoppas av vandringshinder och dammar. Ätran och laxen är värd att vårda!

Årets arkitekturpris 2020

2021-03-10 Vinnaren av årets arkitekturpris i Östergötland blev Tekniska Verken för sitt arbete med en fiskväg i Stångån vid Nykvarnsholmen i Linköping.

Motiveringen lyder: “Nykvarnsholmen är ett positivt bidrag i Linköpings stadsmiljö med fokus på behov och värden för både människor och natur. På platsen möts natur, historia, pedagogik, teknik och estetik. Tekniska förutsättningar har vävts samman med värden för vistelse och ekologi till en helhet som respekterar och ansluter väl till sitt sammanhang”.

Motiveringen fortsätter: “Projektet ger inte bara värden på den specifika platsen utan även i ett större sammanhang, genom att vara en del av stadens planerade stadspark, skapa förutsättningar för ett mer levande vattendrag samt öka allmänhetens kunskap om biologi och historia. Projektet har gett mer än bara en plats och är en del i arbetet mot mer långsiktigt hållbara samhällen.” Läs mer här.

Det kommer allt fler projekt som uppmärksammar behovet av åtgärder för levande vattendrag med goda förutsättningar för vandringsfisken. Flera kommuner och städer använder dessa projekt i sitt positiva arbete för en ökande ekoturism.

Falkenbergs kommun genomförde 2013 ett av Sveriges mest omfattande projekt med att återskapa Hertingforsen i Falkenberg. Destinationsbolaget har tagit fram ett förslag till Besökscentrum med café, informationslokal och föreläsningssal. Förslaget har tagits fram efter flera medborgarförslag på samma tema. Nu hoppas Naturnytt att Falkenberg blir först med att besluta om att realisera dessa planer och få ett eget “Laxens Hus” i Halland. Men förutom Falkenberg så hyser laxens landskap flera fina laxåar och städer som satsar på en hållbar naturturism. Rökt Halmstadslax gick på export från början av 1600-talet till hela Hansaområdet. I Stockholm omtalas att laxen ”ätes af de skönaste damer med synnerlig smak”.

PS 2021-03-14 Kulturhuset Argus vinner årets arkitektpris i Falkenberg. Läs mer här. “Juryn för Sveriges Arkitekter Hallands Pris gratulerar Falkenberg till en vacker byggnad. Juryn ser också fram emot den fortsatta utvecklingen av kvarteret och gymnasieskolan samt den nya stadsparken.” Invånarna ser också fram emot att den nya stadsparken blir en “grön lunga” i den allt mer urbaniserade miljön. DS

Hertingforsen återskapades 2013. Laxarna leker och flugfiskarna svingar sina dunkrokar i forsen. Men uppföljande satsningen med “Laxens hus” kom av sig och har nu vilat i sju år. Hertingforsen är dock ett gott exempel för att öppna upp Ätrans övriga forsar. Värdet för laxen och värdet för kommunen är ofattbart stort.

Tiotusentals döda musslor

2020-11-01 Kraftbolaget sänkte under helgen drastiskt vattennivån i dammarna i Ätran. Tiotusentals stormusslor kämpar för sina liv.

Det blev ingen lugn Allhelgonahelg för stormusslorna vid Ätrafors. Tiotusentals musslor hamnade på torra land när kraftbolaget tog det vatten som musslorna behöver för att andas.

2020-11-01 Målarmusslorna ritar sina sista dödsrunor i sanden vid Ätraforsdammen.

Snälla närboende uppmärksammade musslornas situation och gick på stränderna och plockade musslor som de kastade tillbaka i vattnet. Men det var bara en droppe i havet på de kilometerlånga torrlagda stränderna. Förra gången anlitades Farmartjänst för en gedigen räddningsinsats. Läs mer här.

Men denna helgdag fick musslorna klara sig själva. Och det gick inte så bra. Stora dammusslan, allmänna dammusslan och den rödlistade äkta målarmusslan fanns alla bland de döende musslorna.

2020-11-01 Stormusslan tar sina sista andetag i stillhet under Allhelgonahelgen vid Ätraforsdammen. Tiotusentals artfränder går samma öde tillmötes när timglaset rinner ut. Den annars slutna musslan ser ut att säga något till betraktaren. Denna gång uteblev Farmartjänsts räddningsaktion.

förvaltningsplan för laxen i Ätran

2020-07-14 Jordbruksverket beviljade 2018-01-03
445 000 kronor till framtagande av en förvaltningsplan för Ätran. Nu går den treåriga bidragsperioden mot sitt slut 2020-12-31.

Jordbruksverket skriver i villkoren: “…framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga fiskevårdsområdes-föreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.

Jordbruksverket skriver vidare: “Framtagande av planen innefattar även framtagande av en webbaserad portal. Portalen ska vara utformad på ett sådant sätt som beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens rapport (förvaltning av lax och öring 2015:20), med syfte att skapa transparens, kunskap och ökad möjlighet till delaktighet i förvaltningen“.
Läs mer på Jordbruksverkets hemsida här.

Projektet beskrivs även på hemsidan för Lokalt Ledd Utveckling Halland LLUH där man kan läsa: “Utvecklings- och förvaltningsplanen ska skapa långsiktighet och säkerställa att den framtida utvecklingen av fisket sker på ett hållbart sätt, att förvaltningen är hållbar med hänsyn till beståndet”. “Projektet skapar också förutsättningar för att mer resurser läggs på fiskevårdande åtgärder i Ätran“. Läs mer här.

Det är mycket glädjande att fiskerättägarna och fiskevården för vandringsfisken nu får sin röst hörd i Ätran. Naturnytt har tidigare rapporterat om allvarlig miljöskada på Ätrans laxbestånd. Läs mer här.

En fiskevårdsplan för vandringsfisken kommer nu mycket lägligt och kan ligga till grund för fiskevårdande åtgärder inför kommande omprövning av Ätrans vattendomar 2027.

Vattenmyndigheten skriver i sitt förslag till åtgärdsplan för Ätran: “För att uppnå god ekologisk potential i befintliga torrfåror/naturfåror krävs det att minimitappningen är minst lika stor som medellågvatten-föringen i Ätran. Minimitappning behöver införas i torrfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs kraftverk där det idag förekommer nolltappning”.
“Korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk har en påverkan på nedströms vattenförekomster som ingår i Natura 2000-området. Åtgärder för att minska korttidsregleringens effekter och införa miljöanpassade flöden behövs för att minska miljöpåverkan i den nedre delen av Ätran och stärka bevarandestatusen för lax i Natura 2000-området”. Läs mer här.

Kraftkoncernen Uniper har enligt Wikipedia en omsättning på 72,238 miljarder euro. Om de likt Falkenbergs kommun släppte föreslagen minimitappning i den nu döda åfåran skulle de få en starkare miljöprofil. Varje år som laxar dör i döda åfåran vid Ätrafors är en belastning både för laxbeståndet och bolaget.

Yngeredsforsen är mäktig när vattnet forsar. Ätrans torrlagda åfåror är ca en mil och kan producera hundratusentals laxyngel om Ätrans vatten får flöda fritt. Hertingforsen är ett gott exempel där 30 000 laxyngel har sina uppväxtområden efter 70 år av torrläggning.

Havsnejonögonen vandrar i Ätran

2020-06-01 De senaste fyra dagarna från fredag till måndag har det räknats tio havsnejonögon och nio laxar i fiskräknaren vid Herting.
Havsnejonöga fotograferat av Thomas Andersson/N när Krister Lindkvist lyfte de hotade djuren förbi dammen vid Herting (före 2013 när dammen revs).

Vi vet extremt lite om livet för havsnejonögonen. Kameran vid Herting visar att just nu är tiden för deras lekvandring. Vi kan också anta att det fina vädret med ökande vattentemperatur är en faktor som triggar deras lekvandring.

Vi vet också sedan tidigare att havsnejonögat är svagsimmande och inte klarade att vandra upp i laxtrappan. Krister Lindkvist fick därför lyfta nejonögonen över dammen för att de skulle nå sina lekområden. Men nu är dammen borta och de kan självmant simma upp genom Hertingforsen.

Dessa dagar har det också varit extremt lågvatten vilket gör att en del av laxynglens uppväxtområden är torrlagda. Kanske är det också så att havsnejonögonen då har extra lätt att ta sig genom fiskräknaren vid Herting. Inget ont utan att det har något gott med sig!

Nu hoppas vi på en lyckad lek fram till midsommar för havsnejonögonen, så att denna urtidsfisk kan fortleva i Ätran. Nejonögonen har en utvecklingshistoria som går längre tillbaka i tiden än när dinosaurierna fanns på jorden. Det känns rätt att de nu kan nå sina forna lekplatser i Ätran.

PS Fram till 2020-06-04 har det filmats 37 havsnejonögon i räknaren vid Herting DS.

Laxparasit undersöks

Sportfiskarna undersöker nu i vår förekomsten av laxparasiten (Gyrodactylus Salaris) i våra västkuståar på uppdrag av Hav, enligt ett särskilt program. Läs mer på Sportfiskarnas hemsida här.

Laxparasitens spridning på västkusten är en lång och pinsam historia. Först upptäcktes den i Göta Älv och Säveån i slutet av 1980-talet. Därefter upptäcktes den 1991 i Ätran av dåvarande kommunekologen. Legendariske fiskerikonsulenten Brodde Almer hade då flaggat för dålig överlevnad av laxyngel i Högvadsån. Tankarna gick till kalkningen som kanske inte fungerade? Vad Brodde inte visste var att laxar odlade i Laholms laxodling och utplanterade i Ätran bar på den fruktade laxparasiten.

Åsikterna går isär om parasitens ursprung och vad den betyder för överlevnaden av vår Atlantlax. De som vill “sopa problemet under mattan” menar att parasiten har alltid funnits i Sverige och den har därför ingen påverkan på laxens överlevnad. Då har myndigheter och odlingsverksamhet inget ansvar för att den införts och inget ansvar om parasiten orsakar stor dödlighet hos laxen.

Därför gjordes 1997 en utvärdering av effekterna på Ätranlaxen efter fem års studier av kommunen, Sportfiskarna och Stockholms Universitet under ledning av parasitexperten Göran Malmberg. Undersökningen kan läsas i sin helhet här.

Några fakta från rapporten:
1. Malmberg analyserade prover från Laholms laxodling på 1980-talet när Laganodlingen odlade och kraftbolaget satte ut smolt i Ätran som kompensation för regleringar. Smolten konstaterades infekterad med laxparasiten. (Malmberg pers.com.)
2. Författarna drar slutsatsen att laxparasiten är införd till Ätran och inte är ursprunglig i vår fauna.
3. Författarna dokumenterar att överlevnaden av yngel på uppväxtplatserna från yngel till smolt minskar med ca 80-90% jämfört med perioden när parasiten inte var införd.
4. Författarna föreslår ett antal viktiga åtgärder för att hindra att parasiten sprids till fler västsvenska vattendrag.

Högvadsån. Utvandrande mager, parasitangripen smolt som är dåligt rustad att påbörja resan till sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland.

Laxparasiten är en liten knappt millimeterstor hakmask som fäster på utsidan av fisken och äter hål på fiskens skyddande slemskikt och hud. Vuxna fiskar klarar detta men yngel som infekteras med hundratals och tusentals maskar lider svårt. “Förnekarna” av teorin att parasiten inte påverkar laxen har som argument att minskningen beror på att något är fel i havet då smolten inte kommer tillbaka. Betänk då att parasitangripen smolt har svårt att klara den mycket kostsamma omställningen från sött till salt vatten.

Minskningen av mängden tvåsomriga laxyngel i Högvadsån talar också sitt tydliga språk. Det kläcks många laxyngel men dessa överlever inte till sin andra sommar i Högvadsån.

Högvadsån producerar bra med årsyngel. Efter införande av laxparasiten överlever få ynglen till andra sommaren. Minskningen tycks ha stabiliserats på 80-90% av ursprunglig kapacitet. Myndigheternas rapporter separerar inte olika årsklasser av laxyngel vilket innebär att effekten på den minskade överlevnaden döljs.

Läs mer om åtgärder för att rädda Ätranlaxen här.

Förra Decenniet 2010 och det nya decenniet 2020

2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.

Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon “flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.

Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra “Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.

Strömstaren kan ses dyka efter nattsländelarver s.k. “husmaskar” i Hertingforsen.

Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.

En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.

Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!

Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.

Världsarven revideras Ätran en värdig kandidat?

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: “Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) “Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var “Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den “ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.