2024-09-27 Kattegatts kustvattenråd och Länsstyrelsen i Halland skall ha en eloge för att de i veckan bjöd in till ett seminarium för att belysa situationen för Atlantlaxen på Västkusten.

Situationen är den att mindre än fem procent av naturlaxen återstår och behovet är stort av åtgärder för att förvalta laxen så att vår landskapsfisk åter kan trivas i våra halländska åar. Därför är det viktigt att alla som påverkar laxbestånden tar ansvar för sina åtgärder.

Ida Ahlbäck Bergendahl från SLU berättade om det internationella arbetet som pågår inom NASCO för att skydda laxen. SLU konstaterar att 19 av västkustens 24 laxälvar har nedsatt reproduktionsförmåga med mindre än 10 smolt per 100 kvadratmeter och därför är i akut behov av åtgärder för att vända den negativa trenden. Det gäller exempelvis Lagan, Nissan, Fylleån, Suseån, Ätran med Högvadsån, Viskan och Kungsbackaån.

Jens Persson och Håkan Carlstrand från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) presenterade ett förslag på nya regler och hur tidsplanen ser ut med remisstid och ett planerat beslut om ändrade föreskrifter till den 25 januari 2025.

HaV verkar för en beståndsspecifik förvaltning av Västkustens laxbestånd. Det innebär att den mängd lax som återvandrar till varje å skall öka. Förslaget som HaV presenterade var begränsat till åtgärder för spöfångad lax. Eftersom Sportfiskarna i stor utsträckning genomfört dessa åtgärder får det begränsad effekt. HaV missar samtidigt andra åtgärder som kunde göra skillnad för att förbättra bestånden.

Hav efterfrågade en öppen diskussion om det fanns flera ytterligare förslag till åtgärder. Åhörarna kom med flera konstruktiva förslag:

1. Vattenkraften behöver ta sitt ansvar. Vandringshinder, torrläggning, korttidsreglering behöver miljöanpassas! Exempelvis reduceras årligen produktionen med 61 000 laxsmolt i Ätran på grund av verksamheten vid Ätrafors kraftverk.
2. Vattenkraften har dämt in forna laxhabitat. Öppna dessa för att återuppta den förlorade produktionen av lax! (Ex Lillån).
3. Allmänheten får fiska med nät, ut till 3m djup, på blandbestånd av lax utefter södra västkusten och i Laholmsbukten. Detta fiske slår urskiljningslöst mot svaga laxbestånd varför det bör upphöra.
4. Laxparasiten Gyrodactylus salaris slår hårt mot de svenska atlantlaxbestånden bl.a. i Ätran. Inled ett samarbete med Norge för att lära mer om klorbehandling för att bekämpa parasiten. Inför ett testområde i svenska laxvatten.
5. Kalkningsverksamheten är viktig för laxynglens överlevnad. Bibehåll den nivå som rekommenderas av norska forskare när det gäller pH-status för lax. Sök EU-bidrag om svenska staten inte prioriterar kalkningen.
   
   Sammanfattningsvis kan sägas att HaV:s förslag om begränsat sportfiske inte räddar vandringsfisken varken lax, ål, havsnejonöga, staksill eller majfisk. Alla som påverkar vandringsfisken inklusive vattenkraften måste ta sitt miljöansvar om vi skall ha ett livskraftigt bestånd av atlantlax i Sverige.

2024-09-24 Kattegatts kustvattenråd och Länsstyrelsen i Halland bjuder i morgon (kl 13-16) in till information och dialog om det bekymmersamma läget för laxen. 2024 är första året med fiskeförbud i våra åar på grund av svaga laxbestånd. Mindre än 5% av vildlaxen återstår.

Hur vi gemensamt kan jobba vidare för att stärka beståndet av atlantlax.

1. ”Kan Miljön Vänta”? Svaret är nej, ”Konsekventa Miljölagar för Vatten” behöver snarast införas där fiskens fria vandring hindras. Fisken behöver återfå sina förlorade habitat.
2. Atlantlaxens habitat skyddas av N2000 som är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda. Åtgärder skall vidtas så att inga verksamheter i anslutning till N2000 påverkar värdet av laxen negativt som ex. dämning eller reglering. I Ätran påverkas N2000 området för laxen genom nolltappning (Högvadsån), torrläggning (huvudfåran) och korttidsreglering (Ätrafors) som årligen dödar 61 000 smolt. Huvudfårans smoltproduktion reduceras enligt Länsstyrelsen till 9000 smolt årligen av denna verksamhet.
3. Miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Biologisk mångfald behöver stärkas, inte försvagas.
4. Kraftigt Modifierade Vatten KMV är en chimär som blir en falsk förevändning för att inte behöva vidta moderna miljöåtgärder. Om man dämmer eller torrlägger ett vatten kan det återställas genom att dammen tas bort och torrfåran vattenbegjuts. Strax återkommer då tidigare biologisk mångfald i form av bottendjur, vandringsfiskar, fåglar och utter. Hertingprojektet är ett utmärkt exempel på detta. I Sverige finns över 10 000 dammar. 972 torrfåror har identifierats varav de flesta (366) är belägna i Götaland. Merparten av dessa går lätt att återställa varför de inte skall klassas som kraftigt, fysiskt modifierade. (KMV)
5. Inför NAP behöver värdet av naturresursen fastställas. Ingångsvärdet måste vara relevant. Ätrans värde anges till 0,3-0,4 och Nissans värde anges till 0,5 på en skala från 0-1. Ätrans värde uppströms Ätrafors är inte noll som anges i Länsstyrelsens SÅV. Ålproduktionen från Sveriges inland är inte 300 ton utan i storleksordningen 50 000 ton. Skyddsvärdet av en ål är enligt finska jord- och skogsbruks Ministeriet 3510 euro. Skyddsvärdet av en insjölax är 7510 euro.
6. Inför NAP behöver omfattningen av nuvarande skada dokumenteras. Hur många fiskar dör av korttidsreglering, torrläggning samt galler och turbindöd. Hur många fiskar samlar kraftbolagen till tippen från sina anläggningar? 2023 noterades 222 döda ålar vid stickprovskontroll vid Ätrafors-Yngeredsfors kraftverk. Tillsynsmyndigheten bör kräva att kraftbolagen som egenkontroll rapporterar denna förlust av fisk.
7. Smolt-besefällan i Indexälven bör snarast sättas i funktion. Hur ser utvandringen av smolt, besor, ål, majfisk m.fl. ut?
8. Ålplan Ätran är i stort behov av att snarast revideras.
9. Åtgärder i Ätrafors och Yngeredsfors har potential att återställa en produktion av vild atlantlax som är lika stor som Sveriges nuvarande produktion av vild atlantlax från alla 24 laxförande vattendrag.
10. Samarbete bör snarast återupptas med Norge angående forskning på laxparasiten. Kan några av de norska åtgärderna överföras till svenska förhållanden? Kraftbolagen bör ta merparten av det ekonomiska ansvaret eftersom de med kompensationsodlad lax från Laholmsodlingen infört parasiten på västkusten.
11. Reglering av fisket vänder inte trenden att mindre än en procent av ålbeståndet och mindre än fem procent av laxbeståndet återstår. Det kan endast marginellt minska takten i försvinnandet. Fisket utgör en del av kulturhistorien med laxarvet och ålarvet. Åtgärderna bör därför koncentreras till återställande av fria vandringsvägar och habitat med opåverkad hydromorfologi.
    
    Harren är utrotad från västkusten. Majfisken och Staksillen står på tur. Ålen och havsnejonögat är akut hotade. Laxen är inte längre inom säkra gränser. Införandet av åtgärder och Konsekventa Miljölagar för Vatten kan inte vänta längre om vi vill rädda dessa fiskarter och lokala bestånd från utrotning. Skall vi bli den sista generationen som fick uppleva vandringsfisken och som inte lämnade över denna naturresurs till kommande generationer. Tiden att rädda vandringsfisken håller på att rinna ut men med rätt åtgärder kan den ännu räddas.
    
    

2024-04-06 Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål är direkt bindande och gäller i alla medlemsländer. Den blir en del av den nationella lagstiftningen genom sitt ikraftträdande. EU-förordningar gäller i alla medlemsländer och skall tillämpas i sin helhet oberoende av nationell lagstiftning.

EU-förordningar är bindande rättsakter och om ett medlemslands nationella bestämmelser strider mot en gällande EU-förordning är det EU-förordningen som gäller. EU-rätt, exempelvis en förordning, går således före svensk rätt. Länder som inte följer EU-lagarna kan hamna i EU-domstolen.

Ålförordningens Artikel 2 punkt 4 säger att varje land skall minska dödligheten så att minst 4 av 10 blankålar kan ta sig ut i havet, i förhållande till den utvandring som skulle ha funnits om inte vattenkraft, fiske och andra mänskliga faktorer hade hindrat beståndet. Enligt punkt 7 skall varje förvaltningsplan för ål innehålla åtgärder för att uppnå, övervaka och kontrollera det mål som anges i punkt 4.

Hur tillämpas då Ålförordningen i Sverige? I Sverige finns över 2000 vattenkraftverk. Sverige klassar de större verken som KMV, kraftigt modifierade vatten. Det innebär att dessa dammar och kraftverk stängs för vandringsfisken och ålen. Sverige lever inte upp till ålförordningen.

I exempelvis Ätran har man ersatt Ålförordningen med ”Ålplan Ätran”. Det innebär att kraftbolagen köper ålyngel från England och Frankrike och omflyttar dessa till lämpliga sjöar och uppväxtområden uppströms kraftverken. Svenska myndigheter tillåter fiske uppströms tredje kraftverket med motiveringen att ålarna ändå inte kan ta sig levande förbi alla kraftverkens galler och turbiner på vägen!

Bolagen är befriade från ålyngelledare i Ätran eftersom de köper och omplacerar ålyngel från England. Länsstyrelsen i Halland har dessutom prioriterat bort tillsynen på kraftverken i väntan på den nationella miljöprövningen som svenska regeringen har pausat. Detta strider mot ålförordningen Artikel 2 punkt 7.

Professor Kim Aaerestrup vid DTU i Köpenhamn räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen låg på 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Enligt Kim Aaerestrups uppskattning bör Sverige ha haft 30 till 40 gånger större ålproduktion än Danmark. Källa: SVT Uppdragsålen Uppdrag Granskning.

Energiforsk skriver på sin hemsida att målet för “Krafttag Ål” och vattenkraftbolagens Trap &Transport av blankål förbi anläggningarna för 2023 är 150 000 ålar eller ca 150 ton vilket är långt ifrån Ålförordningens krav på att minst 40 % av tidigare produktion av blankål skall nå havet.

Det är helt uppenbart att Sverige inte följer den lagstadgade EU rätt som har implementerats i Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Sveriges agerande för att stänga merparten av ålens inlandshabitat strider mot gällande EU-rätt och nationell lag.

Sverige försöker dessutom att klassa värdefulla vatten (ex N2000) och vatten med stora och små vattenkraftverk som KMV vilket inte är kompatibelt med åldirektivet. För att kunna rädda 4 av 10 ålar och andra hotade vandringsfiskar är det ganska självklart att fiskarna behöver fria vandringsvägar både uppströms och nedströms till sina uppväxt- och reproduktionsområden. Utan ålyngel ingen ål. Sverige följer inte lagstadgad EU-rätt sedan åldirektivet infördes 2007.

Enligt förvaltningsplanen för ål skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten hos ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Det är nu 17 år sedan ålförordningens införande. Frågan är hur Sverige och EU tolkar begreppet “snarast”.

2023-08-13 Förra hösten kom braskande nyheter om höga halter av PFAS i svenska sjöar. Svenska kräftor innehöll höga gifthalter och konsumtion skulle förbjudas 2023.

Klicka nedan för att förstora tabellen. Svenska sjöar och vattendrag innehåller kräftor med höga halter av skadliga PFAS.

Läs vad Naturnytt skrev om detta förra året här. Politiker och Myndigheter borde ha ett ansvar att följa upp miljötillståndet när man nu fått denna kraftiga varning. I detta fall är det tyvärr inte så att hälsan tiger lika still som Sveriges miljöpolitik. Sverige är ett av de länder som har högst halter PFAS, kvicksilver och bekämpningsmedel i sjöar och vattendrag. Svenskfångade kräftor innehåller exempelvis enligt Testfakta 700 gånger mer PFAS än Egyptiska kräftor! Detta “spiller över” på fisk och kräftdjur och när vi konsumerar dessa får vi in giftet i våra kroppar och vårt blodomlopp.

Margot Wallström är en av många svenskar som drabbats. Läs mer här.

https://www.testfakta.se/sites/default/files/2022-08/Grafik_Kra%CC%88ftor_korr%28220831%29.pdf

2023-02-17 Sverige måste sätta ett värde på naturens ekosystemtjänster om vi menar allvar med att skydda den svenska naturen. Sveriges naturskydd ligger långt efter övriga länder i Europa.

De grövsta exemplen på Sveriges nedvärdering av naturen hittar vi inom vattenlagstiftningen. Sverige måste ändra sin syn på naturens värde inför kommande modernisering av svensk vattenlagstiftning. (NAP)

Kraftbolagen fick under förra hälften av 1900-talet tillstånd att bygga ut forsarna i Högvadsån och stoppa laxens vandring. Ersättningen som skulle utges för förlorat laxfiske var en engångssumma på 400 kronor. Tillståndet nyttjades aldrig av bolaget.

Men säger vän av ordning, detta är väl historia? Då kan vi ta ett dagsfärskt exempel på värderingen av ålproduktionen i hela Ätrans avrinningsområde. Ålplan Ätran bildades 1983 och gäller fortfarande 2023. Föreningens uppgift är att köpa in och sätta ut ålyngel i Ätran. ”I utbyte däremot så behöver inte dammägare uppfylla andra ålägganden som finns, vad gäller ål och ålyngel”. Kraftbolagen i Ätran köper sig således fria från att följa vattendomarna att ta hand om ålen i Ätran! Vad betalar då vattenkraften för denna ”licence to kill”?  Länsstyrelsen kallade 1999 till möte för ”Ålplan Ätran”. Där beslutades att de 30–40 dammägarna skulle dela på en total kostnad på 45 612 kronor enligt 1998 års penningvärde. Detta “Gentlemens Agreement” gäller fortfarande 2023.

När det gäller tjuvfiske av ål finns ett aktuellt fall där Sveriges statssekreterare i januari 2023 dömdes för tjuvfiske av ål. Böterna för brottet fastställdes till 38 800 kronor. Men någon summa för skador på ålbeståndet (brottsoffret) verkar saknas i beslutet. Polisen beslagtog vid tillfället åtta ålryssjor och 11 ålar. Men hur ser man då på värdet av ålen i andra europeiska länder?

Ett år tidigare i januari 2022 dömdes en man som försökte smuggla 65 kilo glasål från Spanien till Marocko. Spanska Jordbruksverket (The Ministry of Agriculture, Livestock, Fisheries and Sustainable Development) värderade skadan till 7 200 000 euro. Domstolen (The Criminal Court number 1 of Algesiras) dömde förövaren till 1 år och 3 månaders fängelse plus att ersätta den värderade skadan på ålbeståndet.

Finland har infört ny lagstiftning för att skydda hotade arter. Utöver de böter som utövaren får för brott mot gällande lagstiftning skall även naturskadan ersättas. Ekonomiska värden har därför tagits fram för vad det skulle kosta att ersätta motsvarande art (fisk) i dess naturliga miljö. Värdet av en östersjölax är 2280 euro och värdet för en ål är 3510 euro. Kraftverken i Sverige har enligt nuvarande vattendomar tillstånd att årligen döda ca 100 000 blankålar på väg till Sargassohavet.
Olagligt fiske blir dyrt i Finland | SVT Nyheter

Sveriges statsministerns statssekreterare PM Nilsson dömdes att betala dagsböter för tjuvfiske av ål. Om brottet begåtts i Finland hade han dessutom dömts att ersätta den skada som han orsakade ålbeståndet; dvs. 11x3510x11,21 = 432 818 kronor. Men i Sverige ser man mellan fingrarna och tar ingen hänsyn till den skada på miljön som miljöbrotten orsakar. Statsministerns kommentar:  – ”Det kompenseras till rätt god del av att han sedan själv återkom självmant och berättade sanningen och tog de dagsböter som det ledde till. Så jag tycker att han sammantaget har agerat på ett sätt som är acceptabelt”, säger Kristersson enligt TT.

Sverige behöver utveckla samarbetet med Finland även när det gäller synen på miljöbrott. Det kan ju inte vara rimligt att samma ål som är värdefull i Finland bedöms som värdelös i Sverige.

Sverige har nu påbörjat den nationella omprövningen av omoderna vattendomar som tidigare inte tagit denna självklara miljöhänsyn (NAP). Hänsyn måste nu tas till värdet av naturen och naturens ekosystemtjänster så att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden för naturvården och den biologiska mångfalden.

2022-12-24 Förenta Nationernas stormöte mellan ca 190 länder gav århundradets julgåva – Biologisk mångfald åt alla.

FN:s stora konferens (nr 15) om Biologisk Mångfald hade Kina som värd och hölls p.g.a. covid i Montreal i Kanada. Avtalet som slöts är och blir historiskt då det behandlar jordens viktigaste existentiella fråga; den biologiska mångfalden.

Det historiska avtalet som godkändes av alla länder inklusive Sverige innehåller fyra övergripande ramavtal och 23 olika delmål. Läs mer här COP15: Nations Adopt Four Goals, 23 Targets for 2030 In Landmark UN Biodiversity Agreement | Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Ett av målen är att Sverige till 2030 förbinder sig att skydda och förvalta 30% av de inlandsvatten som är viktiga för den biologiska mångfalden och produktion av ekosystemtjänster.

Dessutom skall Sverige vara klara med eller ha påbörjat restaurering av minst 30% av påverkade och nedgångna (degraded) inlandsvatten. Risken för påverkan av bekämpningsmedel och skadliga kemikalier skall ha minskat med 50% fram till 2030.

Avtalet säger också att den genetiska mångfalden skall bibehållas så att arter kan bibehålla sin förmåga till anpassning för miljöpåverkan. Beståndet av Ätranlax påverkas kraftigt av dammar och korttidsreglering vilket minskar beståndets genetiska potential.

Ätran är just ett sådant vatten som är utpekat med art- och habitatdirektivet (N2000) för att det är viktigt att skydda från verksamheter vilka påverkar den biologiska mångfalden. Ålen och laxen är utestäng från alla tidigare uppväxtområden uppströms Ätrafors i Ätran. Ålen har minskat med 99% och atlantlaxen med 95%. Vårlekande siklöjan i Fegen är akut hotad av sjöreglering.

Sveriges Regering skrev i december innan man åkte till Montreal en promemoria om omprövningen av vattenkraften. (M2022/02251) Läs mer här Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Regeringen föreslår i promemorian att senarelägga vattenkraftens omprövning till moderna miljölagar i Ätran med flera vattendrag. Ätran uppströms Högvadsån (bl.a. döda fallen Ätrafors) senareläggs till 1 feb. 2028, Ätran från Fegen senareläggs till 1 september 2028 och Assman senareläggs till 1 februari 2029.

Med anledning av Sveriges antagande av Kunming-Montreal protokollet blir promemorian inaktuell och mister all trovärdighet. Svenska regeringen måste omedelbart fortsätta och öka takten i införandet av moderna miljölagar för den svenska vattenkraften.

Miljöprövningen kan beräknas ta ett år från att den påbörjas och sedan tar kraftbolagens åtgärder ytterligare några år. Tiden finns alltså inte att ytterligare förhala införandet av moderna miljölagar i Sverige.

Nu gäller från 2023 och framåt – “Biologisk mångfald åt alla “.

2022-09-21 Regeringen har gett HaV i uppdrag att se över miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2023 till Regeringskansliet.

Naturnytt har tidigare rapporterat att vattenkraft och dammar har en katastrofartad påverkan på våra vatten genom att hindra fiskens vandring: Av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster är det 1850 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status.

– “HaV ska nu granska om vattenmyndigheterna har tillämpat undantagsmöjligheterna för kraftig modifierade vatten och om de har tillämpat lägre ställda krav för vattenförekomster med samhällsnyttig verksamhet, inom tex vattenkraft och jordbruk”, förklarar Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenförvaltning. Läs Regeringsbeslutet här.

– “Regeringen vill veta om vattenmyndigheterna har tillräckligt med vägledning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ytvattenområdet, inte minst uppdraget att använda en lägre ambitionsnivå i sektorer som bedöms särskilt viktiga med hänsyn till säkerhetsläget”. Läs mer här.

Naturnytt ser nu att det kommer in energipolitiska, livsmedelstekniska och säkerhetspolitiska argument för att inte nå långsiktiga mål om biologisk mångfald. Vi är på lång sikt helt beroende av de hållbara ekosystemtjänster som flödar i naturliga ekosystem.

Miljömålet skall enligt tidigare beslut jämställas med energimålet. Miljön i 1850 västsvenska vattenförekomster är i akut behov av åtgärder på grund av bristande konnektivitet. Att i detta akuta läge sänka ambitionsnivån för miljöhänsyn innebär en dödsstöt för de halländska åarna. Harren är borta. Det återstår mindre än en procent av staksillen, majfisken, havsnejonögat och ålen. Det återstår mindre än fem procent av vårt Halländska landskapsdjur laxen.

Är vi nu beredda att slutligen offra våra halländska åar som gett oss mat och rekreation? Ätran skall omprövas 2024 och 2027 med hänsyn till de nya miljökvalitetsnormerna.

2021-07-05 Nu har kameran vid Herting i Ätran registrerat fem puckellaxar!

Puckellaxen är en invasiv art som skall stoppas så att den inte får fäste i de svenska laxälvarna. Statens Lantbruksuniversitet har skrivit en fin rapport om hur vi gemensamt skall agera för att hindra fortsatt spridning. Läs mer här. Problemet är att rapporten ställts på bokhyllan och de ansvariga på Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten samt SLU har semester eller tilldelats andra arbetsuppgifter.

Vad behöver då göras? Myndigheterna behöver samla in information om hur invasionen fortskrider och vad som behöver göras. Kameror insamlar bilder som kan ses på nätet på adressen fiskdata.se. Man kan rapportera digitalt till SLU. Insamling av e-DNA från våra älvar skulle ge viktig kompletterande information. Vi skulle då få veta hur långt upp i vattendragen som puckellaxen spridit sig och i vilka vatten den förekommer.

Naturnytt har tidigare föreslagit insamling av fjäll för analys med ICP-OES teknik för att se om laxarna är födda i Ätran eller kommer från annat vatten. Läs mer här.

Om du fångar eller hittar en puckellax kan du bidra med att avliva den oönskade puckellaxen, den smakar dessutom bra som maträtt! Du kan även rapportera fångst samt att ta prover för fjällanalys och eventuella sjukdomar.

Svenska myndigheter har tyvärr inte efterfrågat detta. Men på finska naturresursinstitutet finns en bra beskrivning hur fjällprov skall tas på laxfiskar, läs mer här. Torka bort slem och ta ta provet strax ovanför sidolinjen mellan ryggfena och fettfena. Lägg 10-20 fjäll i en liten påse av papper (kan du vika själv) som sedan kan förvaras torrt och svalt tills någon på myndigheten kommer på att det vore bra att ha denna uppgift. Notera dina kontaktuppgifter på påsen samt uppgifter om fisken som art, plats, fångstdatum, kön, längd, vikt mm av intresse.

Om fisken är född i Ryssland, Norge eller i någon svensk älv har stor betydelse för hur vi skall tackla problemet med puckellaxen!

2021-04-09 Den kanadensiska floden Magpie River blir den första floden som får lagliga rättigheter i Kanada. Läs mer här.

Tidigare har floder på Nya Zeland, Ecuador och Indien fått lagliga rättigheter vilket innebär att älven kan få sina rättigheter försvarade i domstol.

Beslutet har tagits av den lokala kommunen (local municipality of Minganie) och innebär att den ca 30 mil långa floden får nio unika rättigheter som skall kunna försvaras i domstol om de kränks.

Bland rättigheterna kan nämnas älvens rätt att flöda och älvens rätt att bibehålla den naturliga biologiska mångfalden.

Tankarna går osökt till Sverige och frånvaron av rättigheter för de svenska älvarna. Naturnytt beskrev detta redan 2017. Läs mer här.

Sverige är i detta sammanhang ett u-land men nu har EU bestämt att Sverige skall införa modern vattenlagstiftning. Vattenmyndigheterna efterfrågar nu (till 2021-04-30) synpunkter på hur Ätran skall förvaltas för att leva upp till EU:s vattendirektiv.

Vi kan ju börja med att ge floderna juridiska rättigheter på samma sätt som man nu gör i andra världsdelar där man förstått vattnets värde. Sedan måste Sverige inse att vi inte kan stänga av vattentillförseln helt i älvarnas naturliga huvudfåra så som Uniper gör på fem ställen i Ätran. Det kränker älvens rätt att flöda.

Sverige måste också inse att kraftig korttidsreglering kränker den biologiska mångfalden. Unipers korttidsreglering vid Ätrafors tar årligen livet av 34 500 laxsmolt. De svenska älvarna är i ett trängande behov av rättigheter på samma sätt som älvarna i Indien, Nya Zeeland, Ecuador och Kanada nu får lagliga rättigheter.