Kategoriarkiv: Laxens år 2019

Förra Decenniet 2010 och det nya decenniet 2020

2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.

Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon “flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.

Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra “Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.

Strömstaren kan ses dyka efter nattsländelarver s.k. “husmaskar” i Hertingforsen.

Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.

En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.

Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!

Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.

Världsarven revideras Ätran en värdig kandidat?

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: “Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) “Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var “Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den “ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.

Kris för Laxen i Ätran

2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.

En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.

Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.

Uppvandringen av leklax till Högvadsån förbättrades efter Hertingprojektet 2013. Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.
Smoltutvandringen från Högvadsån har minskat stadigt den senaste tioårsperioden. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.

Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:

  1. Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
  2. Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
  3. Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
  4. Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
  5. Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
  6. Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
  7. Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn

För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.

De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.

Laxens år 2019…………….. Laxens decennium 2020?

2019-12-26 Laxens år 2019 är tillända. Nu går vi in i laxens decennium 2020. Kommer vi att lyckas med att bryta trenden om minskande laxbestånd?

Vi har kunskapen om att de svenska atlantlaxbestånden stadigt har minskat de senaste åren, förra decenniet och förra århundradet. Vi har nu kunskap, pengar och möjligheten att vända trenden.

Ansvarig myndighet är Havs- och vatttenmyndigheten. De skriver på sin hemsida: “Laxbestånden på svenska västkusten har försvagats under den senaste tioårsperioden”. “Det beror främst på att en allt mindre andel av de laxungar som vandrar ut i Atlanten för tillväxt överlever och återkommer till sin hemälv. Orsaken är förändring av havsmiljön i norra Atlanten”. Läs mer här.

För att hitta orsaken till försvagningen måste dock myndigheten ha modet att erkänna de stora problemen som finns i våra svenska vattendrag. Först måste vi titta på våra egna laxälvar och förhållandena i dessa! Läs mer här. Det är också lättare att förbättra förhållandena i våra älvar än att förändra förhållandena i norra Atlanten!

Ett lysande exempel på detta är Hertingforsen. Här ändrades förhållandena i Ätran så att laxen kunde vandra fritt och dessutom fick ca 400 meter nya lekområden som tidigare varit torrlagda. Resultatet blev att uppvandringen av lekande laxfiskar fördubblades från ca 2000 till ca 4000 och att det årligen finns ca 30 000 laxyngel i den gamla Hertingforsen som tidigare var torrlagd. Trots problemen i norra Atlanten! Detta visar hur viktigt det är att “vi städar framför den egna dörren” och inte skyller allt som rör den viktiga biologiska mångfalden på klimatet.

Skåpanäs forsar, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors är forsar i Ätran som alla är torrlagda och där tusentals ålar och laxar hindras och dödas vid dammar och turbiner. Liknande åtgärder som vid Hertingforsen skulle rädda tusentals av dessa unika fiskar.

Ätranlaxen är ett världsarv som vi fått att förvalta. Läs mer här. Förvaltningen börjar på hemmaplan och den borde börja nu. Låt det bli laxens decennium 2020. Och den akut hotade ålen kräver åtgärder nu. Vattenkraften måste omfattas av och följa modern miljölagstiftning. Vi kan inte vänta och förhala längre, om resursen skall finnas kvar för våra barn och barnbarn och för kommande generationer.

Laxen förlorar livskraften

2019-12-16. 20 års modern laxforskning visar att laxen förlorar livskraften i reglerade och exploaterade floder och vattendrag. När vandringsmönstret ändras förlorar laxen motståndskraften mot sjukdomar, klimatpåverkan och genetisk utarmning. Läs mer här.

I dagsläget finns det endast ett tiotal vilda, livskraftiga laxbestånd kvar i Sverige. Dessa påverkas negativt av vandringshinder och förödande flödesregleringar. I Ätran stängs vattnet av helt inom N2000 områden som är laxens ursprungliga, naturliga lekplatser och hundratals laxar dör.

Sommaren 2019. Stressade ätranlaxar får sämre motståndskraft mot sjukdomar.

De dåliga nyheterna är att det finns över 2000 vattenkraftverk och 10 000 dammar i Sverige som har denna dåliga inverkan på vandrande fiskarter. De goda nyheterna är att det endast behövs små positiva förändringar i miljön för att laxen skall återfå sin livskraft. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg visar att laxen återkommer när åtgärder sätts in. Nettonuvärdet av projektet har av Länsstyrelsen uppskattats till 65 miljoner kronor. Laxvandringen har fördubblats och årligen finns ca 30 000 laxyngel i den tidigare torrlagda forsen.

Ätranlaxens livskraft skulle ytterligare förbättras om liknande åtgärder utfördes i de uppströms belägna kraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Uniper m.fl. stora kraftbolag har avsatt 10 miljarder, av de 70 miljarder som de erhöll genom energiöverenskommelsen, just för att göra vattenkraften miljövänlig. Nu är det upp till bevis för att stärka livskraften hos laxbestånden i Ätran och övriga hallandsåar.

omprövning förhalas av vanskött N-2000 område

2019-12-04 Förra veckan justerade Havs-och vattenmyndigheten liggande förslag till omprövning av vattenkraften.

Det nya förslaget innebär att det dröjer till 2027 innan Natura 2000 området vid Ätrafors kommer på tal för omprövning. Prövningen tar troligen några år i anspråk så pågående fiskdöd permanentas därmed ytterligare ett decennium.

Förhalningen av åtgärder har pågått sedan 1970 då dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman inför bildandet av Ätrans Vattenvårdsförbund skrev att om inga åtgärder vidtas för ålen kommer den att inom en snar framtid försvinna från Ätrans vattensystem. Åldöden är i dag omfattande vid Ätrafors och vid flertalet kraftverk i Ätrans vattensystem.

Torrläggning pågår vid N2000 området i Ätrafors där lax, havsöring, ål och andra fiskarter stängs inne och går en plågsam kvävningsdöd till mötes. Detta var inte meningen med N2000.

Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen (2013) föreslår vatten i döda åfåran vid Ätrafors och hänvisar till en utredning från 1998 om okompenserade skador orsakade av vattenkraften vid Ätrafors. Denna utredning sändes till Kammarkollegiet.

Hertingforsen var tidigare en död åfåra där det nu tappas vatten. Laxen kan leka och ålen växa och elfisken visar att här nu varje år finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. N2000 området vid Ätrafors har betydligt större områden lämpliga för lax och ål. Varje tiotals år som åtgärder förhalas innebär en stor förlust för ålen, laxen och naturen vid Ätrans torrlagda forsar i Ätrafors. Natura 2000 området vid Ätrafors måste vara ett av världens sämst skötta naturskyddsområden.

Laxseminarium Halmstad

2019-11-23 Laxens år 2019 krönes med att Landshövdingen i Halland inviger en välbesökt konferens som handlar om Hallands landskapsdjur Laxen. Moderator för konferensen är Natur & Människa, Lennart Henriksson.

Hoten mot Hallandslaxen är många. Länsstyrelsens laxepert Hans Schibli berättade om laxens historia och guldålder som inföll på 1800-talet före kraftverksepoken och före det omfattande kustfisket på blandbestånd. Detta var laxens och ålens storhetstid.

Hans ger en intervju med Hallands Nyheter där han kommer in på sju orsaker varför laxen minskat i numerär under 1900 och 2000-talet. Två av de största hoten är försurningen och vattenkraften. Försurningen har man lyckats åtgärda och numera är ca 75-80 procent av åarnas laxproduktion beroende av kalkningsverksamheten som kostat hundratals miljoner kronor. Läs mer här.

Docent Olle Calles från Karlstads Universitet är en av Sveriges främsta experter på fiskvandring. Olle berättar solskenshistorien om Hertingprojektet. Titeln på hans föredrag är “Upp som en sol….” Tidigare stoppade Hertings kraftverk i stort sett all fiskvandring både upp och ned i Ätran. Det var endast de starksimmande arterna lax och havsöring som i viss mån kunde passera i en dåligt fungerande laxtrappa, som utestängde viktiga arter som ål, havsnejonöga och majfisk.

Genom fiskmärkningar visade Olle, att efter utrivning av Hertings kraftverksdamm med fritt flöde i den tidigare avstängda naturliga åfåran, kunde laxen och 14 andra fiskarter obehindrat vandra upp och ned i Ätran. Antalet fiskar ökade verkligen och alla numerären gick “upp som en sol” tack vare återställandet av Hertingforsen och ett nytt fisksäkert galler framför kraftverkets turbiner.

…… Ned som en pannkaka
I Sverige finns ca 2100 vattenkraftverk och över 10 000 dammar som är i stort behov av åtgärder. Över 90% av kraftverken har inga åtgärder för utvandrande fisk. I Nationella planen skall dessa objekt juridiskt prövas under en tidsperiod av 20 år. Staten har enligt energiöverenskommelsen gett kraftbolagen skattelättnader på över 70 miljarder! De åtta största bolagen har därför avsatt tio miljarder till en fond för att åtgärda dessa brister. Kammarkollegiet och Länsstyrelsen som skall pröva ärendena saknar däremot resurser. Ålen och laxen tål inte torrläggning och galler längre. Det räcker inte med få goda exempel för att rädda bestånden. Förhalas åtgärderna i ytterligare decennier så blir det platt fall. Ordspråket riskerar att fullbordas: “Upp som en sol och ned som en pannkaka”.

KIMO vid Hertingforsen

2019-11-18. I dag gästade KIMO Falkenbergs kommun och värd för besöket var Miljö- och hälsa. Firma Inger o Ingemar Alenäs guidade vid Hertingforsen. På så sätt sprids kunskapen om detta restaureringsprojekt både nationellt och internationellt.

KIMO står för kommunernas internationella miljöorganisation som arbetar med frågor som ett rent hav fritt från föroreningar såsom mikroplaster mm. Läs mer här. Många föroreningar förs via floderna ut i haven. Här har kommunerna och miljönämnderna ett särskilt ansvar för att planera för en bra kvalité på ytvatten och dricksvatten.

Ett rent vatten i floder och hav innebär också att förutsättningarna förbättras för den biologiska mångfalden som är en av vår tids viktigaste frågor. FN har nyligen varnat för att om inte detta löses riskeras utrotning av en miljon arter inom 330 år. Då står vi inför världens sjätte massutrotning där dinosauriernas utrotning räknas som den femte massutrotningen. Läs mer här.

Vi känner alla deklarationen om de mänskliga rättigheterna men deklarationen om flodernas rättigheter är inte lika känd då den inte tillämpas i alla länder. Den innebär bl.a. att floderna skall ha rätt att flöda fritt, rätten till att vara fri från föroreningar och rätten till restaurering om man nu behöver återställa flodens rättigheter så som är fallet med Ätran.

Fysisk påverkan med dammar och kraftverk förekommer i Ätran på 130 platser, i Sverige på 2 100 (kraftverk)-10 000 (dammar) platser och i Europa på 430 000 registrerade platser. Hertingprojektet är en av få platser i Sverige där man hittat en hållbar lösning med bästa möjliga teknik för att lösa fysisk påverkan vid vattenkraftverk.

Falkenberg stod nu som värd för KIMO:s möte och då passade man denna kulna höstdag på att bese Hertingprojektet. Närmare 4000 laxar har nu vandrat upp i Ätran för att leka. De hade inte varit där och lekt om inte vandringsvägarna varit fria. Och deras rom och laxbarn hade inte kunnat överleva om inte vattenkvalitén varit den rätta. Laxen är dessutom en utmärkt indikator på hur den ekologiska statusen är både i floden och havet, från källa till hav.

N2000 område för lax ödeläggs av kraftbolag

2019-11-05 Ätrans N2000 område torrläggs av kraftbolaget Uniper. Laxar stängs inne och dör en kvalfull död när allt vatten försvinner och används för energiproduktion.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Här finns korkekslundar i Spanien, öde hedar i England, blommande alpängar i Österrike, täta bokskogar och forsande älvar i Sverige.

När N2000 områden utses har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Regeringen beslutar att föreslå till EU-kommissionen att dessa områden ska upptas i nätverket Natura 2000. Svensk skyddslagstiftning börjar gälla direkt när regeringen beslutat att föreslå ett område. Kommissionen granskar urvalet vetenskapligt och har fastställt att Ätran med Rävigeforsen ingår i N2000 med internationellt värdefull natur. Det är tryggt för Ätranlaxen att omfattas av denna starka skyddslagstiftning.

Det är detta område som nu används av kraftbolaget Uniper som säkerhetsventil för spillvatten när man inte kan ta allt vatten till kraftverket i Ätrafors för energiproduktion. Vid dessa tillfällen vandrar lax och andra fiskar upp i forsen som blir en dödsfälla när vattentillförseln stängs av och allt vatten leds till kraftverket för energiproduktion.

N2000 området Rävigeforsen (vitstreckad) torrläggs med jämna mellanrum, laxarna dör och merparten av rommen torrläggs. Laxarna kan leva och plågas i veckor men dör slutligen försvagade av sjukdom eller äts upp av predatorer. Även tjuvfiske förekommer på instängd lax. Figur modifierad efter “Laxens resa” av Ätrans Vattenråd 2019. Ätrafors kraftverk med sprängd kanal har lagts till söder om Ätraforsdammen i figuren.
2019-11-02 Uniper spillde vatten i Rävigeforsen sista veckan i oktober som är lekvandringstid för Ätranlaxen. Första dagarna i november stängdes allt vatten av. Instängda laxar hoppar förtvivlat i kvarvarande vattenhålor nedanför dammluckorna i N2000 området.

Kraftbolaget har sedan 1980-talet uppmärksammats på situationen. Sommaren 2017 byggde bolaget en “fiskspärr” för att hindra laxarna att vandra upp i N2000 området. Det är ju inte etiskt att se de döende laxarna kämpa för sina liv. Se här. Försöket misslyckades och hade permanentat förödelsen av N2000 området. Läs mer här.

Länsstyrelsen har i sin bevarandeplan 2013 föreslagit en enkel lösning med minimitappning för att återställa området. Detta skulle marginellt minska bolagets vinst. Och delvis rädda den internationellt skyddsvärda Rävigeforsen. Dessutom har kraftbolagen nu fått 70 miljarder i skattelättnad av vilka 10 miljarder avsatts till miljöförbättringar i Vattenkraftens miljöfond.

Det vore klädsamt om Uniper redan nu gjorde försök med att släppa en minimitappning i N2000 området för att i fortsättningen rädda denna del av Ätrans laxar. Dammen byggdes 1918 och det är åtskilliga laxar som fått sätta livet till i denna “döda” åfåra. Nu finns pengar och kunskap att göra Rävigeforsen laxproducerande efter ca 100 år av torrläggning. Området nås nu av fler laxar sedan Hertingforsen öppnats 2014 nedströms av Falkenbergs Energi.

2019-11-02 Rävigeforsens N2000 område. Torrlagda lekområden där vattnet flödade och leklaxarna plaskade en vecka tidigare. Kraftbolaget “spillde” då vatten i Ätrans naturliga åfåra.

Guldregn över laxen

2019-10-21 Det är nästan exakt ett år sedan Naturnytt rapporterade om alla bidrag till laxen. Läs här. Nu har HaV återigen fördelat 21 miljoner till landets länsstyrelser för att leva upp till miljömålet “Levande sjöar och vattendrag”.

“- Det är positivt att HaV kan fördela medel till arbete i sötvatten och därmed kan öka takten för detta viktiga åtgärdsarbete. Vi har fördelat medel för ett brett spann av åtgärder runt om i landet”, säger Mia Olausson, chef för enheten för biologisk mångfald och områdesskydd. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland fick denna gång medel till projekten ”Bevara Fylleåns värden” samt ”Skydd av källbäckar på Hallandsås nordsluttning”.

Falkenbergs kommun erhöll för ca 5 år sedan en miljon kronor för att ordna fria fiskvägar i Stockån. Bidrag brukar beviljas om man visar att de tidigare beviljade medlen används på ett bra sätt. Laxen väntar dock fortfarande på restaurering av Stockån. Läs mer här.

Naturnytt hoppas att Falkenbergs kommun snart är på banan igen och kan håva in guldregnet som för närvarande duggar tätt över våra vattendrag. Det behövs för att hålla vattendragen levande.

Destinationsbolaget har nu anlitat konsult för att ta fram en Fiskevårds- och förvaltningsplan för Ätran. Beviljat bidrag från HaV för denna insats kommer därmed till användning. Planen kan säkert visa kommande viktiga åtgärder för att hålla liv i Ätran och laxen.