Kategoriarkiv: Laxens år 2019

N2000 område för lax ödeläggs av kraftbolag

2019-11-05 Ätrans N2000 område torrläggs av kraftbolaget Uniper. Laxar stängs inne och dör en kvalfull död när allt vatten försvinner och används för energiproduktion.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Här finns korkekslundar i Spanien, öde hedar i England, blommande alpängar i Österrike, täta bokskogar och forsande älvar i Sverige.

När N2000 områden utses har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Regeringen beslutar att föreslå till EU-kommissionen att dessa områden ska upptas i nätverket Natura 2000. Svensk skyddslagstiftning börjar gälla direkt när regeringen beslutat att föreslå ett område. Kommissionen granskar urvalet vetenskapligt och har fastställt att Ätran med Rävigeforsen ingår i N2000 med internationellt värdefull natur. Det är tryggt för Ätranlaxen att omfattas av denna starka skyddslagstiftning.

Det är detta område som nu används av kraftbolaget Uniper som säkerhetsventil för spillvatten när man inte kan ta allt vatten till kraftverket i Ätrafors för energiproduktion. Vid dessa tillfällen vandrar lax och andra fiskar upp i forsen som blir en dödsfälla när vattentillförseln stängs av och allt vatten leds till kraftverket för energiproduktion.

N2000 området Rävigeforsen (vitstreckad) torrläggs med jämna mellanrum, laxarna dör och merparten av rommen torrläggs. Laxarna kan leva och plågas i veckor men dör slutligen försvagade av sjukdom eller äts upp av predatorer. Även tjuvfiske förekommer på instängd lax. Figur modifierad efter “Laxens resa” av Ätrans Vattenråd 2019. Ätrafors kraftverk med sprängd kanal har lagts till söder om Ätraforsdammen i figuren.
2019-11-02 Uniper spillde vatten i Rävigeforsen sista veckan i oktober som är lekvandringstid för Ätranlaxen. Första dagarna i november stängdes allt vatten av. Instängda laxar hoppar förtvivlat i kvarvarande vattenhålor nedanför dammluckorna i N2000 området.

Kraftbolaget har sedan 1980-talet uppmärksammats på situationen. Sommaren 2017 byggde bolaget en “fiskspärr” för att hindra laxarna att vandra upp i N2000 området. Det är ju inte etiskt att se de döende laxarna kämpa för sina liv. Se här. Försöket misslyckades och hade permanentat förödelsen av N2000 området. Läs mer här.

Länsstyrelsen har i sin bevarandeplan 2013 föreslagit en enkel lösning med minimitappning för att återställa området. Detta skulle marginellt minska bolagets vinst. Och delvis rädda den internationellt skyddsvärda Rävigeforsen. Dessutom har kraftbolagen nu fått 70 miljarder i skattelättnad av vilka 10 miljarder avsatts till miljöförbättringar i Vattenkraftens miljöfond.

Det vore klädsamt om Uniper redan nu gjorde försök med att släppa en minimitappning i N2000 området för att i fortsättningen rädda denna del av Ätrans laxar. Dammen byggdes 1918 och det är åtskilliga laxar som fått sätta livet till i denna “döda” åfåra. Nu finns pengar och kunskap att göra Rävigeforsen laxproducerande efter ca 100 år av torrläggning. Området nås nu av fler laxar sedan Hertingforsen öppnats 2014 nedströms av Falkenbergs Energi.

2019-11-02 Rävigeforsens N2000 område. Torrlagda lekområden där vattnet flödade och leklaxarna plaskade en vecka tidigare. Kraftbolaget “spillde” då vatten i Ätrans naturliga åfåra.

Guldregn över laxen

2019-10-21 Det är nästan exakt ett år sedan Naturnytt rapporterade om alla bidrag till laxen. Läs här. Nu har HaV återigen fördelat 21 miljoner till landets länsstyrelser för att leva upp till miljömålet “Levande sjöar och vattendrag”.

“- Det är positivt att HaV kan fördela medel till arbete i sötvatten och därmed kan öka takten för detta viktiga åtgärdsarbete. Vi har fördelat medel för ett brett spann av åtgärder runt om i landet”, säger Mia Olausson, chef för enheten för biologisk mångfald och områdesskydd. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland fick denna gång medel till projekten ”Bevara Fylleåns värden” samt ”Skydd av källbäckar på Hallandsås nordsluttning”.

Falkenbergs kommun erhöll för ca 5 år sedan en miljon kronor för att ordna fria fiskvägar i Stockån. Bidrag brukar beviljas om man visar att de tidigare beviljade medlen används på ett bra sätt. Laxen väntar dock fortfarande på restaurering av Stockån. Läs mer här.

Naturnytt hoppas att Falkenbergs kommun snart är på banan igen och kan håva in guldregnet som för närvarande duggar tätt över våra vattendrag. Det behövs för att hålla vattendragen levande.

Destinationsbolaget har nu anlitat konsult för att ta fram en Fiskevårds- och förvaltningsplan för Ätran. Beviljat bidrag från HaV för denna insats kommer därmed till användning. Planen kan säkert visa kommande viktiga åtgärder för att hålla liv i Ätran och laxen.

Fiskväg saknas i Stockån

2019-10-21 Det är lektider för lax och havsöring i Stockån. Fiskarna hoppar febrilt i fallen vid den gamla sågdammen. Men här är det definitivt stopp.

Stockån är ett biflöde till Högvadsån och rinner upp i Okome där den bl.a. avvattnar Välasjöarna. Här vid Pukasjöhultsvägen finns en av Falkenbergs kommuns äldsta kalkdoserare som sedan år 1987 doserar kalk för en god vattenkemi nedströms.

Problemet är bara det att vandringsfisken inte kan passera vid dammen i Okome. Därför fick Falkenbergs kommun 2015 ett statligt bidrag på 1 miljon kronor för att åtgärda problemet. Möten har hållits med berörda parter. Läs beslutet här.

2019-10-19 Stockån. Sågdammen vid Okome, Vandringsfiskarna hoppar förgäves för att komma upp till de fina lekområdena uppströms.
2019-10-19 Stockån Okome. Många laxfiskar försöker forsera fallet. Men de är definitivt utestängda från sina forna lekområden i Stockån.

“– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp” kommenterade kommunekologen Ingela Danielsson 2015 bidraget som skulle gå till fria fiskvägar i Stockån.

Laxarna och öringarna väntar fortfarande. Kalkdoseraren håller fortfarande försurningen stången och doserar kalk så att fisken kan överleva i den värdefulla Stockån. Det är ett slöseri med resurser att inte tillåta fisken att vandra upp i den kalkade ån. Sedan 1987 hade det producerats ca 192 000 lax- och öringyngel om det hade varit fri vandringsväg mellan Okome och Välasjöarna. Därför var miljonbidraget 2015 till att åtgärda det definitiva vandringshinder som dammen utgör, mycket välkommet.

2019-10-19 Åtgärder vid dammen i Okome skulle öppna upp gamla lekområden för vandringsfisken mellan Okome och Välasjöarna. Området skulle bli uppväxt för tusentals extra laxfiskar och ålar som i dag är utestängda. Enligt beräkningar rör det sig om en årlig produktion av minst 6000 extra lax- och öringyngel som nu går förlorad.

Bara 100 havsnejonögon kvar?

2019-10-18 Länsstyrelsen larmar nu om den hotade arten havsnejonöga. Hallands åar har haft de största bestånden. Ätran har varit ett kärnområde för denna uråldriga art som funnits i vår natur några hundra miloner år längre än dinosaurierna!

Men nu är havsnejonögat på väg att försvinna enligt experterna.
“- Resultatet kom som en ren chock” säger Mikael Svensson på Artdatabanken enligt HP. Läs mer här.

Det är välkänt att havsnejonögat är en anadrom fiskart som vandrar mellan havets salta och åarnas söta vatten. Hallandsåarna är nejonögats barnkammare. Det är också välkänt att havsnejonögat inte klarar att hoppa upp i en laxtrappa. Då är det inte heller så förvånande att arten försvinner när den utestängs från sina lekområden! SMHI:s dammregister visar i röda punkter var problemen uppstår för nejonögonen.

Det är ganska uppenbart att dessa dammar utestänger nejonögonen från vad som i miljontals år varit deras hem. Se nedersta hindret i Nissan här. Inga larver av nejonögon ger inga vuxna nejonögon! De alltmer tynande bestånden blir då extra känsliga för annan påverkan. När nejonögonens bytesdjur fiskas ut från haven blir situationen ännu mer akut.

Havsnejonögonen kan nu sedan 2014 vandra upp i Ätran (Hertingprojektet) där det finns ett tynande bestånd, som anses vara Sveriges största. De kan vandra upp till Ätrafors. Men i Natura 2000 området nedanför dammen är ån torrlagd. Här hade annars funnits lek- och uppväxtområden för havsnejonöga, lax, havsöring och akut hotad ål.

Den Nationella planen för omprövning av vattendomar inger ett visst hopp. Kraftbolagen har fått 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder är tänkta att åtgärda vattenkraftens miljöpåverkan. Kanske kan vi få några kronor till vatten i döda åfåran vid Ätrafors och till att öppna fler fria vandringsvägar för havsnejonögat i de Halländska vattendragen? Men det brådskar. Akut hotade havsnejonögon och ålar tål inte mer förhalningstaktik från verksamhetsutövarna. Vi har kunskapen vad som behöver göras.

Läs också artikeln om kraftbolaget som årligen kör tusen vuxna ålar med lastbil förbi kraftverken i Lagan för att rädda ålen. På 1930-talet fångade bolaget 1,3 miljoner ålyngel vid Lagans nedersta kraftverk. Dessa beräknas av Elforsk ha gett 260 000 vuxna blankålar! Varför är även ålen akut hotad? Läs mer här.

Halmstadslax slottsmöllan

2019-10-16 Laxen, Hallands landskapsdjur, vandrar i Nissan. De kommer från Atlanten, vandrar förbi slottet och landshövdingens residens. Samma procedur och skådespel varje år.

Nissans vatten har de senaste årtiondena blivit mycket renare vilket laxen gillar. Detta har skett genom stora samhällsinvesteringar av industri, lantbruk och enskilda (avlopp mm). Staten har satsat miljoner i kalkningsåtgärder för att motverka försurning.

Vattnets kvalité är bra för laxen och för hallandsåarnas djurliv. Men då stängs portarna till laxens, havsöringens, havsnejonögats och ålens uppväxtområden. Nejonögon och ålar kan inte hoppa i laxtrappor. Åarna kallas för KMV eller kraftigt modifierade vatten. Ett annat fint ord är att konnektiviteten har försvunnit.

Detta innebär i klartext att dammar hindrar fisken från att komma hem till sina lek- och uppväxtområden. När de skall vandra tillbaka till havet så blir de kraftigt modifierade (= sönderhackade) i kraftverkens turbiner.

2019-10-14 Många laxar klarar inte passagen vid Slottsmöllans kraftverk. Så har det varit sedan 1966 och 1983 då dessa dåligt fungerande fiskvägar byggdes. Nu finns BMT bästa möjliga teknik demonstrerad vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer här.

Är läget då “rökt” för Halmstadslaxen? Nej det finns gott hopp! En liknande lösning som vid Hertingforsen i Falkenberg har presenterats för Slottsmöllan i Nissan. Om den genomförs kan det bli startskottet för en bra förvaltning av Hallandslaxen! 2019 är laxens år och då passar det bra att påbörja arbetet innan loppet är kört.

Lösningen innebär en win-win situation för miljön och samhällsekonomin. Länsstyrelsens egen utredning visar ett plus, ett nettonuvärde för Hertingprojektet på 65 miljoner kronor! Men då måste man ha viljan och modet att rätt prioritera miljön och värna om vårt landskapsdjur.

Vem har rätt att stänga av en å och döda all fisk?

2019-10-01 I dag lämnas Nationella Planen (NAP) för omprövning av vattenkraften in till Regeringen för beslut och genomförande. Kommer tusentals torrlagda forsar att få vattnet och livet tillbaka? Har kraftbolagen rätt att ta allt vatten, då de påstår att miljön redan är “modifierad” (KMV) och då är det OK att låta fiskarna dö?

Kraftbolagen har genom energiöverenskommelsen fått 70 miljarder i skattelättnad. Därför har de nio största kraftbolagen som motprestation avsatt 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond AB. Kraftbolagen har bildat ett gemensamägt aktiebolag där de ingår i styrelsen och har bestämt att de 10 miljarderna under 20 års prövotid får användas till:
§ Kostnader för åtgärder, domstolsprocess, utredningar, ev. utrivning, skadereglering kopplat till miljöåtgärder (15 % självrisk)
§ Kostnader för produktionsbortfall (utöver 5 % av normalårsproduktion)
§ Retroaktivt från 1/1 2016

PPP, omvärsdanalys och CBA (kostnad-nytto-analys) är kända begrepp för verksamhetsutövare i dagens miljösverige. Trots att kraftbolagen fått 70 miljarder av staten, använder de även Vattenkraftens Miljöfond till att öka sina vinster genom att ersätta produktionsbortfall och andra kostnader som uppstår om de gör miljöåtgärder. Fonden riskerar att dräneras på pengar. Enbart i Halland har ca 110 vattenkraftverk anmält sig för att utnyttja fonden. Där finns Ätrafors, Yngeredsfors m.fl. kraftverk i Ätran!

Det finns ca 2100 vattenkraftverk i Sverige och tiotusentals i Europa. Principen för dessa är att de dämt upp åarnas viktiga forshabitat som blivit till kraftverksdammar. Från dammen har de sprängt en kanal som leder till ett kraftverk nedströms där fallhöjden nyttjas och energi utvinns. Den naturliga åfåran ligger fysiskt opåverkad vid sidan om men denna viktiga forsande biotop saknar vatten! När kraftverket inte kan ta allt vatten “spills” vatten vid sidan om. Detta kan orsaka att tusentals fiskar och andra vattenlevande djur vandrar upp och sedan torrläggs och dör när kraftverket återigen tar allt vatten.

Figur Modifierad efter “Laxens Resa” utgiven av Ätrans Vattenråd 2019. Döda åfåran vid Ätrafors (vitstreckad) där tusentals laxar, havsöringar och ålar får sätta livet till. Kanalen uppströms och nedströms kraftverket är modifierad (sprängd). Ätran nedströms kraftverkskanalens utlopp är modifierad, rensad för att öka flödet. Ätrans “döda fall” den torrlagda åfåran är inte modifierad. Torrfåran är Ätrans ursprungliga intakta åfåra som endast tidvis saknar vatten!

Energiforsk skriver i sin RAPPORT 2017:429 Identifiering av påverkan, åtgärdsbehov och åtgärdspotential i vattendrag påverkade av vattenkraft: “Till exempel kan det vara lockande att fastslå fasta gränser för t.ex. tappningar i torrfåror förbi kraftverk, men sådana statiska åtgärder kan riskera att man inte når ett fastställt mål, eller att man påverkar verksamheten i onödigt hög grad utan att man fått en bättre måluppfyllelse”. Denna bedömning är inte seriös då det handlar om en liten mängd vatten för att rädda tusentals akut hotade ålar och laxar undan en säker död. Energimyndighetens förslag på hur man skall vikta miljömål och energimål, är också oseriöst. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg är ett lyckat projekt där man använt bästa möjliga teknik för att få fria vandringsvägar för uppvandrande och nedvandrande fisk. Ätrans ursprungliga åfåra har också fått en minimitappning vilket ger en årlig produktion av ca 30 000 laxyngel, ca 3000 ålyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Återupptaget vattenflöde i Ätrans naturliga åfåra (450 meter) efter 70 år av torrläggning är dokumenterat en mycket effektiv åtgärd.

Läs Hertingprojektets slutrapport: Positiva effekter…2017 här.

Ätran har vid sex kraftverk, Herting, Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar, ca 1 mil naturlig torrlagd åfåra och forsar som inte är fysiskt modifierade. Endast vatten skulle återställa dessa forna habitat och återge Ätran en viktig del av sin ekologiska status! Dessa värden omfattas av internationell N2000 lagstiftning och ålförordningen!

Länsstyelsen i Hallands län har i en CBS studie beräknat nettonuvärdet av Hertingprojektet till 65 miljoner kronor. Då har man endast beräknat effekten i Falkenberg av laxfisket och inte räknat med uppströmseffekter eller torrfårans återupprättade produktion. Dessutom har man räknat med en laxuppvandring beräknad till + 100 till +500 fiskar när fiskräknaren visar + ca 2000 fiskar! (vilket är 40 till 200 gånger fler). Energiforsks farhågor om att inte nå uppställda mål och att man därför inte skall släppa vatten i torrfåror är mot bakgrunden av resultaten i Hertingforsen oseriöst! Det gäller att rädda de få opåverkade forsande habitat som återstår! Samt att säkra fiskens överlevnad och fria vandring mellan dessa habitat. Var det inte detta som var meningen med Vattenkraftens Miljöfond?

Sammanfattningsvis är torrfårorna vid ett stort antal vattenkraftverk några av de mest värdefulla och fysiskt oförändrade forshabitaten som återstår i Sverige i dag. Kraftbolagen som fått 10 miljarder för restaurering måste därför snarast prioritera dessa objekt för att rädda hotade och värdefulla ekosystem och arter. Nu är det dags att efter 100 års torrläggning lämna tillbaka vattnet och livet till kraftverkens döda åfåror! Det är en av nyckelfrågorna för att rädda vårt akut hotade ålbestånd.

Följ Kung Carl XVI Gustavs uppmaning i talet vid invigningen av Hertingforsen 2014-04-01 Kungens tal.

Före 2013: Döende laxar i torrfåran vid Hertings kraftverk räddas genom att de lyfts för hand över dammen. Efter 2013: Vatten släpps i döda åfåran där livet återkommit. Laxen leker årligen och ca 30 000 laxyngel växer årligen upp i forsen tillsammans med ca 3000 hotade ålyngel! Vatten har gett livet åter i Hertingforsen. Två mil uppströms finns den i dag torrlagda Ätraforsen….där årligen tusentals ålar och laxfiskar får sätta livet till på samma sätt som i andra halländska åar.

Två vattenkraftverk borta från Ätran

2019-09-21 På Laxens dag i Ätran presenterades den färgglada och detaljrika broschyren “Laxens Resa”. Vattenkraftverken Herting 2 och Ätrafors är borttagna och laxens resa blir då enklare i Ätran! Vattnet flödar fritt i döda åfåran nedanför dammarna!

Broschyren är framtagen av Ätrans Vattenråd där de båda kraftverksägarna Falkenbergs kommun och Uniper, med verksamhet i mer än 40 länder, är tongivande medlemmar. Broschyrens faktabas måste därför anses trovärdig i detta sammanhang.

Broschyren finns att läsa på firman som haft hand om layouten här.

Nedan visas två bilder på området kring Hertings kraftverk; en aktuell flygbild på Hertingforsen och en bild från ÄVR:s nya broschyr Laxens resa.

Källa: Falkenbergs kommuns flygfoto. De två sprängda kanalerna vid Hertings båda kraftverk syns tydligt, liksom den gamla åfåran som blir vandringsled med minst 11 kubikmeter vatten per sekund.
Källa: Ätrans vattenråd, Laxens Resa. I Ätran vid Herting finns nu bara ett kraftverk och de kanaler som sprängdes 1903 och 1944 är borta. Herting 1 har blivit ett strömkraftverk och Herting 2 är rivet.

Nedan redovisas två bilder på området kring Ätrafors; en aktell bild enligt dagens karta och en bild från ÄVR:s broschyr Laxens resa.

Källa Falkenbergs kommuns karta. Den sprängda kanalen till Ätrafors kraftverk syns tydligt liksom dammen med den 750 meter långa torrfåran (döda fallen) nedströms. Torrfåran är intakt (ej modifierad) och dessutom N2000 område, det är bara vatten som fattas för laxreproduktion!
Källa: Ätrans vattenråd, Laxens Resa. I Ätran vid Ätrafors är vattenkraftverket och den sprängda kanalen borttagna! (Byggnaden är Nydala kvarn) Nedanför dammen i N2000 området flödar Ätran.

Den nya broschyren “Laxens resa” där två vattenkraftverk tagits bort i Ätran och vattnet flödar i döda åfåran vid Ätrafors är revolutionerande. Det är första gången vi ser en illustration av hur ÄVR och Uniper redovisar en lösning på problemen vid Ätrafors kraftverk där många laxar och ålar går till spillo i dag!

Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder till åtgärder för miljön. Det är en mycket god gärning för “Laxens Resa” om vattenkraften i Ätran nu vidtar åtgärder så att vattnet flödar i de döda fallen vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar! Uniper har redan anmält kraftverken till den nationella planen (NAP) för att få ta del av Miljöfondens miljarder. Prövningen av Ätran beräknas ske under 2020-talet.

Vi ser nu med spänning fram emot att de planer som Ätrans vattenråd med vattenkraftbolagen illustrerar i broschyren “Laxens Resa” genomförs!

Laxens dag falkenberg

2019-09-19 I dag var det laxens dag i Falkenberg. Skolorna fick information på förmiddagen och allmänheten på kvällen. Ett mycket lyckat arrangemang för alla laxälskare.

Laxdagen arrangerades med bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten och en samverkan mellan Sveriges Fiskevattenägareförbund och Destination Falkenberg.

Eftermiddagen inleds med att en av Sveriges främsta forskare på Atlantlax Erik Degerman från SLU håller föredrag och lär oss mer om vår kära Ätranlax. Vem visste att laxynglen använder fettfenan som en “gyro” för att med minsta möjliga energiåtgång hålla balansen i forsen?

2019-09-19 Laxexpert Erik Degerman från SLU berättar om Atlantlaxen.

Falkenbergs Energi visade Hertings kraftverk, ÄVR hade ett tält där de visade vattenvård och bottenfauna, Destinationsbolaget berättade om laxfiske och laxförvaltning, fiskeguide Jesper Ljungberg visade flugfiske, Firma Inger och Ingemar Alenäs berättade om projektet Hertingforsen och Fiskevattenägarna, Länsstyrelsen och Ekoll visade elfiske.

Fem skolklasser från Hjortsbergsskolan och Långåsskolan besökte stationerna under förmiddagen. Eleverna visade stort intresse för Ätran och laxen och deras ibland “kluriga” frågor inspirerade även oss föredragshållare till nya insatser för den miljö som eleverna snart skall “ta över”. Jesper landade också till en skolklass förtjusning en 81 cm lång laxhona som snart skall leka och därför som sig bör genast sattes tillbaka i Ätran.

Firma Inger och Ingemar Alenäs besöktes på förmiddagen av “gästföreläsare” från Firma AquaBiota som visade provtagning av eDNA och berättade om projekt på 1000 lokaler i många olika länder där bl.a. Ätran ingår. Forskarna Pähr Hellström och Patrick Hernvall visade hur prover tas på eDNA och vi tror att både elever, lärare och vuxna var imponerade av tekniken att genom ett vattenprov kunna avläsa vilka fiskarter som finns i Ätran! Stort tack till Pähr och Patrick som informerade oss om detta intressanta projekt där de bl.a. skall kartlägga den invasiva puckellaxen.

2019-09-19 Pähr och Patrick från Firma AquaBiota visar och berättar för fem skolklasser hur e-DNA prover tas. Läs mer här
2019-09-19 Forskarna från AquaBiota passade också på att samla in eDNA prover från Ätran vid Tullbron i Falkenberg. Det är viktigt att proverna inte förorenas med främmande DNA.

Hertingprojektet är välkänt för Falkenbergarna men alla känner inte till de stora positiva effekterna projektet fått för Falkenberg. Länsstyrelsen har i en rapport beräknat nettovärdet av projektet till 65 miljoner kronor och då är bygg- och projektkostnader på 45 miljoner kronor och energiförluster bortdragna från värdet. Forsen som tidigare varit torr och nu fått vatten är nytt hem för ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel! Vandringen av laxfiskar har ökat från ca 2000 före restaureringen till ca 4000 efter restaureringen. Nu väntar vi på att Ätrafors kraftverk uppströms skall släppa vatten i sin torrfåra vilket beräknas ge nära 60 000 laxyngel och ca 6000 ålyngel vilket vore av stor betydelse för Ätran. Då skulle laxbeståndet stärkas och kraftigt förbättras jämfört med den goda status som Erik Degerman redovisade för Ätrans laxbestånd. Lägger man till den möjliga produktionen i torrfårorna vid de fem stora kraftverken i Ätran så kan det bli ett nytt hem för ca 700000 laxyngel och 70000 ålyngel! Då kan Ätranlaxen också bättre motstå alla miljöhot i form av försurning, sjukdomar, bekämpningsmedel, klimathot och konkurrens från invasiva puckellaxar! Vattenkraftens MIljöfond har avsatt 10 miljarder för denna typ av åtgärder. Läs mer om puckellaxen och se vido här.

Hertingforsen och edna

2019-09-19 I dag finns Firma Inger och Ingemar i vindskyddet vid Hertingforsen. Vi får besök av två forskare från Firma Aqua Biota som är här för att leta efter puckellax i Ätran.

De använder sig av den senaste tekniken med eDNA. Hur går detta till? Vilka möljigheter erbjuder denna moderna teknik att avslöja Ätrans hemliga djurliv? Kom till oss och få mer information.

Hertingforsen var torrlagd under 70 år men nu finns här ca 30 000 laxyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Kom och få mer information om det spännande Hertingprojektet! Vi finns på plats efter det att Erik Degerman hållit sitt spännande föredrag om atlantlaxen på Vallarnas scen. Välkomna! Hälsar Firma Inger o Ingemar Alenäs.

Havsnätverket vid Hertingforsen

2019-09-15 Laholmsbuktens havsnätverk guidades i dag vid Hertingforsen av Firma Inger o Ingemar Alenäs. Gårdagens teoretiska avsnitt kompletterades i dag med ett besök i naturen vid Stensån, Lagan och Ätran vid Hertingforsen.

Laxens år 2019 lyfts frågan om fria vandringsvägar och vatten för Hallands vandringsfiskar. Hertingprojektet är ett av de mest handgripliga och lyckade projekten där bästa möjliga teknik har använts för att uppnå visionen om frisk fisk i friska vatten.

2019-09-15 Laholmsbuktens havsnätverk guidas vid Hertingforsen.

Deltagarna fick många fakta vad som händer när man naturligtvis tar hänsyn till naturen och återställer den sedan istiden forsande miljön med fria vandringsvägar:

  • Laxuppvandringen ökar från ca 2000 till ca 4000 fiskar
  • Hertingforsen producerar ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel
  • Tiotusentals naturligt invandrande ålyngel kan nu fortsätta sin vandring uppströms
  • Hertingforsens ekosystem har återupprättas med däggdjur (utter, fladdermöss), fåglar, fiskar och bottenfauna (ca 32 miljoner individer av nattsländor, dagsländor, musslor, kräftdjur mm).
  • Storleken på laxen och havsöringen ökar väsentligt.
  • 2018 såldes fiskekort för 83000 kr i Hertingforsen.
  • Falkenbergarna har fått tillbaka forsen som “lånats” i 70 år.
  • Energiproduktionens minskning motsvarar ett vindkraftverks produktion, medan det socioekonomiska nettonuvärdet enligt länsstyrelsen är 65 miljoner kronor.

Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) säger att Ätrans möjliga, teoretiska ålprduktion var 1878 ålar och därför är Ätran av mindre intresse att bevara för ålens skull. Faktiska mätningar utförda av Karlstads Universitet har publicerats i “Ål i Ätran” och visar att det årligen (2010 och 2011) vandrar ut ca 5000 vuxna ålar från Ätran! Trots att all naturlig ålyngelinvandring nu stoppats vid Ätrafors. Den naturliga invandringen av ålyngel var tidigare enligt kraftbolagen flera hundratusen yngel årligen och gav upphov till en utvandring av tiotusentals stora honålar årligen från Ätran! Detta är långt mer än experternas predikterade produktion (1878 ålar) vilket får till följd att fel beslut tas om värdet av restaurering av vandringsvägar i Ätran och andra hallandsåar!

Energimyndigheten har vidare viktat värdet av Energimålen och Miljömålen med samma värdeskala från 0 till 1 där noll är obefintliga värden och ett är mycket stora värden. (Rapport 2014:14). Dessa viktade värden ligger också till grund för beslut om värdet av restaurering av älvarnas naturmiljöer i förhållande till energimålet. I sin redovisning logaritmerar myndigheten skalan för energimålet så att det verkar som Ätrans närmast obefintliga värde för energimålet växer och hamnar en bra bit upp på skalan. I sin redovisning av miljömålet börjar myndigheten skalan inte på noll utan på 0,3 vilket “visuellt “förminskar” miljövärdet. Denna redovisning av värdena är inte seriös! Om man vänt på skalorna hade Ätrans miljömål hamnat nära ett på skalan och Ätrans Energimål hade hamnat i botten utanför diagrammet! Den värsta missbedömningen görs ändå när man avsätter ett värde på miljömålet i Ätran på under 0,4. Motiveringen är att Ätran är försurad och övergödd och inget av detta stämmer! På N2000 sträckan från havet till Ätrafors och från Ätrafors till Skåpanäs är Ätran varken övergödd eller försurad! De stora nationella och internationella naturvärdena negligeras helt!

Hertingprojektet och Hertingforsen ligger nu som ett levande bevis på vad som händer om man restaurerar Ätrans forsar. Livet återvänder och Länsstyrelsen bedömer nettonuvärdet av Hertingforsens restaurering (ca 450 meter) till 65 miljoner kronor! Man skulle vilja säga till Energimyndigheten, gör om, gör rätt och tag vederbörlig hänsyn till våra forsar som är livsviktiga för laxen, havsöringen, havsnejonögat, ålen, majfisken och människan!