Kategoriarkiv: Macrofoto

Macrofoto

FJÄRILAR

Smygstekellik glasvinge, fotograferad med makroobjektiv vid grusgropen i Sörby. Skenet bedrar, denna fjäril ser mest ut som en stekel. Denna lilla glasvinge har efter det att fotot togs bytt namn till Vickerglasvinge (Bembecia ichneumoniformis).

Smygstekellik IMG_9975 - kopia (2)

SPINDLAR

En ny studie har kommit fram till att världens spindlar sammanlagt äter mellan 400 och 800 miljoner ton insekter per år. Det kan jämföras med att världens människor äter ungefär 400 miljoner ton kött och fisk. Studien är baserad på 65 tidigare studier och publicerades i magasinet The Science of Nature. Vår största påverkan på jordens resurser är hur vi påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen. Spindlarna tillhör våra viktigaste “nyttodjur” som ger oss många ekosystemtjänster.

Murhoppspindel (Marcissa muscosa). Spindeln firade  julafton 2018 uppe vid vår taklist där den hade överblick över situationen. Spindeln bygger inget nät utan överfaller bytet genom att hoppa.

David och Goliat

Murhoppspindel (Marcissa muscosa) hane med “boxhandskar”.

2019-01-03 Våtmarken i Vessigebro övervintrande spindlar. Den övre och nedre bilden är en strandpiratspindel (Pirata piraticus) som gömde sig i bredkaveldun.

Stranspiratspindel (Pirata piraticus)

Säckspindel (Clubiona) bodde i vassen i våtmarken. Familjen Clubionidae omfattar totalt 534 arter. 

Strandpiratspindel på bredkaveldun

2019-01-10 Presentspindel (Pisaura mirabilis). Hanen erbjuder inför parningen honan en friargåva, därav namnet på denna spindel.

2016-01-05 Familjen Limpelidae består av hittills 4,300 noterade arter som kallas mattvävare eller lyckospindlar. Lyckospindlar kallas de då de enligt folktron kan spinna dig nya kläder och på så sätt ge dig ekonomisk lycka!

KORTVINGAR
Kortvingarna är vår största skalbaggsfamilj och det finns över 1 000 arter av kortvingar i Sverige. De varierar i storlek, vanligtvis är de 1–8 millimeter och liknar mest en tvestjärt utan klo där bak. 

I en norsk undersökning fann forskarna 10–80 individer per kvadratmeter i jordbruksmark. De flesta kortvingar övervintrar som vuxna i åkerkanterna (skyddszonen) och där fann forskarna vintertid cirka 200 individer per kvadratmeter. De spelar en viktig roll genom biologisk bekämpning av fluglarver. Kålfluga och lökfluga är exempel på skadedjur som bekämpas av dessa kortvingar. Besprutning med gifter och avsaknad av kantzoner stör denna ekologiska balans och “skadedjuren” härjar.

2019-01-05 Kortvinge från markerna i Vessigebro.

2019-01-05 En annan kortvinge tillsammans med en strandpiratspindel.

SKALBAGGAR

Snäcklöpare (Cychrus caraboides). Skalbaggen fanns december 2018 under löven i nyckelbiotopen vid Pyttebanans promenad i Vessige. De kraftiga smala käkarna används när baggen äter sin favoritförda, små snäckor.