Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

“Insekter är hjärtat i alla näringskedjor”

2019-02-10 Den sjätte massutrotningen har allvarliga konsekvenser för livet på jorden.

Huvudorsaken är intensivt jordbruk med exploatering av livsmiljöer och påverkan av bekämpningsmedel och gödsling. Även invasiva arter och klimatförändringar påverkar, men i mindre grad.
Om vi inte ändrar vårt sätt att producera mat kommer insekter påbörja en väg mot utrotning inom några få årtionden.

Fyra vattenlevande grupper har redan förlorat en stor andel av arterna; trollsländor, dagsländor, nattsländor och bäcksländor. I snitt har 41 procent av insektsarterna minskat i antal det senaste årtiondet enligt studien. Av dessa är det nattsländorna som verkar ha drabbats hårdast. Läs mer i publikationen Biological Conservation

– “Ett nytt tänk kring jordbruksmetoder, inte minst en kraftig minskning av användning av bekämpningsmedel och att ersätta dem med hållbara, ekologiska alternativ, krävs omedelbart för att minska eller vända den nuvarande trenden och låta minskande insektspopulationer återhämta sig och skydda viktiga ekosystemtjänster som de förser oss med”, skriver forskarna i sin studie.

Exploaterar vi våra skogar, jordar och vatten så förstör vi näringsvävarna och den biologiska mångfalden. Då rubbas även den kemiska balansen på jorden mellan syre, koldioxid och lustgas.
Användning av kemiska bekämpningsmedel, utfasning av naturskogar och exploatering av forsar är således inte något som som kan vara klimatpositivt eller positivt för en hållbar miljö. Även om kommersiell reklam vill få oss att tro “det på riktigt”.

Sverige är det land som enligt färska rapporter sämst följer ICES rekommendationer om ett hållbart havsfiske. Obalans i havet kan kraftigt påverka jordens koldioxidbalans. Kraftverksdammar i Brasilien har visat sig ge 5 gånger högre koldioxidutsläpp än om motsvarande energi producerats med olja. Ostörd hydrologi med fria vandringsvägar borgar för balansen i sjö och hav.

Dagens konventionella giftjordbruk är liksom gårdagens gifter med DDT och kvicksilver inte ett hållbart sätt att förvalta naturens ekosystemtjänster. Sveriges dispenser för insektsgifter och Roundup samt indragning av 124 tjänster som värnar om arbetet med naturskogar är beslut som leder allt längre från de demokratiskt antagna miljömålen i Sverige.

Det är dags att inse att det är den biologiska mångfalden i sjö, hav, skog och åker som är avgörande för hur vår jord lever och andas. Klimatet påverkas långsiktigt av dessa faktorer. Skall vi agera nu är det den biologiska mångfalden vi måste värna innan vi utrotat för många arter som gör att jorden kan andas.

När klimatet blir ett alibi för giftanvändning i konventionellt jordbruk, för överfiske i havet, för kalhyggen i skogen eller för betongdammar i forsande vatten har vi hamnat långt ifrån den verklighet och natur som vi människor är en del av.

Läs även vad chalmersdoktorn Lars Bern skriver i frågan:
De verkligt allvarliga miljöproblemen har lämnats åt sitt öde – det är nu fritt fram för de globala företagen att utarma världens jordbruksmarker och sprida livsfarliga gifter, att fiska ut och förgifta världshaven, att prångla ut livsfarliga medicinska preparat …. Miljörörelsen lyfter knappast ett finger, den är helt upptagen av propaganda mot ett klimatproblem som ännu inte finns”. Läs hela artikeln här.

Levande skogar

2019-02-10 Sveriges skog är värdefull. Produktionsmål och miljömål skall jämställas. Våra viktigaste miljömål är Levande skogar och rik biologisk mångfald.

Idag är 3-4 procent av den produktiva skogen i södra och mellersta Sverige formellt och långsiktigt skyddad. Sverige har internationellt åtagit sig (Nagoya-åtagandet) en minsta skyddsnivå på 17 procent skydd av landytan till 2020. Sverige ligger långt efter många europeiska länder när det gäller viktigt områdesskydd för biologisk mångfald. Trots detta stoppas nu fortsatt skydd av skogen.

Skogsstyrelsen går den 6 februari ut med ett pressmeddelande att allt formellt skydd av skog stoppas tills vidare. Den främsta orsaken till stoppet är det kraftigt minskade anslaget, från 300 miljoner 2018 till 100 miljoner för skydd av Sveriges skogar. Detta är den nya budgeten beslutad av (m), (kd) och (sd) med indirekt stöd av (c) och (l) som avlööfvade sina röster och lämnade gula blad. Läs mer här.

Skogsstyrelsen varslar den 7 februari 124 anställda om uppsägning fördelat över hela landet. Varslet är en direkt följd av en minskad budget för 2019 och regeringens beslut att avsluta en rad uppdrag, till exempel arbetsmarknadsåtgärden Naturnära jobb och nationell inventering av nyckelbiotoper.

Beslutet om stopp för formellt skydd av Sveriges skogar innebär konkret enligt Skogsstyrelsen att man:

  • inte fattar några beslut om nya biotopskydd eller naturvårdsavtal.
  • inte tecknar några nya uppdragsavtal om naturvårdande skötsel i de skyddade områden Skogsstyrelsen ansvarar för.
  • tillsvidare inte handlägger pågående ärenden gällande områdesskydd.

Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda mindre områden med stor betydelse för växt- och djurarter.
Naturvårdsavtal är den andra formen. Det är ett civilrättsligt avtal mellan en markägare och Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller en kommun.
Under 2018 var ersättningen 318 miljoner kronor varav 288 miljoner kronor för biotopskydd och 30 miljoner kronor för naturvårdsavtal.
-Vi beklagar att de många markägare som väntar sig ersättningar till följd av pågående ärenden om formella skydd nu behöver vänta ytterligare en tid, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.

Sverige lever inte upp till sina nationella och internationella åtaganden, markägarna mister sin ersättning för naturvård och sist men inte minst våra skogar förlorar sin biologiska mångfald och förmåga att producera viktiga ekosystemtjänster.

insektsgift på svenska åkrar


2018-02-08 Svenska bönder får dispens att använda det förbjudna insektsgiftet neonikotinoider till växtsäsongen 2019

I går rapporterar Sveriges Radio att Kemikalieinspektionen nu till våren ger tillstånd till svenska bönder att använda förbjudna kemikalier i sin odling.

Avdelningschefen på inspektionen säger att det rör sig om en så kallad nöddispens. Man kan då undra vem det är som befinner sig i en nödsituation? Förbudet mot nämnda giftbehandling inrättades ursprungligen för att pollinerande insekter, såsom bin och humlor, hotades att utrotas av detta potenta insektsmedel. Läs mer på SR:s hemsida här.

Kemikalieinspektionen har som villkor för att skydda bina begränsat vad som får växa på åkrarna året efter: – Efterföljande säsong får man inte odla andra grödor som blommar. Det är en extra åtgärd vi vidtagit.

Som ekolog blir man ganska förundrad över att Kemikalieinspektionens insikter begränsar sig till att det endast finns konventionellt odlade grödor och att man bedömer att de enda insekter som dör av gifterna antingen är bin och humlor eller “skadeinsekter”.

Faktum är att “vanlig” jordbruksmark innehåller ca 1,5 kilo eller flera miljoner nyttodjur per kvadratmeter, som håller skadegörarna i schack. Sprutar vi gifter på detta liv, förstör vi jorden och underlättar för de djur som äter av “våra” grödor att ta överhanden eftersom de har dukat bord. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida “gynna nyttodjuren”. “Din åker är full…”

Den millimeterstora kortvingen som är avbildad överst på sidan är ett exempel på dessa nyttodjur. Kortvingarna är vår största skalbaggsfamilj och det finns över 1 000 arter av kortvingar i Sverige. De varierar i storlek, vanligtvis är de 1–8 millimeter. De spelar en viktig roll genom biologisk bekämpning av fluglarver. Kålfluga och lökfluga är exempel på skadedjur som bekämpas av dessa kortvingar.

När vi sprutar gift på åkermarken och sätter oss över naturen bortser från det faktum att det inte bara är “nyttoinsekter” som dör av skyddsmedlen utan att även vår egen hälsa som konsumenter äventyras. Även vi ingår i livets väv och lyder under naturens lagar.

Laxen i Högvadsån

2019-02-04 Hur mår laxen i Högvadsån?

Länsstyrelsen i Halland uppdrar årligen åt Medins Havs- och vattenkonsulter att utvärdera laxvandringen och laxynglens överlevnad i Högvadsån. 2018 års utvärdering kan du läsa här.

I Länsstyrelsens årsrapport kan man läsa: “Den långa serien med väl dokumenterade elprovfisken är tämligen unik för Sverige och skapar goda möjligheter att utvärdera förändringar i ån och dess lax- och öringbestånd. Sammantaget bedöms årets resultat (2018) inte spegla några stora förändringar avseende Högvadsåns och dess biflödens försurningssituation”. “Ryen är en av Högvadsåns mest produktiva lokaler vilket medför att tätheterna av laxungar ofta är mycket höga. Så var fallet trots att antalet var betydligt lägre än vid elfiskena 2016 och 2017. Det rådde en klar övervikt av ensomriga laxungar vilket tyder på en lyckad reproduktion, samt att det finkorniga materialet och det ringa vattendjupet inte lämpar sig för större fisk”. (dvs tvåsomriga och äldre laxyngel >0+ röda staplar)

Elfisken Ryen Högvadsån Länsstyrelsens redovisning. s.25

Länsstyrelsens rapport bedömer inte förändringar i tvåsomriga laxyngel vilket är en mycket viktig parameter för att förstå variationer. Utsagan att stationen inte lämpar sig för större laxyngel syns underlig. Därför har vi tagit samma elfiskedata och redovisar enbart tvåsomriga och äldre laxyngel för stationen Ryen:

Elfisken Ryen Högvadsån samma figur som länsstyrelsens men enbart med äldre laxungar som är markerade som röda staplar i länsstyrelsens figur.

Nu får vi en tydligare bild av laxbeståndets utveckling vid Ryen. Efter kalkningsåtgärder ökade antalet flersomriga yngel till mycket höga tätheter på upp till 100 individer per 100 kvm. Efter introduktion av Gyrodactylus salaris med inplanterad fisk från Laganodlingen sjönk överlevnaden från årsyngel till tvåsomriga yngel så att det fanns mindre än 10 individer per kvm. Därefter syns tätheterna långsamt ha ökat och var 2018 ca 49 äldre laxyngel per 100 kvm. Detta är relativt goda tätheter och ökningen från 1990 talet är glädjande. (Men kanske missvisande – se kommentar nedan)

Vi gör även en figur på tätheterna av äldre årsungar i Fageredsån. Här är vattnet humöst och innehåller mer aluminium. Detta missgynnar laxparasiten. Överlevnaden från ensomriga till tvåsomriga laxyngel är här bättre. Antalet tvåsomriga yngel per 100 kvm är därför större och över 80 två av de senare åren. Detta indikerar Högvadsåns stora potential som laxvatten. Dessa viktiga aspekter missas i Länsstyrelsens utvärdering.

När vi sedan kommer till laxförvaltning är det avgörande vilken produktion man antar att Högvadsån har som laxvatten. Är det 10 eller kanske 100 laxar per 100 kvadratmeter som är potentialen?

Nu skall vi addera Hertingforsen som har en produktion av ca 30 000 laxyngel. Skall vi även addera Ätraforsen som har dubbla potentialen jämfört med Hertingforsen om där släpptes vatten?

Läs mer om laxproduktionen i “döda åfåror” här.

OBS 2019-02-09 Firma Ingemar Alenäs har efter Länsstyrelsens rapport om höga laxtätheter i Högvadsån 2018 , trots sommarens extrema torrperiod, analyserat vad som är orsaken till detta oväntade resultat. OBS

I inledningen till Länsstyrelsens rapport skrivs: Målsättningen med undersökningarna var att inventera förekomsten av fiskarter samt att kvantifiera de förekommande arternas beståndstätheter…samt deras utveckling över tid.

Elfiske är om det utförs rätt en ganska exakt vetenskap som ger god kunskap om laxfiskars beståndsutveckling. Elfisket bedrivs på förutbestämda, uppmärkta sträckor varje år. Så har även skett vid elfiskestation Ryen i Högvadsån.

När vi analyserar databasen ser vi att fiskesträckans längd från 1970-talet fram till och med 2006 varit 18 meter. Därefter kortades längden som fiskades åren 2007-2018 till 10 meter!

Den avfiskade ytan vid Ryen varierar därför mellan som mest 320 kvadratmeter och som minst 56 kvadratmeter 2018. Från och med 2006 halverades avfiskad yta från 216 kvm till 100 kvm.

2017 fångade konsulten 20 äldre laxyngel på station Ryen på en yta av 95 kvm och uppskattar tätheten till 22 äldre laxyngel per 100 kvm. 2018 fiskar man exakt samma station och samma längd av vattendraget och fångar 27 äldre laxyngel. På grund av att vattendraget torkat säger man nu att tätheten mer än fördubblats och ökat till 49,4 äldre laxyngel per 100 kvm!

Länsstyrelsens och Medins sätt att ändra elfiskesträcka och utvärdera tätheten av lax gör att syftet att jämföra elfisken och beståndstätheter mellan olika år går förlorad. Det får också till följd att vi kan få uppfattningen att laxproduktionen vid Ryen ökar starkt i samband med torka 2018!

Ätrans laxar och ålar behöver vatten nu

2019-02-01 Ätrans tidigare åfåra är torrlagd av kraftbolaget på en sträcka av nästan en mil. Dessa döda fall var platsen för ett unikt växt- och djurliv där lax och ål fanns i riklig mängd. Bara vanligt vatten skulle ge livet åter till Ätrans forsar.

Hertingforsen är ett exempel på en av dessa torrlagda forsar där Falkenbergs Energi nu sedan fem år förtjänstfullt släpper 11 kubikmeter vatten per sekund. Elfisken visar att nu har livet återkommit med bl.a. 29 000 laxyngel och 3 000 ålyngel. Laxuppvandringen i Ätran har ökat med ca 2 000 leklaxar! Restaureringen är samhällsekonomiskt lönsam och ger ett plusvärde på 65 miljoner kronor enbart i Falkenberg! Läs mer här.

» Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske»                    H.M. Carl XVI Gustaf 1 april 2014

Uppströms Hertingforsen finns ett skriande behov av ytterligare återställning ……

Ålynglen stoppas av kraftverkens betongdammar och blir ett lätt byte för svarta trastar och kråkfåglar. Tusentals invandrande ålyngel når aldrig sina uppväxtområden i Ätran
Utvandrande lekålar dör på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Dessa ålhonor fastnade på gallren vid Yngeredsfors och nådde inte resans mål som var Sargassohavet.

Kraftverksanläggning Meter   Laxyngel  Ålyngel
Hertingforsen               400       29 000     3 000
Ätraforsen                    750       54 400      5 600
Yngeredsforsen           1600     116 000     12 000
Bällforsen                     550     40 000       4 100
Skogsforsen                 150       11 000       1 100
Skåpanäs forsar           2800     203 000      21 000
Stampån                       3500     253 700      26 200
TOTALT                        9750     706 400     73 000

Hertingforsens verkliga produktion av lax och ål gör att det är lätt att uppskatta potentialen i torrfårorna vid de uppströms belägna kraftverken. Vid Ätrafors är det endast vatten som saknas! Om bolaget hade modet att släppa vatten kontinuerligt skulle inte hundratals laxar och andra fiskar behöva plågas och dö en stressfull död som laxen på filmen och de förvridna ålarna på bilderna ovan.

Kraftbolagen har under hösten och vintern kablat ut en missvisande reklamkanpanj i TV och massmedia där vi bl.a. kan höra:

“Vårt mål är ett samhälle som drivs av naturens kraft, inte på dess bekostnad. I stället för att leva på naturen måste vi börja leva med den. Nu gör vi stora investeringar för att vara med och skapa ett land som drivs av naturens kraft istället för på dess bekostnad”.

Kraftbolagen har uppenbarligen dåligt samvete för sitt agerande och frånvaron av åtgärder. Denna omfattande “greenwashing” med “fake news” att verksamheten sker i samklang med naturen är pinsam; speciellt för ålen. Döda och döende fiskar visar klart det akuta behovet av åtgärder, som måste till om bolaget skall behålla något av sin trovärdighet. Ålen kan inte vänta!

Myndigheterna dömer nu kraftfullt ut kraftbolagens agerande:

Statens Lantbruksuniversitet (SLU) har utvärderat Sveriges ålförvaltning: “Övrig mänskligt orsakad dödlighet, och då främst den vattenkraftsrelaterade dödligheten som påverkar ålbeståndet mer än vad fisket gör, bör minskas. Tillämpningen av ålförordningen har i praktiken gått i stå”. Läs mer här.

Vattenmyndigheterna pekar i sin åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde ut vad kraftverken behöver göra för att uppnå miljökvalitetsnormerna och bevarandemålen för Natura 2000 och för ålförvaltningen:

Tabell 1. Anläggningar där produktionspåverkande åtgärder ligger till grund för miljökvalitetsnormerna, markerade med (X). Åtgärder som även behövs för att uppnå bevarandemålen i ett Natura 2000-område är markerade med (N2000).

Berörd anläggning Uppströms konnektivitet Nedströms konnektivitet Ökat flöde i torr-/naturfåra o
Ätrafors X (N2000) X (N2000) X (N2000)
Yngeredsfors X (N2000) X (N2000) X (N2000)
Bällforsen X X X (N2000)
Skogsforsen X X
Skåpanäs X X X

Källa: Vattenmyndigheternas åtgärdsplan från Ätrans (103) avrinningsområde.

Hallands miljömål

2019-01-26 Under gårdagen hölls Hallands årliga miljömålskonferens i Varberg. Det var en dyster tillställning.

Vår Landshövding Lena Sommestad kunde konstatera att uppfyllelsen av miljömålen var usel. Vi klarar ett av miljömålen i Halland nämligen ett skyddande ozonskikt. Vi är nära att nå miljömålet säker strålmiljö.

De övriga 14 miljömålen kommer vi inte att uppnå nämligen:
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Hav i balans, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt och djurliv samt Generationsmålet.

Om vi arbetade med väsentliga frågor som biologisk mångfald och bevarande av ekosystemtjänster skulle vi komma en bra bit på miljömålen i Halland. Ett exempel är miljömålet Bara naturlig försurning. Läs mer här.

Miljöfrågorna har på senare tid kommit att bli synonyma med den viktiga frågan om klimatet. Vad vi inte förstår är att det då också handlar om de andra miljömålen där frågan om biologisk mångfald är central. Läs mer här.

Klimatfrågorna är abstrakta och svåra och behöver en lösning. Alla bör dra sitt strå till stacken. Men för att åtgärda de andra 14 miljömålen som vi inte uppfyller finns det “enkla” åtgärder som vi kan styra över i vårt eget landskap Halland.

Vi kan lätt införa åtgärder för att uppnå levande skogar, ett rikt odlingslandskap och bara naturlig försurning. Hertingforsen visar hur vi kan få ett levande vattendrag av en torrfåra. Kalkning med EU-bidrag visar hur vi skulle kunna åtgärda 60% sura Hallandssjöar! Ekologiskt jordbruk kan fasa ut en del av giftanvändningen som ex Round-Up. Om vi slutar att enbart prata om klimat och tar de konkreta miljöfrågorna på allvar finns det fortfarande hopp för Hallands rika biologiska mångfald.

Falkenberg firar 40-års Kalkningsjubileum


2019-01-26 Kalkningen av sjöar och vattendrag firar i år 40 år i Halland och Falkenberg. Detta är en av de största och mest lyckade miljömålsinsatser som gjorts i Halland.

2009-01-19 Hölls en landsomfattande kalkningskonferens, “Halland kalkar för livet”, på Strandbaden i Falkenberg, för att fira kalkningens 30-årsjubileum. 112 personer från hela Kalkningssverige hade samlats för att fira denna lyckade miljöinsats.

Falkenbergsfödde Bo Bengtsson var moderator för hela konferensen. Konferensens “nestor” och en av initiativtagarna till att rädda Ätranlaxen genom kalkning var den 97-årige fiskerikonsulenten Gösta Edman. Denna pionjär gick ur tiden endast någon månad innan han skulle fylla 100 år. Mästerfotografen Mattias Klum höll ett föredrag om biologisk mångfald och alla kände vilka värden vi räddar genom att kalka Hallands tusentals sjöar och vattendrag.

Läs mer om detta event i Hallands Nyheter här. 
I denna artikel kan man också läsa om alla de personer som belönades med diplom och laxar för att de under tre decennier varit “motorn” i den svenska kalkningsverksamheten.

Året efter den uppmärksammade konferensen fick Falkenbergs kommun 2010 bidrag från EU för att kalka försurade sjöar. Bidraget var på 7 miljoner och ingick i EU-projektet Living North Sea med den svenska rubriken “Från källa till hav”. Det femåriga projektet pågick 2009-2014. Detta var ett genombrott då endast 30% av Falkenbergs försurade sjöar tidigare kalkades eftersom kommunekologen i Falkenberg fått nej till statsbidrag för övriga sjöar. Läs reportage i SVT här. Nu stod kalkningsverksamheten på sin höjdpunkt och alla trodde att problemet med finansieringen av åtgärder mot det sura nedfallet var löst, till dess att markernas naturliga återhämtning tar vid.

Hösten 2011 kalkar Falkenbergs kommun sjöar med EU-bidrag. Dörren till EU-bidrag är öppnad då vattendirektivet och åldirektivet nu kan användas som argument för att kalka våra sjöar.

Men det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Det vi under 30 år lärde oss om vilket pH som naturen behöver har reviderats. Vägen till EU:s kalkningsbidrag har glömts, och kalkningsanslagen har minskat. Falkenbergs kommun “outsourcade” kalkningsverksamheten till Halmstads kommun och förväntade EU-ansökningar uteblev.

Endast 30% av Hallands försurade sjöar kalkas i dag och vi uppnår inte miljömålet “Levande sjöar och vattendrag” 40 år efter det att vi startade kalkningsverksamheten.

2019-01-26 Efter Hallands miljömålskonferens i Varberg kunde vi i dag läsa i HN att miljömålen om försurning inte uppfylls i Halland! Landshövdingen är fortfarande bekymrad över att “Vi har här
i Halland störst andel försurade sjöar i landet”
. Det är dags att det hårt drabbade Halland återtar sin position som föregångare på att åtgärda miljömålet “Levande sjöar och vattendrag!”

Kanske är det dags att inte enbart prata om klimatet utan även ägna försurningen och den biologiska mångfalden en tanke. Att åtgärda våra försurade sjöar och vattendrag är lätt. Det finns kunniga entreprenörer och konsulter som gärna utför arbetet och EU betalar om man frågar. Glöm inte bort de konkreta och lätt nåbara miljömålen bara för att vi nu övergått till att prata och prata om de mer abstrakta frågorna kring klimatförändringar!

Auktion på akut hotad haj 2019

2019-01-17
Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019.

2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019. I dag såldes 21 lådor pigghaj som vägde 266 kilo till ett pris av 3195 kronor.

Göteborgs fiskauktion: “Pigghajen är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning”. “Den totalt tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten … är satt till noll sedan 2011. Tonvis med haj är såld i Göteborg sedan dess! Handeln med fredad haj fortsätter 2019 på Göteborgs fiskauktioner!

På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns följande information om Pigghaj (Squalus acanthias):
“Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten och den ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.
Arten kan bli åtminstone 37 år. Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader.”

SLU och Hav har 2018-02-01 gett ut en resursöversikt för havens fiskbestånd. Där kan man läsa om Pigghajen: “Den totala tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten innebär att den totala fångstmängden i Nordsjön inkluderande Skagerrack och Kattegatt är satt till noll ton sedan 2011. Pigghajen är också förbjuden att fiska både med nät och handredskap i fritidsfisket. Pigghaj ska skyndsamt återutsättas om den fångas”.

Havs- och vattenmyndigheten har tillsynen över fiskförsäljningen på Göteborgs fiskauktioner. För något år sedan såldes stora mängder tjuvfiskad gös på auktionen. Om pigghajen nu åtnjuter det skydd som framgår av Hav:s hemsida är det märkligt att det förekommer en stor försäljning av haj på Göteborgs fiskauktioner.

Pigghajen gråter blod.

2019-01-23 Sju lådor pigghaj försåldes i dag vilket motsvarade 136 kilo som såldes för 1 632 kronor.

Hertingprojektet och hertingforsens värde är 100 miljoner – eller mer?

2019-01-16 Länsstyrelsen i Hallands län har i en färsk rapport beräknat vinsten av Hertingprojektet till 65,3 miljoner kronor.

Länsstyrelsen skriver på sin hemsida:
“Den huvudsakliga slutsatsen är att Hertingprojektet var samhällsekonomiskt lönsamt. Det vill säga projektets nyttor var större än dess kostnader. Med en tidshorisont på 50 år beräknas vinsten vara 65 miljoner kronor”. Läs mer här

Länsstyrelsen skriver i rapporten att: “Syftet med detta projekt är att ge en bild av det samhällsekonomiska värdet av en miljömässig förbättring i ett vattendrag.” Vidare skriver man att “Resultatet av denna analys kommer att vara ett viktigt underlag för de aktörer som deltagit i, och finansierat Hertingprojektet. Det kommer också att vara ett viktigt underlag för andra aktörer runt om i Sverige som står inför liknande utmaningar och behöver få vägledning i vilka metoder som är samhällsekonomiskt effektiva”.

Länsstyrelsens rapport är i detta avseende mycket värdefull då det är sparsamt med information över liknande restaureringsprojekts positiva socioekonomiska effekter och positiva effekter på områdets produktion av ekosystemtjänster. När man använder rapporten som underlag måste man beakta de begränsningar i rapporten som gör att länsstyrelsens bedömning av projektets verkliga värde är ofullständig.

Länsstyrelsens begränsade värdering är mycket intressant då rapporten endast omfattar det positiva värdet av det geografiska området av Ätran i Falkenberg och är begränsat till värdet av enbart laxen. Projektets största värden ligger enligt Firma Ingemar Alenäs bedömning i den positiva påverkan av ekosystemtjänsterna i de övriga delarna av Ätrans, Högvadsåns och andra biflödens avrinningsområden. Det sammanlagda värdet av positiva ekosystemeffekter för övriga fiskarter såsom havsöring, ål, havsnjonöga, majfisk, sik m.fl. är betydande och ligger för ålen minst i parietet med laxens värde. Länsstyrelsens värdering bör således kompletteras med dessa värden för att tjäna som en god vägledning.

Av rapporten framgår också tydligt att Länsstyrelsen gjort avkall på rapportens syfte. Författaren skriver: “Som tidigare nämnts skall denna analys dessutom betraktas som rörande en delmängd av det totala värdet som uppstått till följd av Hertingprojektet och att laxen är den mest betydelsefulla arten och därför ligger fokus i denna studie helt på den”. “Det är endast värden som uppstår i direkt anslutning till projektområdet som inkluderas”

Länsstyrelsens beräkning av en vinst på 65 miljoner är särskilt anmärkningsvärd då länsstyrelsen utesluter ett antal positiva parametrar. Man anger att bedömningen bygger på 100 till 500 ytterligare återvandrande fiskar och använder Fig. 2 som innehåller allvarliga felaktigheter. Uppvandringen av laxfiskar är efter åtgärd betydligt större än vad figuren visar. Detta fel kunde man undvikit om man frågat någon som arbetat med projektet. Det skulle vara intressant om Länsstyrelsen gjorde en ny beräkning med korrekt information.

Data är förskjutna ett år (2013 blir 2012). Före Hertingdammen revs visas kurvan för havsöring+lax och efter det att Hertingdammen revs är det osäkert vad som visas.
Data från kameran vid Herting. Antalet uppvandrande laxfiskar var ca 2000 före åtgärd och ökade med ca 2000 till ca 4000 efter åtgärd. Rivningen av dammen 2013 orsakade viss störning.

Länsstyrelsens rapport missar således att värdesätta en stor del av Hertingprojektets positiva effekter och ekosystemtjänster vilka bl.a. beskrivs i Firma Ingemar Alenäs rapport från 2017-10-10.

Exempel på mervärden som inte belyses av Länsstyrelsen är:
Falkenbergs PR och Goodwill för arbetet med den nya forsen. Falkenbergs Energi AB blev efter projektet rankat som topp tre av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) med starkast miljöprofil bland landets ca 130 elhandelsbolag. Firma Ingemar Alenäs har guidat vid forsen och hållit föredrag för över 2000 personer om projektet. Fiskeguide i Falkenberg håller flugfiskekurser vid forsen. Fiskekort säljs i forsen (83000 kr 2018) vilket ökar turistinkomsterna för Falkenberg.

2017-09-15 Nydala Sven-Erik Möller lyfter en 10-kilosöring förbi fallet.

Förbättrat fiske
Länsstyrelsen har missat tillgänglig information om att Falkenbergs Laxfiske 2018 har fått ca 30% utökade fiskekortsintäkter genom att göra flugfiske tillgängligt i Hertingforsen. Detta är dessutom ett ekologiskt hållbart fiske där all fångst återutsätts. Försäljningen av fiskekort har även ökat uppströms på Ätrans Nedre FVO:s vatten. Tidigare dog ett stort antal leklaxar och fiskar när de “fångades” i torrfåran. Värdet av denna förbättring har inte bedömts av Lst.

Ekosystemförbättringar som följer av Hertingprojektet.
Antalet uppvandrande laxfiskar i fiskräknaren vid Herting har ökat från ca 2000 till ca 4000 laxfiskar. Länsstyrelsen säger att man gör en “konservativ skattning” och räknar endast positiva effekter på 100-500 laxar!? Ökningen i uppvandringen är ca 5-20 ggr högre!
Antalet stora laxar och havsöringar har ökat p.g.a. projektet. Öringar på ca 10 kg återvänder nu! Vid Nydala har det efter projektet (2017) räknats fler laxar (2SW) än någon gång sedan räkningarna startade 1954.
Antalet laxyngel och ålyngel i forsen är ca 30 000 och 3000 vilket elfisken visar. Elfiskekonsulten har rapporterat att den återställda forsen nu kan producera ca 1000 nya leklaxar vilka inte ingår i Länsstyrelsens beräkning! Antalet evertebrater (sländor mm.) är ca 30 miljoner i den nya forsen till gagn för fiskar och fågellivet.

Samverkande effekter av Hertingprojektet
Falkenbergs kommun har kalkat för ca 200 miljoner kronor och ett mål med kalkningen är att rädda laxen och andra känsliga fiskar samt att återställa påverkade ekosystem. Hertingprojektet innebär nu att man förbättrar utfallet 1+1=3.
Översvämningsrisken i Falkenberg minskar enligt utredning.
Vattennivån uppströms sänks vilket innebär mindre översvämning och goda förutsättningar för ökade skördar.
Transporten av sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel minskar. Kostander för muddring av Falkenbergs hamn minskar.

Uppströms effekter
Hertingprojektet ökar möjligheterna och utfallet av att även restaurera den uppströms torrlagda Rävigeforsen vid Ätrafors. Där skulle kunna produceras ca 60 000 laxyngel och ca 6 000 ålyngel. Denna restaurering finns föreslagen i Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran. (2013-11-26 Dnr 511-3405-11) En enkel minimitappning skulle ge dessa stora fördelar för laxen och ålen. Äkta Ätranlax är dessutom ovärderlig då odlade hybridlaxar riskerar att ta över många Norska och Svenska älvar, läs mer här.

Rävigeforsens Natura 2000 område vid Ätrafors. Kraftbolaget har tillstånd till nolltappning. Länsstyrelsens bevarandeplan föreslår en minimitappning i detta naturområde.

Länsstyrelsen kommenterar sin beräkning av det ekonomiska värdet av Hertingprojektet: “Detta inkluderar även en ny gång-cykelväg med tillhörande bro*. Det kan förstås diskuteras huruvida detta är en direkt del av projektet men har här inkluderats för att bibehålla en konservativ skattning av nyttor”. “Projektets metod för utvärdering har bestått av deltagare från både akademi och privat näringsliv och finansierats av bland andra Havs- och vattenmyndigheten och vattenkraftsbranschen” *8 miljoner

Slutsatsen som kan dras av Länsstyrelsens rapport är således att den endast redovisar en delmängd av den totala vinsten av projektet. Den långsiktiga vinsten av Hertingprojektet överstiger således betydligt 65 miljoner kronor. Länsstyrelsen borde göra en rättelse där korrekta ingångsdata används på fiskuppvandring och försålda fiskekort.

Tonfisken tillbaka

2019-01-07 Tonfisken är tillbaka i Öresund och Kattegatt. Samtidigt är priset på en tonfisk 28 mijoner på Tokyos fiskmarknad på det nya året 2019.Tonfisk är tyvärr hårdvaluta på den Japanska fiskmarknaden. På nyåret såldes en 278 kilo tung blåfenad tonfisk för 28 miljoner kronor vilket blir ett kilopris av drygt 100 000 kronor. Där ligger Korshags premiärhummer i lä, den betalades med ett kilopris av 83 000 kronor på Göteborgs fiskauktion. De tre tonfiskarna på bilden ovan är värd ca 80 miljoner kronor. Kanske behöver de polisskydd?

Läs mer här

DTU märker tonfisk med satellitsändare september 2018 © Ingemar Alenäs

Naturnytt hade förmånen att vara med på en märkning av blåfenad tuna i svensk/danska vatten hösten 2018. Det var en mäktig och glädjande scen att se de stora fiskarna som jagade näbbgädda och makrill i kaskader av vatten. På 1960-talet var synen av dessa fiskar “vardagsmat” i Öresund varför vi nu hoppas på att denna biologiska mångfald av havets stora predatorer håller på att återställas.

Läs mer här

Läs mer om tonfiskens återkomst här