Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Läkemedel i Högvadsån

2021-01-18 Naturvårdsverket beviljade 2018 VIVAB 2,2 miljoner kronor för att genomföra en förstudie av läkemedelsrening vid avloppsreningsverket i Ullared.

Sammanfattningsvis visar IVL:s rapport att ” med några få undantag så ligger samtliga halter av hormoner, läkemedel och antibiotika i inkommande och utgående vatten vid Ullared ARV mycket eller extrem mycket över genomsnittshalter för andra svenska reningsverk. Speciellt för de läkemedel som också identifierades som mest betydande i recipientbedömningen, Citalopram och Oxazepam förekommer i signifikant högre halter än i andra anläggningar. Att utgående halter ligger över referensvärden beror främst på de höga halter i inkommande vatten då reningseffektiviteten över anläggningen är jämförbart med andra reningsverk”.

Bedömningen är att “vid ett definierat reningskrav på 80% för olika substanser över hela reningsverket, som tillämpas i andra länder som t.ex. Schweiz, skulle en extra rening av utgående avloppsvatten från dammen för de flesta substanser behövas”. Läs mer här.

Studien genomfördes med tanke på att det förekommer en betydande belastning i Ullared vid verksamheter med affärer, restauranger och camping. Mottagare av det renade avloppsvattnet är Högvadsån som är ett N2000 område och av Naturvårdsverket klassat som riksintresse på grund av sina höga naturvärden och som barnkammare för den värdefulla Ätranlaxen.

Studien har nu publicerats och VIVAB informerar på sin hemsida att verket har en fullgod reningseffekt när det gäller microplaster och hormoner medan resultatet för läkemedel och antibiotika varierar, men att i dagsläget kan inte införandet av läkemedelsrening motiveras utifrån aktuell miljöpåverkan i recipienten. Läs mer här.

– “Vi hade ingen anledning med att gå vidare med det. Vi måste ha ett helhetsperspektiv och titta på ekosystemet utanför reningsverket”, säger Alexander Keucken, forsknings- och utvecklingschef på Vivab till dagens Hallands Nyheter.

Studien som genomfördes 2019 visade på förekomst av 41 olika läkemedelspreparat i avrinningen till Högvadsån. – Alla analyserade substanser, förutom Citalopram och Oxazepam, har en riskkvot under 0,01 i recipienten vilket medför mycket låg risk för påverkan på växt- och djurliv, fastslår forskningschefen.

Naturnytt läste rapporten och såg att riskkvoten för Citalopram var 9.6 och för Oxazepam 0,35 vilket var 960 resp. 35 gånger högre än den låga riskkvot som chefen relaterar till. Vad kan detta då ha för effekt på ekosystemet utanför reningsverket som får motta föroreningen? Kan det vara så att den rika förekomsten av läkemedelssubstanser har en del i den konstaterat dåliga konditionen hos laxsmolt och dålig yngelöverlevnad första året hos laxyngel? Får denna exponering också återverkningar på smoltens överlevnad i havsmiljön?

Detta är ett relativt nytt forskningsfält men aktuella studier finns bl.a. i Tidskriften Chemosphere 238 (2020) 124587 av R.-L. Bachour et al. Läs mer här. Enligt artiklen stör låga halter av Citalopram fiskars seretoninbalans vilket orsakar ett flertal beteende- och utveckingsstörningar. Särskilt anges förändrad simaktivitet, skelettuppbyggnad och störd embryoutveckling, som allvarliga biverkningar. Zebrafiskars larvutveckling störs vid 20 µg/ L och japanska risfiskar påverkas redan vid 10 µg/ L av Citalopram i vattnet.

Andra fiskarter som studerats och visat beteendestörningar är guppy och storspigg. Allra känsligast är kräftdjur som redan vid 1 µg/L uppvisar förändrat beteende. Artiklen betonar att Citalopram i naturen ofta förekommer tillsammans med andra föroreningar och läkemedel som då förstärker effekten. Därför skall man vid bedömningar räkna med den “additiva” summaeffekten av förekomsten av dessa föroreningar som kan vara betydligt högre än effekten av det enskilda ämnet. Använd ozonteknik i reningsverket kan också innebära en omvandling till nya kemiska komponenter med miljöpåverkan (ex bromater).

Med tanke på det goda forskningsläget är det anmärkningsvärt att VIVAB drar slutsatsen att rening av läkemedelsrester inte är motiverat från Ullareds ARV till Högvadsåns N2000 område, och drar slutsatsen att “vi har ingen anledning att gå vidare med det”.

Ullareds 3-4000 parkeringsplatser ger också ett tillskott av föroreningen 6PPD-quinone som kan vara giftig för fisk i mängder om 0,8 µg/L. Läs mer här. Men detta är en annan historia som ännu inte är undersökt när det gäller att minska miljöpåverkan i Högvadsån.

Vi som är lite äldre minns hur “skört” Högvadsåns laxbestånd var när Ullareds kromverk släppte ut föroreningar på 1960-talet. Vi får inte begå samma misstag med vår tids nya föroreningar.

Not. 1 µg/L = 1 miljondels gram/L
Not. Ätrans vattenråd har nyligen antagit ett nytt kontrollprogram för Ätran/Högvadsån.





Asp är en fisk som inte många sett

2021-01-15 Aspen är en hotad fiskart och omfattas därför liksom havsnejonögat av ett åtgärdsprogram för hotade arter. Läs mer här.

Aspen är upptagen på EU:s lista för skyddsvärda arter, vilket innebär att medlemsländerna har en skyldighet att utpeka särskilda skyddsområden, s.k. Natura 2000-områden, för att bevara arten och dess livsmiljö.

Tillbakagången anses bero på fysisk påverkan på vattendragen och utbyggnaden av vattenkraften. Viktiga åtgärder för att förstärka bestånden är anläggning av fiskvägar och utrivning av
vandringshinder, anpassad reglering vid kraftverk och restaurering av lek- och uppväxtmiljöer. I angelägna fall då fysiska åtgärder inte gett önskad effekt kan man överväga återetablering genom
utsättning. Kostnaderna beräknas enligt åtgärdsprogrammet till
34 390 000 kr.

Därför kan man inte underlåta att förundras över att aspen i dag finns till avsalu på ärevördiga Göteborgs fiskauktion. Aspen anses förvisso vara en delikat fisk. Men det verkar kontraproduktivt att bedriva fiske och sälja fisken för 37 kronor kilot, samtidigt som man lägger stora belopp på att bevara artens existens.

Vad är vätteskägg?

2021-01-13 Vätteskägg eller håris är enligt GP ett ganska sällsynt naturfenomen som i går kunde skådas vid Delsjön i Göteborg. Läs mer här.

SMHI uppger att de får in ca en observation om året av håris.
Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Museét, förklarar fenomenet: “Det är is, och fenomenet kallas håris. Man hittar detta på murkna grenar. Vid fuktigt väder och några få minusgrader tränger vatten ut ur porer i veden och fryser till tunna hår.

“Att vattnet inte fryser inne i veden beror på att fryspunkten sänks en aning i trånga porer. Man får underkylt vatten. Att ishåren behåller sitt fintrådiga utseende (och inte bara blir isskorpa på pinnen) beror på svamptrådar i pinnen. Antagligen producerar svampen något ämne som motverkar omkristallisering. En svamp som alltid verkar finnas i hårispinnar är Exidiopsis effusa, ett slags skinnsvamp”.

Fenomenet är dock inte så ovanligt som man kan tro. Förutom rätt förutsättningar för vädret skall det finnas grenar av multnande lövträd där skinnsvampen finns. Lövskogen utefter “Pyttebanan” i Vessigebro är just en sådan naturskog där den uppmärksamme vandraren kan se fenomenet håris. En promenad i våra lövskogar ger förutom motion många oväntade upplevelser.

En annan mer fantasieggande beteckning på fenomenet är ”vätteskägg”, vilket kommer från förr i tiden då man skrockfullt trodde att det var vättarna som fastnat med skägget när de hoppade ner i sina trähålor. Kanske är det så att vi har ovanligt många vättar i lövskogarna runt Vessigebro?

Unik Sötvattensfisk bedöms nu som utrotad

2020-01-02 Svärdstören fanns ända fram till 2000-talet i Yangtzefloden i Kina. Den kunde bli ca 7 m lång och var en av världens största sötvattensfiskar. Nu är dess saga all. Läs mer här.

Även den Kinesiska staksillen fanns i floden och anses också 2015 utrotad och bortom all räddning. Det är sorgligt med denna förlust av biologisk mångfald i den artrika, kinesiska floden. Vattenkraftens utbyggnad anses som en viktig orsak till att dessa arter nu försvunnit för alltid.

Men tyvärr kanske vi inte behöver gå längre än till Ätran för att hitta liknande exempel. Ingen vet i dag hur det står till med staksillen som tidigare fanns i Ätran. Den nära släktingen majfisken återfinns numera inte årligen i Ätran.

Utlekt majfisk funnen i fiskfällan vid Herting

Den Europeiska ålen återfinns visserligen varje år men finns nu på listan för akut hotade arter i Ätran. Skall dessa arter gå samma öde tillmötes som den kinesiska svärdstören? En liten ljusning är att alla fiskarter i Ätran fick fria vandringsvägar vid Hertings kraftverk 2013. Detta var kanske räddningen för det hotade havsnejonögat som art. Havsnejonögat bedöms endast finnas kvar i ca 100 exemplar i Sverige och dess starkaste fäste är Ätran.

Sverige har tagit fram en nationell plan för att hotade arter skall få fria vandringsvägar även uppströms och tillgång till sina forna habitat. Åtgärder brådskar då även våra fiskar i Ätran är under akut hot att försvinna som arter inom en generation. När det gäller hotade arter är problemet inte endast förlusten av exotiska arter i främmande land utan det gäller i högsta grad även vår svenska natur!

svenska regeringen stöder EU:S gröna taxonomi

2020-12-30 Svenska regeringens departement stöder i ett memorandum syftet med EU:s gröna taxonomi. Läs mer här

Departementen sänder dock med synpunkter på att taxonomin kan skapa ogynnsamma förhållanden för vattenkraften och för svenska bönder och skogsägare. Läs om vattenkraften här.

EU kräver en “förbättrad skogsförvaltning” (improved forest management) vilket regeringen vill ändra till “nuvarande skogsförvaltning” (existing forest management).

Svenska regeringen önskar hålla fast vid “nuvarande skogsförvaltning” medan EU kräver en “förbättrad skogsförvaltning” i sitt förslag på en grön taxonomi.

EU kräver vidare att lantbruken skall identifiera verksamhetens risker att påverka våra vatten. Regeringen påpekar att detta klart överstiger gränsen för vad som kan förväntas av lantbruket. Regeringen anför att Sverige använder bekämpningsmedel hållbart och att om de används så prioriteras lågriskprodukter. Läs mer här.

Skogsstyrelsen har sektorsansvaret för miljömålet “Levande skogar”. Därför har de utvecklat metoder för nyckelbiotopsinventering bl.a. i Rapport 2019/12. De stora skogsbolagen är anslutna till FSC där avverkning av nyckelbiotoper innebär att skogen då inte får säljas som certifierad.

Skogsstyrelsen skriver i Rapporten om nyckelbiotoper: “Det är vår förhoppning att arbetet kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med nyckelbiotoper såväl för Skogsstyrelsen som för andra aktörer. Ett varmt tack riktas till alla medarbetare och andra involverade för stora arbetsinsatser och värdefulla bidrag, Gävle i juni 2019 Avdelningschef, Skogsstyrelsen, Senior advisor, Skogsstyrelsen”.

Skogsstyrelsen har nu beslutat att från och med den 1 januari 2021 upphöra med att registrera nyckelbiotoper (skogsområde med höga naturvärden) i samband med avverkningsanmälningar. Skogsindustrierna och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnar beslutet.

Regeringens miljömål Levande skogar och Biologisk mångfald uppfylls inte i dagens skogar enligt Naturvårdsverkets senaste utvärdering. Slopandet av nyckelbiotopsregistreringen innebär sannolikt en ytterligare försämring av de svenska skogarnas naturvärden. Därför vore det mer logiskt att regeringen ställde sig bakom EU:s taxonomi med en “förbättrad skogsförvaltning”. Det är också förmätet att anta att den svenska användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk är en hållbar användning. Läs mer här.

Det är positivt att Sveriges departement stöder syftet med EU:s gröna taxonomi. Därav följer också att Sverige bör införa de miljöförbättringar som EU föreslår, eftersom vi med nuvarande markanvändning inte ens uppnår de av den svenska regeringen fastställda miljömålen. Läs om miljömålen här.

Det är viktigt att Sverige antar EU:s gröna taxonomi och behåller begreppet nyckelbiotoper. Annars kanske vi glömmer bort vad vi skulle skydda.

Nu räddas ålen på Nya Zeeland

2020-12-27 Nya Zeeland tar nu krafttag för att rädda sitt hotade bestånd av den storvuxna Nya Zeeländska ålen.

Landet satsar nu i coronatider åtta miljarder kronor i ett program för “jobb för naturen” för att öka sysselsättningen. Coronapandemin har inneburit att vi fått upp ögonen för att människan behöver naturen.

Ett delprojekt handlar om vandringsfisken. Man skall riva 25 vandringshinder och dammar vilket gör att 1250 kilometer av nya habitat öppnas för havsvandrande fiskar som den storvuxna Nyazeeländska ålen (Anguilla dieffenbachii).

Detta projekt beräknas sysselsätta 26 personer under fem år. Läs mer på reportage från Nya Zeeländska radion här. Det är imponerande att se hur detta land som har sin elförsörjning till 60% från vattenkraften nu tar krafttag för att rädda de “instängda” hotade arterna.

Även Sverige har ett projekt som kallas för “Krafttag ål” för att rädda våra akut hotade ålar. Men vi har hittat en helt annan lösning på problemet. Vi importerar, “omflyttar” ca 3 miljoner glasålar från England. Dessa ålar, som tillhör samma bestånd, sätts i karantän i bassänger i Helsingborg. En miljon av dessa föds upp till hektostora silverålar som säljs för konsumtion!

Kraftbolag och myndigheter köper för ca 5 kr/st resterande ålyngel som går till utsättning. Vissa sätts ut uppströms kraftverken och går då en säker död till mötes när de efter ca 10-15 år skall vandra till Sargassohavet för lek. Statliga Vattenfall har dock en policy att ålynglen skall sättas ut i vattendrag där det saknas dammar, eller direkt i havet. Dessa ålyngel som åkt flyget till Sverige har nu ca 100 mil längre att vandra till sina lekområden än sina engelska fränder!

Sveriges inlandsvatten producerade ursprungligen enligt Fiskeriverket ca 55 000 ton blankål och nu är alltså dessa områden helt stängda av dammar. Sverige väljer ofta sina “egna lösningar” för att lösa problemen. Forskarna finansierade av “Krafttag ål” skriver att “Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. 

Naturnytt har svårt att se hur en omflyttning av tre miljoner ålar från England, samt att en miljon av dessa säljs till konsumtion, kan ge en hållbar förvaltning av det europeiska ålbeståndet. Däremot kan den Nya Zeeländska modellen med att öppna upp vattendragen vara framgångsrik och skapar dessutom betydligt fler arbetstillfällen än den svenska modellen.

Och så har vi det goda exemplet vid Hertings kraftverk i Falkenberg där fria vandringsvägar och återställda habitat varit en succé för ålen och andra vandringsfiskar.

Ålen är utestängd från de svenska inlandsvattnet där det fordom varje år producerades ca 54 800 000 blankålar enligt Fiskeriverket.


Dammar i svenska inlandsvatten. Vattenfalls policy är att sätta ut ål där det saknas dammar…

Vandrande monarken försvinner

2020-12-22 Monarken är en berömd fjäril som tidigare vandrade från Nord till Syd Amerika i enorma mängder. Tillsammans med vandringsduvan var detta en av jordens mest spektakulära massmigration av arter. Vandringsduvan utrotades och nu riskerar Monarken att gå samma öde tillmötes.

I mars 2020 meddelade Center for Biological Diversity att den årliga räkningen visar att antalet övervintrande fjärilar mer än halverats jämfört med 2019. På 1980-talet räknade man in miljontals fjärilar och sedan dess har kollapsen varit total. Under 2018 och 2019 sågs bara strax under 30 000 fjärilar under flytten. I år kommer summan troligen landa på under 2 000. Det är en minskning med över 99,9 procent på 40 år. Läs mer här.

De senaste åren har Trump-administrationen försämrat möjligheterna för naturvårds- och bevarandeinsatser och minskat budgeten för miljömyndigheter vilket ytterligare försvårat möjligheterna för att hjälpa monarkfjärilarna. Miljöåtgärder behövs dock utefter hela vandringsvägen. Skogsbruket och jordbruket utpekas som orsaker till minskningen.

Skogsbruket i Mexiko har avverkat stora arealer där Monarkerna vilade på sin resa över jordklotet. USA använder stora mängder Round Up med Glyfosat vilket tar död på fjärilens värdväxter som inte är “Round Up Ready”. Vi känner igen mönstret från Sverige. Här användes under lång tid 600-700 ton Round Up årligen i det svenska jordbruket där insekter, bin och fjärilar farit illa.

Över en miljon EU-medborgare har undertecknat ett dokument för ett förbud mot användning av bekämpningsmedel med Glyfosat som ex Roundup. Sverige ingår i en grupp på fem nationer “Assessment Groupe of Glyphosate” som skall bereda och rapportera till EU år 2022. Naturnytt håller tummarna för att Sverige höjer sin röst för den utrotning av arter och den miljöskada som orsakas av Glyfosat. Europa kan då i detta avseende bli ett gott exempel för USA. Lantbruket är inte betjänt av denna typ av ecocider. Läs mer här.

PS Fjärilsbilden är tagen på främmande art i fjärilshuset på Öland DS

Hösten 2020 åker i närheten av Ätran behandlad med Round Up. Sprutföraren “missade” att behandla en ruta i anslutning till vattensamlingen där gräset fortfarande lever och är grönt.

Vattenkraften är inte miljövänlig

2020-12-17 EU föreslår att vattenkraften skall klassas som icke hållbar.

Det är föga förvånande att en verksamhet som styrs av lagar från början av förra seklet uppmärksammas som icke hållbar. Nu påbörjas en stor omprövning i Nationella Planen av vattenkraftens föråldrade lagar. Det är därför extremt viktigt att även vattenkraften kommer att omfattas av det miljötänk som vi har i samhällets övriga verksamheter. Lyssna mer här på TV4.

Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. EU:s nya taxonomi är ett verktyg för att avgöra vilka investeringar som är hållbara. Dagens svenska vattenkraft stänger av åarna med dammar och dödar vandringsfiskar i turbiner vilket inte anses hållbart. Läs mer på Regeringens hemsida här.

Ett exempel på vattenkraftens miljöskada är att den nu håller på att utrota den akut hotade ålen som funnits på jorden i 40 miljoner år. Innan vattenkraften och dammar byggdes producerade svenska inlandsvatten enligt Sötvattenslaboratoriet ca 40-70 miljoner blankålar. Vattenkraften stängde vägen för ålynglen med dammar. De utvandrande blankålarna omkommer till största delen på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Denna slakt av ett hotat djur saknar motstycke i modern tid. Fisket efter ål är en västanfläkt vid jämförelse med denna massutrotning.
Lyssna även på TV4Play morgonprogrammet 2020-12-17. här

Ålynglen kämpar för att komma till sina uppväxtområden. När de vuxit färdigt efter 10-20 år slaktas de i kraftverkens turbiner och galler. Nu skall vi få nya lagar som kan göra vattenkraften mer miljövänlig och hållbar. Hertings kraftverk är ett av få exempel där alla vandringsfiskar som lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga och ål har fria vandringsvägar.

Julkul med Hercules

2020-12-16 I dag flög Skaraborgs flygflottilj (F7) med fyra större TP 84 Hercules plan i formation över Falkenberg. Formationen skulle föreställa en julgranskula. För att uppleva detta fick vi använda oss av flygvapnets fantasi, där även en lastbil kan bli en helikopter.

“Julgranskulan” beskrivs som att Västsverige bjuds på en riktig “smällkaramell”. Det var dock svårt att bilda en cirkelform med fyra plan och de skred lugnt fram på decemberhimlen utan att störa middagsluren för någon.

2020-12-16 “Julgranskula” med fyra TP84 Hercules plan passerar Falkenberg. Ett av planen i tåget ser ut att ha hamnat på “efterkälken”.

De sävliga Herculesplanen kan lasta runt 20 ton och har plats för 91 soldater. Svenska Flygvapnet äger sex Herculesplan så vi kunde se 2/3-delar av flottan. Ett plan kostar runt 160 miljoner kronor. Kostnaden blir totalt 640 miljoner vilket är i särklass julens dyraste “julgranskula”.

Planets besättning består normalt av sex personer: lastmästare, piloter, taktisk systemofficer och flygmaskinist. Planet har en marchfart på 550 km/tim. Ett av Herculesplanen är godkänt för operativ lufttankning.

Lite “kuriosa” är att planen är bestyckade med två toaletter som består av två trattar som leder rakt ut under flygkroppen. Vi antar att det inte var några toalettbesök över Falkenberg….

2018 års JAS julgran bestod av 16 flygplan och var betydligt mer spektakulär än årets uppvisning. Trots namnet Hercules. Läs mer här.

Herculesplan stoppas tillfälligt 2020-09-16 Läs mer här

HUR MÅR MILJÖN I HALLAND?

2020-12-04 Länsstyrelsen har nu gjort årets utvärdering av våra gemensamma miljömål. Slutsats: Halland når inget av de uppsatta miljömålen och på fyra områden försämras miljön.

Enligt Länsstyrelsens bedömning har inget av målen i Halland uppnåtts till 2020. Antalet mål med negativ trend där miljökvalitén försämrats är: Biologisk mångfald, Hav i balans, Myllrande våtmarker och Levande skogar.Miljömål där man fortfarande inte uppnått målen är: Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Läs mer här.

Sammanfattningsvis behövs åtgärder inom många olika samhällssektorer om miljömålen ska kunna nås. Trots den dystra bilden kan konstateras att det på många håll sker ett aktivt miljöarbete och medvetenheten kring miljöfrågor tycks öka. Medvetenheten behöver omsättas i handling och hinder undanröjas för att kunna nå de av regeringen beslutade miljömålen. Det naturliga steget är stort innan vi uppnår målen, men vi måste redan nu på ett enkelt sätt påbörja vandringen i rätt riktning och det finns goda exempel som visar vägen.

Exempel nr 1. Falkenbergs kommun erhöll 2010 miljonbelopp i EU-bidrag för att kalka försurade sjöar. Då uppmanade kommunen via ÄVR Havs- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen att söka EU medel för den svenska kalkningsverksamheten. Läs mer här och här.
Läs Havs svar om EU-finansiering här.

Länsstyrelsen konstaterar nu att andelen försurade sjöar i Halland uppgår till cirka 75 procent. Det innebär att Halland har störst andel försurade sjöar i landet. För vattendragen saknas underlag för att göra motsvarande beräkningar men situationen är troligen liknande. Länsstyrelsen konstaterar nu att: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och bedöms inte kunna nås inom överskådlig tid med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Förslag till handling: Ansök snarast om EU-medel för kalkning.

Exempel nr 2. Hertingprojektet genomfördes 2013 och vi fick fria vandringsvägar vid kraftverket i Herting. Dessutom fick vi tillbaka Hertingforsen genom att vatten släpps i den naturliga åfåran.

Länsstyrelsen konstaterar att länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan samt det största hotet mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Länets vattendrag är påverkade av fysiska ingrepp genom vattenkraft och många sjöar är reglerade. Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms. För vattenkraft med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedrivs enligt miljöbalkens krav behövs en översyn. Att avlägsna fysiska hinder kan ur ett ekologiskt perspektiv vara den bästa lösningen. För att nå framgång i vattenarbetet krävs både samverkan och ökade resurser. Not. Länsstyrelsen och vattendomstolarna må behöva mer resurser men vattenkraften som skall åtgärda har fått 70 miljarder i skattelättnad av regeringen. Av dessa går 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond som skall bekosta de praktiska åtgärderna för att följa modern miljölagstiftning.

Förslag till handling: Följ Vattenmyndighetens åtgärdsförslag om vatten och fria vandringsvägar vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Genom att praktiskt utföra dessa två förslag och följa tidigare goda exempel skulle fyra av miljömålen och miljökvalitén i Halland få en rejäl push framåt för en förbättrad måluppfyllelse. Hallands miljö behöver handling och tål inte fortsatt försämring.