Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Fiskvägen som försvann

2021-10-11 För sex år sedan 2015 fick Falkenbergs kommun en miljon kronor för att bygga en fiskväg i Stockån vid Okome.

Fiskevårdare och laxarna gladde sig. De fina lekområdena upp mot kommunens kalkdoserare i Välasjö skulle nu öppnas upp! Sextusen nya laxsmolt skulle nu kunna se dagens ljus varje år. Ännu ett lyft för naturvården, laxen och laxfisket i Falkenbergs kommun. Laxarna passerar ju Falkenberg på sin vandring uppströms.

Höstens leklaxar hoppar fortfarande i dag Måndagen den 11 oktober 2021 förgäves i fallet vid Okome. De landar hårt i berget nedströms det gamla dämmet. Inga nya lekområden i sikte.

Men vad hände med naturvårdsprojektet som skulle ge en levande natur i Stockån? Med fler laxar och havsöringar. Med fler flodpärlmusslor och kungsfiskare. Och med dukat bord för passerande uttrar?

Länsstyrelsen är som bidragsgivare frågande. Kommunchefen förklarar att det varit pandemi (sedan 2015?) och flyktingkris varför projektet fördröjts. Kommunstyrelsens ordförande gör “en pudel” och säger att kommunen kanske inte borde tagit emot pengarna. Trots allt har 70% av bidraget förbrukats. Kommunen säger att det gått till utredningar. Det verkar som att bidraget feldisponerats från början. Behovet av åtgärder för laxen kvarstår. Ätranlaxen är av internationellt intresse (N2000).

Naturnytt åker uppströms och kollar kalkdoseraren i Stockån. Den är nyligen ommålad i en lysande röd färg. Och kalktornet doserar dagligen ut kalk så att de laxar som skulle vandrat upp klarar livhanken. Åtgärden kostar tiotusentals kronor varje år. Enbart den 6 oktober doserades ca 700 kg kalk till ån! Se doseringen on line här.

Länsstyrelsen i Halland skriver i sin Åtgärdsplan för kalkning i Hallands län Meddelande 2010:24 : “En förstudie för utrivning eller anläggande av fiskväg vid Okome i Stockån har genomförts. Åtgärden bör kunna genomföras 2011 eller 2012”. Laxarna är lyckligtvis omedvetna om denna myndighetsexercis. De lever fortfarande på hoppet att åter kunna få leka på sina jungfruliga lekområden i Stockåns välkalkade vatten.

Läs mer om Stockån och lyssna på myndighetspersonernas förklaringar i SVT här.

stormöte för biologisk mångfald

2021-10-11 I dag samlas 200 länder som skrivit under FN konventionen om biologisk mångfald i stormöte. Mötet kallas COP 15 och hålls i Kina i Konming.

Det sjätte massutdöendet pågår och innebär kris för arterna inklusive människan. En miljon arter är på väg att dö ut och 150 arter riskerar att dö ut per dag. Sedan 1970-talet har arterna minskat med ca 70%. Kunmingdeklarationens mål för 2030 är att skydda 30% av livsmiljöerna mot överexploatering och minska vårt fotavtryck.

År 2020 möttes världens länder inför FN:s 75-årsjubileum om framtidens tre största utmaningar: biologisk mångfald, kvinnors rättigheter och avskaffande av kärnvapen.

Livsmiljöer riskerar att överexploateras och landmiljöer utsätts för kalhyggesbruk och intensivt jordbruk med giftbekämpning. Havsområden utsätts för överfiske. Denna hantering leder till Tyst vår och Tyst hav.

Korallreven ger mat åt en halv miljard människor per dag. Människan är helt beroende av den biologiska mångfalden och naturens ekosystemtjänster.

Får naturen en chans så kan den återhämta sig från påverkan. Goda exempel är att havsörnen ökar och vissa arter av valar ökar. Antalet leklaxar ökar i Ätran. Resurser behövs för att genomföra målen. Målen behöver även följas upp för att visa att vi är på rätt väg. Förra stormötet för biologisk mångfald COP 10 hölls i Nagoya Japan 2010. Till år 2020 var delmålet att 17% av våra land och vattenområden skulle vara skyddade från exploatering. Läs regeringens rapport här.

Biologisk mångfald är en av våra viktigaste frågor för vår egen överlevnad i en alltmer överexploaterad natur. Därför behöver livsmiljöer skyddas för att trygga vår framtida försörjning från naturens ekosystemtjänster.

Läs mer här.

Regeringskansliet: Miljödepartementet skriver i ett pressmeddelande att klimat och miljöministern deltar på mötet och kommer driva att Sverige vill ha skydd för 30 procent av jordens land och hav. Läs vad regeringen skriver här.

SCB skriver 2019 att endast 15% av Sveriges land- och sjövattenarealer är formellt skyddade. Läs mer här.

Sverige har sämre skydd för biologisk mångfald än många utvecklingsländer och har många viktiga beslut och åtgärder att genomföra för den biologiska mångfalden.

430 miljoner till att öppna stängda vattendrag

2021-10-08 I dag lanseras ett projekt för att öppna stängda älvar i hela Europa.

I Europa finns över 1,3 miljoner registrerade dammar så behovet är stort. Dammar påverkar forsande habitat negativt och är bl.a. orsaken till att den europeiska ålen nu är akut hotad. I Sverige är i princip alla uppväxtområden stängda för vandrande ålyngel. Om yngel transporterats uppströms dör alla ålar 20 år senare i kraftverkens turbiner och galler på sin bröllopsvandring till Sargassohavet.

Ätran är ett exempel på stängda vandringsvägar för fisken. Byggnation av kraftverksdammen vid Ätrafors innebar att laxens vandring stoppades. Enligt Fiskeriverkets utredning orsakar dammen en årlig förlust av 34 500 laxsmolt enbart vid kraftverket. Dessa skador har aldrig kompenserats.

Ätran är också ett exempel på att stängda vandringsvägar kan åtgärdas. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg har dammen rivits och den naturliga åfåran återställts. Kraftverket har försetts med ett fisksäkert galler. Vandringsfiskarna har fått fria vägar och forsen brusar efter 70 års tystnad.

Nettouppvandringen av laxfisk i Ätran har ökat från i medeltal ca 2 400 till ca 4 100 per år efter återställningen av Hertingforsen. För lax ökade nettouppvandringen från ca 1 700 till 3 000 och för öring från ca 700 till 1 000.

Sverige har avsatt 10 miljarder i Vattenkraftens miljöfond. Pengarna är tänkta att användas till att modernisera gamla vattendomar så att de blir mer miljövänliga. Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att ordna fri fiskvandring i Stockån.

Man kan säga att nu våras det för vandringsfisken. Det finns pengar att öppna upp alla stängda vattendrag. Hertingprojektet visar hur man kan agera för att snabbt öppna upp vandringshindren.

Läs mer om Open Rivers Programme här.

Stängt i Stockån

2021-08-20 Löften fanns att laxen skulle få fri vandring. En miljon kronor avsattes redan för sex år sedan. Nu stångar laxen sig blodig i sina försök att nå sina forna jungfruliga lekplatser i Stockån vid Okome.

2021-08-20 Laxar och havsöringar tar språnget för att vandra vidare till sina jungfruliga lekplatser längre upp i Stockån.
2021-08-20 Fiskarna faller hårt mot hälleberget. Proceduren upprepas hundratals gånger. Till slut måste den utmattade vandringsfisken ge upp försöken att forcera dammen.

Falkenbergs kommun fick en miljon kronor i bidrag redan 2015 för att ordna fria fiskvägar för laxfiskar, nejonögon och ål vid Stockån i Okome. Naturnytt fick en försäkran från kommunen att 2021 var året det skulle ske. Leken skulle nu kunna ge upphov till tusentals nya laxsmolt årligen!

Kommunens kalkdoserare uppströms vid Pukasjöhultsvägen skulle nu verkligen ge full valuta för långvariga naturvårdsinsatser.

Skådespelet med hoppande och sönderslagna laxar fortsätter tills någon tar ansvaret och använder den avsatta miljonen till fri fiskvandring så som det var tänkt. Vän av ordning frågar sig om den beslutade miljonen nu har använts till något annat ändamål eller om den måste betalas tillbaka till bidragsgivaren?

Lyssna på SVT:s inslag 2021-09-23 här:

Kommunens svar på kritiken: ”Vi har haft en flyktingkris och en pandemi” | SVT Nyheter

Länsstyrelsen missnöjd – kommunen har inte följt tidsplanen | SVT Nyheter

Falkenberg fick en miljon för att hjälpa laxen – inga åtgärder efter sex år | SVT Nyheter

Spökskepp, kvotbåt eller fisketrålare?

2021-08-08 Ingen kan ha undgått det rödvita fartyg som ligger förtöjt i Glommens hamn.

Det är ärevördiga fisketrålaren Albert 267 av Urk i Nederländerna som blev omdöpt till Gerd 53 av Simrishamn för att tråla torsk i Sverige. Nu ligger båten sedan två år som “spökskepp” i Glommens hamn.

Vän av ordning frågar sig kanske varför så är fallet. Hallands Nyheter har i en artikel från juli i år förklarat att båten har strandats i Glommen i väntan på att torskfisket öppnar igen i Östersjön. Och torskfisket på Västkusten har upphört av den enkla anledningen att här finns numera ingen torsk att fånga. Så blev båten avställd i Glommen.

2021-08-08 Uteblivet underhåll tar ut sin rätt. Albert av Urk, förlåt Gerd av Simrishamn tas över av rost och växtlighet där hon ligger i Glommens hamn.

Men då undrar vän av ordning om det går att fiska torsk med en “spökbåt”. Jo, se förklaringen är den att Gerd har tilldelats en viss kvot torsk som hon får fiska och därför är hon nu en “kvotbåt” som av ägaren får belägra hamnen i Glommen till dess att kvoten skall nyttjas…hur det nu skall gå till. Vi får hoppas att det inte är “spökgarn” som skall användas.
Läs mer om spökgarn här.

2021-08-08 Naturens lagar gäller för alla oavsett spökskepp, kvotbåt eller fisketrålare.
2021-08-08 Fiskebåten han hette Albert och spökskeppet hon kallas Gerd. Den övermålade “makeupen” döljer varken brister i utseende eller kvotsystem.

Rotary berättar om spökgarn

2021-08-08 Falkenberg Herting Rotaryklubb berättade i dag om spökgarn i Glommens hamn.

Gammal och ung hade samlats i Glommens hamn och lyssnade till Bo Weiland från Falkenberg Herting Rotaryklubb som med inlevelse berättade om spökgarn varvat med musik. Klubben spider på detta sätt kunskap och ambitionen är att förbättra miljön utanför vår kust. Läs mer här.

“Projekt Spökgarn” är tyvärr ingen saga utan en sann historia där det totalt i värden förloras 640 000 ton spökgarn varje år! Svenska fiskare förlorar endast i Östersjön 165 km garn varje år. Dessa garn hänger som spöklika draperier och fångar fiskar i 20 år eller mer. Fiskar som dör en plågsam död och inte kommer till användning.

På plats i Glommen fanns även representanter från Hallands Kustvattenråd, Ätrans vattenråd och Falkenbergs kommun. Det är viktigt att alla samarbetar för att värna om havsmiljön. Kommunens ekolog tog även tillfället i akt att informera om invasiva växter i kommunen.

Lite längre bort i hamnen låg det ett spökskepp förankrat. Det är en annan hitoria som du kan läsa mer om här.

Var rädd om laxen

2021-08-02 Ätranlaxen är en viktig resurs som vi fått att förvalta till kommande generationer. Antal laxar som vandrar upp i Ätran för att leka har nästan fördubblats sedan det blev fria vandringsvägar vid Herting.

Destinationsbolaget har hand om Falkenbergs laxfiske och Ätrans Sportfiskeförening står delvis för tillsynen.

I dagens Hallands Nyheter kan man läsa om att det varit höga temperaturer i Ätran vilket påverkar laxens överlevnad. Läs mer här. Ett “problem” med detta är hur fiskaren skall gå tillväga om man släpper tillbaka fångad lax. Projektledaren Johan Bengtsson på Destinationsbolaget och ordföranden i Falkenbergs Sportfiskeförening gör båda ett fint jobb för Ätranlaxen och båda menar att vi skall vara rädda om laxen och hantera den med respekt. Johan menar att det mer är upp till den enskilda sportfiskaren medan Morgan menar att det skulle kunna vara ett förbud för “Catch and release” vid höga vattentemperaturer. Under 2021 kan man se av fångstrapporterna att “problemet” totalt gäller fyra (4) laxar. Måhända att det gäller några fler som inte rapporterats. Bra rekommendationer för återutsättning finns på Falkenbergs laxfiskes hemsida, läs dem här.

Sommaren 2021 har varit varm vilket också gett höga vattentemperaturer i Ätran. Temperaturen i vattnet ökar ytterligare när det framrinner lite vatten på grund av att kraftbolaget korttidsreglerar vid Ätrafors. Länsstyrelsen skriver i sin bevarandeplan 2013: Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt (icke könsmogen ung lax som migrerar till havet) i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Sjöstrand anger också att det årligen dör 34 500 laxsmolt enbart p.g.a. korttidsregleringen.

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg beslutade 2015-12-08 att man mot en ersättning av en miljon kronor från Länsstyrelsen, skulle genomföra fria fiskvägar för laxen vid Stockån i Okome. Läs beslutet här. Detta beräknas ge ett årligt tillskott av ca 6000 laxsmolt till Ätran. Laxen väntar fortfarande på åtgärden.

Vi förväntar oss nu att de som har ansvaret för Ätranlaxens förvaltning inte “silar mygg och sväljer kameler” utan samverkar för att förbättra laxens situation i Ätran. Då är ytterligare en fördubbling av Ätrans laxbestånd ett realistiskt mål.

20 års fiskvandring vid Herting dokumenterad

2021-08-01 Dokumentationen av fiskvandringen i Ätran är imponerande. Länsstyrelsen redovisar nu en rapport om fiskvandringen de senaste 20 åren!

Länsstyrelsens sammanfattning: Hertings kraftverk i Ätran utgjorde tidigare ett besvärligt hinder där den enda möjliga vandringsvägen i uppströms riktning var genom en brant teknisk fiskväg. I syfte att kontrollera fiskvägens funktion samt de vandrande beståndens storlek och karaktär har fiskvandringen övervakats med en elektronisk fiskräknare och manuella stickprovskontroller sedan år 2000.

Rapporten är skriven av Fiskevårdsteknik AB och utgör en förnämlig dokumentation av 20 års fiskvandring i Ätran. Författarna konstaterar att totalt har drygt 86 000 fiskpassager registrerats varav ca 76 000 i uppströms och ca 10 000 i nedströms riktning. 83 000 av registreringarna gäller lax och öring.

Dammen vid Hertings andra kraftverk i Ätran utgjorde tidigare ett besvärligt hinder för fisken men sedan 2014 är dammen öppen. Nu kan alla fiskarter efter 70 år av tillfällig torrläggning åter använda den brusande, naturliga Hertingforsen för vandring och reproduktion.

Författarna konstaterar att nettouppvandringen av laxfisk har ökat från i medeltal ca 2 400 till ca 4 100 per år efter återställningen av Hertingforsen. Laxens uppvandring ökade från ca 1 700 till 3 000 och öringens från ca 700 till 1 000. Majoriteten av de vandrande fiskarna har utgjorts av laxfisk, dvs. främst lax och öring men även hybrid (korsning mellan lax och öring), regnbåge, bäckröding och puckellax.

Viktigt är att även mer svagsimmande arter nu kan passera Herting. Resterande passager har utgjorts av 15 olika fiskarter. Vanligast förekommande bland dessa är ål, havsnejonöga, mört, färna och abborre.

Notabelt är att ålyngel inte kan räknas i den nya räknaren. När de insamlades och lyftes manuellt över dammen några år under 2000-talet noterades över 10 000 invandrande ålyngel per år vid Herting. Den naturliga ålyngelinvandringen till Ätran kan före kraftverksepoken ha överstigit en miljon ålyngel. Antagandet bygger på empiriska data där ålyngelinvandringen till Lagan av krafbolaget räknades till ca 1.3 miljoner på 1930-talet. Nu kan invandrande ålyngel vandra till Ätraforsdammen.

Hertingprojektet har betytt och betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden i Ätran. Läs mer här.

Länsstyrelsens rapport ger mycket viktig information om hur man med mer miljöanpassade vattendomar skulle kunna underlätta för olika fiskarters vandring och reproduktion i Ätran och ger därför värdefull information inför kommande omprövning 2024 och 2027, till moderna, miljöanpassade vattendomar. Läs rapporten här.

invasiva arter hotar den biologiska mångfalden?

2021-07-30 Rapporter om främmande, invasiva arter blir alltmer vanliga. Vad är då en invasiv art?

En invasiv art, är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningområde, där den riskerar att påverka hela ekosystemet.

EU har därför gjort en lång lista över “förbjudna” arter som innebär att det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014.

Puckellax, ullhandskrabba, blåskrabba och småprickig penselkrabba är arter som Havs- och vattenmyndigheten ser som potentiellt invasiva och det rapporteras nu om dessa arter på västkusten och i Ätran. I skrivande stund har 25 puckellaxar hittills i år registrerats i fiskräknaren vid Herting.

Hallands Nyheter skriver i dag på ledarplats att “Det innebär att de utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och det ekosystem som de hamnat i”. Där har ledaren en viktig poäng. Dagens ekosystem är utarmade av intensivt fiske, jord- och skogsbruk vilket innebär att systemet mist sin naturliga motståndskraft (resiliens) mot förändringar och invasiva arter.

Krabborna kan lätt massföröka sig på grund av att deras naturliga fiende torsken är överfiskad. 35 000 ätranlaxar dör årligen på grund av kraftbolagens korttidsreglering, vilket banar vägen för den invasiva puckellaxen.

Ledaren i Hallands Nyheter konstaterar: “Artdöd och minskande biologisk mångfald beräknas i dag utgöra ett lika stort hot som den globala uppvärmningen”. Det är ett känt faktum att människan lever av och är beroende av naturens biologiska mångfald och ekosystemtjänster.

Nycklen till vår välfärd är därför ett hållbart fiske, jord och skogsbruk som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och inte utarmar ekosystemen, som då blir mer känsliga för både klimatförändringar och invasiva arter.

PS Puckellaxen på bilden är från Högvadsån DS

Nya rön om sjökalkning

2021-07-29 Att skåda trollsländor har blivit omåttligt populärt. Dessa färgglada insekter har alltid trollbundit oss människor.

Sveriges främsta expert på trollsländor entomolog Göran Sahle´n vid högskolan i Halmstad, har efter många års forskning funnit intressanta fakta om sländorna.

Enligt Göran är trollsländor viktiga indikatorer på miljökvalitet. Kalkning har sedan 1970-talet pågått för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden (biodiversiteten) i våra sjöar och vattendrag. Kalkningens effekter på arter som “tål” surt vatten har varit omdiskuterad.

Göran drar nu slutsatsen att kalkningen tycks gynna den biologiska mångfalden hos trollsländor. Ovanligare arter av trollsländor får en chans att bli vanligare. Läs mer här.

Tidigare ansågs också att ålen var tålig mot surt vatten och denna “myt” har levt kvar. Numera vet man att ålyngel är kansliga för surt vatten samt att produktionen av ål är drastiskt lägre i försurade vatten jämfört med neutrala vatten. Därför erhöll Falkenbergs kommun kalkningsbidrag från EU för att rädda den akut hotade europeiska ålen. Men det är en annan historia… Läs mer här.