Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Regnbågslaxar i Ätran

2018-08-15 Hittills i år har 26 odlade regnbågslaxar vandrat upp i Ätran. Detta är en främmande art som ofta sprider sjukdomar till friska laxbestånd.

 Regnbågslaxen (Oncorhynchus mykiss) hör inte hemma i Ätran. Regnbågen är egentligen ingen lax men är känd för att sprida många av laxens sjukdomar och får därför inte utan tillstånd sättas ut i våra vatten. Förrymda odlade regnbågar är tyvärr vanliga i Ätran och  i fiskvägen kommer den i kontakt med Ätrans laxar. Klicka på videon för att se den deformerade regnbågen.

Källa: www.fiskdata.se

Fiskens fenor är “amputerade” till små stumpar av skavet från odlingskassen. Stjärtfenan är helt deformerad med de yttre kanterna helt bortslitna. Fisken är “tungbukad” och fet, uppfödd på pellets av fiskmjöl. Det har gått åt mer än tio kilo annan fisk för att skapa denna groteska fisk. Fodret är också känt för att innehålla gifter.

PD Pancreas disease, är en av våra allvarligaste fisksjukdomar som kan spridas från regnbåge till lax. Läs mer här.
BKD Bacterial kidney disease är en annan allvarlig sjukdom som drabbar regnbågsodlingar med risk för spridning till lax av förrymda regnbågar. Läs mer här.
VHS, Virusbetingad hemorragisk septikemi är en annan allvarlig sjukdom som kan spridas av regnbåge. Läs mer här
Regnbågen som odlas är en “sjuk” fisk. Listan över sjukdomar den sprider kan göras lång och nya tillkommer. Läs mer här

Regnbåge är en främmande art för vår fauna. Den sprider också den främmande laxparasiten Gyrodactylus Salaris som drabbat Ätran med en försämrad överlevnad på ca 80 % av laxynglen. Läs mer här.

Vänern är nu drabbat av fiskviruset IPN. SVT rapporterar att det är oklart hur viruset spridits till Vänern. Fiskerikosulenten säger att viruset kan spridas när fiskare tar med sig betesfiskar. Därför får man inte flytta fiskar. Men inget sägs om att myndigheten ger tillstånd till kasseodling där odlad regnbåge smitit ut i Vänern.  Läs mer här.  Länsstyrelsen bekräftar att regnbåge rymt från en kasseodling i Vänern. Läs mer här.

För att bli kvitt sjukdomar och parasiter tillsätts ofta gifter i fodret (endosulfaner) när man odlar regnbåge och lax i stor skala. Detta ökar avkastningen på odlingen. Läs mer här

Regnbågen räknas som en för Sverige främmande art och därmed får arten inte sättas ut utan särskilt tillstånd och då endast till vattenområden från vilka den inte kan vandra.

“Regnbågen räknas som en för Sverige främmande art och därmed får arten inte sättas ut utan särskilt tillstånd och då endast till vattenområden från vilka den inte kan vandra.”  Läs mer här 

Det är bra att länsstyrelserna varnar för smittspridning med betesfisk, men man borde se över utsättning av smittad regnbåge som sprids till vattensystem där det finns naturliga laxbestånd som är skyddade av internationell lagstiftning.

Laxen behöver vatten

2018-08-12 Laxens lekområden torrläggs. Ätran med biflöden som Högvadsån och Fageredsån saknar nu livgivande vatten.

De senaste åren har Fageredsån producerat mycket lax. Nu ligger bottnarna torrlagda och ingen vet hur många yngel som överlevt.

Elfisken i augusti 2016 visade förekomst av 114 årsyngel av lax och förekomst av 80 tvåsomriga laxyngel vilket ger summa 194 laxyngel per 100 kvadratmeter.

Samma sträcka fotograferades nu i augusti 2018. Se den flata stenen i bildens nederkant och klicka på bilderna för att få dem större och jämför. Sommarens torka gör att vattnet blir varmt, syrefattigt och stillastående. Om kraftverksdammar nolltappar tar de sista droppen som betyder liv eller död för fisken. Fageredsån har de senaste åren varit den ågren som haft de största tätheterna av flersomriga laxungar och klarat angreppen från laxparasiten bäst.

2018-08-07 Elfiskelokal i Fageredsån vid Fridhemsberg
2018-08-07 Högvadsån vid bron mot Sutarebo 

Ödgärdets kraftverk uppströms i Älvsered har enligt vattendom tillstånd till nolltappning.

Kloka kräftor

2018-07-30 Kräftorna mår dåligt i torkan. I den lilla bäcken lever signalkräftan. I en håla har ett 20 tal kräftor samlats i en pöl.

Syret tryter i det stillastående varma vattnet. Då tar kräftorna till sitt sista trick för överlevnad. De går upp på torra land och andas luftens syre! Men de måste ständigt hålla sig fuktiga och ta ett svalkande dopp för att strategin skall fungera.

Men de blir utsatta för andra djur som gillar att få sig ett skrovmål på läckerheterna. Mink, kråkfåglar och andra predatorer tackar inte nej till ett dukat bord.

2018-07-29 Signalkräftan “står på tå” för att komma upp i luftrummet och andas luftens syre när syret tar slut i vattnet. Kloka djur som tar till denna “cirkuskonst” för att överleva torkan.

Stopp för ålen i Ätran

2018-07-18 kl 00:00 Vid midnatt råder det full aktivitet vid Ätrafors. Hundratals ålyngel som simmat den långa vägen från Sargassohavet försöker förgäves forcera kraftverksdammen.
2018-07-18 Kl. 00:00 Ålvandring vid Ätrafors kraftverk. Här blev det stopp för hundratals (tusentals?) ålar som skulle berika ekosystemen i uppströms belägna sjöar och vattendrag!

Ålynglen utför en otrolig prestation. Efter att ha simmat ca 700 mil från Sargassohavet klättrar de uppför betongväggen till de läckande träluckorna. Men där hittar de ingen väg till ålens forna uppväxtområden i alla sjöarna uppströms. När morgonen gryr blir dessa “maskar” ett gott mål mat för fåglar och andra predatorer som ser de utmattade ålynglens utsatta situation.

Ålen är i dag akut hotad och omfattas av EU:s åldirektiv. Det är förbjudet att fiska ål i Ätran vid Ätrafors. Det finns en ålyngelledare uppsatt vid kraftverksdammen för att ta hand om ålynglen. Men den sitter vid andra sidan dammen dit ynglen inte simmar! Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev redan på 1970-talet: “Om inget görs för ålen i Ätran kommer den att vara utrotad inom en snar framtid”. Nu återstår endast en procent av ålbeståndet. Framtiden är nära!
Läs om den misslyckade ålyngelledaren här.

Förstärkt torka

2018-07-17. Vattendragen i Halland har nu extremt låga flöden. Laxen dör av låga flöden i kombination med varmt vatten och låga syrehalter.

Bevattningsförbud råder enligt Länsstyrelsen i Halland i de mindre vattendragen. Läs mer här.

2018-07-09 Laxdöd i Ätran vid Vessigebro. Reglering uppströms vid Ätrafors gör att både vuxen lax och laxyngel stängs inne i varma och syrefattiga höljor när flödet från ena timman till den andra minskar från 11,5 till 8.5 kubikmeter per sekund.

Hertingforsen i Falkenberg har en vattendom på att man skall köra 11 kubikmeter i sekunden i forsen eller minst tillrinningen. Uniper reglerar tillflödet uppströms vid Ätrafors där man just nu enligt sin hemsida på timbasis reglerar flödet upp och ned med 10-40% eller mellan ca 8 till 13 kubikmeter i sekunden. All reglering påverkar det rinnande vattnets ekosystem. Just nu innebär denna reglering stora skador på ett redan stressat ekosystem samtidigt som det ger extremt små energivinster och knappast kan ha betydelse för reglerkraften.

Vattenkraften är enligt Uniper unik genom att den är reglerbar och kan anpassas så att skadorna på naturen minskar. Uniper meddelar via pressmeddelande att man frivilligt sedan många år håller en lägsta nivå på 11 kubikmeter per sekund i Ätran.  Regleringen som de redovisar på sin hemsida talar ett annat språk. För att värna Ätrans stora internationella Natura 2000 värden borde älven inte korttidsregleras när tillrinningen är så låg som vid rådande extrema torka.

Läs Unipers pressmeddelande här

Läs även om flodpärlmusslan här.

Ätranlaxen skyddas!

2018-07-10 Nyligen slöts ett nytt 12-årigt avtal om att Ätranlaxen och andra vilda laxstammar inte skall fiskas av grönländska fiskare i grönländska fiskevatten.  Avtalet undertecknades i Reykavik, föregicks av 12 månaders förhandling  och gäller från 2018 till 2029.

Detta betyder mycket för de halländska laxåarna. Förre fiskerikonsulenten Gösta Edman beräknade genom märkningsförsök  att mer än var tionde Ätranlax fångades i det kommersiella fisket vid Grönland och Färöarna där våra laxar har sina uppväxtområden. 

Islänningen Orri Vigfússon grundade NASF och arbetade för inlösen av dessa laxfisken. Falkenbergs Laxfiskekommitté bidrog tidigt till detta arbete genom en framsynt handläggning och stöttning av NASF av bl.a. Randolph Stenlund (turistchef), Bengt Orsander (Park och Anläggnings Chef) samt Claes Hederstierna (Ledamot, fd. museichef). Laxfiskekommittén arbetade också starkt för genomförandet av Hertingprojektet.

Med facit i hand ser vi nu efter fem år att Hertingprojektet inneburit att laxvandringen i Ätran ökat från ca 2000 till ca 4000 per år. Betydelsen av inlösen av Grönlandsfisket har alltså ökat från ca 200 laxar till ca 400 laxar för Ätrans del. Om medelvikten för laxen är ca 3 kg och en sportfiskefångad lax är värd 1500 kr/kg (eller mer?) så är värdet enbart för Falkenberg ca 1,8 miljoner kronor per år! Om jag minns rätt bidrog Laxfiskekommittén med 10 000 kronor som en engångssumma till inlösen av det kommersiella laxfisket. Vi träffade Orri Vigfússon i Göteborg på 1990-talet och det innebar att Orri fick en viktig grundplåt i sitt ideella arbete för NASF.

Heder till dessa framsynta herrar som arbetat för att vildlaxen skall ha sin fria vandring! Utan deras uppoffrande arbete hade vi inte haft den livskraftiga, unika laxstam vi har i dag. 

Läs mer om avtalet här.

Orri Vigfússon gick tyvärr bort 1 juli förra året men vi minns hans genuina arbete för vår ovärderliga Ätranlax! Läs mer här.

Flodpärlmusslans vädjan

2018-07-04  Hej! Vi är ett gäng flodpärlmusslor. Vår sammanlagda ålder är nu ca 1000 år! Vi bor i en å i Falkenbergs kommun.

Just nu har vi det svettigt för vi älskar klart, rent och kallt vatten! Vi har hört att det finns bolag som stänger av vattnet och reglerar så att våra släktingar blir utan vatten. Titta här.

Nu ligger vi i skuggan under gröna alar och har det ganska bra! Vi har hört att det finns de som tar bort träden och grönskan vid åarna. Då kan vi få värmeslag för vi kan inte fly så fort! Titta här.

Titta på vårt familjefoto och ni ser att vi har fått slam och partiklar på skalet. Slammet kommer från dikningar och avverkningar uppströms. Ni må tro att det är inte bara skalet som solkas ner, ibland känns det i gälarna som vi rökt 20 cigaretter! Våra vänner dagsländorna gillar inte heller slam i sina gälar. Läs här.

I höstas fick vi en chock av en besk och besynnerlig smak. Vi fick ont i gälarna och mådde inte alls bra. Snälla om ni vet vad det är kan ni väl sluta att spruta detta i vårt hemmavatten! Läs mer här.och här.

Våra ungdomar skulle varit med på familjefotot. Men de är sambor en tid med lax- och öringyngel. Och det är svårt i dag att hitta en hyresvärd. Laxarna hindras att vandra upp till sina lekområden och då blir det inga musselbarn! Läs här.

Men vi skall inte klaga. Svenljunga kommun jobbar ju för oss. Och Falkenbergs kommun hjälper laxarna att vandra. Läs här. Så kanske kan vi fira vår 200 årsdag tillsammans med våra barn och barnbarn!

Hälsningar från familjen Flodpärlmussla i Falkenberg

2018-07-03 Åldermusslan vilar i floden

Hälsningar även från åldermusslan. Lyssna på detta familjeråd som har så mycket erfarenhet att erbjuda!

Ålen lever farligt pga droger

2018-06-23 Endast en procent av det Europeiska ålbeståndet finns kvar. Varför försvinner ålen som förr var en av de viktigaste fiskarterna i Ätrans vattensystem?

En avgörande orsak är att ålens vandring stoppats. Dammar gör att ålyngel utestängts från sina tidigare uppväxtområden. När ålen skall vandra ut från sjöarna dör ca 70% vid varje kraftverkspassage vilket exempelvis innebär att av 1000 utvandrande ålar från Fegen är det inga som överlever kraftverkspassagen till havet oskadade!

Ålar som hösten 2017 försökte passera Yngeredsfors kraftverk på sin väg till havet.
Ålyngel som hindras av Ätraforsdammen när de försöker nå sina naturliga sjöar för uppväxt uppströms.

Även vattenkemin påverkar ålen. Ålyngel behöver neutralt pH varför kalkning av alla ålens uppväxtsjöar är viktigt. Ålen är också känslig för miljögifter varför den mix av miljögifter som tillförs Ätran skadar ålen.

Nu kommer nya studier som visar att kokain i så små mängder som 20 miljarddels gram per liter vatten skadar ålen. Dessa mängder har uppmätts i europeiska floder.
“This study shows that even low environmental concentrations of cocaine cause severe damage to the morphology and physiology of the skeletal muscle of the silver eel, confirming the harmful impact of cocaine in the environment that potentially affects the survival of this species”.

Rapportens slutsats är att dessa påverkade ålar inte klarar att simma den långa vägen till Sargassohavet.

Läs Rapporten här

Tusen laxar till midsommar i Ätran!

2018-06-22 Nu har 1000 laxar vandrat upp i Ätran hittills i år! Trots att april, maj och juni varit extremt nederbördsfattiga på västkusten.

Detta visar att Ätranlaxen haft bra överlevnad i Atlanten. Och att Hertingprojektet varit mycket lyckat för laxens fria vandring! Tidigare hindrades laxens vandring av kraftverksdammen vid Herting upp till en månad  när de var på väg till sina lekplatser i Ätran och Högvadsån. Smolten behöver inte skadas i kraftverket utan slussas förbi den gamla anläggningen (byggd 1903) via ett fisksäkert galler. Därav den ökade överlevnaden i Atlanten. 

Nu får vi därför full valuta för andra fiskevårdande åtgärder som rening i reningsverken, kantzoner i jordbruket samt kalkningsverksamheten som satsat över 150 miljoner kronor i Ätran! Och vi har fått en ny fiskesträcka i Hertingforsen som före 2013 varit torrlagd i 70 år men nu har en modern minimitappning om 11 kubikmeter per sekund!

Uppströms vid Ätrafors finns en längre sträcka på 750 meter som är Natura 2000 område. Här skulle också kunna produceras tusentals Ätranlaxar men den gamla vattendomen tillåter tyvärr att den tidigare forsande åsträckan nu torrläggs större delen av året. 

Läs mer här

Atlantlaxens år 2019

2018-06-21 Planeringen för Atlantalens internationella år 2019 har redan påbörjats! Läs mer här.

Hög tid att vi planerar deltagande från Sverige!
Halland har Atlantlaxen som landskapsdjur och vi har förmånen att ha över 20 älvar med bestånd av atlantlax!

Ätran har en av värdens viktigaste och mest genuina Atlantaxbestånd. Många andra delar av världen har en förödande genitisk påverkan från odlad lax vilket Ätran till stor del är förskonad från. Läs mer om vårt unika värdsarv här.
Kommunekologen i Falkenberg grundlade för 12 år sedan en motivering till världsarvstanken som grott sedan dess.

Ätran med laxen bör därför ta en aktiv del i firandet av den internationella laxdagen. Vi uppmanar vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenråd, sportfiskare och fiskevattenägare att nu stå upp för, och på olika sätt delta i firandet av  vårt unika värdsarv, Ätran med laxen!

Varför skall vi delta? Hemsidan förklarar:

  • Laxen är en viktig katalysator för information
  • öka engagemang och deltagande för Ätrans ekosystem och vad vi kan förbättra i åtgärdsarbetet
  • öka medvetenheten om laxens historiska, kulturella, sociala, ekologiska, miljömässiga och hälsomässiga värden
  • ge fortsatt stöd för olika organisationers arbete med att bevara, stärka och utveckla de ekosystemtjänster som laxen emanerar
  • ge en ny generation beslutsfattare, politiker, planerare, forskare och utbildare information om värdet av laxen och forsens ekosystemLaxen är en viktig symbol för frågor som avrinningsområdesvis förvaltning, habitatens konnektivitet, fri fiskvandring, hållbara areella näringar, giftfri miljö, ekosystemens stabilitet, hälsa och välbefinnande, klimatfrågor samt  en bibehållen flora och fauna till gagn för framtida generationer och en levande landsbygd.