Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Första Ätranlaxen

2024-03-18 De första Ätranlaxarna har passerat fiskkameran vid Herting.

En blank nystigen Ätranlax på 110 cm passerade den nya kameran vid Hertingforsen. Klicka här för att se videon.

Två timmar senare följdes laxen av ytterligare en på 95 cm. Det verkar vara ett stiligt par som skall sörja för fortplantningen till hösten. Länsstyrelsen arbetar med underlaget till nya vattendomar som skall ta bättre miljöhänsyn så att avkomman får en fin uppväxtmiljö utan påverkan av förödande korttidsreglering.

Den nya kameran ger klara och fina bilder. Vi hoppas att den nya kameran skall ge besökarna mycket nöje. Och vad fint att de vandrande fiskarna nu åter dokumenteras vid Herting.

Hertingforsen firar i år 10 årsjubileum då kung Carl XVI Gustaf invigde den nyöppnade forsen på fiskepremiären den 1 april 2014! Jubileét inträffar om endast två veckor på laxfiskepremiären i Ätran.

Tio år med fria vandringsvägar har betytt mycket för laxuppvandringen i Ätran. Tidigare stoppades ca 60 % av laxen och 100% av havnejonögon och ål på sin lekvandring.

Svensk natur och sjöar offras

2024-03-06 Staten har sedan 1978 finansierat kalkning av sjöar och vattendrag. Nu stryper staten anslagen till kalkning och offrar den biologiska mångfalden i tusentals svenska vatten. Det som byggs upp under mer än 50 års miljöinsatser raseras nu i snabb takt. I strid mot nyligen gjorda överenskommelser (COOP 15) för miljön.

Kalkningen är en effektiv miljöåtgärd för att motverka försurning orsakad av skogsavverkning och utsläpp av försurande ämnen. Kalkning, enskild avloppsrening, kommunal rening, industriell rening, restaurering och biotopvård har gjorts av samhället med miljardinsatser. Indragna anslag till kalkning av sjöar och vattendrag är en kontraproduktiv åtgärd som inte tar hänsyn till tidigare åtgärder.

Enligt åtgärdsplanerna ska länsstyrelserna ange behovet av kalkning till Havs- och vattenmyndigheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland påtalar att behovet nu är större än bidraget men regeringen har redan beslutat att strypa kalkanslagen. 2023 var anslaget 172 miljoner kr, men de senaste årens kraftiga prisökningar på kalk resulterade i att kalkningen ändå minskade från 14 300 ton till 11 600 ton. 2024 är anslaget 160 miljoner kr. För Västra Götalands del innebär det en minskning på drygt 1,7 miljoner jämfört med 2023. Länsstyrelsen aviserar att ett större antal tidigare kalkade sjöar nu blir utan kalk.

Neddragningen bryter mot EU:s vattendirektiv som säger att man inte får vidta åtgärder som försämrar vattenkvalitén. Men är politikerna som tar besluten medvetna om att de bryter mot EU:s gemensamma lagar och vad det får för konsekvenser här i Sverige?

  • Sjöarna i Västra Götaland beräknas få 1000 ton mindre kalk 2024.
  • Halland har 1094 sjöar. 245 av dessa sjöar kalkas, vilket innebär att många sura sjöar kvarstår. Falkenbergs kommun har tidigare fått EU-bidrag för att kalka sura sjöar och rädda akut hotad ål.
  • Dagens skogsbruk förvärrar försurningssituationen samtidigt som sjökalkningen minskar.
  • Halten av oorganiskt aluminium i vattendragen ökar när pH-värdet sjunker. Aluminiumet är mycket giftigt för levande organismer.
  • Kvicksilverhalten i gädda ökar vilket är en fara för gravida kvinnor och barns hälsa. Storlom och fiskgjuse fångar fisk med högre innehåll av kvicksilver och reproduktionen skadas.
  • Fiskarnas hälsa påverkas. Mörtens reproduktion uteblir. Abborren får ”puckelrygg” orsakat av deformerade ryggkotor. Det innebär ett stort lidande för fiskarna samtidigt som de blir färre.
  • Ålynglens uppväxt påverkas negativt. Ålen är redan nu akut hotad av vattenkraften. Ytterligare försurningspåverkan blir kritisk i ett akut skede för Sveriges bidrag till Europas ålbestånd.
  • Fiskevårdsföreningarnas arbete undergrävs. Fisketurismen minskar liksom antalet stugnätter och försålda fiskekort. Detta slår hårt mot en levande landsbygd. Hur väljs drabbade områden ut?

    Beslutande politiker skrev nyligen på en överenskommelse i Montreal (COOP 15) om att Sverige tillsammans med andra länder skall restaurera 30% av alla förstörda ekosystem (inkl. inlandsvatten) till år 2030. Försurade svenska sjöar är ett exempel på detta. Det ökar inte trovärdigheten att Sverige handlar i strid mot nyligen gjorda överenskommelser.

    Beslutande politiker och personer borde få en ”snabbutbildning” i försurningens orsaker och konsekvenser. Då skulle man se det som självklart att underhålla de investeringar som görs i Sveriges sjöar. Sjöarnas biologiska mångfald är en investering i en levande landsbygd och Sveriges framtid. Varje satsad krona för biologisk mångfald ger 8 gånger insatsen. Källa: Europaparlamentet.
Försurningsskadad abborre med “puckelrygg”. Ryggkotorna är deformerade och tusentals fiskar lider av försurningsskador i okalkade sjöar. Källa:IVL

EU föreslår ny lag om naturrestaurering

2024-02-28 Parlamentet har antagit den första EU-lagen som återställer skadade ekosystem i hela EU.

Falkenbergs kommun var tidigt ute och restaurerade för 10 år sedan den då torrlagda Hertingforsen. Drygt 40 miljoner kronor satsades och vandringsfisken fick fria vandringsvägar och habitatet för tiotusentals laxyngel restaurerades. Naturen svarade snabbt på åtgärderna och resultatet blev gott. Länsstyrelsen beräknade att nettonuvärdet för åtgärderna enbart i Falkenberg gav ett plus på 65,3 miljoner kronor när kostnaderna avräknats.

Enligt kommissionen ger den nya lagen betydande ekonomiska fördelar: Varje investerad euro ska kunna ge minst 8 euro tillbaka. Parlamentet menar att det är Natura 2000-områdena som EU-länderna bör prioritera fram till 2030. Europas N2000 områden ger ekosystemtjänster till ett värde av EUR €200–300 billion per year.
Läs mer här.

Europas floder och åar innehåller över en miljon hinder som byggts av människor, till exempel dammar och fördämningar. Syftet med den nya lagen är att få bort många av de befintliga hindren så att de system där de ingår blir mer sammanhängande. Medlemsländerna måste nu enligt lagen återställa minst 25 000 km vattendrag till fritt flödande vattendrag.

Sverige är ett EU-land som har en mångfald av vattendrag med över 10 000 dammar och vandringshinder. Ätran på svenska västkusten har en unik natur som dessutom EU har antagit i sitt nätverk av N2000 områden med SCI status.  (Sites of Community Importance). Restaurering skall nu prioriteras i dessa områden.

Den första EU-lagen som skall återställa skadade ekosystem i hela EU sammanfaller nu med ny svensk lagstiftning i den nationella planen (NAP) som under 20 år skall miljöpröva alla dammar i den svenska vattenkraften. Kraftbolagen skall till 2024-09-01 ha inlämnat uppgifter som skall ligga till grund för miljöprövning av Ätrans N2000 område.

Hertingforsen i Ätran miljöprövades redan 2012 och då öppnades 22 km fria vandringsvägar för ål, lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga m.fl. arter från Herting till dammen vid Ätrafors. Nu finns möjligheten att öppna ytterligare 40 km stängda vandringsvägar i Ätran från Ätrafors till Skåpanäs forsar. Yngeredsforsen, Bällforsen och Skogsforsen har tystnat men är viktiga habitat för laxen som skall skyddas enligt N2000 med art- och habitatdirektivet.

Överenskommelsen med medlemsländerna antogs 2024-02-27 med 329 röster för, 275 röster emot och 24 nedlagda röster. Den måste nu också antas av rådet. Därefter kan den offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.

Ny EU-lag om biologisk mångfald

Tisdagen den 27 februari 2024 sände EU ett pressmeddelande om en ny lag som skall bevara och restaurera den biologiska mångfalden i Europas länder. Läs pressmeddelandet här.

Enligt lagen om restaurering av natur ska den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen förbättras. Reglerna kommer i synnerhet att återställa och öka populationerna av

  • gräsmarksfjärilar
  • jordbrukslandskapets fåglar

EU noterar att ca 30% av gräsmarksfjärilarna har försvunnit sedan 1991, läs mer här.

Bilderna ovan är från Montessoriängen i Vessigebro , Falkenbergs kommun, Sverige. Här vilar vaktel med sina kycklingar. Här födosöker gröngöling och göktyta i tuvmyrornas bon. Gladan spanar efter sorkar och nattetid har kattugglan dukat bord.

Montessoriängen har enligt historiska kartor en kontinuitet sedan 1700-talet. Insektslivet med steklar, bin, humlor, blombockar och gräsfjärilar är därför unikt. Artportalen med artdatabanken drivs av Statens Lantbruksuniversitet och visar förekomsten av rödlistade arter på Montessoriängen. Över 160 noteringar av rödlistade och hotade arter finns i detta begränsade område.

Falkenbergs kommun har därför fått LONA bidrag för att inventera och sköta detta unika område. Vägsamfällighetsföreningen sköter sedan flera år det blomrika området genom regelbunden bränning.

Kommunen har i tidigare planer redovisat detta område som naturmark som inte får bebyggas. Nu har kommunen nyligen ändrat planerna så att området får bebyggas.

Resurser läggs nu på geotekniska undersökningar för att förbereda planering av byggnation. Firma AFRY har i veckan tagit ut borrkärnor från ängsmarken i detta skredriskbenägna naturområde.

EU:s lagar för att skydda unik natur med gräsmarksfjärilar har en bit att färdas till Falkenberg. Men de gemensamma lagarna skall tillämpas även om inte alla svenska delegater röstar för den biologiska mångfalden.

Ängarna planläggs

2024-02-13 Vessigebro växer och det är positivt. Närnaturen i Vessigebro är en stor tillgång som kan användas hållbart till glädje för närboende såväl i dag som för kommande generationer.

Falkenbergs kommuns Naturvårdsprogram från 2006 beskriver särskilt naturen i Vessigebro. På sidan 17 redovisas en historisk karta från 1775-1840. Kartan visar det äldre landskapets många små åkerytor, ängsmarkerna och de små beteshagarna i direkt anslutning till gårdarna. Dessa historiska ängsmarker och betesmarker brukar ibland kallas för Nordens tropiska regnskogar eftersom de innehåller en så stor artrikedom.

Därför har Falkenbergs kommun fått statliga pengar från LONA, lokala naturvårdssatsningen, för att inventera och sköta dessa värdefulla ängsmarker. Arbetet utfördes i samverkan mellan kommun och vägsamfällighetsförening och resulterade i en Skötselplan för tätortsnära natur i Vessigebro. 20 delområden inventerades. Ängarna vid Montessori (2a) befanns ha den rikaste mångfalden och det högsta skyddsvärdet av samtliga områden.

Vessigebro Vägsamfällighetsförening och Falkenbergs kommunekolog informerade 2017 om LONA projektet i Vessigebro. Skyltar hade tagits fram som beskrev satsningen på projektet.

Restaurering och skötsel av ängen vid Montessori har därefter skötts kontinureligt och exemplariskt enligt skötselplan i samverkan mellan Vägsamfällighetsföreningen och intresserade närboende. Två grusytor togs upp för sandbin, bivargar och andra grävande insekter. Buskar röjdes och invasiva arter bekämpades (ex canadensiskt gullris). Svedjebruk tillämpas för att gynna blommor och bin och hålla gräsväxten nere.

Resultatet av åtgärderna blev gott. Ett stort antal vackra och sällsynta arter fortsatte att trivas och ökade inom skötselområdet (2a och 2b). Antalet rapporter till Artportalen av rödlistade arter är imponerande. Området är tveklöst ett av kommunens allra mest artrika områden. Naturområden av denna dignitet är mycket viktiga för upplevelsen av närnaturen i Vessigebro.

Falkenbergs kommun (S) kom den 8 februari 2024 till Ätrasalen och informerade om framtida byggplaner i Vessigebro. Vessigebro växer och det är mycket positivt att viktig sammhällsservice kan behållas på landsbygden.

Kommunstyrelsen lämnade redan 2023-12-05 ett planuppdrag till bebyggelse av ett SÄBO och Trygghetsboende på LONA-ängen vid Montessoriskolan. Det syns på kartan nedan att man tyvärr prickat in skötselområdet där man kan se de mörkare ytorna på ängen som svedjebränts.

Tyvärr har kommunen också prickat in ett av Ätradalens känsligaste skredriskområden för detta äldreboende och trygghetsboende med 60 lägenheter och arbetsplats för ett 50-tal personer. Kommunen tar ett stort ansvar för att detta blir ett säkert och tryggt boende. Ändrat klimat ger ökat flöde och större skredrisk i framtiden. Även SPF Vessigebro har i sitt remissvar på planen lyft denna fråga.

Kommunen tar också ett stort ansvar för ett betydande ingrepp i en unik miljö där man dessutom fått statliga bidrag och frivilliga lagt ned ett stort arbete för att värna närnaturen i Vessigebro.

Områdets omedelbara närhet till avloppsreningsverkets bassänger är säkert lättare att lösa än skredriskproblematiken.

Klicka på kartorna för större bild

Ålen kostar den nåt?

2024-02-12 Ålen är en hållbar naturresurs som funnits i ca 70 miljoner år. Ålen var förr en av sjöarnas vanligaste fiskart. Går det att sätta ett värde på ålen som art? Kan vi få tillbaka den akut hotade ålen?

Ålen har genom sin rikliga förekomst en avgörande betydelse för ekosystemen i haven, älvarna och sjöarna från Sargassohavet, Nordsjön och Medelhavet till Europas länder inklusive Skandinavien. FN:s medlemsländer samlades i Montreal i Kanada den 7–12 december 2022.  Där hölls den femtonde konferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15). Målet var att ge ett bättre “skydd av den biologiska mångfalden samt förbättring av arternas och livsmiljöernas tillstånd i alla livsmiljöer på land, i sjöar och vattendrag och hav”.

Enligt Forskning.se kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön 2023 endast utgjorde 0,4 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Det är mycket svårt att sätta ett monetärt värde på denna enorma förlust av biologisk mångfald i en stor del av Europas ekosystem.

Däremot kan vi lätt se att rökt ål i butikerna säljs för mellan 400 – 750 kronor kilot. Finska Jord- och skogsbruksministeriet har 2019 beräknat ett värde på ålen där man inte enbart tar hänsyn till värdet av konsumtion utan även räknar in en del andra ekonomiska samhällsvärden. Ett exemplar av den europeiska ålen värderas då till 3510 Euro.

Länsstyrelsen i Halland har vid årsskiftet 2023/24 sänt ut en remiss som gäller omprövning av vattenkraften i Ätran (Dnr. 2389-2022). Vattenkraften har i vissa fall skyldigheter enligt vattendomar att hålla fria vandringsvägar för ålen. Länsstyrelsen skriver att dessa skyldigheter ersatts av “Ålplan Ätran”. Därför är uppvandringen av vilda ålyngel i Ätran i stort sett stängd. Därför dör i stort sett alla lekålar som försöker vandra ut från Ätran till havet.

Kraftbolagen skall enligt Ålplan Ätran ersätta förlusten genom att omflytta ålyngel från Europa till Ätran. Problemet är att ålen sedan dör i kraftverken när den som vuxen skall vandra till havet. Åtgärden innebär då att ålbeståndet utrotas. Det andra problemet är att åtgärden inte beslutats av domstol/myndigheter och då bedrivs verksamheten utanför lagen. Det tredje problemet är att summan som de 29 kraftbolagen tillsammans betalar för skadan är 47 637 kronor för 2023 vilket enligt finsk värdering är mindre än värdet av två lekmogna ålar. Kraftbolagen behöver ta sin del av miljöansvaret.

Vet vi då historiskt hur stor produktionen av ål var i Hallands åar? Statkraft redovisar att de på 1930-talet årligen insamlade en miljon ålyngel som vandrade upp i Lagan och som mest 1,3 miljoner. Energiforsk anger att överlevnaden av ål till vuxen ål är ca 20%. Eftersom det går att samla in långt ifrån alla ålyngel kan man på goda grunder anta att produktionen av ål i de större halländska åarna årligen översteg 260 000 blankålar.

Publikationen “Ål i Ätran” (Karlstads Universitet 2012) har beräknat antalet årligen utvandrande blankålar från Ätran under 2010 och 2011 till ca 5000 blankålar per år.

Sammanfattningsvis går det utmärkt att sätta ett värde på ålen. Finska Jord- och skogsbruksministeriet har värderat en ål till 3510 Euro. Statkraft har rapporterat en ålförekomst på 1930 talet som indikerar att varje hallandså årligen producerade minst 260 000 blankålar. Karlstads Universitet rapporterar att Ätran på 2010-talet årligen producerade 5000 lekvandrande blankålar.

Detta visar ålens stora värde både för ekologi och ekonomi. Miljövänliga vattendomar med fri fiskvandring för Ätran och andra åar är enda möjligheten att rädda ålen så att vi inte blir sista generationen som kunnat nyttja denna hållbara naturresurs.

Falkenberg förlorar miljoner

2024-02-09 Kommunen förlorar miljontals kronor och laxar på vattenkraftens reglering i Ätrans vattensystem. Nu skall vattenkraften miljöprövas med moderna miljölagar. Länsstyrelsen har gjort en nulägesbeskrivning som har varit ute på remiss för att berörda skall få tillföra ”bortglömd” kunskap och säga sin mening om Ätrans miljö. Så även Falkenbergs kommun som äger Hertings kraftverk.

Första prövningsomgången gäller Ätran till Ätrafors (med biflöden) och Högvadsån med biflöden. Domstolen skall ha alla synpunkter till den 1 september 2025. Hela Ätrans avrinningsområde skall miljöprövas under 2020-talet. (Remiss Dnr. 531-2389-2022)

Kraftbolagen har tillstånd att korttidsreglera Fegensjöarna med 1,8 meter. Det innebär stora förluster av näringsdjur, fiskar och fåglar. Fascinerande Fegens unika natur påverkas liksom den ekoturism som dras till området. Falkenbergs kommun förlorar en viktig inkomstkälla.

Ätrafors kraftverk har tillstånd att korttidsreglera Ätran. Det innebär tsunamiliknande förhållanden i Ätran där flödet beroende på elens timpris kan ändras från 7 till över 70 kubikmeter per sekund och omvänt.  Denna hårda reglering innebär bl.a. kraftig erosion och sedimentflykt vilket får ett antal oönskade konsekvenser och kostnader för kommunen.

Ätran är Falkenbergs kommuns viktigaste dricksvattentäkt. Kommunen har inrättat ett omfattande vattenskyddsområde så att dricksvattnet inte förorenas. Vatten pumpas från Ätran upp till vattenverket vid Kärreberg där bassänger med sandfilter renar vattnet. På grund av den stora mängden sedimentpartiklar sätter filtren igen. Kommunen har tvingats investera i dyrbar utrustning och ökad tillsyn för att lösa problemen. Ätrans reglering ger ökad risk för översvämning och ökad partikelflykt. Partiklarna samlar på sig bekämpningsmedel som riskerar att förorena Falkenbergs dricksvatten.

Ätrans Laxfiske är ett signum för kommunen och har ända sedan 1800-talet lockat hugade laxfiskare med deras familjer till staden. Korttidsregleringen innebär att 34 500 laxsmolt omkommer årligen vilket påverkar fisket mycket negativt. Miljön vid laxbron påverkas av de stora mängderna sediment som korttidsregleringen orsakar. Fisket försvåras och blir mindre attraktivt. Se bild nedan med laxbron och Hertings kraftverk i bakgrunden.

“Ålplan Ätran” har en styrelse som består av de tre största kraftverksägarna i Ätran. Enligt föreningens stadgar befrias de kraftverksägare som betalar en fastställd summa från att följa de vattendomar de har som säger att de skall hålla fria vandringsvägar för ål. För intäkterna köper föreningen vilda ålyngel från Europa. Ynglen sätts ut ovanför kraftverken och går då en säker död tillmötes eftersom kraftverken befriat (sig själva ?) från skyldigheten att hålla fria vandringsvägar. Hanteringen är sannolikt olaglig.

Hertings kraftverk har sedan 2013 löst frågan med fri ålvandring både uppströms och nedströms kraftverket. Trots detta debiterar Ålplan Ätran fortfarande kommunen som under tio år betalat över 60 000 kronor till Ålplan Ätran för att kommunen skall befrias från en skyldighet som de inte längre har. Och pengarna går till att köpa vilda ålyngel som omflyttas från Europa till en säker död i Ätrans övriga kraftverk.

Hertings kraftverk har en slukförmåga på 40 kubikmeter vatten per sekund. Korttidsregleringen i kraftverket uppströms innebär att stora mängder vatten går förlorade för elproduktion vid Herting och kommunen förlorar viktiga intäkter. När flödet närmar sig 11 kubikmeter per sekund skall allt vatten gå till Hertingforsen. När flödet ökas till över 51 kubikmeter per sekund spills överskottet förbi kraftverket. Denna förlust av elproduktion är större än den samlade produktionen vid alla övriga 13 kraftverk tillsammans inom den nu aktuella prövningsgruppen. (se Unipers diagram ovan)

Korttidsregleringen vid Ätrafors orsakar problem med ökad skredrisk i Vessigebro och Falkenberg. Kommunen har tvingats förstärka Ätrans stränder från Fajansbron ned till Garvareforsen. Stora mängder sprängsten från Vastad har använts för ändamålet. Vid vårdcentralen har kommunen lagt stora summor på att förbättra stabiliteten. Evakuering av boende har gett kommunen extra kostnader.

Korttidsreglering med förstärkt sedimentflykt har också stor påverkan på Falkenbergs hamn. För att bibehålla djupet i hamnen behöver muddringsarbeten utföras allt oftare. Ett ökat basflöde under vår och höst gör att effekterna av korttidsregleringen förstärks. Kommunens kostnader för hamnens muddring ökar därför kraftigt på grund av Ätrans reglering.

Den ökade mängden muddermassor deponeras i havet och påverkar havsmiljön. Ätrans sediment blandas med eventuella gifter i hamnbassängen varför kommunen betalar kostsamma analyser. Kostnader för omhändertagande av dessa muddermassor kan förväntas öka.

Vattenkraften är i stort behov av att anpassas till hydrologin och naturens kretslopp. För Falkenbergs kommun innebär detta stora socioekonomiska fördelar. Hertingprojektet har tillfört Falkenberg ett ökat socioekonomiskt värde på 65,3 miljoner kronor. Källa: Länsstyrelsen i Halland.

Vattenkraftens fortsatta anpassning uppströms skulle ge Falkenberg stora fördelar i form av ökad energiproduktion och ökad ekoturism. Ätrans internationellt viktiga naturresurser och produktion av ekosystemtjänster har allt att vinna på miljöanpassade vattendomar.

Förödande förlust av vandrande ål 2023

2024-01-06 Naturnytts begränsade ”egenkontroll” och besök av en åltipp invid Ätran under 2023 visar att vid våra besökstillfällen hade ca 237 vandrande blankålar med vikter mellan 0,8 till 2 kilo dumpats av kraftbolaget.

Storleken på de dödade ålarna indikerar att de var vandrande ålhonor. Varje enskild ålhona är bärare av fler än en miljon romkorn som skulle blivit nya ålyngel vid leken i Sargassohavet. Nu slutade resan på en åltipp i Hallands inland. Naturnytts begränsade observationer är bara ”toppen på ålberget”. Dessa akut hotade ålar är naturligtvis ovärderliga. Finska Jord- och Skogsbruksministeriet värderar en ål till 3510 Euro. Våra svenska ålar skulle ha lekt tillsammans med de finska ålarna i Sargassohavet. Värdet av de 237 svenska ålarna som vi räknade på tippen är enligt finsk bedömning ca 9,34 miljoner svenska kronor.

Länsstyrelsen ansvarar för miljötillsynen av verksamheten vid kraftverken. Naturnytt har skriftligen frågat Länsstyrelsen i Halland om kraftbolagen i sin egenkontroll noterar antalet ålar som dödas och körs till tippen. Länsstyrelsen svarar (Beslut 2020-09-02 535-8579-19) bl.a. att ”Länsstyrelsens tillsyn av ålyngelledare och anläggningen i övrigt, inklusive bolagets egenkontroll, är framför allten fråga om prioriteringar för tillsynsmyndigheten”. ”Problemen är av sådan art att de bör hanteras i den kommande prövningen inom ramen för den nationella planen för vattenkraft” (NAP). ”Länsstyrelsen har i dagsläget inte för avsikt att föregå den prövningen”. ”Länsstyrelsen finner med anledning av ovanstående inga skäl att vidta tillsynsåtgärder….”

Saken är den att miljöprövningen av vattenkraften (NAP) påbörjades 2022 och beräknas klar om ca 20 år. Regeringen har därför beslutat (2023-12-21 KN2023/04638) att Havs- och vattenmyndigheten skall revidera den svenska ålförvaltningsplanen. Hav har enligt beslutet bl.a. tilldelats 65 miljoner kronor som ska fördelas ut till länsstyrelserna för vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter enligt NAP. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet senast den 1 augusti 2025.

Ålen är i dagsläget akut hotad. Mängden ålyngel i Nordsjön beräknas ha minskat till 0,4 procent av mängden som fanns 1960-1979. Produktionen av vuxen ål från Sveriges inlandsvatten närmar sig snabbt noll. Två huvudorsaker till kollapsen är:
1. Ålynglen är utestängda från sötvattnen av kraftbolagens dammar.
2. Den lekvandrande ålen dödas av kraftverkens galler och turbiner.

Lösningen av ålens situation är enkel. Ansvariga myndigheter behöver kräva åtgärder vid dammarna som utestänger ålynglen. Åtgärder behövs vid alla kraftverk som dödar den lekvandrande ålen. Utan ålyngel och levande ålföräldrar kan det inte produceras någon ål.

Regeringen behöver besluta att de ålfria vattenkraftbolagen liksom alla andra verksamhetsutövare skall ta sitt miljöansvar. Det innebär fria vandringsvägar för ålen; både ålyngel och vandrande blankål. Hertingprojektet är ett gott exempel där ålar i alla livsstadier efter åtgärder kan vandra fritt både uppströms och nedströms. Hertingprojektet genomfördes tio år innan regeringens beslut om en reviderad ålplan.

Se mer på SVT Uppdrag Granskning “Den sista ålen”

Ålens öde klarlagt – åtgärder skall tas fram

2024-01-03 Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet är finansiärer av webbplatsen forskning.se som i december 2023 rapporterar att den största dödligheten av ål orsakas av vattenkraften. Regeringen ger nu enligt 2024 års regleringsbrev HaV i uppdrag att ta fram och införa alla åtgärder som förbättrar ålens överlevnad.

Webbplatsen rapporterar att forskarna varje år räknar de ålyngel som har tagit sig till de europeiska kusterna. ”Resultatet är alltid lika nedslående. Förra året kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön utgjorde 0,7 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Den preliminära siffran för i år är 0,4 procent”.

Ålplan Ätran sägs befria bolagen från gällande vattendomar om ålens fria vandring.

Ålforskare rapporterar att det årliga behovet av ålyngel är 188-360 miljoner för att upprätthålla det ursprungliga ålbeståndet i Sveriges inlandsvatten. (Wikström). Energiforsk anger en naturlig överlevnad från yngel till vuxen på ca 20 %. Det innebär att Sveriges inlandsvatten årligen producerade 37,6 till 72 miljoner blankålar innan vattenkraften satte stopp för ålens vandring. Finska Jord- och skogsbruksministeriet beräknar värdet av en ål till 3510 Euro.

Vattenkraftbolagen har utestängt ålen med dammar och omflyttar därför ålyngel med flygtransport och lastbilstransport. Omflyttning av vilda ålyngel från Frankrike till Sverige via karantän i Helsingborg är ingen hållbar lösning. Ålen har vandrat själv i över 60 miljoner år och det är bäst för ålen om den själv får vandra på fria vandringsvägar.

1. Omflyttade vilda ålar från Frankrike har 200 mil längre att vandra från Sverige till Sargasso för att leka. Fler dör på vägen.
2. Ålynglen sägs tas från ett “överskott” i Atlanten där endast 0,4% av ålen återstår?
3. Från karantänen i Helsingborg tas ca 1 miljon glasålar ut till odling av 140 ton ål “silver eel” som säljs för konsumtion!
4. Vilda ålar blir till ca 95 % honålar medan ålyngel som föds upp i karantän endast ger ca 25 % honor ( enl. VD Fordham)
5. Karantänålen har 48 % större risk att utsättas för predation än helt vild ål. De mister en del av sitt naturliga beteende.
6. När kraftbolagen ”räddar” 15 000 blankålar förbi kraftverken genom Trap&Transport med tankbil är det mindre än en promille av vad som vandrade ut före kraftverken byggdes.

– Vi såg att det bara var naturlika fiskvägar som inte hade en negativ påverkan på sannolikheten att hitta ål uppströms, säger forskaren Olle Calles. Olle Calles nämner Hertingforsens kraftverk i Falkenberg som exempel för att visa hur påverkan kan minskas. Där har ett snedställt galler installerats som leder fiskarna till en öppning vid sidan av turbinerna där de kan simma vidare.– Där spiller man i snitt 0,2 kubikmeter vatten per sekund. Är det högt flöde och turbinerna går för fullt och vatten spills så kostar det i stort sett ingenting, säger Olle Calles.

Arbetet med miljöprövning av vattenkraften började i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år. Regeringen har tillfälligt pausat miljöprövningen. Regeringen ger 2023-12-21 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ”identifiera och införa alla åtgärder som främjar och förbättrar förutsättningarna för ålens överlevnad i dess levnadsstadier som återfinns i svenska vatten. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet senast 1 augusti 2025”.

Det är positivt att forskare och myndigheter nu är eniga om att det är vattenkraften som orsakar ålens tillbakagång och akuta situation. Nu gäller det att snabbt åtgärda det akuta läget innan ålen försvinner. Levande sjöar och vattendrag behöver levande ål.

Dammar som utgör vandringshinder för ål skall åtgärdas enligt regeringens regleringsbrev. Ålyngel skall vandra fritt uppströms och blankål skall vandra fritt nedströms. Rivning av dammar åtgärdar båda problemen samtidigt. Omlöp, ålyngelledare och fisksäkra galler för avledning är andra mindre effektiva åtgärder.

Läs mer
https://www.forskning.se/2023/12/05/alar-vattenkraftverk/#

https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/Index?rbId=24263



Besökscentrum vid Herting

2023-12-20 Destination Falkenberg beräknade för drygt fem år sedan att ett besökscentrum vid Herting skulle locka 30 000 besökare årligen.

Projektledaren som utrett förslaget skriver: “Området har exceptionellt högt miljö- och rekreationsvärde. Platsen är välbesökt för fiske men även andra aktiviteter finns i närområdet som utgör en turistisk hot spot i Falkenberg. Med ett turismindex på 262 för 2016 (indexerat med Sverige som bas 100) är Falkenberg ett perfekt mål för besökare. Vi räknar med att totalt nå ca 30 000 mottagare årligen”.

Målgruppen som besöksmålet är riktat till kan vara:

  • Svenska besökare med ett intresse för natur och naturvård
  • Nationella och internationella besökare med ett speciellt intresse inom natur och naturvård (technical visits)
  • Barn och ungdomar som har natur och naturvård som en del i läroplanen (skolklasser)

Utredaren föreslår att det ambitiösa förslaget delvis finansieras med EU medel. Chanserna till detta är goda då Hertingprojektet, som i år firar tioårsjubileum, tillsammans med sju EU-nationer ingick i EU-projektet “Free Fish Migration from Sea to Source” vilket var bidragsfinansierat med 6,4 miljoner Euro.

Tioårsjubileet och ambitionerna om projektets fortsättning har tyvärr lyst med sin frånvaro. Det är dock inte för sent att sätta Falkenberg på kartan som Hallands självklara ort som centrum för vårt landskapsdjur Atlantlaxen. Falkenberg letar fortfarande efter denna självklara profilering som ständigt flödar genom centrum av staden.

Den legendariska advokaten och laxfiskaren Wilkinson skrev 1894 efter sina besök i Falkenberg: “Det är för mig ett kärlekens verk att offentligen kungöra, att Svenskarne ha en förtjusande stad, som heter Falkenberg, och det är förunderligt att Engelsmän skola nödgas hjelpa dem med att göra denna upptäckt. Det kräfver endast en smula mensklig sympati att göra den upptäckten, att många, många lyckliga dagar kunna tillbringas i Falkenberg”.

Exempelskiss för informationslokal vid Hertings gamla fiskodlingsanstalt.
Exempelskiss för informationslokal vid Hertings kraftverk.

Läs Destination Falkenbers förslag till besökscentrum i bifogade fil.