Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Ålens öde

2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.

“Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.

Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.

Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.

Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli “sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här:



Sjuka laxar i Ätran

2019-06-01 Ätrans laxar är vid denna tid vanligen silvriga, starka och livskraftiga. Nu noteras ett antal sjuka, svaga och svampangripna laxar i Ätran.

Det har varit ovanligt med sjuka laxar så tidigt på säsongen. Men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt med denna typ av skador och konditionsnedsättning på Ätranlaxen. Detta fenomen har tidigare främst uppmärksammats i Östersjöälvar.

Tyvärr ligger nu Ätran i topp för antalet tidiga skador på nystigen blanklax. Se mer på SVA:s hemsida för rapporter av sjuk fisk här.
Vid fiskräkning i Nydala har man hittills noterat 14 döende laxar som drivit nedströms. De tas om hand och grävs ned. Sjukdom har således drabbat de uppvandrade laxarna på sina lekområden uppströms Nydala i Högvadsån.

Sportfiskare i Ätran får i fiskevårdande syfte inte fånga fler än tre laxar före den 1 juli sedan är kvoten fylld. Nu riskeras att dessa sjuka, svampangripna fiskar återsätts. Ätrans laxbestånd behöver under rådande omständigheter stärkas. Fiskeregler och information kan användas för att marginellt minska risken för spridning av sjuk fisk.

2019-06-08 Sjuk fisk även i Norge. Läs mer hur organisationen
Redd Villaksen tar hand om problemet i vårt grannland.

– Vi vet ikke hva årsaken er enda, sier Britt Tørud ved Veterinærinstituttet til Jakt & Fiske. Mattilsynet understreker pålegget om desinfisering mellom alle vassdrag. Brudd på pålegget er straffbart. Läs merhär.

Ju kraftigare Ätrans laxbestånd är desto bättre motståndskraft (resiliens) har det mot olika typer av sjukdomar och påverkan. Därför är det nu viktigt inför förestående omprövning av Ätrans vattendomar att åtgärder vidtas för att stärka Ätrans unika laxbestånd. Här finns en potential att rädda tusentals laxar.

Hertingprojektet är i detta avseende ett föredöme. Om man på samma sätt släppte vatten i döda åfåran vid Ätrafors skulle ytterligare tiotusentals laxyngel produceras i Ätran! Potentialen för laxproduktion är också stor vid uppströms belägna kraftverk vid Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen (Stampån) och Skåpanäs forsar! Detta är särskilt angeläget eftersom den nu aktuella sjukdomen endast verkar drabba vuxen lax och inte laxyngel! Frågan om vatten i Ätran eller torrläggning äger vi själva här i Sverige! Läs mer här.

Hur kommer det sig att den friska Ätranlaxen smittas av dödliga sjukdomar? Odling av laxfisk riskerar att vara en allvarlig smittorisk för Ätrans laxar. Naturnytt har så sent som förra hösten varnat för detta. Läs mer här.

Orsakerna till fiskdöden i Ätran kan vara en kombination av olika faktorer. Vitaminbrist (Thiamin) är känt hos laxbestånd. Tillförsel av miljögifter i vatten från jordbruk och skogsbruk (Roundup och cypermetrin) är känt. Tillförsel av gifter från medicinering av människor och djur (klorfenak) är känt. Många av dessa substanser är starkt giftiga för fisk. Överfiske av bl.a. foderfisk på laxens uppväxtområden är känt. Laxdöden vid Ätrafors kraftverk när Ätrans gamla åfåra torrläggs är känd. Roundup, cypermetrin och klorfenak är förbjudet i vissa länder men tillåtet i Sverige. Frågan om rent, giftfritt vatten i Ätran äger vi själva här i Sverige!

Läs mer om den “okända” laxdöden i P1 Kaliber här.

2019-06-12 Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida om sjuka laxar på västkusten. Läs mer här.

Bilden i ingressen är tagen 2019-05-29 av Firma Ingemar Alenäs och visar en sjuk tiokiloslax vid Hertings fiskräknare i Ätran. DS

Nationell plan för vattenkraft


2019-05-28 Vattenkraften skall nu omprövas med moderna miljölagar då det hittills är 1918 års lag som varit förhärskande.

Havs och vattenmyndigheten vill nu ha in remissvaren före den 28 juni 2019. Läs remissen på deras hemsida här.

När det gäller Ätran föreslås nu en omprövning om 10 år 2028. Naturen i Ätran värderas lågt och en extremt låg andel av bolagets vinster i Ätran tillåts användas för miljöförbättrande åtgärder. Planen kan därmed inte sägas vara en plan för miljön utan just för vattenkraften.

Myndigheterna har redan haft ett förslag att det skulle dröja till 2038 dvs. 20 år innan Ätran skulle omprövas. Om nuvarande förhållanden skulle råda innebär det en fortsatt plågsam behandling av våra lax- och ålbestånd i Ätran där tusentals individer dör varje år. Trots att de omfattas av ålförordningen och skyddas av art- och habitatdirektivet. Läs mer om detta i remissvaret nederst på sidan.

Firma Ingemar Alenäs har tidigare lämnat in synpunkter på detta horribla förslag. I det nya förslaget backar nu myndigheterna 10 år till omprövning men risken för fortsatta missförhållanden är stor, då förslaget bygger på en rad felaktiga förutsättningar.

Bilaga 4 i Havs remiss anger ex. att N2000 värdena i Högvadsån endast påverkas av ett (1) vattenkraftverk! I Högvadsåns huvudfåra finns bl.a. Nydala kraftverk, Lia kraftverk, Ödgärdets kraftverk, Strömma kraftverk och Lilla Hallångens kraftverk. Ödgärdets kraftverk, dit laxen vandrar, har dessutom nolltappning som torrlägger laxens lek och uppväxtområden! Inom Högvadsåns avrinningsområde finns fler än 20 dammar och kraftverk som påverkar hydrologin! Detta kan inte vara obekant för myndigheterna då de är tillsynsmyndighet för dessa vattenverksamheter!

Men det blir såklart enklare att bara behöva göra åtgärder i ett av Högvadsåns alla vattenkraftverk. Och fiskarna brukar tiga still. Risken är dock uppenbar att EU återigen underkänner svenska myndigheters agerande när det gäller att följa vattendirektivet.

Läs Firma Ingemar Alenäs synpunkter på första remissomgången:

Större och fler laxar i Ätran

2019-05-28 Var laxarna flera och större i Ätran på 1800-talet än i dag? Ja, tveklöst var det så. Men vad var orsaken?

Laxens livscykel är komplicerad och påverkas av många faktorer. Men en sak är säker. Om man drastiskt minskar laxens lek och uppväxtområden så minskar antalet laxar. Om man konsekvent tar död på nedvandrande äldre laxar som kommer att leka en andra gång så minskar storleken på laxen.

Därför är det självklart att om man önskar få tillbaka mera lax så skall man låta laxen få tillgång till sina tidigare lekområden.

Därför är det självklart att om man vill ha större laxar så skall man se till att de oskadda kan vandra tillbaka till havet och återkomma för en andra lek.

Hertingprojektet med återställande av Hertingforsen och byggnationen av fisksäkert galler vid kraftverket visar att detta är fullt möjligt. Projektet visar också att resultatet inte låter vänta på sig bara fisken får en ärlig chans…. Läs mer här.

Avvikande lax i ätran

2019-05-02 Främmande laxar noterades 2017 i Ätran. Därför kollas nu bilderna i fiskräknaren vid Herting extra noga.

Laxarna i Ätran räknas dels vid Herting i Falkenberg och dels vid Nydala. Hittills i år har 69 laxar registrerats av kameran i Falkenberg (Källa: www.fiskdata.se)

Vid Nydala kvarn har man hittills registrerat 29 laxar i fällan. Kanske varannan lax hoppar upp själv i fallet. Detta indikerar att alla uppvandrande laxar inte räknats vid Herting. Dels kan det vara så att laxar hoppar oräknade över ledarmarna och dels var man sen med att montera fällan och laxar vandrade oräknade upp i Ätran.

Nydala håller noggrann koll på vad som händer och ringde mig om en filmad lax vid Herting som var en 95 cm lång blanklax. Laxen hade ett avvikande utseende från vad som är en “normal” Ätranlax.

Tankarna går till silverlax eller hundlax på denna avvikande individ. Storleken på hundlax brukar vara mindre då dessa oftast vandrar tillbaka efter ett år i havet och då har en mindre storlek. Odlade laxar kan också vara “deformerade” och ha ett avvikande utseende. Om denna spetsnosiga lax fångas i Nydala får vi klarhet i dess arttillhörighet.

Vi får annars vänta till experterna kollat originalfilmen från fiskräknaren vid Herting. Vi väntar nu på första havsnejonögat, majfiskar och andra spännande besök från Ätrans 35 olika fiskarter!

PS Experterna på Fiskevårdsteknik som kollar bilderna från kameran bedömer fisken till en vanlig atlantlax. DS

De som sköter fiskräknaren vid Herting gör ett värdefullt och gediget jobb. Kraftbolaget FEAB kollar driften på plats och rengör utrustning mm med jämna mellanrum. Fiskevårdsteknik utvärderar och räknar varje enskild fisk som filmas. Det är ett viktigt jobb som läggs ned för att öka kunskapen om Ätrans vandrande fiskar.

För att ytterligare öka precisionen i dessa mätningar skulle man kunna undersöka hur många laxfiskar som vid olika flöden passerar över överfallsarmarna utan att bli filmade i kameran. Man skulle också kunna undersöka om havsnejonögon kan passera mellan gallren vid sidan om fiskräknaren.

Ätran är vår enda “Indexälv” på västkusten och resultaten ligger till grund för förvaltningen av Sveriges Atlantaxbestånd, därför är det viktigt att ha full koll på fiskvandringen i Ätran.

svensk ålförvaltning ett spel för gallerierna

2019-04-25 HaV går i dag ut med ett pressmeddelande att man föreslår fortsatt fiskestopp för att rädda den akut hotade ålen.

– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året säger HaV:s utredare. -Vi föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske. Detta då fisket efter ål på västkusten sedan tidigare är förbjudet. Läs hela pressmeddelandet här.

Detta agerande är verkligen ett spel för gallerierna då det inte är ålfisket som är huvudorsaken till att ålen är akut hotad. Ålynglen kommer till våra åar på västkusten där de av kraftbolagens dammar hindras att vandra vidare till sina uppväxtområden.

Ätraforsdammen hösten 2018, ålyngel hindras med 100% effektivitet att nå sina uppväxtområden i uppströms belägna sjöar som Fegen, Åsunden, Sämsjön m.fl.

Kraftbolagen köper då som kompensation ålyngel från England och sätter ut i sjöarna för man får fortfarande fiska ål uppströms tredje vandringshindret och fiskerättsägarna luras att tro att det finns naturligt vandrande ål. När de engelska ålynglen är könsmogna och efter 15-20 år skall vandra till Sargassohavet för att leka har kraftbolagen spärrat vägen! I stort sett alla ålar dör gallerdöden eller turbindöden! Ett spel för gallerierna!

Gallerdöden vid kraftverken i Ätran är som störst vid ålens vandringsperioder vår och höst. Artikelbilden är från gallerdöden vid Yngeredsfors kraftverk våren 2019 och man ser tydligt att den pinsamt gallerdödade ålen blivit randig som en sebra. Vandringen är väderberoende och i år var vårvandringen särskilt omfattande efter förra höstens torka. Unipers städbolag ENO hade många döda ålar att ta hand om. HaV föreslår nu fiskeförbud mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020. Den största höstvandringen av ål inträffar normalt före den 1 november och den största vårvandringen efter den 31 januari.

Men kraftbolaget Uniper, som verkligen ger alla ålar i Ätran en kvalfull gallerdöd har “License to kill” hela året! De dödar all ål i Ätrans vattensystem trots givna löften att de endast skall döda 60% av ålen! Detta är ett spel för gallerierna med ålen som förlorare! Kraftbolagen som dödat Ätrans ålar det senaste århundradet måste snarast ta en liten del av sina vinster och införa rätt åtgärder. Vilken rätt har vi i Sverige att förvalta vår gemensamma ålresurs på detta pinsamma sätt? Läs mer om Ålvandring i Ätran 2019 här.

Smolten vandrar

2019-04-22 Vattentemperaturen ökar och Laxsmolten vandrar ut från Högvadsån. De två senaste dagarna har ca 50 smolt dagligen vandrat ut förbi Nydala och märkts av Berit och Sven-Erik.
2019-04-22 Mager laxsmolt som vandrar ut från Ätran mot Färöarna. Dessa parasitangripna fiskar med kraftiga hudskador är dåligt rustade för den långa färden till sina uppväxtområden.
2019-04-22 Ryggfena och bröstfenor är ofta hårt angripna av laxdjävulen Gyrodactylus Salaris. Parasiten minskar sommar och vinter men blommar upp under vår och höst när vattentemperaturen passerar maskens trivseltemperatur (8-10 grader).

Gårdagens laxsmolt var tyvärr ganska hårt ansatta av laxparasiten. Vi håller tummarna för att smolten klarar omställningen från sötvatten till saltvatten och sin farofyllda resa. På 1980-talet, före det att Gyrodactylus inplanterades i Ätran, visade Edmans märkningar en återfångst av Ätranlaxen på 10-15%. Därefter har återfångsterna från Nydala minskat drastiskt .

Källa: Degerman & Sers 2014/28

Laxparasiten Gyrodactylus

2019-04-14 Smoltens dag hölls vid Nydala kvarn i går eftersom det är laxens år 2019. Förvaltningen av Ätranlaxen uppmärksammas.
2019-04-13 Laxsmolt med infekterad ryggfena. Parasiten är endast millimeterstor och är svår att fotografera på levande fisk men man kan ana de ljusare parasiterna som fäster med hakar och äter av laxens skyddande slemskikt.

Elektronmikroskopiskt foto av laxparasiten, som är en hakmask som fäster på laxyngel och äter av slemskiktet. (se grop). I Högvadsån har analyserats laxyngel med över 1700 maskar per fisk.

Laxyngel och smolt infekteras i sötvatten, parasiten kan inte leva i Atlantens salta vatten. Infekterade fiskar får nedsatt kondition och blir försvagade. Årsyngel infekteras och överlevnaden till laxens andra år reduceras med 80-90%. Detta rapporterades 1997 från Högvadsån av Malmberg, Carlstrand och Alenäs. Läs mer här. Påverkan var stor i Högvadsåns huvudfåra men mindre i Fageredsån då parasiten missgynnas av surt och humöst vatten.

Ätranlaxens överlevnad i havet har minskat från 10-15% till 1-2% från Edmans märkningar på 1980-talet till Nydalas märkningar på 2000-talet. Skillnaden är kanske större än så då Nydala inte märker de mest utmärglade smolten. Detta urval behövde man inte göra på Edmans tid då smolten var i bättre kondition trots betydligt tätare bestånd.

Laxparasiten planterades in med sjuk smolt från Lagans fiskodling då kraftverket skulle kompensera för reglering med att sätta ut 1200 smolt per år. En björntjänst. Parasitinfektionen upptäcktes 1991 av kommunekologen då orsaken till laxynglens försämrade överlevnad i Högvadsån undersöktes.

Det ligger nära till hands att anta att även havsöverlevnaden påverkas av parasiten. Förstört slemskikt gör att fiskens osmotiska omställning från sött till salt vatten försvåras. Predationen i havet ökar och den försvagade smolten får det tufft med sin långa vandring till Färöarna. Är dessutom födotillgången mindre är det inte konstigt att färre smolt återvänder än tidigare. Smolten i ingressen till denna artikel är fotograferad i går vid årets smoltutvandring. Den är slank och i dålig kondition för att ta sig den långa vägen till sina uppväxtområden norr om Färöarna.

Men laxen är otroligt anpassningsbar. Om vi dessutom öppnar de forna forsarna vid Ätrafors, Yngerdsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen för smoltproduktion så finns det gott hopp för vår unika Ätranlax. Länsstyrelsen föreslår att denna prövning görs snarast eller 2024 och inte 2039 som Energimyndigheten föreslår.

Laxsmoltens dag

2019-04-13 I dag firades Laxsmoltens dag vid Nydala kvarn i Köinge. Berit och Sven-Erik märkte smolt och Länsstyrelsen berättade om vad som är aktuellt under Laxens år 2019.

Evenemanget var välbesökt och ett 30-40 tal personer kom till Nydala för att titta på de vandrande Ätranlaxarna som nu lämnar Högvadsån och beger sig till sina uppväxområden i Atlanten vid Färöarna.

2019-04-13 Laxsmolt som i dag märktes vid Nydala, så att vi kan följa dess fortsatta öde på väg till Färöarna och se om och när denna individ återkommer till Nydala. Rekordet har en lax som Berit märkte som smolt och därefter återkom två gånger, som börling och som stor lax, till Nydala för att leka.

Hans Schibli från Länsstyrelsen berättade med kunskap och inlevelse om Laxens historia i Halland. Redan under slutet av 1940-talet började fiskerikonsulent Gösta Edman med elfisken i Hökabäcken ett stenkast från Nydala. Och 1954 startade registreringarna vid Nydala!

Kalkningen startades för ca 40 år sedan (1978) och detta var en milstolpe i laxens historia. Hertingprojektet genomfördes för 5 år sedan och det var ytterligare en milstolpe i laxhistorien.

Erika Axelsson, länsfiskekonsulent, tog vid och nämnde att vi i Ätran har Sveriges största vildlaxbestånd! Hon fortsatte att berätta om aktuella händelser som kommer att påverka laxen. Man befarar att puckellaxen kan återkomma i år. Omprövningen av vattenkraften i Ätran är föreslagen till 2032 men Länsstyrelsen kommer att föreslå en tidigareläggning för Ätran till 2024.

Vi får hoppas att omprövningen innebär att man tar hänsyn till att laxen får vatten i det torrlagda åfåran vid Ätrafors, då kan Ätrans reproduktion kanske bibehållas trots alla hot. Den vilda Ätranlaxen har en stark överlevnadsförmåga om vi ger den bra förutsättningar och förvaltar detta världsarv på bästa sätt.

Det var många barn och ungdomar vid Nydala och kollade in smolten, det är för deras skull vi måste bevara Sveriges nu starkaste vildlaxbestånd. Tack Nydala kvarn och Länsstyrelsen för en fin visning av Ätranlaxen!

2019-04-13 Berit märker laxsmolt och bokför på datorn. De yngre åskådarna tittar intresserat och blir förhoppningsvis laxens beskyddare i framtiden. Laxen i Högvadsån är unik i Sverige och behöver all hjälp den kan få!

Seminarium Rönne å

2019-04-10 I går arrangerade Klippans kommun, Sportfiskarna, Länsstyrelsen i Skåne samt Fiskeklubbarna i Klippan, Ängelholm och Helsingborg ett Seminarium om laxen i Rönne å.
Hans Bertil Sinclair – Kommunalråd (M) i Klippans kommun och Anders Karlsson regionchef Syd för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund hälsar välkomna till dagens seminarium

Ett 40-tal deltagare fick ta del av det innehållsrika programmet med en föreläsningsserie och en efterföljande paneldiskussion. Seminariet avslutades med ett fältbesök för att se praktisk fiskevård i Rönne å. Läs mer här.

Medverkande föredragshållare: Tord Andersson (Klippan kommun), Lukas Österling och Ivan Olsson (Länsstyrelsen i Skåne), Anders Karlsson, Christina Lindhagen, Mattias Falk (Sportfiskarna), Anders Eklöv (Eklövs fiske & Fiskevård), Ingemar Alenäs (Firma Ingemar Alenäs). Eventet ingår också i IYS International Year of the Salmon) Läs mer här.

Miljöstrateg Tord Andersson gav bakgrunden till restaureringen av Rönne å och informerade var man befinner sig i processen. Sportfiskarna gav en viktig information om det regelverk och den lagstiftning som finns på vägen till god ekologisk status i Rönne å. Anders Eklöv berättade om undersökningar som visar på alla fiskarter och de stora naturvärden som finns i Rönne å. Lukas Österling från Länsstyrelsen berättade om hur de stöttar detta unika projekt. Länsstyrelsen har redan påbörjat ett antal restaureringsåtgärder uppströms de tre kraftverk där kommunerna genom inlösen kommer att skapa fria vandringsvägar för havsvandrande lax, havsöring och ål.

Firma Ingemar Alenäs berättade om det lyckade Hertingprojektet i Ätran där kommunen fått ett mycket positivt gensvar på insatta åtgärder. Ekoturism, ekosystemtjänster, laxfiske, vatten- och naturvård samt fiskvandring är exempel på områden där vi fem år efter projektets genomförande ser tydliga resultat. Nettonuvärdet av Hertingprojektet har av Länsstyrelsen i Halland beräknats till 65,3 miljoner kronor.

2019-04-09 Lukas Österling berättar om Länsstyrelsens arbete uppströms Klippan för att restaurera hela avrinningsområdet (här vid natursköna Skärån vid Skäralid).

Länsstyrelsens arbete i Skåne, där man nu restaurerar uppströms områden för att ta emot den vandringsfisk som kommer att få fria vandringsvägar i Rönne å, är föredömligt! Ätran är ett gott exempel för Rönne å för att öppna fria vandringsvägar. Rönne å blir ett gott exempel för Ätran som också behöver arbeta med uppströms lekområden vid bl.a. Ätrafors för att ta emot de ca 2000 extra laxar som nu vandrar upp vid Herting!

2019-04-09 Skärån med omlöp som tillåter havsvandrande fisk att vandra vidare.