Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

invasiva arter hotar den biologiska mångfalden?

2021-07-30 Rapporter om främmande, invasiva arter blir alltmer vanliga. Vad är då en invasiv art?

En invasiv art, är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningområde, där den riskerar att påverka hela ekosystemet.

EU har därför gjort en lång lista över “förbjudna” arter som innebär att det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014.

Puckellax, ullhandskrabba, blåskrabba och småprickig penselkrabba är arter som Havs- och vattenmyndigheten ser som potentiellt invasiva och det rapporteras nu om dessa arter på västkusten och i Ätran. I skrivande stund har 25 puckellaxar hittills i år registrerats i fiskräknaren vid Herting.

Hallands Nyheter skriver i dag på ledarplats att “Det innebär att de utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och det ekosystem som de hamnat i”. Där har ledaren en viktig poäng. Dagens ekosystem är utarmade av intensivt fiske, jord- och skogsbruk vilket innebär att systemet mist sin naturliga motståndskraft (resiliens) mot förändringar och invasiva arter.

Krabborna kan lätt massföröka sig på grund av att deras naturliga fiende torsken är överfiskad. 35 000 ätranlaxar dör årligen på grund av kraftbolagens korttidsreglering, vilket banar vägen för den invasiva puckellaxen.

Ledaren i Hallands Nyheter konstaterar: “Artdöd och minskande biologisk mångfald beräknas i dag utgöra ett lika stort hot som den globala uppvärmningen”. Det är ett känt faktum att människan lever av och är beroende av naturens biologiska mångfald och ekosystemtjänster.

Nycklen till vår välfärd är därför ett hållbart fiske, jord och skogsbruk som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och inte utarmar ekosystemen, som då blir mer känsliga för både klimatförändringar och invasiva arter.

PS Puckellaxen på bilden är från Högvadsån DS

Nya rön om sjökalkning

2021-07-29 Att skåda trollsländor har blivit omåttligt populärt. Dessa färgglada insekter har alltid trollbundit oss människor.

Sveriges främsta expert på trollsländor entomolog Göran Sahle´n vid högskolan i Halmstad, har efter många års forskning funnit intressanta fakta om sländorna.

Enligt Göran är trollsländor viktiga indikatorer på miljökvalitet. Kalkning har sedan 1970-talet pågått för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden (biodiversiteten) i våra sjöar och vattendrag. Kalkningens effekter på arter som “tål” surt vatten har varit omdiskuterad.

Göran drar nu slutsatsen att kalkningen tycks gynna den biologiska mångfalden hos trollsländor. Ovanligare arter av trollsländor får en chans att bli vanligare. Läs mer här.

Tidigare ansågs också att ålen var tålig mot surt vatten och denna “myt” har levt kvar. Numera vet man att ålyngel är kansliga för surt vatten samt att produktionen av ål är drastiskt lägre i försurade vatten jämfört med neutrala vatten. Därför erhöll Falkenbergs kommun kalkningsbidrag från EU för att rädda den akut hotade europeiska ålen. Men det är en annan historia… Läs mer här.

Puckellaxen vandrar i Ätran trots onaturligt lågvatten

2021-07-27 Fiskräknaren vid Herting i Ätran har nu hittills registrerat 23 puckellaxar, 40 öringar och 1560 uppvandrande laxar.

Naturnytt har tidigare skrivit om vikten att registrera och ta upp alla puckellaxar som fångas av sportfiskare. Det är dessutom viktigt att ta fjällprov och sända in till myndigheter för att få viktig information om hur åtgärder bäst skall vidtas mot denna invasiva art.

Uniper håller nu inte sin frivilliga överenskommelse om att släppa minst 11 kbm/s i Ätran vid Ätrafors. Unipers egen hemsida anger i skrivande stund att de släpper 10 kbm/s vid kraftverket i Ätrafors.

Det innebär för närvarande en ökad stress och dödlighet hos ätranlaxens yngel och lekfisk, då lågt flöde ger ökad vattentemperatur och ökad predation samt minskat livsutrymme.

SMHI anger på sin hemsida att det naturliga hydrologiska nuläget uppströms Ätrafors vid Mårdaklev överstiger 12 kbm/s. Det beror således inte på tillrinningen att Uniper inte håller det avtalade flödet. Orsaken kommer inte heller att belysas då Länsstyrelsen i Halland prioriterat ned tillsynen i väntan på kommande omprövning.

SMHI anger vidare att det naturliga, oreglerade flödet hade varit mellan 14-15 kbm/s på laxens lekplatser i Vessigebro. Läget för ätranlaxen och det forsande vattnets ekosystem hade då varit betydligt gynnsammare.

Kommande omprövning skall ske enligt modern miljölagstiftning och då finns möjlighet att ta bättre hänsyn till laxens överlevnad och ålens fria vandring i Ätrans vattensystem.

PS Uniper har under dagen uppgraderat flödet vid Ätrafors. Från i kväll till i morron ökar man det planerade flödet från 13 till 21 kbm/s. Vattenfall anger samtidigt att timpriset på nordiska elbörsen för södra Sverige ökar från 49,31 öre per kWh till 103,14 öre per kWh. DS

PS 2021-07-27 var enligt Unipers hemsida det aktuella flödet 10 kbm/s vid Ätrafors och man kunde pga låg tillrinning inte hålla det avtalade flödet på 11 kbm/s. 2021-07-28 kl 09:30 är enligt Unipers hemsida det aktuella flödet vid Ätrafors 24 kbm/s. Spotpriset på nordiska elbörsen ökade från midnatt 28/7 till kl 08:00 från 47,98 kr till 113,75 kr/kWh. DS

Torrläggning av Ätran

2021-07-23 Ätrans N2000 område vid Ätrafors är avsatt för fiskar som lax, ål och havsnejonöga. Numera är åfåran oftast torrlagd och allt vatten körs till kraftverket i Ätrafors.

Länsstyrelsen i Halland skriver 2013-11-26 i sin bevarandeplan för Ätran: “Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Dagsläget i Ätran är att flödet är ganska lågt. Uniper anger på sin hemsida att dygnsmedelvärdet vid Yngeredsfors uppströms Ätrafors de senaste dagarna varierat mellan 16 och 11 kbm/s.

Unipers prognos att släppa ca 9 kbm/s vid Ätrafors trots att tillrinningen uppströms nyligen varit 19-11 kbm/s.

Det är förvånande att Uniper nu prognosticerar att frångå den frivilliga överenskommelsen om att släppa 11 kbm/s i Ätran redan innan tillrinningen uppströms på dygnsbasis understiger detta värde. Samt att N2000 området har haft en längre torrläggningsperiod.

Ätran är Sveriges viktigaste vatten för naturlig produktion av Atlantlax. Sträckan från havet till Ätrafors skall omprövas enligt moderna vattendomar senast 2024. Behovet av omprövning är stort då Fiskeriverket beräknat att korttidsregleringen årligen reducerar Ätrans laxproduktion med 34 500 smolt! Kruxet är att även om denna laxproducerande sträcka skall omprövas 2024 så skall omprövningen av Ätrafors kraftverk inte vara inlämnad förrän senast 2027! Havs och vattenmyndigheten har beräknat att omprövningsprocesserna kan pågå ytterligare under en 20-årsperiod! Länsstyrelsen i Halland har deklarerat att så länge omprövning pågår så prioriterar man inte tillsynen av verksamheten.

Hallands landskapsdjur laxen, ålen och havsnejonögonen behöver vatten nu, det kan inte vänta. Sverige har förbundit sig att följa EU:s vattendirektiv och ålförordningen. Ålen är akut hotad och beståndet tål inte att Sverige förhalar handläggningen. Det är inte OK att svenska och utländska bolag är befriade från att hålla fria vandringsvägar för fisken och att helt stänga av flödet i Ätrans naturliga åfåra.

Utter vid Herting

2021-07-15 I morse städades och rengjordes fiskräknaren vid Herting.

I kväll ca kl halv nio användes den nystädade fiskvägen av en nedvandrande utter. Hertingprojektet har gett tillbaka forsen till Falkenberg och nu vandrar åter utter i ån. Laxen leker och har sin barnkammare i forsen. På 1800-talet skriver avisen att “det fanns en myckenhet av utter i ån” och folk gick man ur huse för att plocka ål “när Ätran stannade”.

Nu skall även korttidsregleringen av Ätran omprövas enligt modern miljölagstiftning. Korttidsregleringen har beräknats ta död på ca 34 500 laxsmolt i Ätran. När detta åtgärdas får både uttern och sportfiskaren en bättre miljö och riklig tillgång på lax i Ätran!

2021-07-15 Fiskräknaren rengörs Källa: Fiskdata.se
2021-07-15 På kvällen prövar uttern att vandra i den nystädade räknaren! Källa:Fiskdata.se

Åtgärden som kom av sig

2021-07-12 Nu har 11 puckellaxar registrerats i videokameran vid Hertingforsen! Ett enkelt fjällprov kan öka kunskapen om denna potentiellt invasiva art i Ätran!

Puckellaxar har registrerats i nordiska vatten 2017, 2019 och 2021. Norska NINA rapporterar att årets inslag av puckellax är rekordstort och de genomför nu en handlingsplan för att samla in kunskap och åtgärda fortsatt spridning av den främmande laxen. Läs mer här.

Svenska Havs- och vattenmyndigheten har gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att begränsa artens spridning. Läs mer här. Svenska myndigheter är bra på att utreda men när det kommer till praktisk handling har lite hänt på de fem år som problemet med puckellaxen varit känt.

Norska NINA menar att ett enkelt fjällprov är viktigt för att förstå spridningen av puckellaxen och därmed vidta rätt åtgärder. Därför skall fjäll insamlas från fångade laxar. Naturnytt har också uppmanat till att fjällprov tas på puckellaxar som fångas eller hittas döda i Ätran!

Är det då komplicerat att ta ett fjällprov? Svaret är nej, det är mycket enkelt och kan göras av alla som fiskar lax i Ätran! Torka bort slem och tag 10-20 fjäll som läggs i en liten påse (kan du vika själv av papper) och ange dina kontaktuppgifter, fångstplats, dag, fiskart, kön, vikt, längd och annat av intresse. Lämna till fisketillsynen så har Du gjort Din insats!

Källa: Nå går pukkellaksen opp i elvene! (nina.no) klicka på länk och läs instruktioner.

Läs mer om internationellt projekt om Puckellaxen och e-DNA här.

Fler puckellaxar i Ätran

2021-07-05 Nu har kameran vid Herting i Ätran registrerat fem puckellaxar!

Puckellaxen är en invasiv art som skall stoppas så att den inte får fäste i de svenska laxälvarna. Statens Lantbruksuniversitet har skrivit en fin rapport om hur vi gemensamt skall agera för att hindra fortsatt spridning. Läs mer här. Problemet är att rapporten ställts på bokhyllan och de ansvariga på Länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten samt SLU har semester eller tilldelats andra arbetsuppgifter.

Vad behöver då göras? Myndigheterna behöver samla in information om hur invasionen fortskrider och vad som behöver göras. Kameror insamlar bilder som kan ses på nätet på adressen fiskdata.se. Man kan rapportera digitalt till SLU. Insamling av e-DNA från våra älvar skulle ge viktig kompletterande information. Vi skulle då få veta hur långt upp i vattendragen som puckellaxen spridit sig och i vilka vatten den förekommer.

Naturnytt har tidigare föreslagit insamling av fjäll för analys med ICP-OES teknik för att se om laxarna är födda i Ätran eller kommer från annat vatten. Läs mer här.

Om du fångar eller hittar en puckellax kan du bidra med att avliva den oönskade puckellaxen, den smakar dessutom bra som maträtt! Du kan även rapportera fångst samt att ta prover för fjällanalys och eventuella sjukdomar.

Svenska myndigheter har tyvärr inte efterfrågat detta. Men på finska naturresursinstitutet finns en bra beskrivning hur fjällprov skall tas på laxfiskar, läs mer här. Torka bort slem och ta ta provet strax ovanför sidolinjen mellan ryggfena och fettfena. Lägg 10-20 fjäll i en liten påse av papper (kan du vika själv) som sedan kan förvaras torrt och svalt tills någon på myndigheten kommer på att det vore bra att ha denna uppgift. Notera dina kontaktuppgifter på påsen samt uppgifter om fisken som art, plats, fångstdatum, kön, längd, vikt mm av intresse.

Om fisken är född i Ryssland, Norge eller i någon svensk älv har stor betydelse för hur vi skall tackla problemet med puckellaxen!

Sveriges oskyddade natur

2021-06-27 Europaparlamentet beslutade i juni 2021 att 30% av EU:s yta skall vara skyddad natur senast 2030. Många länder uppfyller redan detta krav på att skydda sina rika naturområden.

Den biologiska mångfalden är framtidens största överlevnadsfråga för mänskligheten, då vi själva är en del av den biologiska mångfalden. Genom att skydda områden från ekonomisk exploatering kan vi främja en hållbar utveckling med en rik biologisk mångfald och säkra naturens ekosystemtjänster för naturturism och produktion av livsmedel och läkemedel.

Många länder har insett allvaret och lägger stora resurser på att värna den biologiska mångfalden. Sverige är i detta avseende ett u-land. Vi förtränger kunskapen att omfattande kalhyggesbruk, intensiv agrar giftanvändning och avstängning av vattendrag ger allvarliga skador på naturen. Vattenkraften, gruvdriften, storskaligt skogs- och jordbruk exploaterar våra gemensamma naturtillgångar.

Men säger vän av ordning, Sverige är väl ett at de länder som har allra störst areal av oexploaterad natur? Sverige är väl ett av de länder som redan uppfyller EU:s krav på naturskydd? Är inte Sverige bäst i klassen när det gäller naturvård?

Den bistra sanningen är att hela Sverige endast har 14.9 % naturskyddade områden! Ser man till de södra delarna av vårt land är situationen kritisk. Endast sju procent är skyddad natur i Götaland och Svealand, varav fem procent är landareal och två procent sötvattensområden! Sverige uppnår inte de av regeringen beslutade miljömålen för levande skogar, sjöar och vattendrag.
Läs mer här.

Enligt Statens Lantbruksuniveritet är marken i Götaland hårt brukad och endast fyra procent  av landekosystemen har skydd! Vi behöver värna om Sveriges natur och minska exploateringen av värdefulla skogar, ängsmarker och sjöstränder.
Läs mer här.

Men hur ser då naturskyddet ut i andra länder? Världsbanken har gjort en lista över ländernas skyddade landområden där man själv kan kolla Sveriges bottenplacering, Se hela listan här. Några valda exempel:
Venezuela 54,1
Zambia 37,9
Slovenien 53,6
Polen 39,7
Kroatien 38,3
Tyskland 37,8
Bulgarien 34,7
England 28,7
Frankrike 25,8
Italien 21,5
Norge 17,1
Sverige 14,9




Tredje året med puckellax i Ätran

2021-06-25 Puckellax konstaterades 2017 och 2019 i Ätran. Nu är det dax igen! I juni 2021 har hittills två puckellaxar filmats i fiskräknaren vid Herting.

De som fiskar i Ätran uppmanas att inte släppa tillbaka fångad puckellax. Det är en främmande art som inte hör hemma i ån. Naturnytt har tidigare år föreslagit lämpliga åtgärder för att samla in information om puckellaxen. Läs mer här.

Länsstyrelsen uppmanade 2019 fiskare att rapportera in fångster av puckellax. Läs mer här.

Tidigare i år har 113 havsnejonögon vandrat upp i Ätran. Sveriges bestånd beräknades 2019 till ca 100 exemplar. Nejonögonen har nu setts vid sina lekgropar i Ätran. Tyvärr har kraftbolaget tidvis släppt endast ca 10 kbm/s förbi kraftverket vid Ätrafors. Medan tillflödet uppströms vid Yngeredsfors varit betydligt större. Det kallas korttidsreglering och skador uppstår på våra vandringsfiskar.

Korttidsregleringen i Ätran skall nu 2024 prövas av domstol enligt modern miljölagstiftning enligt EU:s vattendirektiv. Ätrans natur är beroende av en mer naturlig hydrologisk regim för att kunna fungera. I dagsläget beräknas ca 34 500 smolt dö årigen av bolagets relering.

EU vill förbjuda kalhyggen

2021-06-23 Dagens Nyheter avslöjar ett hemligt dokument om EU:s nya skogsstrategi som föreslår att kalhyggen förbjuds. Läs artikeln här.

 I många länder i Europa är redan kalhyggesbruk antingen förbjudet eller kraftigt begränsat. Sverige är ett av de länder där kalhyggesbruk och markplöjning tillämpas i stor skala. Riksdagens beslutade miljömål om levande skogar uppnås inte, men nu kanske EU:s nya “Green Deal” blir räddningen för den svenska naturen.

Skogsbruket påverkar även den biologiska mångfalden och våra vatten. Det är sedan länge känt att kalhyggesbruket påverkar kvicksilverhalten i våra sjöar och att kvicksilvret förgiftar konsumtionsfisk högre upp i näringskedjan. Högst upp i den naturliga kedjan finns människan.

Sverige föreslår dock i den nationella planen att den akuta frågan om kvicksilver i våra vatten skall ges tidsfrist. Problemet skall därmed skjutas på framtiden för att lösas av kommande generationer. EU reagerar nu på exploateringen av den svenska naturen. Läs Naturnytts remissvar om skogsbrukets påverkan våra vatten här.