2026-04-07 Regeringen har beslutat att kompensera de kommuner som redan låtit bygga vindkraft. Det handlar om 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026.

Förslag till ersättning för Falkenbergs kommun är för 2025:
3 295 007 kr och för 2026: 3 585 742 kr

Falkenbergs kommun har under årtionden orsakats stor skada genom utbyggnaden av vattenkraften i Ätran. Dessa skador är liksom skador orsakade av vindkraften hittills okompenserade.

Alla känner vi till uttrycket: ”inte vatten värt”. Det används ofta om något som är värdelöst. Men hur är det egentligen med våra halländska vatten och deras invånare? Har de något värde?

De största kraftverken i Ätran ägs i dag av den internationella energikoncernen Uniper med huvudkontor i Düsseldorf, Tyskland. Vattenkraften drar årligen in miljardvinster till sina ägare.

Vattenkraftens skador är i jämförelse med vindkraftens betydande. Dels handlar laxfisket om turistintäkter och dels handlar det förlorade fisket om stora belopp för både fiskerättsägare och naturvården. Landsbygdens livskvalité´ har påverkats i Ätrans dalgång.

En fingervisning om fiskens natur- och skyddsvärde får man av den finska lagstiftningen: Finlex 614/2019 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om värdena för hotade fiskar och fiskar på tillbakagång. Skyddsvärden är för Unik lax: 7510€, Havsöring 3260€ samt för ål 3510€.

Enligt Falkenbergs stads bokföring fångades år 1864 före kraftverkens utbyggnad 3 554 laxar, vilka vägde totalt 16,37 ton.
Årligt skydsvärde 3554x7510x10,94= 291 994 508 kronor. Då är turistvärdet inte inberäknat.

Åluppvandringen i de halländska åarna var före kraftverkens utbyggnad betydande. Statkraft rapporterar från Lagan att de på 1930-talet kunde insamla över en miljon ålyngel årligen. Energiforsk anger en överlevnad av ålynglen till vuxen ål på ca 20%. Det innebär att hallandsåarna och Ätran årligen var och en producedrade ca 200 000 ålar. Värdet på Ätrans årliga produktion av ål är då ca 200000x3510x10,94 kronor = 7 679 880 000 kronor.

Ätran har ca 35 olika fiskarter vilka mer eller mindre påverkats av vattenkraften. Vattenkraften är nu under miljöprövning. Intressant att se om vindkraftens kompensationstänkande nu också kommer att gälla för vattenkraften. Då talar vi om betydligt större summor än för vindkraften. Hittills har det varit ”gratis” att exploatera Ätrans forsar och fall för både svenska och utländska exploatörer.

Sverige har också att följa EU:s gemensamma lagstiftning med vattendirektivet, art- och habitatdirektivet samt ålförordningen och den nyligen beslutade restaureringsförordningen. Här gäller det att besluta rätt så att hallands unika, och numera rödlistade landskapsdjur laxen bevaras som en naturresurs till kommande generationer.

2026-04-06 Ätran har Sveriges rikaste bestånd av vild Atlantlax. 2026 är första året som Atlantlaxen blivit rödlistad. Hur mår laxen egentligen?

Stormen Dave drar nu in över västkusten med vindbyar på 25-30 m/s. Samtidigt har tre blanklaxar på 73,74,79 och 85cm registrerats i kameran vid Herting. Härligt!

Smolten räknas nu förtjänstfullt av HS vid Herting för att hålla koll på laxbeståndet. Naturnytt försöker hålla koll på vad som händer på laxens fina leksträckor i Vessigebro.

Här pågår en Tsunami av stor dignitet på timbasis! Snabba ändringar i flöde mellan 13, 35 och 58 kubikmeter i sekunden. Flera gånger per dygn. Varken laxyngel, smolt eller lekvandrande laxar är anpassade till denna tsunamiliknande korttidsreglering som pågår. Fisken blir stressad, minskar i antal och blir rödlistad.

På 1980-talet planterade kraftbolaget in sjuk fisk i Ätran från odlingen i Laholm. Fiskeriverket och kraftbolaget var väl medvetna om att fisken i odlingen var smittad med den fruktade laxparasiten Gyrodactylus salaris.

Nu klarar inte Ätranlaxen både regleringsstressen och stressen från sjukdomen och rödlistningen är ett faktum; de överlevande laxungarna är alldeles för få!

Naturnytt promenerade längs Ätran vid en vackra ”Safsaströmmen” där det brukar vara gott om laxyngel. De nu ettåriga laxynglen simmade lojt omkring och var mycket små (under 10 cm) och hade trasiga, mjölkiga fenor. Några fångades med en leksakshåv, fotograferades och sattes varsamt åter i strömmen. Se de ljusare parasiterna på ingressbilden på bröstfenor och bukfenor. Se de ljusare, millimeterstora parasiterna som särskilt angripit ryggfenan på fisken ovan!

Laxynglen i Safsaströmmen det var ingen vacker syn. Allvarligt angripna av laxparasiten vilket förklarar deras ”loja” beteende. Trasiga, förstörda fenor fulla av små ”gyrodactylusar”. Troligen tusentals på varje laxyngel. Ibland heter det att laxynglen i Ätran inte påverkas av laxparasiten. Men hur många har varit vid Ätran på våren vid +8 grader och kollat? Hur många har kollat laxparasiten på vandrande smolt? Kanske en koll vid smolträkningen vid Herting vore på sin plats?

Troligen överlever inte smolten omställningen från sötvatten till saltvatten om de är angripna av Gyrodactylus. Elfisken visar tydligt en stor dödlighet av Ätrans laxyngel från ensomriga yngel till smoltutvandring. Smoltåtervandringen från havet har minskat kraftigt jämfört med märkningar på ”Edmans tid”.

Miljöprövningen av vattenkraften i Ätran pågår. När skall bolagen ta sitt miljöansvar och sluta att agera så att Ätranlaxen rödlistas?

2026-04-02 Staksill, majfisk, havsnejonöga, ål och lax det är flera av Ätrans fiskar som nu är borta eller starkt hotade. Orsakerna diskuteras ofta och ibland påstås det att ingen vet.

Fiskerikonsulent Gösta Edman arbetade i Halland och Ätran på senare hälften av 1900-talet. Han berättade om stora fångster av staksill och majfisk utefter Hallandskusten. De senaste årtiondena har det endast noterats fyra lekvandrande majfiskar i Ätran. Alosasillarna torde därför vara de fiskarter som nu är närmast utrotning i Ätran.

Därefter är det nejonögonen som är akut hotade i Ätran. De har på kort tid gått från tusentals individer till några få fiskar. Förra året rapporterar Länsstyrelsen i Halland om den kritiska situationen för havsnejonöga i Halland. Resultaten från 2025 års inventering i Sverige visar:

• Ätran: 28 individer
• Suseån: 1 individ
• Viskan: 2 individer
• Rolfsån: 2 individer
• Säveån: 2 individer

Även ålen är akut hotad i hela sitt utbredningsområde. Fortfarande vandrar tusentals glasålar in till Sveriges kust varje år. Produktionen från Sveriges inlandsvatten har dock minskat från miljontals ålar årligen till endast 7 tusen naturligt utvandrande ålar. Forskare bedömer situationen som akut.

Åretes rödlista omfattade nu för första året Atlantlaxen som aldrig tidigare varit med på röda listan. Vad är det som håller på att hända med våra Svenska vattendrag? Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för det akut hotade havsnejonögat.

Åtgärder som föreslås är: Mer fisk i havet, Bättre fisktrappor, Lämna arten i fred och bättre vattenkemi, Sprid information om arten. Tyvärr går länsstyrelsen ”som katten kring het gröt” när det gäller förslag till åtgärder. Länsstyrelsen har dessutom beslutat att inte vidta några åtgärder som omfattar vattenkraften före vattenkraftens miljöprövning. Denna prövning bedöms av regeringen kunna ta upp till 20 år. Har vi verkligen denna tid innan våra rödlistade arter går förlorade?

Det är ganska uppenbart varför de fem nämnda arterna av vandringsfisk nu är nära utrotning, akut hotade eller rödlistade. De är antingen utestängda från sina naturliga habitat av dammar eller saknar vatten på grund av korttidsreglering. Fiskar kan inte leva utan vatten. Det är ganska elementärt.

Dagens situation har uppstått på grund av att vattenkraften har stängt fiskens vandringsvägar och under mer än ett århundrade tillämpat korttidsreglering och nolltappning som helt torrlägger fiskens livsmijö.

Det är därför som vi nu ser de sista individerna av majfisk och havsnejonöga, en art som är äldre än dinosaurierna och funnits på jorden i miljontals år. Hundratals ålar omkommer årligen i kraftverkens galler.

Det är därför som vårt älskade landskapsdjur laxen nu hamnat på röda listan för hotade fiskar. De kämpar för sitt liv när vattnet försvinner och korttidsregleras för maximala vinster när priset på el är som högst.

Fiskeriverket och Länsstyrelsen har bedömt att när Ätrafors kraftverk byggdes minskade smoltproduktionen i Ätran årligen från 70 000 smolt till 9 000 smolt. Nu håller laxbestånden på att försvinna. Det är viktigt med en bra förvaltning av fiskbestånden och vandringsfisken.

Vattenkraftens avsaknad av miljöåtgärder har nu under mer än ett århundrade skördat miljontals offer. För att vända trenden och rädda de arter som håller på att försvinna finns endast en lösning; att vattenkraften nu snarast tar sin andel av vårt gemensamma miljöansvar.

2026-04-01 Ramsan är säkert bekant för de flesta. Att bli lurad kan vara en skillnad på liv och död för Ätranlaxen.

Just nu pågår laxvandringen i Ätran. Eller skulle pågå. Det naturliga vattenflödet i Ätran är i dagarna ca 40 kubikmeter i sekunden. Ett bra flöde för laxens vandring. Leklaxen är på väg upp och smolt och besor på väg ned.

Men inga vårlaxar syns ännu i fiskkameran vid Herting. Smoltens och besornas vårvandring verkar fördröjd. Saken är den att elpriset är ojämt. Uniper kör därför en timreglering där vattenflödet ibland är 55 kubikmeter i sekunden och ibland är 13 kubikmeter i sekunden.

Laxarna luras åstad för att påbörja sin vandring för att därefter drabbas av lågvattenflöde. Och då blir det tvärstopp. April, april. Smolten riskerar att ätas upp av hungriga skrakar och storskarvar.

Laxar är inte vana att leka april, april. De luras varje gång som vattenflödet ändras på grund av elpriset. De har under århundraden anpassat sig till Ätrans naturliga flöde. Läs mer nedan.

2026-03-29 I onsdags den 25 mars sågs en livs levande ål på perrong 2 på Varbergs station. Ålen har nu stora problem att hitta transportleder när merparten av alla vattendrag är stängda.

Rapporten kommer från Facebook och får hittills 72 kommentarer från intresserade läsare. Läsarna reagerar med två typer av reaktioner:

1. Förvåning över hur ålen kan ha hamnat på Varbergs station.
2. Medlidande över ålen och en önskan att någon skall rädda ålen.
   
   Båda reaktionerna är naturliga och sunda. Många har sett SVT:s program ”Den sista ålen” och känner till att ålen är rödlistad och akut hotad som en av de arter som snart kan komma att försvinna helt.
   
   Saken är den att över 10 000 dammar och hinder utestänger ålen från sina naturliga uppväxtområden i alla Sveriges sötvatten. Ålarna letar desperat vandringsvägar och kan hamna på de mest udda ställen. Naturnytt har rapporterat att under 2024 hamnade över 237 döda och döende ålar på tippen efter att ha samlats upp av kraftverkets personal vid de två kraftverken Yngeredsfors och Ätrafors.
   
   Vattenblänk kan konstatera att ålens situation i Sverige är absurd och ohållbar. Tyvärr avled ålen på perrong 2 på Varbergs station trots att engagemanget var stort för den vilsekomna ålen.
   
   Tiotusentals ålar som årligen går en plågsam död till mötes i kraftbolagens galler går däremot att rädda. Hertingprojektet visar att lösningar finns.
   
   Dessutom har det avsatts 70 miljarder för miljöåtgärder till vattenkraften vid kommande miljöprövning. 10 miljarder av dessa pengar finns tillgängliga i en miljöfond.
   
   Det känns fint att det är så många som engagerar sig för att den nu hotade ålen har rätt att leva och vandra i våra vatten! Nu gäller det att välja rätt och välja fria vandringsvägar för ålen.
   
   Bilder och kommentarer på facebook
   https://www.facebook.com/groups/453160021507286/posts/3587959668027290

2026-03-26 Vårvandringen av salamandrar har startat! Vandringen sker främst nattetid under vårregn och mörker varför vi inte märker så mycket av denna årliga aktivitet.

Salamandrarna vandrar från skyddet av kullfallna träd, grenar och löv till våtmarker och vattensamlingar för att leka och fortplanta sig.

Den större vattensalamandern (Triturus cristatus) lever ofta många år och 10–15 år inte är ovanligt för vuxna individer. Det tar 3–5 år för dem att bli könsmogna och återvända till lekvatten för att para sig. Klicka på bilden för större bild.

Salamandrarna är sårbara och med på rödlistan för svenska arter. Tyvärr korsas deras vandringsväg ofta av våra vägar och så är även fallet i Vessigebro. På Forsvägen har man därför förtjänstfullt satt upp varningsskyltar vilket räddar många liv. Våren 2026 har hittills ca 130 trafikdödade salamandrar räknats.

Nu finns pengar avsatta för en salamanderövergång och vi får hoppas att någon nu tar den utsräckta handen och ger salamandrarna den hjälp de behöver! Bl.a. är grodexperter, konsulter, Trafikverket samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenberg sedan några år inkopplade på ärendet.

2026-03-24 I dag den 24 mars rapporterar SLU Artdatabanken vilka arter som är hotade i den svenska faunan. Hallands älskade landskapsdjur laxen och dess ”släkting” öringen finns nu för första gången med på den röda listan i hotkategorin NT.

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters risk att dö ut i landet och kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd i Sverige. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med över 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter. Nu hissas ”röd flagg” för att laxen i halland minskar och har nedsatt reproduktionsförmåga på grund av vattenkraften.

”För många sötvattensarter, speciellt vandrande arter som ål, havsnejonöga och laxfiskar, är vandringshinder det största problemet tillsammans med förstörda lekhabitat, ofta till följd av vattenkraftsutbyggnad och andra förändringar i vattenmiljön”, skriver SLU.

Nya rödlistade arter är till exempel lax Salmo salar (NT) och öring Salmo trutta (NT). Lake Lota lota som tidigare klassats som Sårbar (VU) är nu Nära hotad (NT). Havsnejonöga Petromyzon marinus går från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Sammantaget ser situationen sämre ut för fiskarna när man jämför Rödlista 2025 med Rödlista 2020.

SLU konstaterar att ”Restaureringen av vattendrag och småvatten bör öka i omfattning. Sådana åtgärder ger resultat och är kostnadseffektiva. (ex Hertingprojektet). För att förbättra tillståndet för de arter som idag är rödlistade behövs dock fler och mer kraftfulla åtgärder − framför allt från vattenkraftsindustrin”.

Vattenkraftsbolagen har fått 70 miljarder (3,5 miljarder i 20 år) i skattelättnader av staten som kompensation för miljöprövningen av vattenkraften (NAP). 10 miljarder av dessa har avsatts till Vattenkraftens Miljöfond.

Regeringen går nu motsatt väg och aviserar i en lagrådsremiss att vattenkraftsindustrin skall undantas miljökrav vid den nationella prövningen (NAP).

Regeringen föreslår vidare i ytterligare en lagrådsremiss att vattenkraften skall undantas från den gemensamma lagstiftningen i Art- och habitatdirektivet. Detta går tvärs emot SLU:s rekommendationer att det behövs fler och mer kraftfulla åtgärder – framförallt från vattenkraftsindustrin om trenden med försämrad överlevnad för våra vandringsfiskar som lax, ål och havsnejonöga skall vända.

Hallands laxälvar är nu hotade av vattenkraften och i akut behov av fria vandringsvägar med naturlig vattenföring utan skadlig korttidsreglering. Det är inte OK att vissa verksamhetsutövare i Sverige befrias från skyldigheten att följa vår unisont beslutade miljölagstiftning inom EU.

En verksamhet som hotar Hallands landskapsdjur kan knappast betecknas som ”miljövänlig”. När kraftbolagen kör döda och lemlästade ålar från kraftverken till tippen är det hög tid att tänka om. Denna hantering stämmer inte med ett modernt miljötänkande.

Länsstyrelsen i Halland konstaterar att Ätrafors vattenkraftverk har tillstånd att årligen reducera smoltproduktionen i Ätran från ca 70 000 till ca 9 000 smolt. Detta är den ojämförligt största orsaken till att Hallands landskapsdjur nu listas som hotat till sin fortsatta existens.

Både Sveriges regering och vattenkraftens bolag behöver informeras om att vi i Halland har ett älskat landskapsdjur som kallas atlantlax Salmo salar.

2026-03-15 SVT Västernorrland rapporterar att Kraftverken gör att fisken isoleras i olika delar av älven och inte kan röra sig fritt – vilket är helt avgörande för att den ska kunna överleva på sikt.

Rapporten är särskilt aktuell i samband med den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP). Forskarna varnar för att genetiska aspekter i dag ofta saknas i beslutsunderlag och miljöprövningar.

Dammar och vattenkraftverk i Ljungan riskerar att orsaka genetisk utarmning hos älvens fiskpopulationer – med långsiktiga konsekvenser som dagens miljöprövningar riskerar att missa.

– Man tar bort möjligheterna för långsiktig överlevnad för de här fiskstammarna, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Det här slås fast i en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.

Regeringen vill ändra miljölagen

Samtidigt som forskarna larmar om vattenkraftens påverkan vill regeringen ändra i miljöbalken. Tanken är att de nya miljövillkoren för vattenkraften ska kunna läggas på lägsta möjliga nivå i förhållande till EU-regler.

Regeringen föreslår således i en lagrådsremiss ”Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning”. Tidigare har ett av miljömålen varit den biologiska mångfalden och frågan är varför målet skrotas nu inför riksdagsvalet.

– Skapar man fiskvägar blir man av med problemen, säger professor Linda Laikre. Hertingprojektet i Falkenberg är ett lysande exempel på detta. Betagaller vid kraftverket och öppning av den tidigare åfåran säkrar fiskvandringen i Ätran upp till Ätrafors. Men det är mindre än 5% av sveriges vattenkraftverk som har motsvarande upp- och nedströmslösningar. Vattenkraftens anläggningar uppströms Ätrafors saknar liksom Ljungan fria vandringsvägar. Därför riskerar den biologiska mångfalden även i Ätran att utarmas i stora delar av avrinningsområdet.

Naturskyddsföreningen är väldigt kritiska till att man steg för steg frångår en överenskommelse där riksdagen beslutat om ett förslag där elbehov och miljöskydd skulle sammanvägas, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

Vattenkraftens påverkan handlar inte bara om ekologi och enstaka fiskarters produktion, utan också om att bevara den genetiska grund som biologisk mångfald i våra vattendrag vilar på.

– Genetisk mångfald måste bli en självklar del av vattenkraftens miljöanpassning. Annars riskerar vi långsiktiga förluster som är svåra eller omöjliga att återställa, menar professor Linda Laikre.

2026-03-12 Salamandrarna har vaknat ur sin vintersömn och är nu på väg till våtmarkerna för att fortplanta sig.

Dessa små ”drakliknande” ödlor är fascinerande djur. Dels finns den sällsyntare större vattensalamandern och dels den vanligare mindre vattensalamandern.

I naturen blir salamandrarna vanligtvis 7–12 år gamla. Den större vattensalamandern kan under gynnsamma förhållanden bli upp till 16–18 år eller äldre. I fångenskap med god skötsel kan den bli över 30 år gammal!

Forskare rapporterar att salamandrarnas celler har en unik förmåga att läka skadade organ. Detta kan bli ett av läkekonstens viktiga verktyg i framtiden.

Det finns alltså många anledningar att ta god hand om våra salamandrar.

Båda arterna är nu på väg från sina vinterkvarter i ekskogarna till våtmarkerna vid Flädje i Vessigebro. Naturnytt började att rapportera om denna vandring våren 2015. Sedan dess har tusentals individer trotsat vägövergångarna med mer eller mindre lyckat resultat.

Forskare, kommunekolog, konsulter, miljönämndens ordförande, vägsamfällighetsförening och trafikverket har alla varit på plats och konstaterat att vi har ett problem med salamandrarnas dåliga ”trafikvett”. Salamandrarna har på många andra ställen hjälpts med att passera svåra vägövergångar. Olika typer av övergångsställen har konstruerats.

Pengar finns avsatta för att även hjälpa salamandrarna i Vessigebro. Nu är förhoppningen att vi med gemensamma krafter kan värna om att minska trafikdöden av salamandrar på den olycksdrabbade Forsvägen.

2026-03-06 Äntligen (!) startar smolträkningen i indexälven Ätran efter att ha legat nere i årtionden. En så kallad smolt- besefälla byggdes i samband med Hertingprojeket 2013. Fällan har stått oanvänd i många år men tas nu åter i bruk. En eloge till de som medverkat och medverkar till att denna viktiga information nu samlas in i Ätran!

Laxens vandring i Ätran/Högvadsån påverkas av många faktorer. Läs mer här. och här. Smoltvandringen från Högvadsån har årligen registrerats sedan 1950-talet medan huvudfårans viktiga smoltvandring inte registrerats i indexälven. Felaktiga uppgifter har florerat så sent som på 2020-talet att Ätrans huvudfåra till stora delar varit olämplig för laxproduktion! Källa: Biotopkartering – Ätran (mynningen – Ätrafors) Datum: 2021-12-02 WaterCircle AB & Sportfiskarna Beställare: Ätrans vattenråd Författare: Jonathan Bark Lott & Tobias Helsén (Sportfiskarna), Johan Andersson (WaterCircle).

Elfisken i Ätran/Högvadsån indikerar att medelvärdet av stirrtätheten (>0+) de senaste åren understiger10 stirr/100 m²,vilket indikerar att laxreproduktionen i Ätran m.fl. västkuståar försämrats de senaste åren. Detta strider mot gällande EU-lagstiftning om försämringsförbudet.

Källa: Nationell rapport för Sverige 2024 ICES Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) SLU.aqua.2025.5.4-382 Ida Ahlbeck Bergendahl & Tom Staveley

Produktionen av lax i Ätrans huvudfåra är starkt avhängig Ätrans korttidsreglering. Läs vad Länsstyrelsen skriver här. Vattenblänk noterar att Uniper anger flödesändringar 2026-03-04 från 29,9 (morron) till 52,3 (fm) till 100 (kl 12) till 30 (kväll) till 13 (midnatt) allt i m³/s. Det är tufft för alla vattenlevande djur att leva under dessa förhållanden!

För att på bästa sätt nu kunna utvärdera resultaten som samlas in från den nystartade smolt- besefällan följer här några förslag:

1. Dokumentera noggrant flödesförändringar på timbasis i systemet: a) Ödgärdets kraftverk b) Pepparforsen c) Ätrafors kraftverk d) Hertings kraftverk e) Hertingforsen.
2. Vattentemperatur och ev grumlighet noteras
3. Dokumentera noggrant alla arter som fångas i fällan: a) Laxfiskar lax, havsöring, ev hybrider (!) stationäröring, bäckröding b) sik, benlöja c) majfisk och staksill d) skilj mörtliknande fiskar som ex mört, sarv, stäm, björkna, braxen, id, färna m.fl. e) skilj simpor som ex stensimpa och bergsimpa f) sutare, lake och andra udda arter
4. Flodkräfta, signalkräfta och ullhandskrabba särskilt intressanta då de tidigare förekommit vid inspektion av fällan.
5. Fällan bör startas så tidigt att man får med vårvandringen av öringsmolt.
6. Räkningen bör pågå så länge att man dokumenterar vårvandringen av ål.
7. Räkningen bör anpassas så att man dokumenterar utlekt fisk.
8. Utter noteras. Fällan görs uttersäker.

Räkningen bör kombineras med pit tag märkning av smolt vid Nydala. Då kan andelen av dessa registreras vid Herting vilket är viktig information.

Räkningen bör kombineras med ålräkningen med T&T vid Mölneby och Ätrafors. Dessa ålar släpps vid Vessigebro resp. nedströms Ätrafors och kan lätt färgmärkas för att registreras i fällan vid Herting.

Föreslagen dokumentation gör att man inte missar viktig dokumentation inte minst inför kommande miljöprövning av vattenverksamheten i Högvadsån och Ätran.

Tillsynsmyndigheten borde snarast kräva av kraftbolagen att dagligen registrera hur många blankålar som samlas in på kraftverkens galler framför turbinerna.