Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Ålfrågan har en lösning!

2019-08-20 All europeisk ål härrör från vilda ålar födda i Sargassohavet. Ingen har ännu kunnat lösa gåtan med att odla ål. ”Svenska” ålar som sätts ut som kompensation för vattenkraften är således vilda babyålar som är fiskade vid floden Severn i England och transporterade hit med flyg. Ålen är akut hotad och därför är behovet akut att vi i Sverige utan dröjsmål genomför rätt lösning för den naturligt invandrande ålen.

Fisket av vild ål vid floden Severn i England
Fisket vid River Severn bedrivs bl.a. som ett tjuvfiske där tjuvfiskarna årligen säljer babyålar för 3 miljoner pund vilket motsvarar 35,2 miljoner SEK (*11,726 16/8). Detta innebär en årlig smuggling av 350 miljoner levande babyålar. “This is the greatest wildlife crime on the planet.” säger talesmannen för ”The Sustainable Eel Group”, Andrew Kerr. Källa BBC.

Karantän I Helsingborg
Alla babyålar som köps av Sverige flygs till Silver Eel AB:s anläggning i Helsingborg. Vad händer sedan med babyålen? Vi citerar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel:
”Scandinavian Silver Eel är det enda företaget i Sverige som odlar ål för konsumtion. Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton”. Läs mer här.

Honålar behövs för beståndets överlevnad
Richard Fordham, VD på Scandinavian Silver Eel lämnar också följande intressanta information: ”Ålen är ett intressant djur med unika egenskaper. I en ålodling utvecklas cirka 75 procent av individerna till små hanar som oftast väger mindre är 200 gram. I ett vattendrag utvecklas i stället cirka 95 procent av individerna till honor som växer sig stora och kan väga 1 – 1,5 kg”. Not. Utsättning i havet ger hanålar. Utsättning i sjöar ger döda ålhonor, se foto nedan.

Dukat bord för ålakråkor.
Vidofilmer visar hur utsättning sker av dessa engelska babyålar i havet i Sverige. Oftast sker det i direkt dagsljus eller solljus mitt på dagen trots att ålen är nattaktiv. Och hela lådor med flera tusen ålar sätts ut på samma ställe. Detta är drömmen för ålätande predatorer som får ”dukat bord”. Se video här.

Ålfrågan har fått en lösning
Hertingprojektet har gett ålfrågan ett mycket enkelt svar. Det är självklart att vi måste se till att den naturligt invandrande ålen kan överleva och växa till livskraftiga ålhonor här i Sverige. Därför behövs:
1. Fria vandringsvägar för ålyngel till uppströms sjöar och vattenområden.
2. Fria vandringsvägar för den vuxna, utvandrande ålen.
3. Vatten i alla torrfåror som tidigare var viktiga forshabitat för ålen.

Tusentals kraftverk släcker i dag livet för den vandrande ålen. Nu återstår att den upplysta vattenkraften följer Kung Carl XVI Gustavs uppmaning och genomför dessa enkla åtgärder:
”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske”. Läs hela Kungens tal här.

Läs om boken “Ålevangeliet” här.

Ätran sommaren 2019. I dag hindrar tusentals kraftverk ålynglens vandring.
Ätran våren 2019. I dag dör lekvandrande ålhonor vid tusentals svenska kraftverk.



laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-18 Sumpafallen. 32 personer inklusive guider ställde upp denna dag för att lyssna på information om Laxens år och laxens barnkammare vid Sumpafallens naturreservat.

Länsstyrelsen i Halland ordnade en guidad tur vid Sumpa med Firma Inger o Ingemar Alenäs. Safsans kungliga historia och laxens vandring var några av begivenheterna.

Vi fick en härlig promenad längs ån och någon såg också hoppande lax vid Molinsfallet! Vår Ätranlax är unik och det är en ynnest att få uppleva denna miljö – det är friskvård och fiskevård när den är som bäst! Nu fortsätter vi att fira laxens år 2019!

Vaför Laxens år? Lyssna till David Attenborough här.

Fikat smakar gott och alla har något att berätta om sina erfarenheter av laxen och Sumpafallen.
Vid Molinsfallet såg vi en hoppande lax på väg mot lekområdena vid G-Kås?
Vi berättar om laxuppgången vid Nydala kvarn, och får även en färsk rapport från Berit och Sven-Erik Möller som i morse lyfte 5 laxar och 7 börlingar över fallet i Nydala. Ett fiskevårdande arbete som gett den kommunens miljöpris vid mer än ett tillfälle! Stor respekt för deras mångåriga fiskevårdsarbete! Foto: Niclas Elneus.

Laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-15 Nu på Söndag 18/8 kl 10:30 håller Firma Inger o Ingemar Alenäs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland en guidad vandring vid Sumpafallens naturreservat. Välkomna!

Sumpafallen. Söndag 18 augusti kl. 10.30 Laxens år 2019. En vandring på cirka 2 km i medelsvår terräng. Våra guider är Inger och Ingemar Alenäs som bjuder in till denna naturupplevelse i laxens barnkammare. Kläder efter väder och medtag fika då vi gör ett stopp vid reservatets grillplats. Samling på reservatets parkeringsplats. Läs mer här.

Naturskyddsföreningen i Södra Halland anordnar Laxseminarium Laxens år 2019. Seminariet pågår i dagarna två 14-15 september. Dag två guidar Firma Inger o Ingemar Alenäs vid Hertingforsen i Falkenberg. Läs mer om programmet här .

Fiskevattenägarna i Sverige/Halland anordnar Laxens dag den 19 september i Falkenberg. Firma Inger och Ingemar Alenäs finns på plats och berättar om Hertingprojektet. Läs mer om programmet här.

Alla hälsas välkomna till dessa aktiviteter Laxens år 2019! Har man förhinder kan man alltid beställa en egen skräddarsydd guidning eller föredrag om Ätran och Ätranlaxen! Hertingprojektet ger oss nya spännande fakta varje säsong!

Halland bidrar till ålens haveri

2019-08-14 Kraftbolag, myndigheter och “ålodlare” bidrar nu gemensamt till ålens snabba utrotning. Samtidigt som alla försöker ta åt sig äran som “räddare i nöden” för den akut hotade ålen.

Bakgrunden är att den europeiska ålen befinner sig på utrotningens brant. Säkra källor anger att ålen minskar med 90 till 99 % som inte kommer tillbaka till europeiska och svenska vatten.

Kraftbolagen säger sig ta “krafttag för ål” när man i själva verket under årtionden hindrat merparten av ålynglen med stängda dammar. Merparten av lekvandrande ålar dör gallerdöden och turbindöden vid kraftverkens anläggningar som saknar skydd för ål.

Hösten 2018 i Ätran gallermärkt, död ål som skulle vandrat vidare för att leka i Sargassohavet.

“Ålodlarna” Scandinavian Silver Eel AB” köper ålyngel från England och flyger dem till Helsingborg i Sverige. För att finansiera verksamheten tar man årligen ut en miljon ålyngel för försäljning till konsumtion, det blir 150 ton vildål som konsumeras enligt deras VD.
Ändå marknadsför man tjänsten som att “Ålodling gör naturen en tjänst”. “Odlingen” är endast en flytt av vilda ålar. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland kommer nu att sätta ut 767 000 yngel av de två miljoner som Skåne, Halland och Västra Götaland får dela på rapporterar Hallands Nyheter. Rubriken är att “Två miljoner ålyngel skall hjälpa ålbeståndet”. Myndigheterna är de som har tillsyn över fiskens fria vandringsvägar. Läs mer i HN här.

Man behöver inte vara naturexpert för att förstå att denna gigantiska omflyttning av ål med ett årligt uttag av en miljon ålar för konsumtion inte är gynnsam för ålen som art! Denna hantering där vi får betala ca 5 kronor per ål som har åkt flyg hit från England är ett PR-jippo och en “greenwashing” där media nappar på kroken. Trots att ålynglen “tar flyget”. De engelska ålarna får dessutom över 100 mil längre att simma när de skall tillbaka till Sargassohavet för att leka!

Man behöver inte heller vara naturexpert för att förstå att våra ålar behöver fria vandringsvägar. Ålynglen måste kunna komma till sina uppväxtområden och föräldraålarna måste kunna vandra till sina lekområden i Sargassohavet. Annars hotas ålen som art. Så enkelt är det. Detta har vi löst vid Hertings kraftverk i Ätran och detta kan alla kraftbolag lösa om viljan finns. Pengar finns då kraftbolagen får 70 miljarder i minskad fastighetsskatt enligt energiöverenskommelsen.

Sommaren 2019 i Ätran. Naturliga ålyngel kämpar förgäves för att vandra uppströms till sina uppväxtområden. Ålynglen som simmat ända från Sargassohavet dör en plågsam död, torkar eller äts upp av predatorer vid kraftverkens dammar.

Det är dags att sluta med PR-jippon på ålens bekostnad där de vilda ålarna får åka flyg från England. Istället måste vi rädda ålen genom att skapa fria vandringsvägar så som vi gjort vid Hertings kraftverk i Ätran. Naturen och ålen är anpassad till fria vandringsvägar så som det funnits i våra vatten i tusentals år före kraftverkens tillkomst.

Sverige prioriterar ned havsmiljön?

2019-08-11 Nästa år skall FNs medlemsstater förhandla om nödvändiga åtgärder för att rädda de stressade ekosystemen i våra hav. Sverige intar en passiv position och avsäger sig ansvar.

Behovet är som bekant stort då misshushållning lett till att svenska fiskares fångster uteblivit när viktiga arter som torsk m.fl. försvunnit. Ett omfattande foderfiske har lett till att den ekologiska balansen i havet påverkas med bl.a. utmärglade laxar som återvänder till västkuståarna, vilket Vattenblänk tidigare rapporterat om. Se bilden på Ätranlaxen ovan och läs mer här.

Bilaterala samtal har inletts och miljöorganisationerna hoppas på
ett starkt avtal som leder till skapandet av ett globalt organ med mandat för införande av reservat med nödvändiga föreskrifter.

– Sveriges regering har varit oroväckande passiva i utformningen av EU:s position inför förhandlingar berättar Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace i Sverige. Frågan om utformningen av system för att stoppa utrotningen av liv i världens hav har fått en väldigt låg prioritet i regeringskansliet. – De ansvariga ministrarna i UD och Miljödepartementet tävlar med varandra om att avsäga sig ansvar för beslut och agerande, säger Dima Litvinov. Läs mer här.

Vi har i färskt minne boken “Tyst hav” som gavs ut 2008 och skrevs av nuvarande statsministerns ställföreträdare, tillika regeringens Miljö- och klimatminister. Hösten 1939 genomförde svenska staten en ”Tysthetskampanj” för att påminna befolkningen om vikten av att hålla tyst om sådant som skulle kunna vara till skada för det neutrala Sverige. När det gäller havsmiljön använder Sverige hittills samma strategi med “största möjliga tyssssstnad…..”

Försvunnen fjäril tillbaka i Sverige

2019-07-21 Denna vackra fjäril tillhör kronfjärilarna liksom aspfjäril och sälgskimmerfjäril. I vårt grannland Danmark kallas den “Hvid Admiral”. I Sverige var den rapporterad utdöd (RE) fram till 2003. Sedan har den börjat dyka upp i Skåne.

Här i Sverige kallar vi fjärilen för Tryfjäril då en av dess värdväxter är skogstry. Men även kaprifol fungerar som värdväxt. Storleken är 5-6 cm och fjärilen är en god flygare med en svävande flykt mellan trädtoppar och mark i solbelysta gläntor.

2019-07-17 Tryfjäril (Limenitis Camilla) besöker björnbärsblomma.

Efter att ha läst om denna skönhet växte vår längtan att se den i verkligheten. I onsdags begav vi oss därför till Skåne för att eftersöka den “Vita Admiralen”. Vi var ute i grevens tid eftersom fjärilens flygtid är juni till näst sista veckan i juli.

Biotopen för tryfjärilen är lövskog (bokskog) med små luckor med blomrik ängsmark med favoritblomman björnbär och värdväxten kaprifol som slingrar sig likt en lian upp i buskar och träd.

Väl framme letar vi efter rätt biotop för vårt resmål. Förutsättningarna är goda; solen skiner och när vi vandrar in i bokskogen ser vi blomrika gläntor kantade av björnbär och den söta doften av kaprifol gör sig påmind.

Efter en timmas letande ser vi något misstänkt som kommer från trädtopparna och singlar ned i en glänta. Efter ytterligare en halvtimmas letande är den plötsligt där i björnbärssnåren och dricker av blommornas nektar.

Vi får några bilder blandade med smärta och skönhet, stick från jordgeting och björnbärstaggar i benen, men det känns knappast när man njuter av denna kronjuvels stora skönhet.

2019-07-17 Tryfjärilens vackra teckning är ett bra kamouflage i gläntans ljusspel mellan skugga och solbelysning.

Mer ont gör det när man tänker på att många fjärilsarter och biotoper håller på att försvinna i Sverige på grund av ett intensivt jord- och skogsbruk. Men för stunden njuter vi bara av Tryfjärilens skönhet och får även se fjäril nummer två. Det finns hopp för Tryfjärilen även nästa år i Sverige.

Läs mer om fjärilarna i reportage från SR här.

Puckellax fångad från Laxbron i Ätran

2019-07-15 Första rapporterade puckellaxen är fångad i Ätran. Den 7 juli rapporterades en puckellax i fiskräknaren vid Herting. Fjällprov bör tas och analyseras på fångade puckellaxar!

Vattenblänk har tidigare rapporterat att främmande fiskar som regnbåge och puckellax kan sprida sjukdomar. Puckellaxar invaderade Ätran 2017. Det är nu viktigt att veta om årets puckellaxar är avkomma från dessa och om denna invasiva, främmande lax lekt i Ätran.

P4 Göteborg rapporterar 13 juli att nu skall Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet ta prover i flera vattendrag i Halland och Bohuslän för att undersöka varför vår lax drabbas av olika sjukdomar. Läs mer här. Vattenblänk föreslår att prover nu även tas på puckellax och regnbåge i Ätran eftersom dessa kan bära på smitta.

Naturnytt och vattenblänk föreslår även att man tar fjällprover som analyseras med samma metod som används på årsringarna av flodpärlmussla. (ICP-OES teknik). Ett brett spektrum av grundämnen kan analyseras från musslans årsringar på ppb-nivå. Detta visar vattendragets lokala kemiska förhållanden. Med denna metod skulle puckellaxarnas ursprung kunna bestämmas om fjällets första årsring analyseras. Ätranlax kan användas som referens.

För att vidta rätt åtgärder är det viktigt att veta om puckellaxen vandrar in årligen 2017 och 2019 eller om årets laxar är resultatet från laxar som lyckats reproducera sig i åarna. Vi får nu inte missa att samla in denna viktiga information!

Läs även SLU:s rapport “Tuffa åtgärder krävs för att stoppa puckellaxen” här.

Färre fjärilar i våra hagmarker

2019-07-11. Fjäriln vingad syns… men de är 30% färre jämfört med 1990, samma år som Falkenberg fick sin första kommunekolog.

Nu är årstiden då gräsmarkernas fjärilar flyger över blomrika marker. Men färska inventeringar visar att de nu blivit betydligt färre i hela Europa. Även Svensk Dagfjärilsövervakning visar samma minskning av de övervakade arterna ängssmygare, aurorafjäril, puktörneblåvinge, mindre guldvinge, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril, svingelgräsfjäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfläckig blåvinge, ängsblåvinge och väddnätfjäril. Sveriges Radio rapporterar Fjärilskoll Lyssna här.

Det är i dag populärt att skylla orsaker på enskilda personer eller än hellre på klimatet. En fjärilsart som man menar invandrat på grund av ett varmare klimat är den ovan avbildade kartfjärilen. Den är fotograferad vid Ätrans strand i Vessigebro.

Naturvårdsverket analyserar minskningen av nämnda fjärilar och skriver att “De största problemen för vår världsdels fjärilar är allt intensivare jordbruk och att hävden upphör i småskaliga bygder”.

  • Mycket beror dels på att jordbruket blivit mer intensivt och dels på att många av de små markerna, marker som kanske inte lönar sig så bra, blir igenplanterade, säger docent Lars Pettersson samordnare för Svensk Dagfjärilsövervakning.
  • Riktade naturvårdsåtgärder som blomsterrika kantzoner, anpassad slåtter och bibehållen hävd i värdefulla områden tycks vara viktigt för fjärilarna, skriver Naturvårdsverket.

LRF:s ordförande i Halland skriver 2019-07-08 i en insändare i HN
-“Den biologiska mångfalden är under stark press. Den mer eller mindre står och faller med betande djur i våra hagar”.
-“En värld utan en svensk hage blir tyst och kan inte sjunga om gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol”!

Bra om bönderna följer ordförandens rekommendationer och låter djuren beta i de svenska hagmarkerna! Och skapar fler hagmarker för betande djur och ökad biologisk mångfald.

Årets första puckellax i Ätran?

2017-07-07 kl.14:42 Årets första puckellax passerar i kameran vid Hertingforsen. 2019 är året då eventuella puckellaxar från 2017 års uppvandring återvänder.
2019-07-07 Bilden visar en trolig puckellax som passerar kameran vid Herting. Bilden skall valideras av de som sköter kameran innan uppgiften är säkrad. Data: www.fiskdata.se

Kända fiskeprofilen Hans Schibli är den som rapporterar om årets första möjliga fynd av puckellax i Ätran.

Alla puckellaxar bör avlivas och rapporteras till myndigheterna. Vi får hoppas att de inte får fäste i Ätran och andra västkuståar.

I Ätran kan puckellaxen omkomma om de vandrar upp i döda åfåran i Ätrafors. Där tyvärr även ätranlax, havsöring, ål och andra skyddsvärda arter omkommer så länge som inte länsstyrelsen kräver åtgärder av karftbolaget Uniper. Hertingprojektet visar att en effektiv åtgärd är att ha en minimitappning i den gamla åfåran.

Åfåran vid Ätrafors är dessutom N2000 område där Länsstyrelsen 2013 anvisar minimitappning i sin Bevarandeplan för Ätran. Läs mer här.

SLU föreslår åtgärder mot puckellaxen, läs mer här

Sommar med rödklöver och surr av honungsbin

2019-07-04 Högsommaren är här med blommor och bin. Fälten av rödklöver doftar av honung. Arbetarbin jobbar flitigt med insamling av gyllengul honung och pollinerar samtidigt fröklövern så att bonden får bra avkastning på sin investering. Två flugor i en smäll. Men hur gick det för de vilda bina egentligen?
2019-07-03 Bra drag och surr i kupan i det halländska odlingslandskapet.

Bilden av svensk sommaridyll är fullständig. Nästan. Tills man läser odlingsanvisningen av rödklöver från Scandinavian Seed. (här). Och dagens debattartikel i DN om honungsbin (här). Och hur utländska honungsbin sprider sjukdomar till våra humlor och vildbin (här).

Det kan tyckas miljövänligt att lantbruket använder honungsbin för pollinering av fröklövern. Men sanningen är den att naturliga solitärbin och humlor blir alltmer sällsynta. De är känsliga för växtskydd med hjälp av pyretroider. (Läs bekämpning med hjälp av insektsgifter). Dessutom är de känsliga för honungsbinas sjukdomar varför de dör när de kommer i kontakt med utländska, importerade bin.

PS Det finns ekologisk odling av vallväxter. Om klövern på bilden är behandlad enligt odlingsanvisningen nedan framgår ej. DS

2019-07-03 Rödklövern Yngve från Svalöf Weibull och Lantmännen breder ut sig i Ätrans dalgång.
2019-07-03 Honungsbin från Halmstad är importerade arbetare som skall arbeta i Falkenberg. Endast på denna bild finns ett 20-tal kupor med tusentals bin som skall göra det jobb som lokala bin och humlor är experter på att utföra.

Från bondens Odlingsanvisning kan man läsa (citerad text):
Fröskördeåret Vår
Ogräsbekämpning: bör göras så tidigt som möjligt, när växtligheten kommit igång och när ogräsen är i bra tillväxt. Användbara preparat är: • Basagran MCPA 3,5-4 l/ha. • Basagran SG 1,4-1,7 kg/ha + MCPA 0,5 l/ha. Om ogräseffekten vid någon av ovanstående två behandlingar inte blir tillfredsställande, upprepas en ny behandling efter 8-14 dagar.
Växtskydd:Klöverspetsvivel Både den fullvuxna viveln och dess larv gör skada. Följden blir sänkt fröskörd. Redan med en larv på vart femte blomhuvud är en kemisk behandling ekonomiskt motiverad. I andra års frövallar skall alltid rutinbekämpning ske. Behandling görs alldeles före blomning. Preparat: Bekämpning med någon pyretroid.
Ärtviveln. Bekämpningen är densamma som för klöverspetsviveln.
Gammaflyets larv. Larven hade en glupande aptit och gjorde mycket stor skada. Upptäcks inte larven förrän efter begynnande blomning, finns enbart ett biologiskt medel att tillgripa – Turex 1 kg/ha hade bra effekt 1996. Sker bekämpning mot klöverspetsviveln i klöverns knoppstadium, får man också en bra effekt mot eventuella larver från gammaflyet. Nyinsådder går bra att spruta, om larver uppträder. Preparat: Bekämpning med någon pyretroid.
Bladdödning: Skördemetod Direkttröskning med föregående bladdödning. Bladdödning skall alltså inte sättas in för tidigt, utan först när 70-80 % av blomhuvudena blivit fullmogna. Vid ogynnsam väderlek kan det bli omväxning och bladdödningen måste upprepas. Preparat: Reglone 2,5-3,5 l/ha + Lissapol Bio 0,1 l /100 l vatten. Mycket viktigt är, att inte för lite vatten används, då det är en stor bladmassa som skall dödas. Minst 400 l vatten/ha.

Läs mer om växtskydd här.