2022-12-28 Behöver ålen i Ätran räknas? Spelar det någon roll hur många som dör i kraftverken?

Enligt dagens omoderna vattenlagstiftning har kraftbolagen i Ätran rätt att döda alla ålar som försöker vandra ut via galler och turbiner. De ålar som fastnar på gallren körs till tippen.

Naturnytt tillskrev 2019 Länsstyrelsen i Halland och efterfrågade att de skulle initiera en räkning av döda blankålar vid kraftverken i Ätran. Länsstyrelsen beslutade den 2 september 2020 att begäran inte föranledde några åtgärder och ärendet avskrevs från vidare handläggning. Läs beslutet här.

Länsstyrelsen bedömde att “problemen som beskrevs med åldöden hade sitt ursprung i anläggningarnas tillstånd och är av sådan art att de bör hanteras i den kommande prövningen inom ramen för den nationella planen för vattenkraft (NAP). Länsstyrelsen har inte för avsikt att föregå den prövningen”.

Regeringen föreslår i sin promemoria 2022-12-16 M2022/02251 att omprövningen av moderna miljövillkor för Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs kraftverk i Ätran senareläggs till den 1 februari 2028. Läs promemorian här. Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Det innebär att åtgärder inte kan vara på plats förrän tidigast 2030 om prövning tar ett år och åtgärder två år. Nuvarande förhållanden permanentas med ytterligare åtta års fortsatt påverkan på ål och laxbestånd.

”Ål i Ätran” anger att ca 5000 blankålar årligen vandrar ut från Ätran samt att merparten av dessa omkommer i kraftverkens galler och turbiner. Länsstyrelsen har också i “Ålplan Ätran” beslutat att bolagen är befriade från skyldigheten att hålla ålyngelledare. Det innebär att tiotusentals invandrande ålyngel är utestängda från Ätran.

Länsstyrelsen i Halland har nu yttrat sig över Regeringens promemoria 2022-12-16 M2022/02251: “Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att tiden för när ansökningarna ska lämnas in förskjuts med ett år.” “Det är därför viktigt att de medel (70 Mkr) som fördelats mellan länen tidigare år även kommer för arbetet under pausen. De flesta av dessa arbetsuppgifter kommer enligt förslaget att finnas kvar under pausen. Det handlar t.ex. om att samverka med verksamhetsutövare, ta fram underlag till samverkan, genom tillsynen stötta verksamhetsutövarna i deras egenkontroll m.m.” “Det kan även vara en fördel med ett-årig paus om den leder till att bättre underlag kan tas fram”. Läs remissvaret här. lst-halland.pdf (regeringen.se)

Naturnytt noterar att Länsstyrelsen tillstyrker att omprövningen av Ätrans N2000 område senareläggs till 2028 trots de årliga skador som det orsakar ålen och laxen och utan att relevanta argument för denna senareläggning redovisas. Länsstyrelsen skriver dock i remissvaret att pausen leder till att bättre underlag kan tas fram.

Frågan är om ålen skall räknas eller inte räknas? Naturnytt föreslår att det inrättas några indexälvar för ål på Svenska västkusten. Då kan myndigheterna få det beslutsunderlag som saknas i dag. För den akut hotade ålen är frågan allvarligare än så: Vara eller inte vara?

Sverige har också skrivit under avtalet om biologisk mångfald som togs fram vid COP15 i Montreal i december 2022. Det handlar också om att förvalta ett mer än tusenårigt ålarv, en resurs som vi fått att bevara till kommande generationer.