Alla inlägg av ingemar

Miljöprövningen pausas ålen drabbas

2024-05-25 ”Regeringen förlänger pausen av vattenkraftens omprövning till 1 juli 2025”. Det är rubriken på Klimat- och Näringslivsdepartementets pressmeddelande.

Tidningen Miljöaktuellt skrev 2006 om åldöden vid Ätrans kraftverk. Ålen klassades redan då som utrotningshotad i Sverige.

I själva verket remitterar regeringen ett förslag om att flytta fram datumet för vattenkraftens ansökan om miljöprövning med ytterligare ett år. Remissen är ett spel för gallerierna då rubriken säger att beslutet redan är taget.

Vidare sägs i pressmeddelandet: Med hänsyn till det allvarliga läget för elsystemet beslutade regeringen i januari 2023 att omprövningen skulle pausas i tolv månader och omprövningssystemet ses över och reformeras. Den omprövningsprocess som fanns på plats då regeringen tillträdde hade brister. Pausen har sedan dess förlängts två gånger, senast till den 1 juni 2024” och nu till 2025.

Pressmeddelandet från Klimat- och Näringslivsdepartementet säger inget om det allvarliga läget för ålbeståndet som är akut hotat. Endast 0,2 procent av ålbeståndet återstår. Skadan som vattenkraften orsakar i nuläget är enligt Havs- och Vattenmyndighetens Rapport 2022:2 140 000 döda lekvandrande ålar per år. Det innebär att beslutet om pausande av miljöprövningen under tre år orsakat stort lidande och död för sammanlagt 420 000 lekvandrande ålar. Varje ålhona bär på en miljon romkorn per kilo kroppsvikt. Miljöprövningen beräknas dessutom enligt HaV pågå under en 20-årsperiod!

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål kom den 18 september 2007. Enligt förvaltningsplanen för ål skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten hos ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 18 september 2007.
Sverige riskerar nu böter genom att inte följa EU:s lagar. Men värst drabbas ålen, som riskerar att helt utrotas som art. Ålen har hamnat i “grottekvarnen”.

Lax och ål akut hotade

2024-05-23 Världsnaturfonden skriver att bestånden av vandrande fiskarter i sötvatten fortsätter att minska. Minskningen är i snitt 81% sedan 1970. Läget är akut för den europeiska ålen och vilda laxen. WWF

Sverige är ett av de sämsta länderna på att förvalta fisket. Vi har mindre än 1% av ålen kvar och mindre än 5% av den vilda atlantlaxen. Dessa fiskar är utestängda av kraftverksdammar och dödas i kraftverkens galler och turbiner.

Ålen och laxen har funnits i våra inlandsvatten i tusentals år. Det är först under senaste århundradet som fiskens vandring satts ur spel och som fiskens lek- och uppväxtområden torrlagts och överdämts. Denna hållbara och aldrig sinande livsmedelsresurs är nu på väg att glida oss ur händerna.

Trots larmen finns det fortfarande hopp för att restaurera de av vattenkraften förstörda ekosystemen. Hertingprojektet visar att lösningar finns och att fisken snabbt kommer tillbaka till den nyöppnade Hertingforsen. Projektet är dessutom socioekonomiskt lönsamt och länsstyrelsen rapporterar ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor.

Ätrans Laxfiske och alla andra som fiskar lax i Ätran har nu tagit beslutet att inte fånga och döda någon lax. Kommunen och sportfiskarna avstår från den rekreation som Ätrans unika laxfiske erbjuder för att rädda det alltmer hotade laxbeståndet. Förhoppningen är också att denna gest kan få de stora verksamhetsutövarna att tänka miljömässigt och inte orsaka att Ätran blir “laxfritt” och “ålfritt”.

Länsstyrelsen beräknar att korttidsregleringen vid Unipers kraftverk i Ätrafors årligen dödar 34 500 smolt. Uniper torrlägger dessutom fina laxlekområden uppströms som kunde producera tusentals laxar om man bara släppte vatten i den gamla åfåran. Detta skulle vara en stor tillgång för landsbygden och ekoturismen. Dessutom orsakar vattenkraften i Ätran (Uniper m. fl.) en omfattande åldöd av tusentals ålar varje år. Se SVT Uppdrag granskning.

EU-länderna antog målet att restaurera 25 000 km fritt strömmande vatten genom att avlägsna barriärer för fiskvandringen. Sveriges lantbruksminister lyckades med hjälp av Ungern och några andra länder pausa förslaget. Sveriges regering har också pausat miljöprövningen av den svenska vattenkraften på obestämd framtid. Även den berömda svenska kalningsverksamheten är neddragen.

Samtidigt håller ålen och laxen på att försvinna från våra svenska inlandsvatten. Det är hög tid att de som sitter vid makten samt de som tar ut vinster från våra fria vatten tar sitt ansvar för miljön och en hållbar produktion av fisk från hundratusentals svenska vatten.

Ålen och laxen har varit en av Sveriges främsta naturprodukter som nu är på väg att försvinna helt från vårt land på grund av ett bristande ansvar för våra unika vattenmiljöer. Detta går stick i stäv med Sveriges åtaganden i Vattendirektivet, Ålförordningen samt Art- och habitatdirektivet.

Ålen lever ännu

2024-05-14 En enda ålhona har över en miljon ålägg. Hon kan ha levt i 30 år i en svensk sjö innan hon vandrar till Sargassohavet för att fortplanta sig. Varje år producerade svenska inlandsvatten 30 till 40 miljoner lekvandrande ålar.

Så kom vattenkraften till svenska vatten. För tre- till fyra ålgenerationer sedan byggdes anläggningar med dammar och turbiner i alla svenska vattendrag. Det behövs inte särskilt mycket mänsklig sympati för att inse vad som hände med ålen.

Ålbarnen som vandrade till Sverige för att växa i våra jungfruliga sjöar möttes av stora betongdammar. De var utestängda från det som varit deras hem under tusentals generationer.

Ålföräldrarna som växt upp i sjöarna och skulle vandra tillbaka till havet för att leka möttes av kraftverkens galler och turbiner. De samlades i containrar eller kördes levande eller döda med bruten ryggrad till närmsta avfallstipp. De som passerade turbinerna hackades sönder av turbinskovlarna.

Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev 1970 för Ätrans vattenvårdskommitté: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages inom vattendraget …. kommer ålförekomsterna att upphöra inom en relativt nära framtid”. Sedan dess har lyckade åtgärder genomförts vid ett av Ätrans drygt 30 vattenkraftverk i Falkenberg. Alla ålar överlever nu passagen förbi detta kraftverk.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Ständigt har rapporterna om åldöden återkommit såväl i Ätran som i andra svenska vattendrag. Vattenkraftens reaktion brukar vara densamma: ”Det hade vi ingen aning om”. Så var också fallet vid rapporten om åldöden i Säveån 2024-05-13. Sveriges Radio P4 Göteborg.
2024-05-17 SR P4 Göteborg Nytt samlat reportage

SR:s reportage beskriver att vi kommer att bli den generation som utrotar ålen. Lyssna på intervjun där det även framkommer att ålen kan räddas om vattenkraften blir miljövänlig och ordnar fria vandringsvägar för ålen och laxen. Hertingprojektet i Falkenberg visar att passagen förbi kraftverken går att lösa samt att det även är samhällsekonomiskt lönsamt.

Vi kan konstatera att eftersom stora mängder ål fortfarande dör i svenska vattenkraftverk så kan vi fortfarande med lämpliga åtgärder rädda ålen. Ansvaret vilar nu tungt på vattenkraften som hittills inte varit beredda att ta sitt miljöansvar för att rädda den akut hotade ålen.

Ålen var tidigare den vanligaste arten i våra insjöar och betydde allt för en levande näringsväv. Ålen var en stor tillgång i folkhushållet och kan svårligen värderas i kronor och ören. Finska Jord- och skogsbruksministeriet har dock i sin lagstiftning Finlex 2019 åsatt värdet av en fullvuxen ål till 3510 euro. Vi kan då enkelt räkna ut värdet av den årliga svenska produktionen på 30 till 40 miljoner ålar.

Utländska kraftbolag gör nu miljardvinster genom att hänsynslöst exploatera svenska forsar och utarma ett rikt djurliv av utter, kungsfiskare, forsärla, fiskgjuse, storlom, lax, havsöring, nejonögon, ål, nejonögon, gös, gädda och majfisk med flera arter.

Samlad åtgärdsplan för vatten

2024-05-10 Länsstyrelsen i Halland har 2022–2023 tagit fram en samlad åtgärdsplan för vatten (SÅV) för Hallands län. Samrådsmöten arrangeras nu runt om i Halland för att få in synpunkter på SÅV som skall slutföras under 2024.

Syftet med SÅV är att samla alla åtgärder som rör vatten på ett ställe och prioritera mellan olika åtgärder och geografiska områden. Hallands SÅV innehåller endast åtgärder kopplade till konnektivitet (vandringshinder) och morfologiska förändringar.

Enligt åtgärdsplanen har målet och avsikten varit att prioritera:

1. Åtgärder som måste genomföras enligt lag (svensk lag och EU-direktiv)

2. Åtgärder som medför stora förbättringar i areal eller individantal

3. Åtgärder som gynnar arter och naturtyper med höga naturvärden

Sverige har tillsammans med Ungern och ytterligare några stater röstat mot EU:s förslag till naturrestaureringslagen som bl.a. innebär att öppna upp 25 000 kilometer dämda vattendrag. Sverige har också beslutat att pausa miljöprövningen av vattenkraften. Sverige har vidare beslutat att minska bidragen till kalkningsverksamheten vilket kraftigt minskar den biologiska mångfalden i försurningskänsliga vatten.

Länsstyrelsen i Halland har 2020-09-02 beslutat (Dnr 535-8579-19) att pausa tillsynen på vattenkraften tills miljöprövningen är genomförd, vilket kan dröja i årtionden. Länsstyrelsen i Halland menar att ”Ålplan Ätran” fortfarande gäller. Enligt §2 i planen ”behöver ej ingående medlemmar följa de ålägganden vad gäller ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”. Länsstyrelsen har även beslutat att helt prioritera bort ålen vid framtagandet av SÅV.

Enligt Ålplan Ätran är kraftbolagen befriade från skyldigheten att följa gällande vattendomar vad gäller ålens framkomst. Nu prioriterar Länsstyrelsen i Halland bort ålen i den samlade åtgärdsplanen för vatten (SÅV).

Sverige skall följa ålförordningen (EG nr 1100/2007) som bl.a. enligt punkt 5 stadgar ”att skydda, bevara och förbättra den akvatiska miljö där ålen tillbringar en del av sin livscykel”. ”I synnerhet bör förvaltningsplanerna för ål omfatta avrinningsområden som definieras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG”.Enligt Artikel 2.4 skall ” Målet för varje förvaltningsplan för ål vara att minska den antropogena mortaliteten så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till den bästa uppskattningen av utvandring som skulle ha funnits om inte antropogena faktorer (ex. vattenkraften) hade påverkat beståndet”.

Länsstyrelsen klassar i SÅV Ätrans naturvärden uppströms Ätrafors i lägsta naturvärdesklass med noll (0) poäng. Uppströms finns Ätrans största potential för produktion av ål och lax! Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran anger att det i dagsläget produceras ca 9000 laxsmolt årligen i Ätrans huvudfåra. Länsstyrelsen anger i Ätrans bevarandeplan att åtgärder vid Ätrafors kraftverk skulle öka smoltproduktionen i Ätran till 70 000 smolt.

Länsstyrelsens förslag till SÅV fastnar i en komplicerad och detaljstyrd poängsättning som helt missar de prioriterade målen. SÅV låssas att ålen inte finns och nollvärderar fiskarnas livsmiljöer uppströms Ätrafors och andra vandringshinder. Nu har myndigheterna 2024 på sig att göra om och att göra rätt.

Förbud att avliva Ätranlax

2024-05-07 Sportfiskarna i Ätran har tagit ett gemensamt beslut om att inte avliva Ätrans laxar. Årets uppgång av tidig leklax har hittills varit mycket sparsam. Kameran i Falkenberg har i början på maj endast noterat ett 15-tal nystigna laxar och vid Nydala i Högvadsån har endast sex leklaxar lyfts och endast 200 smolt räknats vilket är långt under “normala” värden.

Hösten 2023. Årligen stängs leklaxar inne och dör i Natura 2000 området nedströms Ätraforsdammen.

Redan förra året varnas i den svenska nationella rapporten från Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) för att Ätrans laxbestånd har gått från ”grönt till rött”. Det vill säga ”god reproduktionsförmåga” (grön) 2017 – 2020 till ”risk för nedsatt reproduktionsförmåga” (orange) 2021 – 2022, till ”nedsatt reproduktionsförmåga” (röd) 2023.

Arbetsgruppen skriver att ”med minskad överlevnad till havs är det nödvändigt att ge laxen tillgång till alla sina tidigare livsmiljöer för att upprätthålla bestånd och genetisk mångfald”. ”För att bevara vildlaxen är det nödvändigt med fortsatt restaurering av livsmiljöer, förbättrad konnektivitet och flöden”. Arbetsgruppen rekommenderar nu även förbud mot att landa vild lax.

Styrelsen i Hallands Sportfiskeklubb meddelade därför den 5/5 det historiska beslutet att förbud att avliva lax gäller för medlemmarna vid fiske i Ätran från 6/5 2024 tills vidare. Syftet med åtgärden är att säkerställa att tillräckligt många individer finns till höstens lek.

Falkenbergs Laxfiske, Ätrans nedre fiskevårdsområde, Borås Sportfiskeklubb och Högvadsåns nedre fiskevårdsområde beslutade gemensamt att följa dessa fiskeregler för fiskets bedrivande. Mitt i de nedslående rapporterna är det ändå glädjande att Sportfiskarna tar sitt ansvar för att värna om den unika Ätranlaxen. Trots att det innebär att man tvingas avstå från det laxfiske som många längtat efter under hela vintern. Trots att det riskerar att ge kraftigt reducerade inkomster från fiskekort mm.

Samtidigt som Sportfiskarna tar sitt miljöansvar fortsätter kraftbolaget Uniper med korttidsreglering av Ätran samt torrläggning av Natura 2000 området i Ätran nedströms Ätraforsdammen. Länsstyrelsen bedömer i sin bevarandeplan för Ätran att korttidsregleringen årligen avlivar 34 500 natursmolt av Ätranstammen. Denna dödlighet skall jämföras med att Möllers i kontrollfällan för smolt vid Nydala i år endast räknat 200 utvandrande laxsmolt.

För tio år sedan revs Hertingdammen och Hertingforsen återställdes. Även Falkenbergs Kommun har tagit ett stort ansvar för laxen och miljön i Ätran. Hertingforsen bedöms kunna producera smolt för produktion av ca 1000 ätranlaxar. Vid invigningen av Hertingforsen 2014-04-01 talade Kung Carl XVI Gustaf och avslutade sitt invigningstal med orden:

”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske. Jag vill önska lycka till med fisket och förklarar härmed Hertingforsen invigd!”

Vad är värdet av Ätrans natur 2024

2024-04-26. Ätrans forsar och 35 fiskarter är ovärderliga och har ett särskilt internationellt naturvärde N2000, som svårligen kan värderas i kronor och euro. Värdena skyddas bl.a. av lagstiftningen i art- och habitatdirektivet och ålförordningen.

Trots att naturens värden är svåra att värdera i pengar skall vi värdera och jämställa energimål och miljömål på jämbördiga villkor. Kanske är det därför som Finska Jordbruks- och Skogsbruksministeriet tagit fram en monetär värderingsgrund för ett antal fisk- och djurarter. Finlex 614/2019. Där stadgas att värdet av en hotad lax är 7510 euro och en hotad ål värderas till 3510 euro. Värdet för en fisk som är under 25 centimeter lång är tio procent av det angivna värdet. Läs mer här.

Inför den pågående miljöprövningen av vattenkraften i Ätran NAP (nationella planen) arbetar länsstyrelsen med att poängsätta Ätrans naturvärden. Detta arbete kallas SÅV vilket betyder Samlade Åtgärder i Vatten. Till sin hjälp har länsstyrelsen delat in Ätran i olika naturvärdesskikt från 1 till 4 där 1 har högsta poäng för naturvärdet och 4 får noll poäng. Området från Ätrafors till Yngeredsfors har fått lägsta naturvärdet med noll poäng.

Hertingprojektet i Falkenberg visar att det går att åtgärda dammar och torrlagda åfåror. Resultatet har här blivit en ökad produktion med 13 000 naturliga laxsmolt. Enligt Länsstyrelsen dödar Ätrafors kraftverk med korttidsreglering årligen 34 500 natursmolt på sträckan mellan Ätrafors och havet. Nolltappning i döda åfåran vid Ätrafors dödar ytterligare minst 13 000 natursmolt varje år. Döda åfåran nedströms Yngeredsforsdammen reducerar antalet natursmolt med 33 000. Ätraforsdammen överdämmer områden för produktion av ytterligare 121 000 natursmolt.

Totalt orsakar Ätrafors vattenkraftverk ett ”tapp” av ca 200 000 vilda natursmolt. Det är ungefär lika många vilda natursmolt som bedöms produceras av västkustens samtliga 24 atlantlaxåar! Så kommer vi då till den ”omöjliga” frågan att jämföra värdet av energi och miljö. Ätrafors vattenkraftverk producerar årligen 52 GWh vilket motsvarar produktionen i 4 vindkraftverk. Vid ett elpris av 1 krona per KWh blir det årliga värdet 52 miljoner kronor. Ibland är priset högre och ibland lägre. Det händer att priset är noll kronor eller att bolagen får betala för att bli av med energin.

Vad är då värdet av 200 000 vilda natursmolt som motsvarar dagens årliga produktion av Atlantlax i Sverige. Enligt Finlex sätts värdet av en unik laxsmolt till 7510×0,1 euro = 751 euro. Enligt dagens kurs (2024-04-26 11,67 kronor) blir värdet då 2 334 miljoner kronor per år. Enligt Finlex är värdet av en ål 3510 euro. Enligt Ål i Ätran (Olle Calles et.al) producerades årligen 2010 och 2011 ca 5000 ålar i Ätran. Värdet blir då 205 miljoner kronor per år. Då skall betänkas att forskare anser att det endast återstår en procent av den ålproduktion som fanns tidigare innan kraftverken byggdes.

Detta är en exercis med siffror. Men det är uppenbart att man inte kan sätta Ätrans naturvärde uppströms Ätrafors kraftverk till noll. Det är tvärtom så att möjligheterna till restaurering har en enormt stor potential när det gäller ål och lax. Då har vi inte ens nämnt Ätrans övriga 35 fiskarter. Eller de kulturella värden som betingas av en levande Ätradal med en hållbar produktion av övriga naturresurser som kräver ekosystem med en rik biologisk mångfald av fiskar, fåglar och däggdjur.

N2000, NAP och SÅV handlar egentligen om att ta tillvara dessa hållbara naturresurser i Ätran. Tio år efter Hertingforsens invigning minns vi Kung Carl XVI Gustaf:s slutord: “Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske. Jag vill önska lycka till med fisket och förklarar härmed Hertingforsen invigd!”

Länsstyrelsen rapporterar att Hertingforsen gav ett nettonuvärde på plus 65,3 miljoner kronor efter det att kostnaderna för åtgärder vid Hertings kraftverk dragits av. Naturen och naturvården är ekologiskt och ekonomiskt lönsam.

Kraftverksdammen behöver rivas för laxens skull

2024-04-19 Estlands Miljödepartement beslutade den 8 april 2024 att officiellt annulera tillståndet för Linnamäe kraftstation, den största vattenkraftsdammen i Estland, till förmån för laxfiskar. Detta tillkännagivande kan komma att öppna dörrarna för den största dammrivningen i Estland.

Enligt Estlands Radio säger Kaili Viilma, chef för avdelningen för Naturresurser på Miljödepartementet, att regeringen beslutat att frågan skall avgöras av Miljödepartementet.

Viilma framför starka argument för miljön: – Enligt en prognos från Estlands marina institut kan 12 300 laxfiskar nå havet från Jägala älv varje år. – Inte mindre än 20 procent av laxfiskbestånden i finska viken har fastnat bakom dammen. Jägalaälven, som har utsetts till Natura-område, blockeras av dammen till Linnamäe vattenkraftverk, vilket skadar livsmiljöer för arter som flodnejonöga, stensimpa, östersjölax, tjockskalig målarmussla och utter.

Estlands laxälvar har undersökts och det är inte möjligt att kompensera de stora förlusterna i Jägala älv i någon annan älv i Estland. Att restaurera floden skulle också öka dess rekreationsvärde, eftersom den skulle bli en hotspot för besökare, sportfiskare och vattenentusiaster i allmänhet.

Kulturdepartementet och Miljödepartementet kunde inte finna en lösning i samförstånd. Då bestämde miljööverdomstolen (Supreme Court) att om kulturella och miljömässiga intressen kolliderar skall besluten avgöras enligt miljölagarna (Art- och habitatdirektivet 6.4). Detta är ett avgörande beslut som kan komma att bli prejudicerande för att prioritera naturvärdena även i andra länder.

Bildkälla: Wikimapia 

PS Om detta synsätt tillämpas i Sverige kan vi restaurera en betydande del av vårt bestånd av Atlantlax genom åtgärder vid Ätraforsdammen. Potentialen överstiger här 200 000 laxfiskar (smolt) varje år! DS

Vårvandringen av blankål har startat

2024-04-14 I går natt sågs sex stora blankålar ha omkommit på kraftverkens galler i Ätran. De nådde aldrig de jungfruliga och mytomspunna lekområdena i Sargassohavet dit de var på väg.

Fiskerikonsulent Gösta Edman beräknade att ca 20% av Ätrans ålar vandrade på våren och ca 80% av ålarna vandrade på hösten. Dessa ålar har ett gemensamt ärende; att vandra till Sargassohavet för att leka och föra släktet vidare. Varje enskild ålhona är bärare av fler än en miljon romkorn som skulle blivit nya ålyngel vid leken i Sargassohavet. Denna äggleverans stoppades nu av vattenkraften i Ätran.

På 1900-talet var nattskiftet särskilt eftertraktat bland kraftverkens anställda i Ätran. Då kunde de göra en god extra förtjänst genom att ta hand om nattens ålar som samlats på kraftverkens galler. Fångsten togs om hand för eget bruk eller såldes till stadens fiskhandlare.

Länsstyrelsen har tillsyn över kraftbolagens verksamhet och även över ålfisket. Ålfiskarna övervakas nitiskt bl.a. med hjälp av modern drönarteknik. Varje förvaltningsplan för ål skall enligt Ålförordningen innehålla åtgärder för att uppnå, övervaka och kontrollera att den antropogena mortaliteten (= döden i kraftverken) minskar. Ålförordningen gäller som svensk lag.

Länsstyrelsen i Halland har dock “pausat” Ålförordningen och tillsynen av kraftverken i Ätran i väntan på kommande omprövning i den s.k. NAP:en. Men det är en klen tröst för alla ålar som nu omkommer. Det hjälper föga för ålen att vara “rödlistad” och “akut hotad” när de i praktiken är ett “fritt villebråd”.

Vid Ätrafors filmade SVT:s Uppdrag Granskning döda ålar. Kraftbolaget säger sig ha infört en “säker” lösning för insamling av vandrande lekål i gallerburar innan intaget till kraftverket. Vid Naturnytts besök lördagen den 13 april var flyktöppningarna öppna och utan insamlingsburar. Det innebär att vandrande ålar nu tvingas genom kraftverkets turbiner där merparten omkommer direkt eller skadas (knäckt ryggrad) och sedan spolas ut nedanför kraftverket.

2024-04-13 Den omtalade ålslakten i Ätran fortsätter……. lördagen den 13 april 2024 blev ännu en “otursdag” för dessa ålar med vårkänslor.

Sverige följer inte lagstadgad EU-rätt

2024-04-06 Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål är direkt bindande och gäller i alla medlemsländer. Den blir en del av den nationella lagstiftningen genom sitt ikraftträdande. EU-förordningar gäller i alla medlemsländer och skall tillämpas i sin helhet oberoende av nationell lagstiftning.

EU-förordningar är bindande rättsakter och om ett medlemslands nationella bestämmelser strider mot en gällande EU-förordning är det EU-förordningen som gäller. EU-rätt, exempelvis en förordning, går således före svensk rätt. Länder som inte följer EU-lagarna kan hamna i EU-domstolen.

Ålförordningens Artikel 2 punkt 4 säger att varje land skall minska dödligheten så att minst 4 av 10 blankålar kan ta sig ut i havet, i förhållande till den utvandring som skulle ha funnits om inte vattenkraft, fiske och andra mänskliga faktorer hade hindrat beståndet. Enligt punkt 7 skall varje förvaltningsplan för ål innehålla åtgärder för att uppnå, övervaka och kontrollera det mål som anges i punkt 4.

Hur tillämpas då Ålförordningen i Sverige? I Sverige finns över 2000 vattenkraftverk. Sverige klassar de större verken som KMV, kraftigt modifierade vatten. Det innebär att dessa dammar och kraftverk stängs för vandringsfisken och ålen. Sverige lever inte upp till ålförordningen.

“Ålplan Ätran” befriar kraftboagen i Ätran från skyldigheten att ha fria vandringsvägar för blankål förbi kraftverken. Svenska kraftverk saknar i regel flyktvägar för blankål vilket innebär att den lagstadgade Ålförordningen inte följs.

I exempelvis Ätran har man ersatt Ålförordningen med ”Ålplan Ätran”. Det innebär att kraftbolagen köper ålyngel från England och Frankrike och omflyttar dessa till lämpliga sjöar och uppväxtområden uppströms kraftverken. Svenska myndigheter tillåter fiske uppströms tredje kraftverket med motiveringen att ålarna ändå inte kan ta sig levande förbi alla kraftverkens galler och turbiner på vägen!

Bolagen är befriade från ålyngelledare i Ätran eftersom de köper och omplacerar ålyngel från England. Länsstyrelsen i Halland har dessutom prioriterat bort tillsynen på kraftverken i väntan på den nationella miljöprövningen som svenska regeringen har pausat. Detta strider mot ålförordningen Artikel 2 punkt 7.

Professor Kim Aaerestrup vid DTU i Köpenhamn räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen låg på 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Enligt Kim Aaerestrups uppskattning bör Sverige ha haft 30 till 40 gånger större ålproduktion än Danmark. Källa: SVT Uppdragsålen Uppdrag Granskning.

Energiforsk skriver på sin hemsida att målet för “Krafttag Ål” och vattenkraftbolagens Trap &Transport av blankål förbi anläggningarna för 2023 är 150 000 ålar eller ca 150 ton vilket är långt ifrån Ålförordningens krav på att minst 40 % av tidigare produktion av blankål skall nå havet.

Det är helt uppenbart att Sverige inte följer den lagstadgade EU rätt som har implementerats i Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Sveriges agerande för att stänga merparten av ålens inlandshabitat strider mot gällande EU-rätt och nationell lag.

Sverige försöker dessutom att klassa värdefulla vatten (ex N2000) och vatten med stora och små vattenkraftverk som KMV vilket inte är kompatibelt med åldirektivet. För att kunna rädda 4 av 10 ålar och andra hotade vandringsfiskar är det ganska självklart att fiskarna behöver fria vandringsvägar både uppströms och nedströms till sina uppväxt- och reproduktionsområden. Utan ålyngel ingen ål. Sverige följer inte lagstadgad EU-rätt sedan åldirektivet infördes 2007.

Enligt förvaltningsplanen för ål skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten hos ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Det är nu 17 år sedan ålförordningens införande. Frågan är hur Sverige och EU tolkar begreppet “snarast”.

“Ålplan Ätran” tillåter att alla naturligt invandrande ålyngel stoppas vid kraftverkens dammar.

Tranan från Orkla

2024-03-29 Våren är här och vi besöker som brukligt Trandansen vid Hornborgarsjön. Ett skådespel utöver det vanliga.

Upplevelsen är ett myller av vingar, ben, halsar och fjädrar som virvlar runt i trandansen. Och inte minst en imponerande ljudnivå av trumpetande tranor. Tillresta ornitologer kommer från när och fjärran för att ta del av upplevelsen och fira in vårens ankomst.

Merparten av tranorna är “anonyma” men några av tranorna är individmärkta med en unik kombination av färgringar. Tranan från Orkla har nu blivit vår egen “kelgris”. Hon har den unika ringkombinationen röd/röd/svart – gul/vit/svart och märktes och infångades för hand av Ola Nordsteie från Stavanger ringmärkningscentral 2010-07-17.

Förra året 2023-04-03 var det 9800 tranor vid vårt besök på Trandansen vid Hornborgasjön. Då spanade vi in “vår” trana från Orkla i Norge. Hon hade då flugit 15 gånger den långa vägen från Norge till Marne i Frankrike där hon brukar övervintra.

Vid årets besök den 27 mars var det 13 800 tranor på fälten vid Hornborgasjön. Efter en stunds spanande hittade vi återigen “Tranan från Orkla”. Tala om att hitta den berömda “nålen i höstacken”. Det var bara att lyfta på hatten och välkomna resenären till Norden.

2024-03-27 Tranan från Orkla i Norge tar sig en tupplur vid Trandansen i Horborgasjön. Foto © Ingemar Alenäs