Alla inlägg av ingemar

Kan bubblor hjälpa vandringsfisken?

2021-09-09 En studie av bubblors effekt på fisk har genomförts vid Vattenfalls försöksanläggning i Älvkarleby. Studien visar att bubblor är tio gånger billigare än fysiska barriärer.

Frågan är då hur effektiva är bubblor att leda vandringsfisken förbi kraftverkens turbiner där ålar, laxar och havsöringar med flera arter omkommer? Bubblor fungerar sämre vid högre vattenhastigheter när fisken vandrar. Laxsmolt vandrar i huvudsak i mörker och då fungerar bubblor inte alls enligt studien! Bubblor må vara billiga men det är de fiskar som vi skall hjälpa som representerar ett stort värde.

Naturnytt läser från studien att resultaten visar en bortledning av 28 till 86 procent av fisken. Dessvärre dör fler fiskar när vattenhastigheten ökar. Fisken vandrar ofta vid högvatten med högre vattenhastighet. Studien skriver också fritt översatt från engelska ” baserat på dessa laboratoriestudier visade studien intressant nog att bubblornas avledande effekt försvann helt vid mörker”.

Det är allmänt känt att vandringsfiskarna helst vandrar i skydd av mörker samt grumligt och högt vatten för att undvika predation. Hertingprojektet i Ätran är ett utmärkt exempel på ett fungerande betagaller där i det närmaste 100% av ålar, havsnejonögon, laxar och havsnejonögon (samt löv och kvistar) oskadda leds förbi kraftverkets turbiner.

Nu skall gamla vattendomar omprövas och då är det viktigt med en korrekt utvärdering av både kostnader och effektivitet. Det är trots allt avgörande att åtgärder har bra positiv effekt på fiskbestånden.

– På många ställen finns i dag inga vettiga alternativ för att leda fisk förbi kraftverk. Att sätta upp fysiska barriärer och leda bort dem på det viset är orimligt, det kostar nog alldeles för mycket pengar. Det går inte ihop, så man är nog beroende av alternativa lösningar som kan vara mer ekonomiskt gångbara, säger Johan Leander, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet till Sveriges Natur, läs mer här.

Citat från studien:
“The relative fish guidance efficiency ranged from 28% to 86%,and was negative correlated with water velocity. Based on laboratory flume experiments, adding stroboscopic lights reduced the guiding efficiency of the barrier, and interestingly, the repelling effect disappeared entirely when evaluated in darkness”. 

Stängt i Stockån

2021-08-20 Löften fanns att laxen skulle få fri vandring. En miljon kronor avsattes redan för sex år sedan. Nu stångar laxen sig blodig i sina försök att nå sina forna jungfruliga lekplatser i Stockån vid Okome.

2021-08-20 Laxar och havsöringar tar språnget för att vandra vidare till sina jungfruliga lekplatser längre upp i Stockån.
2021-08-20 Fiskarna faller hårt mot hälleberget. Proceduren upprepas hundratals gånger. Till slut måste den utmattade vandringsfisken ge upp försöken att forcera dammen.

Falkenbergs kommun fick en miljon kronor i bidrag redan 2015 för att ordna fria fiskvägar för laxfiskar, nejonögon och ål vid Stockån i Okome. Naturnytt fick en försäkran från kommunen att 2021 var året det skulle ske. Leken skulle nu kunna ge upphov till tusentals nya laxsmolt årligen!

Kommunens kalkdoserare uppströms vid Pukasjöhultsvägen skulle nu verkligen ge full valuta för långvariga naturvårdsinsatser.

Skådespelet med hoppande och sönderslagna laxar fortsätter tills någon tar ansvaret och använder den avsatta miljonen till fri fiskvandring så som det var tänkt. Vän av ordning frågar sig om den beslutade miljonen nu har använts till något annat ändamål eller om den måste betalas tillbaka till bidragsgivaren?

Ätrafors – slutstation för europeisk ål

2021-08-14 De kommer från Sargassohavet. Här tar resan slut vid betongdammen i Ätrafors. Ålynglen hindras från att fortsätta vandringen mot sina uppväxtsjöar som skulle vara Fegen, Åsunden, Tranemosjön eller Sämsjön. Men denna 700 milavandring tar slut vid Ätrafors eller Yngeredsfors kraftverk.

Det är en natt i augusti när stjärnfallen från meterorgrus passerar i stjärnbilden Perseiderna. Samtidigt som stjärnorna faller fotograferar jag de hopplöst förlorade ålarna som är fångade vid Ätrafors. Jag har en stilla önskan att kommande generationer får uppleva dessa akut hotade ”urtidsdjur” som vi nu håller på att utrota. Då behövs fria vandringsvägar med livgivande vatten!

2021-08-12 kl 23:30 Ätraforssdammen. Ålyngel med tydliga symptom på pricksjuka och störd simförmåga instängt nedströms Ätraforsdammen.

Sverige har stängt vandringsvägarna för den hotade europeiska ålen! I Ätran har länsstyrelsen beslutat att medlemmarna (kraftverksägare) i ”Ålplan Ätran” ”- ej behöver följa de ålägganden vad gäller ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”. Frågan är om detta beslut följer svensk och internationell lagstiftning.

Förra året importerade myndigheterna och Uniper ålyngel från England för att sätta ut i svenska vatten. Kraftbolaget konstaterade då att uppvandrande ålyngel var smittade med den dödliga pricksjukan. Naturnytt ställde frågan hur de smittats då alla ålyngel som importeras till Sverige samlas på en plats. Svaret från myndigheterna var att uppgiften är belagd med sekretess. Rekvisitet sekretess kan bl.a. användas för att skydda akut hotade arter. I detta fall riskerar sekretessen att denna dödliga smitta sprids omedvetet när sjuk fisk utplanteras. Då stjälper man istället för att hjälpa ålen.

I år har Uniper ersatt de naturligt uppvandrande ålynglen med importerade ålyngel från Frankrike. Även i år har de uppvandrande ålynglen vid Ätrafors symptom på ”vita pricksjukan”.

Sverige måste föregå med gott exempel och ha öppna vandringsvägar för naturligt invandrande ålyngel. Som läget är nu bidrar Sverige till att vi snabbt utrotar den akut hotade europeiska ålen.

Spökskepp, kvotbåt eller fisketrålare?

2021-08-08 Ingen kan ha undgått det rödvita fartyg som ligger förtöjt i Glommens hamn.

Det är ärevördiga fisketrålaren Albert 267 av Urk i Nederländerna som blev omdöpt till Gerd 53 av Simrishamn för att tråla torsk i Sverige. Nu ligger båten sedan två år som “spökskepp” i Glommens hamn.

Vän av ordning frågar sig kanske varför så är fallet. Hallands Nyheter har i en artikel från juli i år förklarat att båten har strandats i Glommen i väntan på att torskfisket öppnar igen i Östersjön. Och torskfisket på Västkusten har upphört av den enkla anledningen att här finns numera ingen torsk att fånga. Så blev båten avställd i Glommen.

2021-08-08 Uteblivet underhåll tar ut sin rätt. Albert av Urk, förlåt Gerd av Simrishamn tas över av rost och växtlighet där hon ligger i Glommens hamn.

Men då undrar vän av ordning om det går att fiska torsk med en “spökbåt”. Jo, se förklaringen är den att Gerd har tilldelats en viss kvot torsk som hon får fiska och därför är hon nu en “kvotbåt” som av ägaren får belägra hamnen i Glommen till dess att kvoten skall nyttjas…hur det nu skall gå till. Vi får hoppas att det inte är “spökgarn” som skall användas.
Läs mer om spökgarn här.

2021-08-08 Naturens lagar gäller för alla oavsett spökskepp, kvotbåt eller fisketrålare.
2021-08-08 Fiskebåten han hette Albert och spökskeppet hon kallas Gerd. Den övermålade “makeupen” döljer varken brister i utseende eller kvotsystem.

Rotary berättar om spökgarn

2021-08-08 Falkenberg Herting Rotaryklubb berättade i dag om spökgarn i Glommens hamn.

Gammal och ung hade samlats i Glommens hamn och lyssnade till Bo Weiland från Falkenberg Herting Rotaryklubb som med inlevelse berättade om spökgarn varvat med musik. Klubben spider på detta sätt kunskap och ambitionen är att förbättra miljön utanför vår kust. Läs mer här.

“Projekt Spökgarn” är tyvärr ingen saga utan en sann historia där det totalt i värden förloras 640 000 ton spökgarn varje år! Svenska fiskare förlorar endast i Östersjön 165 km garn varje år. Dessa garn hänger som spöklika draperier och fångar fiskar i 20 år eller mer. Fiskar som dör en plågsam död och inte kommer till användning.

På plats i Glommen fanns även representanter från Hallands Kustvattenråd, Ätrans vattenråd och Falkenbergs kommun. Det är viktigt att alla samarbetar för att värna om havsmiljön. Kommunens ekolog tog även tillfället i akt att informera om invasiva växter i kommunen.

Lite längre bort i hamnen låg det ett spökskepp förankrat. Det är en annan hitoria som du kan läsa mer om här.

Var rädd om laxen

2021-08-02 Ätranlaxen är en viktig resurs som vi fått att förvalta till kommande generationer. Antal laxar som vandrar upp i Ätran för att leka har nästan fördubblats sedan det blev fria vandringsvägar vid Herting.

Destinationsbolaget har hand om Falkenbergs laxfiske och Ätrans Sportfiskeförening står delvis för tillsynen.

I dagens Hallands Nyheter kan man läsa om att det varit höga temperaturer i Ätran vilket påverkar laxens överlevnad. Läs mer här. Ett “problem” med detta är hur fiskaren skall gå tillväga om man släpper tillbaka fångad lax. Projektledaren Johan Bengtsson på Destinationsbolaget och ordföranden i Falkenbergs Sportfiskeförening gör båda ett fint jobb för Ätranlaxen och båda menar att vi skall vara rädda om laxen och hantera den med respekt. Johan menar att det mer är upp till den enskilda sportfiskaren medan Morgan menar att det skulle kunna vara ett förbud för “Catch and release” vid höga vattentemperaturer. Under 2021 kan man se av fångstrapporterna att “problemet” totalt gäller fyra (4) laxar. Måhända att det gäller några fler som inte rapporterats. Bra rekommendationer för återutsättning finns på Falkenbergs laxfiskes hemsida, läs dem här.

Sommaren 2021 har varit varm vilket också gett höga vattentemperaturer i Ätran. Temperaturen i vattnet ökar ytterligare när det framrinner lite vatten på grund av att kraftbolaget korttidsreglerar vid Ätrafors. Länsstyrelsen skriver i sin bevarandeplan 2013: Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt (icke könsmogen ung lax som migrerar till havet) i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Sjöstrand anger också att det årligen dör 34 500 laxsmolt enbart p.g.a. korttidsregleringen.

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg beslutade 2015-12-08 att man mot en ersättning av en miljon kronor från Länsstyrelsen, skulle genomföra fria fiskvägar för laxen vid Stockån i Okome. Läs beslutet här. Detta beräknas ge ett årligt tillskott av ca 6000 laxsmolt till Ätran. Laxen väntar fortfarande på åtgärden.

Vi förväntar oss nu att de som har ansvaret för Ätranlaxens förvaltning inte “silar mygg och sväljer kameler” utan samverkar för att förbättra laxens situation i Ätran. Då är ytterligare en fördubbling av Ätrans laxbestånd ett realistiskt mål.

20 års fiskvandring vid Herting dokumenterad

2021-08-01 Dokumentationen av fiskvandringen i Ätran är imponerande. Länsstyrelsen redovisar nu en rapport om fiskvandringen de senaste 20 åren!

Länsstyrelsens sammanfattning: Hertings kraftverk i Ätran utgjorde tidigare ett besvärligt hinder där den enda möjliga vandringsvägen i uppströms riktning var genom en brant teknisk fiskväg. I syfte att kontrollera fiskvägens funktion samt de vandrande beståndens storlek och karaktär har fiskvandringen övervakats med en elektronisk fiskräknare och manuella stickprovskontroller sedan år 2000.

Rapporten är skriven av Fiskevårdsteknik AB och utgör en förnämlig dokumentation av 20 års fiskvandring i Ätran. Författarna konstaterar att totalt har drygt 86 000 fiskpassager registrerats varav ca 76 000 i uppströms och ca 10 000 i nedströms riktning. 83 000 av registreringarna gäller lax och öring.

Dammen vid Hertings andra kraftverk i Ätran utgjorde tidigare ett besvärligt hinder för fisken men sedan 2014 är dammen öppen. Nu kan alla fiskarter efter 70 år av tillfällig torrläggning åter använda den brusande, naturliga Hertingforsen för vandring och reproduktion.

Författarna konstaterar att nettouppvandringen av laxfisk har ökat från i medeltal ca 2 400 till ca 4 100 per år efter återställningen av Hertingforsen. Laxens uppvandring ökade från ca 1 700 till 3 000 och öringens från ca 700 till 1 000. Majoriteten av de vandrande fiskarna har utgjorts av laxfisk, dvs. främst lax och öring men även hybrid (korsning mellan lax och öring), regnbåge, bäckröding och puckellax.

Viktigt är att även mer svagsimmande arter nu kan passera Herting. Resterande passager har utgjorts av 15 olika fiskarter. Vanligast förekommande bland dessa är ål, havsnejonöga, mört, färna och abborre.

Notabelt är att ålyngel inte kan räknas i den nya räknaren. När de insamlades och lyftes manuellt över dammen några år under 2000-talet noterades över 10 000 invandrande ålyngel per år vid Herting. Den naturliga ålyngelinvandringen till Ätran kan före kraftverksepoken ha överstigit en miljon ålyngel. Antagandet bygger på empiriska data där ålyngelinvandringen till Lagan av krafbolaget räknades till ca 1.3 miljoner på 1930-talet. Nu kan invandrande ålyngel vandra till Ätraforsdammen.

Hertingprojektet har betytt och betyder enormt mycket för den biologiska mångfalden i Ätran. Läs mer här.

Länsstyrelsens rapport ger mycket viktig information om hur man med mer miljöanpassade vattendomar skulle kunna underlätta för olika fiskarters vandring och reproduktion i Ätran och ger därför värdefull information inför kommande omprövning 2024 och 2027, till moderna, miljöanpassade vattendomar. Läs rapporten här.

invasiva arter hotar den biologiska mångfalden?

2021-07-30 Rapporter om främmande, invasiva arter blir alltmer vanliga. Vad är då en invasiv art?

En invasiv art, är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningområde, där den riskerar att påverka hela ekosystemet.

EU har därför gjort en lång lista över “förbjudna” arter som innebär att det är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014.

Puckellax, ullhandskrabba, blåskrabba och småprickig penselkrabba är arter som Havs- och vattenmyndigheten ser som potentiellt invasiva och det rapporteras nu om dessa arter på västkusten och i Ätran. I skrivande stund har 25 puckellaxar hittills i år registrerats i fiskräknaren vid Herting.

Hallands Nyheter skriver i dag på ledarplats att “Det innebär att de utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och det ekosystem som de hamnat i”. Där har ledaren en viktig poäng. Dagens ekosystem är utarmade av intensivt fiske, jord- och skogsbruk vilket innebär att systemet mist sin naturliga motståndskraft (resiliens) mot förändringar och invasiva arter.

Krabborna kan lätt massföröka sig på grund av att deras naturliga fiende torsken är överfiskad. 35 000 ätranlaxar dör årligen på grund av kraftbolagens korttidsreglering, vilket banar vägen för den invasiva puckellaxen.

Ledaren i Hallands Nyheter konstaterar: “Artdöd och minskande biologisk mångfald beräknas i dag utgöra ett lika stort hot som den globala uppvärmningen”. Det är ett känt faktum att människan lever av och är beroende av naturens biologiska mångfald och ekosystemtjänster.

Nycklen till vår välfärd är därför ett hållbart fiske, jord och skogsbruk som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och inte utarmar ekosystemen, som då blir mer känsliga för både klimatförändringar och invasiva arter.

PS Puckellaxen på bilden är från Högvadsån DS

Nya rön om sjökalkning

2021-07-29 Att skåda trollsländor har blivit omåttligt populärt. Dessa färgglada insekter har alltid trollbundit oss människor.

Sveriges främsta expert på trollsländor entomolog Göran Sahle´n vid högskolan i Halmstad, har efter många års forskning funnit intressanta fakta om sländorna.

Enligt Göran är trollsländor viktiga indikatorer på miljökvalitet. Kalkning har sedan 1970-talet pågått för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden (biodiversiteten) i våra sjöar och vattendrag. Kalkningens effekter på arter som “tål” surt vatten har varit omdiskuterad.

Göran drar nu slutsatsen att kalkningen tycks gynna den biologiska mångfalden hos trollsländor. Ovanligare arter av trollsländor får en chans att bli vanligare. Läs mer här.

Tidigare ansågs också att ålen var tålig mot surt vatten och denna “myt” har levt kvar. Numera vet man att ålyngel är kansliga för surt vatten samt att produktionen av ål är drastiskt lägre i försurade vatten jämfört med neutrala vatten. Därför erhöll Falkenbergs kommun kalkningsbidrag från EU för att rädda den akut hotade europeiska ålen. Men det är en annan historia… Läs mer här.

Puckellaxen vandrar i Ätran trots onaturligt lågvatten

2021-07-27 Fiskräknaren vid Herting i Ätran har nu hittills registrerat 23 puckellaxar, 40 öringar och 1560 uppvandrande laxar.

Naturnytt har tidigare skrivit om vikten att registrera och ta upp alla puckellaxar som fångas av sportfiskare. Det är dessutom viktigt att ta fjällprov och sända in till myndigheter för att få viktig information om hur åtgärder bäst skall vidtas mot denna invasiva art.

Uniper håller nu inte sin frivilliga överenskommelse om att släppa minst 11 kbm/s i Ätran vid Ätrafors. Unipers egen hemsida anger i skrivande stund att de släpper 10 kbm/s vid kraftverket i Ätrafors.

Det innebär för närvarande en ökad stress och dödlighet hos ätranlaxens yngel och lekfisk, då lågt flöde ger ökad vattentemperatur och ökad predation samt minskat livsutrymme.

SMHI anger på sin hemsida att det naturliga hydrologiska nuläget uppströms Ätrafors vid Mårdaklev överstiger 12 kbm/s. Det beror således inte på tillrinningen att Uniper inte håller det avtalade flödet. Orsaken kommer inte heller att belysas då Länsstyrelsen i Halland prioriterat ned tillsynen i väntan på kommande omprövning.

SMHI anger vidare att det naturliga, oreglerade flödet hade varit mellan 14-15 kbm/s på laxens lekplatser i Vessigebro. Läget för ätranlaxen och det forsande vattnets ekosystem hade då varit betydligt gynnsammare.

Kommande omprövning skall ske enligt modern miljölagstiftning och då finns möjlighet att ta bättre hänsyn till laxens överlevnad och ålens fria vandring i Ätrans vattensystem.

PS Uniper har under dagen uppgraderat flödet vid Ätrafors. Från i kväll till i morron ökar man det planerade flödet från 13 till 21 kbm/s. Vattenfall anger samtidigt att timpriset på nordiska elbörsen för södra Sverige ökar från 49,31 öre per kWh till 103,14 öre per kWh. DS

PS 2021-07-27 var enligt Unipers hemsida det aktuella flödet 10 kbm/s vid Ätrafors och man kunde pga låg tillrinning inte hålla det avtalade flödet på 11 kbm/s. 2021-07-28 kl 09:30 är enligt Unipers hemsida det aktuella flödet vid Ätrafors 24 kbm/s. Spotpriset på nordiska elbörsen ökade från midnatt 28/7 till kl 08:00 från 47,98 kr till 113,75 kr/kWh. DS