2024-04-14 I går natt sågs sex stora blankålar ha omkommit på kraftverkens galler i Ätran. De nådde aldrig de jungfruliga och mytomspunna lekområdena i Sargassohavet dit de var på väg.
Fiskerikonsulent Gösta Edman beräknade att ca 20% av Ätrans ålar vandrade på våren och ca 80% av ålarna vandrade på hösten. Dessa ålar har ett gemensamt ärende; att vandra till Sargassohavet för att leka och föra släktet vidare. Varje enskild ålhona är bärare av fler än en miljon romkorn som skulle blivit nya ålyngel vid leken i Sargassohavet. Denna äggleverans stoppades nu av vattenkraften i Ätran.
På 1900-talet var nattskiftet särskilt eftertraktat bland kraftverkens anställda i Ätran. Då kunde de göra en god extra förtjänst genom att ta hand om nattens ålar som samlats på kraftverkens galler. Fångsten togs om hand för eget bruk eller såldes till stadens fiskhandlare.
Länsstyrelsen har tillsyn över kraftbolagens verksamhet och även över ålfisket. Ålfiskarna övervakas nitiskt bl.a. med hjälp av modern drönarteknik. Varje förvaltningsplan för ål skall enligt Ålförordningen innehålla åtgärder för att uppnå, övervaka och kontrollera att den antropogena mortaliteten (= döden i kraftverken) minskar. Ålförordningen gäller som svensk lag.
Länsstyrelsen i Halland har dock “pausat” Ålförordningen och tillsynen av kraftverken i Ätran i väntan på kommande omprövning i den s.k. NAP:en. Men det är en klen tröst för alla ålar som nu omkommer. Det hjälper föga för ålen att vara “rödlistad” och “akut hotad” när de i praktiken är ett “fritt villebråd”.
Vid Ätrafors filmade SVT:s Uppdrag Granskning döda ålar. Kraftbolaget säger sig ha infört en “säker” lösning för insamling av vandrande lekål i gallerburar innan intaget till kraftverket. Vid Naturnytts besök lördagen den 13 april var flyktöppningarna öppna och utan insamlingsburar. Det innebär att vandrande ålar nu tvingas genom kraftverkets turbiner där merparten omkommer direkt eller skadas (knäckt ryggrad) och sedan spolas ut nedanför kraftverket.
2024-04-13 Den omtalade ålslakten i Ätran fortsätter……. lördagen den 13 april 2024 blev ännu en “otursdag” för dessa ålar med vårkänslor.
2024-04-06Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål är direkt bindande och gäller i alla medlemsländer. Den blir en del av den nationella lagstiftningen genom sitt ikraftträdande. EU-förordningar gäller i alla medlemsländer och skall tillämpas i sin helhet oberoende av nationell lagstiftning.
EU-förordningar är bindande rättsakter och om ett medlemslands nationella bestämmelser strider mot en gällande EU-förordning är det EU-förordningen som gäller. EU-rätt, exempelvis en förordning, går således före svensk rätt. Länder som inte följer EU-lagarna kan hamna i EU-domstolen.
Ålförordningens Artikel 2 punkt 4 säger att varje land skall minska dödligheten så att minst 4 av 10 blankålar kan ta sig ut i havet, i förhållande till den utvandring som skulle ha funnits om inte vattenkraft, fiske och andra mänskliga faktorer hade hindrat beståndet. Enligt punkt 7 skall varje förvaltningsplan för ål innehålla åtgärder för att uppnå, övervaka och kontrollera det mål som anges i punkt 4.
Hur tillämpas då Ålförordningen i Sverige? I Sverige finns över 2000 vattenkraftverk. Sverige klassar de större verken som KMV, kraftigt modifierade vatten. Det innebär att dessa dammar och kraftverk stängs för vandringsfisken och ålen. Sverige lever inte upp till ålförordningen.
“Ålplan Ätran” befriar kraftboagen i Ätran från skyldigheten att ha fria vandringsvägar för blankål förbi kraftverken. Svenska kraftverk saknar i regel flyktvägar för blankål vilket innebär att den lagstadgade Ålförordningen inte följs.
I exempelvis Ätran har man ersatt Ålförordningen med ”Ålplan Ätran”. Det innebär att kraftbolagen köper ålyngel från England och Frankrike och omflyttar dessa till lämpliga sjöar och uppväxtområden uppströms kraftverken. Svenska myndigheter tillåter fiske uppströms tredje kraftverket med motiveringen att ålarna ändå inte kan ta sig levande förbi alla kraftverkens galler och turbiner på vägen!
Bolagen är befriade från ålyngelledare i Ätran eftersom de köper och omplacerar ålyngel från England. Länsstyrelsen i Halland har dessutom prioriterat bort tillsynen på kraftverken i väntan på den nationella miljöprövningen som svenska regeringen har pausat. Detta strider mot ålförordningen Artikel 2 punkt 7.
Professor Kim Aaerestrup vid DTU i Köpenhamn räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen låg på 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Enligt Kim Aaerestrups uppskattning bör Sverige ha haft 30 till 40 gånger större ålproduktion än Danmark. Källa: SVT Uppdragsålen Uppdrag Granskning.
Energiforsk skriver på sin hemsida att målet för “Krafttag Ål” och vattenkraftbolagens Trap &Transport av blankål förbi anläggningarna för 2023 är 150 000 ålar eller ca 150 ton vilket är långt ifrån Ålförordningens krav på att minst 40 % av tidigare produktion av blankål skall nå havet.
Det är helt uppenbart att Sverige inte följer den lagstadgade EU rätt som har implementerats i Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Sveriges agerande för att stänga merparten av ålens inlandshabitat strider mot gällande EU-rätt och nationell lag.
Sverige försöker dessutom att klassa värdefulla vatten (ex N2000) och vatten med stora och små vattenkraftverk som KMV vilket inte är kompatibelt med åldirektivet. För att kunna rädda 4 av 10 ålar och andra hotade vandringsfiskar är det ganska självklart att fiskarna behöver fria vandringsvägar både uppströms och nedströms till sina uppväxt- och reproduktionsområden. Utan ålyngel ingen ål. Sverige följer inte lagstadgad EU-rätt sedan åldirektivet infördes 2007.
Enligt förvaltningsplanen för ål skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten hos ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Det är nu 17 år sedan ålförordningens införande. Frågan är hur Sverige och EU tolkar begreppet “snarast”.
“Ålplan Ätran” tillåter att alla naturligt invandrande ålyngel stoppas vid kraftverkens dammar.
2024-03-29 Våren är här och vi besöker som brukligt Trandansen vid Hornborgarsjön. Ett skådespel utöver det vanliga.
Upplevelsen är ett myller av vingar, ben, halsar och fjädrar som virvlar runt i trandansen. Och inte minst en imponerande ljudnivå av trumpetande tranor. Tillresta ornitologer kommer från när och fjärran för att ta del av upplevelsen och fira in vårens ankomst.
Merparten av tranorna är “anonyma” men några av tranorna är individmärkta med en unik kombination av färgringar. Tranan från Orkla har nu blivit vår egen “kelgris”. Hon har den unika ringkombinationen röd/röd/svart – gul/vit/svart och märktes och infångades för hand av Ola Nordsteie från Stavanger ringmärkningscentral 2010-07-17.
Förra året 2023-04-03 var det 9800 tranor vid vårt besök på Trandansen vid Hornborgasjön. Då spanade vi in “vår” trana från Orkla i Norge. Hon hade då flugit 15 gånger den långa vägen från Norge till Marne i Frankrike där hon brukar övervintra.
Vid årets besök den 27 mars var det 13 800 tranor på fälten vid Hornborgasjön. Efter en stunds spanande hittade vi återigen “Tranan från Orkla”. Tala om att hitta den berömda “nålen i höstacken”. Det var bara att lyfta på hatten och välkomna resenären till Norden.
2024-03-21 Måndag den 1 april är det tio år sedan Kung Carl XVI Gustaf invigde Hertingforsen. Det sammanfaller med årets Laxpremiär i Ätran.
– Projektet är inte bara viktigt för Falkenberg utan för länet, landet och internationellt sade landshövding Lena Sommestad på sin första dag som landshövding i Halland.
– Det här är en dröm för förvaltande myndigheter. Vill man miljöanpassa kraftverk, då kan man åka till Hertings kraftverk i Falkenberg och ta intryck, sade professor Olle Calles från Karlstads Universitet om projektet.
Länsstyrelsen i Halland utvärderar i sitt meddelande 2018:18 projektets socioekonomiska värden. Nettonuvärdet av projektet skattas till 65,3 miljoner kronor. Då är projektets kostnader av utrivningen, byggnadsarbetet, installation av galler samt kraftförlusten inberäknad. En central avgränsning är att det endast är värden som uppstår i direkt anslutning till projektområdet som inkluderas. “Detta innebär sannolikt en väsentlig underskattning av projektets totala värde och nytta” skriver Länsstyrelsen.
Kungens invigningstal var “För Sverige i tiden” och inspirerar till den snart förestående miljöprövningen av vattenkraften i Ätran som skall förses med modern lagstiftning som tar hänsyn till våra vattens miljövärden.
Vi citerar Kungens slutord vid invigningen för 10 år sedan:
“Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske.”
“Jag vill önska lycka till med fisket och förklarar härmed Hertingforsen invigd!”
2024-03-21 Vattenkraften i Ätran skall nu miljöprövas. Vad innebär det för Falkenbergs kommun och för Ätrans Laxfiske?
Länsstyrelsen i Halland har sänt ut en remiss (Dnr 531-2389-2022) där berörda kan framföra sina synpunkter. Remissen har bl.a. sänts till Falkenbergs kommun, Falkenberg Energi AB och Ätrans nedre fiskevårdsområde. Inga av dessa organisationer har känt sig berörda och svarat på Länsstyrelsens remiss.
Svenljunga kommun, Marks kommun, Svensk Vattenkraftförening, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät är exempel på organisationer som känt sig berörda och svarat på vad som är viktiga fakta vid förnyad miljöprövning av vattenkraften i Ätran.
I “Hållbarometern” på kommunens egen hemsida kan du läsa hur Falkenbergs kommun mår när det gäller miljömålen. “Många av de naturtyper som hyser hotade arter i Falkenberg har små och fragmenterade utbredningar vilket försvårar deras överlevnad och minskar den genetiska variationen”. “Det är nödvändigt att öka takten i arbetet med att skydda vattenmiljöer för att vi ska nå både nationella mål och internationella åtaganden”.
Nuläget i Ätran är att Uniper korttidsreglerar flödet i Ätran vid Ätrafors kraftverk. Elen betalas bäst dagtid medan betalningen är sämre nattetid och helger. Följden blir stora variationer i flödet timma för timma där variationen kan vara så stor som mellan 11 kbm/s till över 70 kbm/s.
Hertings kraftverk kan använda max 40 kbm/s och Hertingforsen skall ha ett minsta flöde på 11 kbm/s vilket totalt blir 51 kbm/s. Detta innebär att Herting måste “spilla” överskottsvatten (>51 kbm/s) i forsen samt att ingen energi kan tillverkas när Ätrafors kör närmare 11 kbm/s. Uniper gör motsvarande vinster och Hertings kraftverk motsvarande ekonomiska förluster.
Den stora förloraren är dock Ätrans ekosystem. Det beräknas omkomma 34 500 smolt årligen på grund av Unipers korttidsreglering vid Ätrafors. Man behöver inte särskild kunskap för att inse vad detta betyder för Ätrans laxfiske och för fiskevårdsområdets arbete för ätranlaxen.
Hertings kraftverk har sedan 2013 löst frågan med fri ålvandring både uppströms och nedströms kraftverket. Trots detta debiterar Ålplan Ätran fortfarande 2024 kommunen som under tio år betalat över 60 000 kronor till Ålplan Ätran för att kommunen skall befrias från en skyldighet som de inte längre har. Och pengarna går till att köpa vilda ålyngel som omflyttas från Europa till en säker död i Ätrans övriga kraftverk.
Högvadsån är liksom Ätran en viktig del av laxens barnkammare. Kraftverken vid Älvsered har tillstånd att stänga av flödet i Högvadsån. Laxens lekbottnar nedströms torrläggs. Effekten märks vid torrperioder ända ned till Köinge. Dessa kraftverk ingår i miljöprövningen.
Korttidsregleringen innebär dessutom ökad stranderosion och ökad sedimenttransport. Det torde inte vara obekant att Falkenbergs kommun haft stora bekymmer med strändernas stabilitet i Falkenberg bl.a. vid vårdcentralen. Stora summor har lagts på stenläggning och stabilisering av Ätrans stränder.
Det torde inte heller vara obekant att Falkenbergs kommun lagt ut mångmiljonbelopp för att muddra Falkenbergs hamn från stora mängder sediment som transporterats med vattnet från områden nedströms Ätrafors.
Unipers korttidsreglering försvårar också för FEAB att hålla ett lagstadgat flöde på 11 kbm/s i Hertingforsen. Vid flera tillfällen har forsen torrlagts och 2016 gick det endast 3,8 kbm/s i forsen. Detta orsakade dödlighet hos laxynglen i forsen. Läs mer här.
Falkenbergs kommun behöver engagera sig för miljöprövningen av Ätrans vattendomar. Annars blir det svårt att nå miljömålen om god biologisk mångfald i Ätran. FEAB och Falkenbergs Laxfiske mister viktiga intäkter från energi- och laxproduktion. Kommunens kostnader för mark och hamnarbeten fortsätter att öka.
Det är hög tid för kommunen att värdera Ätrans betydelse för ekonomi, ekologi och ekoturism. Det är hög tid att förbereda firandet av 10-årsjubileet för Kung Carl XVI Gustaf:s invigning av Hertingforsen 2014-04-01. Kungens avslutande ord vid invigningen är dessutom en vägledning inför kommande miljöprövning av vattenkraften.
“Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske. Jag vill önska lycka till med fisket och förklarar härmed Hertingforsen invigd!”
2024-03-19 Regeringen pausar miljöprövningen av vattenkraften ännu en gång. Laxens och ålens vandringar kan man däremot inte pausa, de är ett årligen återkommande naturfenomen.
Med hänvisning till det allvarliga läget för elsystemet beslutade regeringen i januari 2023 att omprövningen skulle pausas i tolv månader och omprövningssystemet ses över. I december 2023 förlängdes detta med ytterligare två månader, till den 1 april 2024.
Regeringen går den 15 mars ut med ett pressmeddelande som föreslår att ännu en gång flytta fram ansökningsdatumet med ytterligare två månader till 1 juni 2024 för de aktörer som ska lämna in sina NAP-ansökningar senast den 1 april 2024.
Regeringen kommer enligt pressmeddelandet att vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Inom Regeringskansliet pågår därför beredning av förslag till ett antal åtgärder. Målsättningen är att dessa åtgärder ska beslutas före den 1 juni. Om så ej sker kommer pausen att förlängas ytterligare. Bland annat har Svenska kraftnät gjort en kartläggning av vilka konsekvenser prövningen av moderna miljövillkor kan få för elsystemet och vattenkraftbranschen.
Regeringen nämner inget om de positiva effekter som en modern miljöprövning av vattenkraften får för att säkerställa vattendragens viktiga produktion av vandringsfiskar som ål, lax, havsöring, havsnejonöga m.fl. hotade arter. Regeringens beslut om paus av miljöprövning för att ensidigt tillgodose vattenkraftens intressen, utan att bedöma konsekvenserna för den biologiska mångfalden, är i strid mot Sveriges antagna miljömål liksom vattendirektivet, art- och habitatdirektivet och ålförordningen. Sverige riskerar böter för att inte följa den gemensamma EU lagstiftningen.
I Sverige dör årligen hundratusentals blankålar i vattenkraftens turbiner och miljontals ålyngel förhindras att nå sina uppväxtområden, vilket bl.a. visats i SVT: s program Uppdrag granskning om “Den hotade ålen”. Hertingprojektet visar att det med moderna lösningar och bästa teknik går att lindra vattenkraftens förödande miljöeffekter.
Korttidsreglering orsakar en årlig förlust av tiotusentals laxar inom Ätrans N2000-område. Denna produktion av en hållbar, förnybar naturresurs sätts på spel när moderna miljöåtgärder pausas gång på gång och uteblir i våra svenska vatten.
Regeringen borde använda de framtagna värden som Finlands Jord- och skogsbruksminiserie lagstadgar (Finlex 614/2019) för vandringsfisken. En ål värderas till 3510 euro, en lax till 7510 euro och en havsöring till 3250 euro. Dessa ekonomiska termer är kanske lättare att förstå än att den biologiska mångfalden är nödvändig för naturens hållbara produktion av naturnyttor och därmed människans långsiktiga överlevnad.
2024-03-18 De första Ätranlaxarna har passerat fiskkameran vid Herting.
En blank nystigen Ätranlax på 110 cm passerade den nya kameran vid Hertingforsen. Klicka här för att se videon.
Två timmar senare följdes laxen av ytterligare en på 95 cm. Det verkar vara ett stiligt par som skall sörja för fortplantningen till hösten. Länsstyrelsen arbetar med underlaget till nya vattendomar som skall ta bättre miljöhänsyn så att avkomman får en fin uppväxtmiljö utan påverkan av förödande korttidsreglering.
Den nya kameran ger klara och fina bilder. Vi hoppas att den nya kameran skall ge besökarna mycket nöje. Och vad fint att de vandrande fiskarna nu åter dokumenteras vid Herting.
Hertingforsen firar i år 10 årsjubileum då kung Carl XVI Gustaf invigde den nyöppnade forsen på fiskepremiären den 1 april 2014! Jubileét inträffar om endast två veckor på laxfiskepremiären i Ätran.
Tio år med fria vandringsvägar har betytt mycket för laxuppvandringen i Ätran. Tidigare stoppades ca 60 % av laxen och 100% av havnejonögon och ål på sin lekvandring.
2024-03-06 Staten har sedan 1978 finansierat kalkning av sjöar och vattendrag. Nu stryper staten anslagen till kalkning och offrar den biologiska mångfalden i tusentals svenska vatten. Det som byggs upp under mer än 50 års miljöinsatser raseras nu i snabb takt.I strid mot nyligen gjorda överenskommelser (COOP 15) för miljön.
Kalkningen är en effektiv miljöåtgärd för att motverka försurning orsakad av skogsavverkning och utsläpp av försurande ämnen. Kalkning, enskild avloppsrening, kommunal rening, industriell rening, restaurering och biotopvård har gjorts av samhället med miljardinsatser. Indragna anslag till kalkning av sjöar och vattendrag är en kontraproduktiv åtgärd som inte tar hänsyn till tidigare åtgärder.
Enligt åtgärdsplanerna ska länsstyrelserna ange behovet av kalkning till Havs- och vattenmyndigheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland påtalar att behovet nu är större än bidraget men regeringen har redan beslutat att strypa kalkanslagen. 2023 var anslaget 172 miljoner kr, men de senaste årens kraftiga prisökningar på kalk resulterade i att kalkningen ändå minskade från 14 300 ton till 11 600 ton. 2024 är anslaget 160 miljoner kr. För Västra Götalands del innebär det en minskning på drygt 1,7 miljoner jämfört med 2023. Länsstyrelsen aviserar att ett större antal tidigare kalkade sjöar nu blir utan kalk.
Neddragningen bryter mot EU:s vattendirektiv som säger att man inte får vidta åtgärder som försämrar vattenkvalitén. Men är politikerna som tar besluten medvetna om att de bryter mot EU:s gemensamma lagar och vad det får för konsekvenser här i Sverige?
Sjöarna i Västra Götaland beräknas få 1000 ton mindre kalk 2024.
Halland har 1094 sjöar. 245 av dessa sjöar kalkas, vilket innebär att många sura sjöar kvarstår. Falkenbergs kommun har tidigare fått EU-bidrag för att kalka sura sjöar och rädda akut hotad ål.
Dagens skogsbruk förvärrar försurningssituationen samtidigt som sjökalkningen minskar.
Halten av oorganiskt aluminium i vattendragen ökar när pH-värdet sjunker. Aluminiumet är mycket giftigt för levande organismer.
Kvicksilverhalten i gädda ökar vilket är en fara för gravida kvinnor och barns hälsa. Storlom och fiskgjuse fångar fisk med högre innehåll av kvicksilver och reproduktionen skadas.
Fiskarnas hälsa påverkas. Mörtens reproduktion uteblir. Abborren får ”puckelrygg” orsakat av deformerade ryggkotor. Det innebär ett stort lidande för fiskarna samtidigt som de blir färre.
Ålynglens uppväxt påverkas negativt. Ålen är redan nu akut hotad av vattenkraften. Ytterligare försurningspåverkan blir kritisk i ett akut skede för Sveriges bidrag till Europas ålbestånd.
Fiskevårdsföreningarnas arbete undergrävs. Fisketurismen minskar liksom antalet stugnätter och försålda fiskekort. Detta slår hårt mot en levande landsbygd. Hur väljs drabbade områden ut?
Beslutande politiker skrev nyligen på en överenskommelse i Montreal (COOP 15) om att Sverige tillsammans med andra länder skall restaurera 30% av alla förstörda ekosystem (inkl. inlandsvatten) till år 2030. Försurade svenska sjöar är ett exempel på detta. Det ökar inte trovärdigheten att Sverige handlar i strid mot nyligen gjorda överenskommelser.
Beslutande politiker och personer borde få en ”snabbutbildning” i försurningens orsaker och konsekvenser. Då skulle man se det som självklart att underhålla de investeringar som görs i Sveriges sjöar. Sjöarnas biologiska mångfald är en investering i en levande landsbygd och Sveriges framtid. Varje satsad krona för biologisk mångfald ger 8 gånger insatsen. Källa: Europaparlamentet.
Försurningsskadad abborre med “puckelrygg”. Ryggkotorna är deformerade och tusentals fiskar lider av försurningsskador i okalkade sjöar. Källa:IVL
2024-02-28 Parlamentet har antagit den första EU-lagen som återställer skadade ekosystem i hela EU.
Falkenbergs kommun var tidigt ute och restaurerade för 10 år sedan den då torrlagda Hertingforsen. Drygt 40 miljoner kronor satsades och vandringsfisken fick fria vandringsvägar och habitatet för tiotusentals laxyngel restaurerades. Naturen svarade snabbt på åtgärderna och resultatet blev gott. Länsstyrelsen beräknade att nettonuvärdet för åtgärderna enbart i Falkenberg gav ett plus på 65,3 miljoner kronor när kostnaderna avräknats.
Enligt kommissionen ger den nya lagen betydande ekonomiska fördelar: Varje investerad euro ska kunna ge minst 8 euro tillbaka. Parlamentet menar att det är Natura 2000-områdena som EU-länderna bör prioritera fram till 2030. Europas N2000 områden ger ekosystemtjänster till ett värde av EUR €200–300 billion per year. Läs mer här.
Europas floder och åar innehåller över en miljon hinder som byggts av människor, till exempel dammar och fördämningar. Syftet med den nya lagen är att få bort många av de befintliga hindren så att de system där de ingår blir mer sammanhängande. Medlemsländerna måste nu enligt lagen återställa minst 25 000 km vattendrag till fritt flödande vattendrag.
Sverige är ett EU-land som har en mångfald av vattendrag med över 10 000 dammar och vandringshinder. Ätran på svenska västkusten har en unik natur som dessutom EU har antagit i sitt nätverk av N2000 områden med SCI status. (Sites of Community Importance). Restaurering skall nu prioriteras i dessa områden.
Den första EU-lagen som skall återställa skadade ekosystem i hela EU sammanfaller nu med ny svensk lagstiftning i den nationella planen (NAP) som under 20 år skall miljöpröva alla dammar i den svenska vattenkraften. Kraftbolagen skall till 2024-09-01 ha inlämnat uppgifter som skall ligga till grund för miljöprövning av Ätrans N2000 område.
Hertingforsen i Ätran miljöprövades redan 2012 och då öppnades 22 km fria vandringsvägar för ål, lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga m.fl. arter från Herting till dammen vid Ätrafors. Nu finns möjligheten att öppna ytterligare 40 km stängda vandringsvägar i Ätran från Ätrafors till Skåpanäs forsar. Yngeredsforsen, Bällforsen och Skogsforsen har tystnat men är viktiga habitat för laxen som skall skyddas enligt N2000 med art- och habitatdirektivet.
Överenskommelsen med medlemsländerna antogs 2024-02-27 med 329 röster för, 275 röster emot och 24 nedlagda röster. Den måste nu också antas av rådet. Därefter kan den offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.
Tisdagen den 27 februari 2024 sände EU ett pressmeddelande om en ny lag som skall bevara och restaurera den biologiska mångfalden i Europas länder. Läs pressmeddelandethär.
Enligt lagen om restaurering av natur ska den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen förbättras. Reglerna kommer i synnerhet att återställa och öka populationerna av
gräsmarksfjärilar
jordbrukslandskapets fåglar
EU noterar att ca 30% av gräsmarksfjärilarna har försvunnit sedan 1991, läs mer här.
Bilderna ovan är från Montessoriängen i Vessigebro , Falkenbergs kommun, Sverige. Här vilar vaktel med sina kycklingar. Här födosöker gröngöling och göktyta i tuvmyrornas bon. Gladan spanar efter sorkar och nattetid har kattugglan dukat bord.
Montessoriängen har enligt historiska kartor en kontinuitet sedan 1700-talet. Insektslivet med steklar, bin, humlor, blombockar och gräsfjärilar är därför unikt. Artportalen med artdatabanken drivs av Statens Lantbruksuniversitet och visar förekomsten av rödlistade arter på Montessoriängen. Över 160 noteringar av rödlistade och hotade arter finns i detta begränsade område.
Falkenbergs kommun har därför fått LONA bidrag för att inventera och sköta detta unika område. Vägsamfällighetsföreningen sköter sedan flera år det blomrika området genom regelbunden bränning.
Kommunen har i tidigare planer redovisat detta område som naturmark som inte får bebyggas. Nu har kommunen nyligen ändrat planerna så att området får bebyggas.
Resurser läggs nu på geotekniska undersökningar för att förbereda planering av byggnation. Firma AFRY har i veckan tagit ut borrkärnor från ängsmarken i detta skredriskbenägna naturområde.
EU:s lagar för att skydda unik natur med gräsmarksfjärilar har en bit att färdas till Falkenberg. Men de gemensamma lagarna skall tillämpas även om inte alla svenska delegater röstar för den biologiska mångfalden.
