Alla inlägg av ingemar

Avvikande lax i ätran

2019-05-02 Främmande laxar noterades 2017 i Ätran. Därför kollas nu bilderna i fiskräknaren vid Herting extra noga.

Laxarna i Ätran räknas dels vid Herting i Falkenberg och dels vid Nydala. Hittills i år har 69 laxar registrerats av kameran i Falkenberg (Källa: www.fiskdata.se)

Vid Nydala kvarn har man hittills registrerat 29 laxar i fällan. Kanske varannan lax hoppar upp själv i fallet. Detta indikerar att alla uppvandrande laxar inte räknats vid Herting. Dels kan det vara så att laxar hoppar oräknade över ledarmarna och dels var man sen med att montera fällan och laxar vandrade oräknade upp i Ätran.

Nydala håller noggrann koll på vad som händer och ringde mig om en filmad lax vid Herting som var en 95 cm lång blanklax. Laxen hade ett avvikande utseende från vad som är en “normal” Ätranlax.

Tankarna går till silverlax eller hundlax på denna avvikande individ. Storleken på hundlax brukar vara mindre då dessa oftast vandrar tillbaka efter ett år i havet och då har en mindre storlek. Odlade laxar kan också vara “deformerade” och ha ett avvikande utseende. Om denna spetsnosiga lax fångas i Nydala får vi klarhet i dess arttillhörighet.

Vi får annars vänta till experterna kollat originalfilmen från fiskräknaren vid Herting. Vi väntar nu på första havsnejonögat, majfiskar och andra spännande besök från Ätrans 35 olika fiskarter!

PS Experterna på Fiskevårdsteknik som kollar bilderna från kameran bedömer fisken till en vanlig atlantlax. DS

De som sköter fiskräknaren vid Herting gör ett värdefullt och gediget jobb. Kraftbolaget FEAB kollar driften på plats och rengör utrustning mm med jämna mellanrum. Fiskevårdsteknik utvärderar och räknar varje enskild fisk som filmas. Det är ett viktigt jobb som läggs ned för att öka kunskapen om Ätrans vandrande fiskar.

För att ytterligare öka precisionen i dessa mätningar skulle man kunna undersöka hur många laxfiskar som vid olika flöden passerar över överfallsarmarna utan att bli filmade i kameran. Man skulle också kunna undersöka om havsnejonögon kan passera mellan gallren vid sidan om fiskräknaren.

Ätran är vår enda “Indexälv” på västkusten och resultaten ligger till grund för förvaltningen av Sveriges Atlantaxbestånd, därför är det viktigt att ha full koll på fiskvandringen i Ätran.

Ätran undersöks

2019-04-28 Studenter från Karlstads Universitet får i dagarna utbildning i hur man märker och spårar lax i Ätran vid Falkenberg.

Tack vare docent Olle Calles och hans studenter från Karlstads Universitet har vi god kunskap om vandringsfisken i Ätran. Universitetet har under åren sammanställt ett antal forskningsrapporter och avhandlingar som handlar om Ätrans fiskbestånd. Ätran är en av Sveriges mest väl undersökta laxälvar.

2019-04-28 Docent Olle Calles är på besök vid Hertingforsens smolt- och besefälla, med sina studenter från Karlstads Universitet.

-Ätran är perfekt som studieobjekt och här kan vi visa studenterna effekterna av ett antal positiva åtgärder som gjorts för att värna om våra vandringsfiskar som lax, havsöring, ål, nejonögon och majfisk.
– Tillgången på vandringsfisk är god och i dag är det märkning av vandrande laxsmolt som gäller, säger docent Olle Calles. 150 utvandrande smolt var dagens fångst i smolt- besefällan vid kraftverket. Dessa försågs med PITTAG- märkning (Passive Integrated Transponder) där varje enskild fisk kan spåras och identifieras. Fångstryssjor fanns utplacerade men i dag var det ingen fångst av ex. lekvandrande havsnejonögon.

Studenterna och forskarna kom bl.a. från Uppsala, Karlstad, Lund och Sydafrika. Ätran har tidigare varit med i ett antal arrangemang för World Fish Migration Day. 2019 är det Laxens År och Ätran tilldrar sig ett stort nationellt och internationellt intresse. Närmast på agendan för Ätran står guidningar för Föreningen Norden och Stiftelsen Östersjölaxen.

Denna regniga dag hade det varit perfekt om forskarna kunnat erbjudas en modern forskningsstation, ett Laxens Hus, för sina aktiviteter. Ätran är ett av Sveriges viktigaste kunskapscentrum för laxen. Falkenbergs Energi ställde dock välvilligt upp med ett av sina förrådshus som regnskydd vid gamla kraftverket, byggt 1903.

svensk ålförvaltning ett spel för gallerierna

2019-04-25 HaV går i dag ut med ett pressmeddelande att man föreslår fortsatt fiskestopp för att rädda den akut hotade ålen.

– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året säger HaV:s utredare. -Vi föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske. Detta då fisket efter ål på västkusten sedan tidigare är förbjudet. Läs hela pressmeddelandet här.

Detta agerande är verkligen ett spel för gallerierna då det inte är ålfisket som är huvudorsaken till att ålen är akut hotad. Ålynglen kommer till våra åar på västkusten där de av kraftbolagens dammar hindras att vandra vidare till sina uppväxtområden.

Ätraforsdammen hösten 2018, ålyngel hindras med 100% effektivitet att nå sina uppväxtområden i uppströms belägna sjöar som Fegen, Åsunden, Sämsjön m.fl.

Kraftbolagen köper då som kompensation ålyngel från England och sätter ut i sjöarna för man får fortfarande fiska ål uppströms tredje vandringshindret och fiskerättsägarna luras att tro att det finns naturligt vandrande ål. När de engelska ålynglen är könsmogna och efter 15-20 år skall vandra till Sargassohavet för att leka har kraftbolagen spärrat vägen! I stort sett alla ålar dör gallerdöden eller turbindöden! Ett spel för gallerierna!

Gallerdöden vid kraftverken i Ätran är som störst vid ålens vandringsperioder vår och höst. Artikelbilden är från gallerdöden vid Yngeredsfors kraftverk våren 2019 och man ser tydligt att den pinsamt gallerdödade ålen blivit randig som en sebra. Vandringen är väderberoende och i år var vårvandringen särskilt omfattande efter förra höstens torka. Unipers städbolag ENO hade många döda ålar att ta hand om. HaV föreslår nu fiskeförbud mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020. Den största höstvandringen av ål inträffar normalt före den 1 november och den största vårvandringen efter den 31 januari.

Men kraftbolaget Uniper, som verkligen ger alla ålar i Ätran en kvalfull gallerdöd har “License to kill” hela året! De dödar all ål i Ätrans vattensystem trots givna löften att de endast skall döda 60% av ålen! Detta är ett spel för gallerierna med ålen som förlorare! Kraftbolagen som dödat Ätrans ålar det senaste århundradet måste snarast ta en liten del av sina vinster och införa rätt åtgärder. Vilken rätt har vi i Sverige att förvalta vår gemensamma ålresurs på detta pinsamma sätt? Läs mer om Ålvandring i Ätran 2019 här.

Smolten vandrar

2019-04-22 Vattentemperaturen ökar och Laxsmolten vandrar ut från Högvadsån. De två senaste dagarna har ca 50 smolt dagligen vandrat ut förbi Nydala och märkts av Berit och Sven-Erik.
2019-04-22 Mager laxsmolt som vandrar ut från Ätran mot Färöarna. Dessa parasitangripna fiskar med kraftiga hudskador är dåligt rustade för den långa färden till sina uppväxtområden.
2019-04-22 Ryggfena och bröstfenor är ofta hårt angripna av laxdjävulen Gyrodactylus Salaris. Parasiten minskar sommar och vinter men blommar upp under vår och höst när vattentemperaturen passerar maskens trivseltemperatur (8-10 grader).

Gårdagens laxsmolt var tyvärr ganska hårt ansatta av laxparasiten. Vi håller tummarna för att smolten klarar omställningen från sötvatten till saltvatten och sin farofyllda resa. På 1980-talet, före det att Gyrodactylus inplanterades i Ätran, visade Edmans märkningar en återfångst av Ätranlaxen på 10-15%. Därefter har återfångsterna från Nydala minskat drastiskt .

Källa: Degerman & Sers 2014/28

Laxparasiten Gyrodactylus

2019-04-14 Smoltens dag hölls vid Nydala kvarn i går eftersom det är laxens år 2019. Förvaltningen av Ätranlaxen uppmärksammas.
2019-04-13 Laxsmolt med infekterad ryggfena. Parasiten är endast millimeterstor och är svår att fotografera på levande fisk men man kan ana de ljusare parasiterna som fäster med hakar och äter av laxens skyddande slemskikt.

Elektronmikroskopiskt foto av laxparasiten, som är en hakmask som fäster på laxyngel och äter av slemskiktet. (se grop). I Högvadsån har analyserats laxyngel med över 1700 maskar per fisk.

Laxyngel och smolt infekteras i sötvatten, parasiten kan inte leva i Atlantens salta vatten. Infekterade fiskar får nedsatt kondition och blir försvagade. Årsyngel infekteras och överlevnaden till laxens andra år reduceras med 80-90%. Detta rapporterades 1997 från Högvadsån av Malmberg, Carlstrand och Alenäs. Läs mer här. Påverkan var stor i Högvadsåns huvudfåra men mindre i Fageredsån då parasiten missgynnas av surt och humöst vatten.

Ätranlaxens överlevnad i havet har minskat från 10-15% till 1-2% från Edmans märkningar på 1980-talet till Nydalas märkningar på 2000-talet. Skillnaden är kanske större än så då Nydala inte märker de mest utmärglade smolten. Detta urval behövde man inte göra på Edmans tid då smolten var i bättre kondition trots betydligt tätare bestånd.

Laxparasiten planterades in med sjuk smolt från Lagans fiskodling då kraftverket skulle kompensera för reglering med att sätta ut 1200 smolt per år. En björntjänst. Parasitinfektionen upptäcktes 1991 av kommunekologen då orsaken till laxynglens försämrade överlevnad i Högvadsån undersöktes.

Det ligger nära till hands att anta att även havsöverlevnaden påverkas av parasiten. Förstört slemskikt gör att fiskens osmotiska omställning från sött till salt vatten försvåras. Predationen i havet ökar och den försvagade smolten får det tufft med sin långa vandring till Färöarna. Är dessutom födotillgången mindre är det inte konstigt att färre smolt återvänder än tidigare. Smolten i ingressen till denna artikel är fotograferad i går vid årets smoltutvandring. Den är slank och i dålig kondition för att ta sig den långa vägen till sina uppväxtområden norr om Färöarna.

Men laxen är otroligt anpassningsbar. Om vi dessutom öppnar de forna forsarna vid Ätrafors, Yngerdsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen för smoltproduktion så finns det gott hopp för vår unika Ätranlax. Länsstyrelsen föreslår att denna prövning görs snarast eller 2024 och inte 2039 som Energimyndigheten föreslår.

Laxsmoltens dag

2019-04-13 I dag firades Laxsmoltens dag vid Nydala kvarn i Köinge. Berit och Sven-Erik märkte smolt och Länsstyrelsen berättade om vad som är aktuellt under Laxens år 2019.

Evenemanget var välbesökt och ett 30-40 tal personer kom till Nydala för att titta på de vandrande Ätranlaxarna som nu lämnar Högvadsån och beger sig till sina uppväxområden i Atlanten vid Färöarna.

2019-04-13 Laxsmolt som i dag märktes vid Nydala, så att vi kan följa dess fortsatta öde på väg till Färöarna och se om och när denna individ återkommer till Nydala. Rekordet har en lax som Berit märkte som smolt och därefter återkom två gånger, som börling och som stor lax, till Nydala för att leka.

Hans Schibli från Länsstyrelsen berättade med kunskap och inlevelse om Laxens historia i Halland. Redan under slutet av 1940-talet började fiskerikonsulent Gösta Edman med elfisken i Hökabäcken ett stenkast från Nydala. Och 1954 startade registreringarna vid Nydala!

Kalkningen startades för ca 40 år sedan (1978) och detta var en milstolpe i laxens historia. Hertingprojektet genomfördes för 5 år sedan och det var ytterligare en milstolpe i laxhistorien.

Erika Axelsson, länsfiskekonsulent, tog vid och nämnde att vi i Ätran har Sveriges största vildlaxbestånd! Hon fortsatte att berätta om aktuella händelser som kommer att påverka laxen. Man befarar att puckellaxen kan återkomma i år. Omprövningen av vattenkraften i Ätran är föreslagen till 2032 men Länsstyrelsen kommer att föreslå en tidigareläggning för Ätran till 2024.

Vi får hoppas att omprövningen innebär att man tar hänsyn till att laxen får vatten i det torrlagda åfåran vid Ätrafors, då kan Ätrans reproduktion kanske bibehållas trots alla hot. Den vilda Ätranlaxen har en stark överlevnadsförmåga om vi ger den bra förutsättningar och förvaltar detta världsarv på bästa sätt.

Det var många barn och ungdomar vid Nydala och kollade in smolten, det är för deras skull vi måste bevara Sveriges nu starkaste vildlaxbestånd. Tack Nydala kvarn och Länsstyrelsen för en fin visning av Ätranlaxen!

2019-04-13 Berit märker laxsmolt och bokför på datorn. De yngre åskådarna tittar intresserat och blir förhoppningsvis laxens beskyddare i framtiden. Laxen i Högvadsån är unik i Sverige och behöver all hjälp den kan få!

Seminarium Rönne å

2019-04-10 I går arrangerade Klippans kommun, Sportfiskarna, Länsstyrelsen i Skåne samt Fiskeklubbarna i Klippan, Ängelholm och Helsingborg ett Seminarium om laxen i Rönne å.
Hans Bertil Sinclair – Kommunalråd (M) i Klippans kommun och Anders Karlsson regionchef Syd för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund hälsar välkomna till dagens seminarium

Ett 40-tal deltagare fick ta del av det innehållsrika programmet med en föreläsningsserie och en efterföljande paneldiskussion. Seminariet avslutades med ett fältbesök för att se praktisk fiskevård i Rönne å. Läs mer här.

Medverkande föredragshållare: Tord Andersson (Klippan kommun), Lukas Österling och Ivan Olsson (Länsstyrelsen i Skåne), Anders Karlsson, Christina Lindhagen, Mattias Falk (Sportfiskarna), Anders Eklöv (Eklövs fiske & Fiskevård), Ingemar Alenäs (Firma Ingemar Alenäs). Eventet ingår också i IYS International Year of the Salmon) Läs mer här.

Miljöstrateg Tord Andersson gav bakgrunden till restaureringen av Rönne å och informerade var man befinner sig i processen. Sportfiskarna gav en viktig information om det regelverk och den lagstiftning som finns på vägen till god ekologisk status i Rönne å. Anders Eklöv berättade om undersökningar som visar på alla fiskarter och de stora naturvärden som finns i Rönne å. Lukas Österling från Länsstyrelsen berättade om hur de stöttar detta unika projekt. Länsstyrelsen har redan påbörjat ett antal restaureringsåtgärder uppströms de tre kraftverk där kommunerna genom inlösen kommer att skapa fria vandringsvägar för havsvandrande lax, havsöring och ål.

Firma Ingemar Alenäs berättade om det lyckade Hertingprojektet i Ätran där kommunen fått ett mycket positivt gensvar på insatta åtgärder. Ekoturism, ekosystemtjänster, laxfiske, vatten- och naturvård samt fiskvandring är exempel på områden där vi fem år efter projektets genomförande ser tydliga resultat. Nettonuvärdet av Hertingprojektet har av Länsstyrelsen i Halland beräknats till 65,3 miljoner kronor.

2019-04-09 Lukas Österling berättar om Länsstyrelsens arbete uppströms Klippan för att restaurera hela avrinningsområdet (här vid natursköna Skärån vid Skäralid).

Länsstyrelsens arbete i Skåne, där man nu restaurerar uppströms områden för att ta emot den vandringsfisk som kommer att få fria vandringsvägar i Rönne å, är föredömligt! Ätran är ett gott exempel för Rönne å för att öppna fria vandringsvägar. Rönne å blir ett gott exempel för Ätran som också behöver arbeta med uppströms lekområden vid bl.a. Ätrafors för att ta emot de ca 2000 extra laxar som nu vandrar upp vid Herting!

2019-04-09 Skärån med omlöp som tillåter havsvandrande fisk att vandra vidare.

Laxodling på Västkusten

2019-04-03 Odling av 1 300 ton lax föreslås nu på Svenska Västkusten. Skall Maritima Odlingståget tillåtas köra över miljö- och naturvårdens intressen och föröda allt framgångsrikt restaureringsarbete som gjorts i våra älvar?

2019 är Laxens år. Förvaltningsplaner utarbetas för våra viktiga älvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas på omprövning av vattenkraften för att ge laxen fria vandringsvägar. Miljarder har med framgång satsats på miljö- och kalkningsåtgärder för laxen. Sveriges västkust har hittills varit fri från kasseodlingar av lax.

Svenska västkusten är mindre lämplig för kasseodling av lax bl.a. på grund av mindre vattendjup och risk för övergödning. Skall vi ändå begå samma misstag som norrmännen och föröda de vilda laxbestånden genom kasseodling?

Uppgifter från sökanden Maritima Odlingståget KB (MOKB) :
Ansökan om laxodling utanför Bua.
“Nu kommer vår ansökan om laxodling eftersom behovet inom laxindustrin i Halland är fullkomligt enormt och detta innebär också en ny näring för Halland som Länsstyrelsen liksom Varbergs kommun kommer att bli stolta över när de får se resultaten av odlingarna”.
“Ansökan avser tre odlingståg i område 4, 5 och 6. Varje Odlingståg producerar ca 432 ton lax. Odlingskassen har följande mått: L 16 m B 9 m och djup 10 m. Kassen har ca 20 kg lax per m³ strax innan slakt med en slaktvikt om ca 2 kg innebärande 10 laxar per m³”. Laxsmolt från odlad laganlax skall användas”.

Maritima Odlingståget skönmålar kasseodling av lax och försöker köra över miljöintressena utan en adekvat miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Halland har sänt ut förslaget på remiss. (Dnr. 621-8981-18). Detta är ett principiellt mycket viktigt beslut då det skulle bli västkustens första kasseodling av lax. Organisationer som värnar miljön i älvarna, Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna, Vattenråden etc. har undanhållits remissen medan ex. Sveriges Fiskares- och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisationer står på sändlistan. Enda kommunen som fått yttra sig är Varbergs kommun där odlingen är belägen trots att övergödning av havet är ett gemensamt problem och spridning av främmande laxfiskar skulle vara förödande för alla västkustens laxbestånd vars havsöverlevnad för närvarande minskar.

Enligt odlingsbranschen i Norge dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Det motsvarar 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. För att producera de 100 miljoner kilona förbrukades till foder ungefär 250 miljoner kilo annan fisk bl.a. makrill som då fiskats, trålats, pelleterats och transporterats till ingen nytta. Anledningen till denna stora dödlighet är bl.a. att för många laxar trängs ihop och stressas i kassarna. 10 fullvuxna laxar per kubikmeter som föreslås vid Bua är långt mer än laxens naturliga beteende och följden blir stress och allvarliga sjukdoms- och parasitangrepp (laxlus mm). Dessa brukar bekämpas med spolning av nervgift (cypermetrin) och vid resistens med inblandning av gift i fiskens foder. Fiskens fekalier (bajs) och oförbrukat foder går orenat rakt ut till havet och bidrar till övergödning.

Fiskodlingarna i Omnefjärden, Mjältösundet och Nätrafjärden längs Höga kusten ska avvecklas inom tre år. Det har Mark- och miljööverdomstolen beslutat. Domstolen ifrågasätter den teknik man använder med öppna kassar utan någon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier. Vattenråden för västkuståarna har åtgärdsprogram för övergödningen av havet. Stora resurser läggs på våtmarker och åtgärder inom industri och areella näringar. Ägare av enskilda avlopp kan behöva satsa upp till 100 000 kronor i ny reningsteknik för att rena några kilogram fosfor. Havsbaserad kasseodling av lax släpper orenat ut tonvis av näringsämnen.

Allvarligaste miljöpåverkan med havsbaserad kasseodling av Laganlax är dock spridning av sjukdomar till vilda lax- och öringbestånd samt den oundvikliga genetiska förorening som det skulle innebära för våra skyddsvärda atlantlaxbestånd i bl.a. Örekilsälven, Rolfsån och Ätran.

Laglig fångst av ål

2019-04-02 Vårvandringen av ål i Ätran är nu omfattande. Fiskeförbud av ål råder i Halland men vattenkraften har exklusiv “Licence to kill”. Denna rättighet skall enligt myndigheternas förslag omprövas först år 2038 i Ätran.

En trovärdig, anonym tillsynsman vid ett kraftverk någonstans i södra Sverige låter meddela: “Jag är just nu på plats vid kraftverket XX. Här ligger i dag ett dussin döda ålar, den största på ca 2 kg. Vårvandringen av ål har varit ovanligt riklig i år”.

Det visar sig att förhållandena i Ätran är likvärda när det gäller ålen. Den hydrologiska regimen under höst-vår är tydligen gynnsam för att “trigga” ålarnas vandring.

2019-04-01 Yngeredsfors kraftverk, vandrande fiskar.

Vi gör tre besök vid Ätrafors 30 mars till 1 april. Sammanlagt ser vi ca 15 döda ålar vid gallren. Kraftbolaget (EON, BÅKAB eller annan?) installerade för ett tiotal år sedan flyktöppningar i gallren. Till dessa kopplades burar där ålarna samlades upp och släpptes nedströms för fri vandring till havet. Nu under vårvandringen 2019 är dessa flyktöppningar stängda för ålen som därför fastnar och dör en plågsam död på gallren! Nuvarande kraftbolag (Uniper, Sydkraft Hydropower eller annat?) hyr firma ENO för att städa bort alla döda fiskar och ålar vid sina vattenkraftverk.

Statens Lantbruksuniversitet skriver att den Svenska ålfiskeplanen “gått i stå”. Läs mer här. Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet borde ålägga kraftbolagen och deras inhyrda “städpatrull” från ENO att dokumentera tid och antal för alla döda fiskar och ålar som fångas på kraftverksgallren. Dessa data vore mycket värdefulla för att ompröva kraftverken och för att få en förbättrad förvaltning av vår hotade ål. Myndigheternas förslag att permanenta dagens missförhållanden i Ätran i ytterligare 20 år är groteskt. Då blir vi med största sannolikhet den sista generationen som ser en ål i Ätran.

2019-04-01 Ätrafors kraftverk gallerrens notera enkilosålen.

Läs mer och se fler bilder:

Ambassadörer för Ätran

2019-04-01 Laxfiskepremiär i Ätran. Två fina ambassadörer för laxfisket fanns på plats denna soliga dag.
Laxfiskepremiären 2019-04-01 Ambassadör för fisket i Ätran.

Peter Scheffler intog laxfiskestugan där han visade sina alster i form av klassiska laxflugor och akvareller på “levande” fiskar av släktet Salmo. Peter kom direkt från den stora sportfiskemässan i Jönköping.

“- Mera engelsk än engelsmännen själva” är ett fint omdöme om Peter, och var passar hans konst bättre än i den klassiska laxälven Ätran. Man kan känna vingslagen från 1880-talet när Wilkinson och hans följe fångade över 2000 laxar på fluga i Ätran.

Vi sneglade upp mot “Dicksons pool” i Hertingforsen men den var inte uthyrd för dagen. Det skulle vara en ljuvlig syn att se Peter svinga sitt spö av splitcane i poolen.