1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Historiskt avtal skall rädda Sveriges natur

2022-12-21 188 länder inklusive Sverige samlades i Montreal och slöt i måndags kl. 03.32 ett historiskt avtal. Avtalet 30×30 innebär att 30% av alla naturmiljöer skall vara skyddade till år 2030, även i Sverige.

Avtalet innebär en historisk möjlighet att vända utvecklingen när nu över en miljon av jordens arter hotas av utrotning. Nuvarande förlust av biologisk mångfald är den största förlust som jorden skådat sedan förlusten av dinosaurierna.

Berör detta avtal verkligen Sverige? Är det inte bara regnskogar och savanner med bergsgorillor och elefanter som behöver skyddas? Vi kanske har levt i denna illusion men Sveriges natur förser oss med ekosystemtjänster som är livsavgörande för vår hälsa och överlevnad. Svenskt jordbruk, skogsbruk och fiske är exempel på dessa ekosystemtjänster som är beroende av biologisk mångfald.

Avtalet är omfattande och innehåller fyra övergripande huvudmål (A-D) samt 23 delmål. COP15: Nations Adopt Four Goals, 23 Targets for 2030 In Landmark UN Biodiversity Agreement | Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Ett av målen är ett effektivt bevarande och skötsel till år 2030 av minst 30% av världens landområden, inlandsvatten och havsområden med betoning på områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Sveriges naturskogar är ett exempel på biologisk mångfald där vi har långt kvar för att uppfylla avtalet. Vi ser inte bokskogen för barrig gran. Vi ser inte naturskogen för kala hyggen.

Ett annat mål är att vi skall restaurera minst 30% av påverkade landområden, inlandsvatten, kustområden och hav.

Restaurering av inlandsvatten och fria vandringsvägar för fisken är ett exempel på områden där Sverige har lång väg till målet. Hertingforsen i Ätran vid Falkenberg är ett av få goda exempel på en lyckad restaurering av ett internationellt utpekat område för biologisk mångfald.

Ett annat viktigt mål är att reducera risker med användning av bekämpningsmedel och skadliga kemikalier till hälften. Hallands vattendrag innehåller höga halter av bekämpningsmedel. Svenska insjökräftor har så höga halter av PFAS att försäljning förbjuds från 2023-01-01. I Svenska insjökräftor mätte Testfakta 14 062 ng/kg, jämfört med 106 ng/kg för turkiska kräftor och så lågt som 20 ng/kg för egyptiska kräftor. Sverige är ett “giftigt” land.

Sveriges användning av bekämpningsmedel är ett exempel där vi har långt kvar. Vi använder flitigt cancerframkallande Glyfosat. Avtalet innebär nu att Sverige har valt sida, den gröna sidan.

Ytterligare mål är att bevara den genetiska mångfalden hos populationer av vilda och domesticerade arter för att säkerställa deras anpassning till olika miljöer och förändringar. Hallands landskapsdjur laxen, Hallands åtgärdsart havsnejonöga och majfisk och är brinnande exempel där behovet av Svenska åtgärder är akut.

Atlantlaxen är ett exempel där Sverige har långt kvar för att uppnå målet. Det återstår endast 5% av Atlantlaxen. Restaurering av forsar och uppväxtmiljöer utan korttidsreglering kan drastiskt förändra situationen. Sverige kan inte samtidigt skriva under Montrealavtalet och pausa införandet av moderna miljölagar då mister vi all trovärdighet i arbetet med den biologiska och genetiska mångfalden.

Den vårlekande siklöjan håller på att försvinna från jorden och finns troligen endast kvar i några få sjöar i världen. En av dessa är sjön Fegen i Sverige. Fegen är N2000 område som är bevarandevärt för den biologiska mångfalden.

Vattenkraften reglerar sjön Fegen 1,75 meter vilket ger stora skador för friluftsliv och biologisk mångfald. Den akut hotade vårlekande siklöjan håller på att försvinna från Sverige och jorden. Sveriges undertecknande av Montrealavtalet ger ett visst hopp. Sverige kan nu inte pausa omprövningen av vattenkraftens tillåtelse att reglera Fegen med stora miljöskador som följd! Sverige behöver göra om och göra rätt. Notera båtarna i bildens överkant.