Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Ål på Julbordet?

2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var ålen då hamnat?

I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!

Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.

Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON

Invigning av Laxens år 2019

2018-11-29 Generaldirektör Jakob Granit på Havs- och vattenmyndigheten invigde i dag Laxens år 2019. Hav efterfrågar nu synpunkter på förvaltningen av våra bestånd av Atlantlax.

Ett 70-tal personer med uppgift att värna om laxen hade samlats vid detta välarrangerade symposium för att utbyta kunskap om hur vi bäst skall förvalta bestånden av våra svenska laxbestånd.

Information och kommunikation om laxen är viktig och under 2019 kommer allmänheten att informeras om det arbete som pågår för att värna om laxen.

Hav presenterade en strategi som bl.a. innefattade förslag till nya fiskeregler. Detta renderade inte i så mycket diskussion då de flesta av dessa förslag redan införts av dem som nyttjar våra laxvatten.

Diskussionen skärptes när ordföranden för Stensåns fvo lyfte frågan om fiske på blandbestånd av lax i Laholmsbukten.  Hav menade att man nyligen sett över regler för havsfisket och att detta nu får vänta medan man ser över reglerna i sötvattensområdet. Representanten från SKIFO menade att detta fiske är viktigt för husbehovsfiskarna. Myndigheten har till NASCO rapporterat att inget fiske på blandbestånd av lax förekommer i Sverige. Därför borde man prioritera en utfasning av allt blandbeståndsfiske i havet särskilt som det motverkar föreslagna åtgärder i älvarna. 

SLU presenterade en indelning av västkuståarna i olika klasser där vissa åar ansågs ha en god reproduktiv kapacitet där inga åtgärder behöver genomföras. Undertecknad ställde frågan om klassning endast gäller områden dit vandringsfisken nu har tillgång till sina lekområden och exkluderar tidigare nyttjade laxhabitat. Så var fallet. Men det är allom bekant att vandringsfisken lax och ål i dag till stor del är utestängda från sina forna reproduktionsområden.

Västkuståarnas reproduktiva kapacitet av Atlantlax. Källa SLU Erik Degerman.

En mer adaptiv förvaltning vore att identifiera områden som nu är stängda för laxen genom dammar eller torrläggning och se över hur vi här kan förbättra tillgängligheten och produktionen. Här finns kanske den största potentialen vilket också visades av Hans Schiblis intressanta föredrag om laxens historia i Halland. (Klicka på bilderna för att förstora – sedan tillbkapil får att komma tillbaka till artikeln).

Historiska laxfångster i Halland visar den goda produktion som rådde när laxen hade tillgång till sina naturliga uppväxtområden. Den samlade fångsten vid kust och åar kunde uppgå till ca 80 ton. Föredrag Hans Schibli Länsstyrelsen i Halland. Figur efter Alenäs,I. och Hultberg, H., 1996.

Hertingprojektet är även ett lysande exempel på vad som händer när vatten släpps i den torrlagda naturliga åfåran. Här produceras i dag ca. 30.000 laxyngel vilket kan ge en smoltproduktion av ca 6000. Det tidigare laxproducerande Natura 2000 området vid Ätrafors är ca 2x Hertingforsen och skulle kunna ge 2x Hertingforsens smoltproduktion. Degerman har bedömt smoltproduktionen i Ätrans huvudfåra från Falkenberg till Ätrafors till 9102 smolt. Exemplet visar att det är viktigt att förvaltningen inkluderar möjliga åtgärder i tidigare laxproducerande områden i våra Hallandsåar. Särskilt borde detta gälla laxens N2000 områden enligt art- och habitatdirektivet. Läs mer om dessa områden i Ätran här.

SLU redogjorde också för en mer biologisk och ekosystembaserad förvaltning där man även tar in genetiska parametrar i bedömningen. Denna aspekt är ytterst viktig då man i ex. Norge förlorat mycket av den genetiska mångfalden i sina laxbestånd genom alla rymlingar som påverkar genetiken. När detta sker får man ingen hållbar förvaltning. För Sveriges och västkustens del kan den omfattande kompensationsodligen utgöra ett orosmoment.

Ätranlaxen är här ett bra exempel på ett av de få kvarvarande laxbestånden som haft minimal genetisk påverkan genom odlingsverksamhet. Undertecknad framförde att detta är en aspekt som tydligt behöver lyftas i laxförvaltningen. Den genetiska särart som utvecklats i Ätrans olika biflöden ger en genetisk bredd som är viktig för beståndets resiliens och motståndskraft mot olika typer av förändringar. Undersökningar av DTU genom LNS-projektet visar på Ätranlaxens genetiska särart. Enbart bedömningar av reproduktiv kapacitet riskerar att underskatta betydelsen av ekosystemens resiliens och beståndens genetiska särart.

Läs mer om Laxens år på Facebook och på Havs hemsida här.

 

Auktion på hotad haj

2018-11-28 Göteborgs fiskauktion säljer hotad pigghaj. Vid denna årstiden är honorna dräktiga och skall föda sina ungar efter att ha varit havande i 18-22 månader.

64 lådor akut hotad Pigghaj såldes i dag onsdagen den 28 november på fiskauktionen i Göteborg till ett pris av 11 757 kronor.

48 lådor pigghaj såldes fredagen den 30 november till ett pris av 8831 kronor. Som “grädde på moset” såldes samma dag 196 kg ål till ett pris av 20635 kronor. Enligt Havs och vattenmyndighetens hemsida: “Allt kommersiellt fiske efter ål i Nordostatlanten och Östersjön är förbjudet mellan 1 november 2018 och 31 januari 2019”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion av färsk ål är tydligen OK?

Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida:
“Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion är tydligen OK? Man lagstiftar på ett sätt och handlar på ett annat sätt med haj som handelsvara.

Vikten av den försålda hotade hajen var 1.18 ton och som jämförelse såldes samma dag 1,58 ton torsk. De landade fångsterna av sej, långa, kolja vitling och rödspotta var betydligt lägre. Det är bekymmer med miljömålet “Levande hav”.

Vår tids allvarligaste miljöhot är förlusten av hotade arter. Respekten för lagstiftningen och myndigheternas tillsyn verkar tyvärr obefintliga när man på detta sätt håller auktion i Göteborgs fiskhamn på akut hotade hajar.

De dräktiga hajhonorna gråter blod.

PS. Fortsatt försäljning 2018-12-06  Pigghaj 37 lådor 561 kilo till ett pris av 6 872 kronor. Säljs kanske nu i juletid som rökt “havsål”? DS
2018-12-07 Pigghaj 20 lådor 285 kilo pris 3 414 kronor.
2018-12-14 Pigghaj 22 lådor 343 kilo pris 3 418 kronor.

Black Friday på hotad haj

2018-11-23 På Black Friday auktionerades ut fyra lådor med 60 kilo akut hotad rödlistad pigghaj på Göteborgs Fiskeauktion. 600 kronor var Black Fridays pris.

Rödlistad haj gråter tårar av blod: Honorna drar sig mot kusten då ungarna skall födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 centimeter långa vid födelsen. De dräktiga honorna säljs orensade ofta med fostren i magen, färdiga att föda efter över ett års dräktighet! 

På danska fiskeauktionen i Hanstholm och Hirtshals såldes under Black Friday 996 kilo hotad Pigghaj till ett pris av 7216 danska kronor. Under november har dansk fiskeauktion sålt 5515 kilo hotad pigghaj för 66.629 danska kronor.

Ätrafors unika musselbestånd

2018-11-13 Skyddsvärda musslor i Ätrafors är hårt ansatta av korttidsregleringen i bolagets damm som magasinerar vatten.

2018-11-13 Korttidsreglering av Ätran ger upprepad torrläggning av viktiga musselmiljöer vid Ätrafors.

November 2017, september 2018 och nu i november 2018 har musslornas stränder torrlagts när bolaget tappat ut vatten för att få ren energi. Musslor kan bli gamla och detta är ett stort hot för ett hållbart liv, för musslor och annan fauna i Ätraforsdammen. Läs mer om torrläggningen 2017 här.

Enligt Unipers hemsida tappas det i dag 2017-11-13, 35 kubikmeter per sekund i Ätrafors kraftverk medan de senaste uppmätta värdena uppström i Yngeredsfors kraftverk är 25 kubikmeter per sekund i dag och 21 kubikmeter per sekund i går. Enligt enkel matematik innebär detta att nivåerna sjunker i Ätraforsdammen där stränderna torrläggs. PS Dagens torrläggning är något mindre än den i somras DS.

I september anlitade Uniper Farmartjänst som gick och plockade rödlistade musslor för att rädda dessa undan uttorkning och död. Läs mer om torrläggningen sommaren 2018 här.

Det är därför överraskande att bolaget fortsätter att upprepa torrläggningen av Ätraforsdammen, med sitt unika musselbestånd. Har bolaget redan glömt att man i somras gjort en viktig insats för miljön när man anlitade Farmartjänst för att rädda döende musslor.

2018-11-13. Torrlagd strand på grund av korttidsreglering.

  

 

Laxfisket summeras

2018-10-17 Falkenbergs laxfiske kan nu summeras efter en extrem säsong. Sommarens flöden har varit de lägsta i mannaminne. Laxuppgången har ändå varit god när vi nu summerar femte året efter Hertingforsens invigning.

Det är mycket glädjande att laxfisket varit gott trots sommarens torka och angrepp av sjukdom på laxen. Läs mer här. Vid dessa tillfällen är det särskilt värdefullt att laxen inte hindras fysiskt i sin vandring och att laxen är av en vild, motståndskraftig stam.

Ätran i Falkenberg är en tillgång för bygden. Förre turistchefen Randolph Stenlund beräknade värdet av fisket med omsättningsintäkter till ca 5 miljoner kronor årligen. Sedan dess har laxuppgången fördubblats!

Mörrums Kronolaxfiske vann 2018 Grand Travel Awards stora Ekoturismpris. Läs mer här. Deras berömda laxfiske och Laxens hus har ca 250 000 besökare årligen och besökarna tillför varje år nära 100 miljoner kronor i omsättning vilket ger mer än 50 arbetstillfällen i det lokala näringslivet! 

Vän av ordning invänder då att man inte kan jämföra Mörrum med Ätran. Det är rätt att det är svårt att jämföra vitköttig, dioxinrik, odlad östersjölax med rödköttig, giftfri, vild atlantlax. Men om vi ändå jämför de båda laxfiskena:

Vid Mörrums laxfiske fångades säsongen 2018 totalt  215 laxar och i Falkenbergs laxfiske fångades 295 laxar.
Under turistmånaderna juni, juli, augusti var fångsterna i Mörrum totalt 25 laxar (6, 3 och 16 laxar), medan motsvarande fångst i Ätran vid Falkenberg var totalt var 138 laxar (27, 22 och 89 laxar).

Jämför vi organisationen kan man läsa på hemsidan för Mörrums Kronolaxfiske om Laxens hus med restaurang och föreläsningar. Kontakter hänvisas till Platschef, Receptionister (2), Fiskevårdsansvarig, Guide- och Tillsynsansvarig, Fastighetsansvarig, Ansvarig för grönytor och lägerplatser samt en projektanställd, beroende på vilket ärende man har. 

Hemsidan för Falkenbergs laxfiske är ny och har fått en tilltalande design. Fiskande kan tidvis få information vid Laxfiskestugan, övrig tid hänvisas till kontakt med kommunens kontaktcenter.

Ätrans nedre fiskevårdsområde, där Falkenbergs laxfiske ingår, har av Jordbruksverket den 9 oktober beviljats projektstöd med 445 000 kronor för en Utvecklings- och förvaltningsplan för laxfisket. Med Ätrans stora naturresurser och rika tillgång på lax och ekosystemtjänster finns goda förutsättningar att förvalta denna “oslipade diamant”.

Havs och vattenmyndighetens bidrag till de som arbetar med olika laxprojekt är omfattande, läs mer här.

PS Föreslagen GC bro över Garvareforsen ( HN) skulle avsevärt minska värdet av stadens laxfiske samtidigt som det endast marginellt skulle öka tillgängligheten då vi redan har fyra broar över Ätran i Falkenberg; Tullbron, Fajansbron, Laxbron och nya GC-bron vid Hertingforsen. DS

 

 

Sjuka laxar

2018-10-10 Från Nydala i Högvadsån kommer aktuella rapporter om sjuka laxar. Det rör sig om minst 30 kanske upp till 50 sjuka laxar som räknas vid kvarnen i Nydala.

2018-10-10 Sven-Erik visar upp försvagad laxhanne som drabbats av sjukdom.

Efter sommarens extrema torka är nu uppgången av leklax god i Ätran och biflödet Högvadsån. Tyvärr är många laxar försvagade av sjukdom. Läs HN.

Thiaminbrist, varmt vatten, stora tätheter, havs- och klimatpåverkan är några teorier varför laxarna nu drabbas. 

Fenomenet har rapporterats till Statens Veterinärmedicinska  anstalt, SVA så vi får se om man där hanterar problemet med utökad provtagning eller om man låter frågan bero.

På 1980-talet förekom många sjuka laxar och då kunde man konstatera utbrott av laxsjukdomen UDN.

Från Norska Stjördalsälva rapporteras att ca 20% av leklaxen har främmande gener från odlad lax. Läs mer här.

Det är viktigt att vi värnar om Ätranlaxens genetiska särart då genuina atlantlaxbestånd av Ätrans kaliber blir alltmer sällsynta.

Ätran provtas med miljö-DNA-metodik för att påvisa laxparasiten

2018-10-09 Norska Veterinärinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund samverkar i ett projekt för att med modern DNA-teknik så kallad miljö-DNA, undersöka laxparasiten Gyrodactylus salaris Malmberg, 1957, i västsveriges åar med atlantlax.

Haakon Hansen, seniorforskare, Ph.D. i zoologi/parasitologi och Ph.D.-student Johannes Rusch leder provtagningarna.

– Vi har nyligen visat att vi kan påvisa G. salaris och två av parasitens viktigaste värdar, laks och regnbåge, med hjälp av DNA som samlas i vattenfilterprover. Vi pumpar ca 5 liter vatten från ån genom ett filter där partiklar samlas, berättar Haakon. Sedan tar vi med filtret till vårt lab för vidare analys. Där kan vi med hjälp av modern DNA teknik påvisa G. salaris utan att man behöver samla in någon lax.

De svenska forskarna Erik Degerman SLU och Per-Erik Jacobsen SSF sätter stort värde på samarbetet med de norska forskarna som arbetat länge med hur laxen påverkas av parasiten. De berättar att de genom samarbetet både får demonstrerat metoden och att man får tagit prover från flera av de västsvenska åarna. Läs mer på Sportfiskarnas hemsida här.

I Norge har vi de senaste åren haft en framgångsrik bekämpning av laxparasiten i våra älvar, berättar Haakon. Totalt har 50 älvar varit infekterade, men nu återstår bara 7. Laxparasiten har orsakat stora kostnader i Norge och nu när man framgångsrikt bekämpar parasiten önskar man inte få en ny spridningsvektor från de svenska gränsälvarna till de närbelägna norska älvarna.

Alla parter tjänar på om man kan minska spridningen av laxparasiten i våra atlantlaxbestånd. Projektet är ett win-win projekt för alla parter och bidrar till ökad förståelse hur lax-parasit-miljö påverkar på olika sätt i Norge och Sverige.

Tack till Haakon Hansen och de svenska forskarna som lämnat information och berättar om detta intressanta forskningsprojekt.

Referenser:
Johannes C. Rusch, Haakon Hansen, David A. Strand, Turhan Markussen, Sigurd Hytterød and Trude Vrålstad. 2018. Catching the fish with the worm: a case study on eDNA detection of the monogenean parasite Gyrodactylus salaris and two of its hosts, Atlantic salmon (Salmo salar) and rainbow trout (Oncorhynchus mykiss). https://parasitesandvectors.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s13071-018-2916-3

Ätranlax som infekterats av laxparasiten Gyrodactylus salaris. ©Ingemar Alenäs

 

Operation stormussla fortsätter

2018-09-13 En kamp mot tiden. Tusentals musslor är fortfarande strandsatta i Ätraforsdammen. En livräddare säger: – I dag har vi på några förmiddagstimmar plockat ca 3000 musslor och  mycket återstår.

Musselexpert Per Ingvarsson från Laholm koordinerar Farmartjänst och övriga räddningsstyrkan på uppdrag av länsstyrelsen i Halland. Kraftbolaget Uniper finansierar Farmartjänst insats.

-I går betade vi av några vikar på södra sidan och i dag koncentrerar vi oss på den norra. Även här är rikligt med strandsatta musslor. Vi kommer att göra en uppskattning av hur många musslor som det rör sig om totalt men troligen är det flera tiotusentals individer. Tack vare regnet har musslorna överlevt några dagar.

2018-09-13 Ätraforsdammen. Större dammussla (t.v.), allmän dammussla (nederst) och äkta målarmussla (överst t.h.)

– Det finns tre olika arter i dammen, större dammussla, allmän dammussla och äkta målarmussla upplyser Ingvarsson. Den äkta målarmusslan är sällsynt och har ett av sina starkaste bestånd i Ätran. Den är rödlistad och hotad i kategorin NT. Läs mer om de olika musselarterna här.

2018-09-13 Uniper, Sydkraft Hydropower AB påbörjar förstärknigsarbeten på dammen vid Ätrafors. Arbetet beräknas pågå en månad och vattennivån hållas på +42,20 m.ö.h. under denna period.

Uniper har påbörjat arbetena på den läckande dammen. Det är viktigt för säkerheten nedströms då det bildats sprickor i betongen.

Uniper menar att man följt vattendomen och genomfört sänkningen långsamt under två dagar. Tyvärr klarar inte musslorna gå 10-50 meter på land under två dagar. Om sänkningen skett under tio dagar hade fler musslor haft en chans att klara livhanken.

Nästa gång man utför arbeten kan man också höja säkerheten för musslornas överlevnad om man gör en lugnare tömning och bättre förbereder nödvändiga räddningsaktioner i samråd med tillsynsmyndigheten.

Här räddas strandsatta stormusslor

2018-09-12 Tusentals strandsatta musslor räddas just nu vid Ätraforsdammen i Ätrans vattensystem. En stor elog till alla livräddare som deltar i arbetet! – “Detta var en av de mest udda arbetsuppgifter jag haft” säger en arbetare för Farmartjänst.

Frivilliga, Farmartjänst, Sportfiskarna, Falkenbergs kommun och länsstyrelsen, alla har med gemensamma krafter sett till att ett antal livräddare sänts ut till Ätraforsdammens sandiga och dyiga stränder för att rädda dessa sällsynta varelser. Kraftbolaget finansierar Farmartjänst insatser.

Dagens ros till denna samlade och snabba aktion när den verkligen behövdes! Nu räddas tiotusentals individer bestående av 4 olika arter av stormusslor. (Större dammussla, vanlig dammussla, äkta målarmussla och spetsig målarmussla). Ätrans vattensystem har riklig förekomst av stormusslor och flodpärlmusslan (EN) och Äkta målarmusslan (NT) är rödlistade. Flodpärlmusslan kan ha en livslängd på över två hundra år vilket inger respekt.

2018-09-08 Musslorna vandrar i snigelfart mot vattnet. Hamnar de för långt upp på land mister de orienteringen och om underlaget torkar gräver de ned sig i väntan på räddning.

Upprinnelsen till situationen var Unipers (Sydkraft Hydropower AB)tömning av Ätraforsdammen för att kunna utföra tätningsarbeten i dammen. Tömningen skedde snabbt under lördagen och musslorna hann tyvärr inte undan torrläggningen. Naturnytt och vattenblänk lade snabbt ut nyheten och olika nyckelpersoner kontaktades. Läs mer här.

2018-09-08 Musslorna kämpar för att ta sig ned till det undflyende vattnet.

Uniper menar att man följt vattendomen och sänkt vattennivån långsamt under två dagar. Tyvärr är inte musslorna anpassade till att vandra 10-50 meter på land under så kort tid. Om sänkningen skett på 10 dagar hade musslorna haft en betydligt bättre chans att sätta sig i säkerhet.

Läxan är att vid framtida sänkningar utföra dessa så långsamt att musslorna har en chans att sätta sig i säkerhet ner till vattnet. Med bättre planering och kunskap kan man oftast vidta åtgärder så att fisk och musslor klarar livhanken. Vi är ju alla medvetna om att dessa varelser är beroende av ett liv i vatten! Snabb korttidsreglering är onaturlig och orsakar oftast stor skada på den biologiska mångfalden.