Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Roundup i rättegång

2018-08-12 Superior Court of California i San Francisco tog i fredags den 10 augusti 2018 det historiska beslutet att den multinationella stortillverkaren av växtskyddsmedel, Monsanto, skall betala  mer än 2,6 miljarder i skadestånd till Dewayne Johnson som är döende i lymfkörtelcancer.

Johnson säger vid rättegången att han använt skyddsutrustning då han tänkte: “Kan det döda ogräs kan det döda mig”. Monsanto förnekar att Round Up orsakar cancer.
Läs mer på CBS News här.

Staten California har listat Glyphosate som en kemikalie som är erkänt cancerframkallande. De grundar sitt beslut på fransk forskning vid International Agency for Research on Cancer, som är en del av den kända WHO (World Health Organization).

Inom EU är Glyfosat godkänt till 2022. Tio av EU:s 28 medlemsländer var emot förslaget till förlängt tillstånd. Sverige tillhör de länder som säger ja medan Frankrike och Belgien röstade mot fortsatt användning av Glyfosat.

Svenskt lantbruk är ledande i “giftligan” för Glyfosat (RoundUp).
Den svenska användningen av glyfosat har ökat kraftigt under de senaste 30 åren, från 450 ton till cirka 650 ton, trots att 300 000 hektar jordbruksmark har lagts ner och det ekologiska lantbruket har ökat med drygt 350 000 hektar. Svenskt jordbruk använder  alltså betydligt mer glyfosat i dag än för 30 år sedan. SCB:s statistik visar i Meddelande MI 31 SM 1601: ”Antal hektardoser inom jordbruket fortsätter att öka 2015. Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med drygt 31 % procent”.

Bilderna som illustrerar artikeln visar bekämpning med glyfosat och är tagna i höstas intill Ätrans Natura 2000 område strax uppströms Falkenbergs kommuns dricksvattenintag. Detta är en av 2000-talets största Svenska giftskandaler.

Enligt domstolens utslag i San Fransisco kan Glyfosat döda människor. De bekräftade Johnsons “bondförnuft” “- Kan det döda ogräs kan det döda mig”.

Läs mer på min hemsida här

Kraften och klimatet

2018-08-01 Fallens dag inträffade före 1906 varje dag året runt i Göta älv. Numera inträffar fallens dag varje dag kl 15 mellan den 15 juni och 15 augusti när Vattenfall under 8 minuter öppnar dammluckorna för turisterna.

Avstängningen av vattenmassornas fria flöde illustrerar tydligt vad som hände när älven tämjdes till förmån för vattenkraften. Första skottet till Olidans kraftstation och Trollhättefallens tämjande föll den 7 juni 1906.

Vattenfalls årliga evenemang Fallens Dag besöks av tusentals turister som längtar efter att se hur fallen såg ut i fornstora dar. Kraftbolaget släpper spektakulära 300 000 liter vatten per sekund i den sedan 112 år torrlagda åråran i Göta Älv.

Vattenfall passar samtidigt på att informera om vattenkraftens förträfflighet som energikälla. Från monitorer i Insiktens utställningshall kan man läsa att:
– Vattenkraften är oberoende av väder
– Vattenkraften ger nästan inga utsläpp av växthusgaser

Vattnets kretslopp med avdunstning, nederbörd och flöden är en viktig del av vad vi normalt kallar för väder. Utan nederbörd inom avrinningsområdet skulle förutsättningarna för vattenkraften saknas.

Kraftverksdammar dämmer över organiskt material (träd, växter, torvmossar mm) när de anläggs. Organiskt material samlas kontinuerligt i dammarna (sediment, jord, löv, grenar mm). Vid högflöden kan Ätran transportera 20 ton sediment per dygn. Vid aerob och anaerob nedbrytning av organiskt material frigörs koldioxid och metan som är de mest kända växthusgaserna. Aktuella forskarrapporter visar att en av Brasiliens största kraftverksdammar ger tre gånger mer utsläpp av växthusgaser än om motsvarande energi producerats i kolkraftverk! Läs mer i SR Vetenskapsradions reportage här.

Skåpanäs kraftverk byggdes 1957. Kilometerlånga forsar som syresatte Ätrans vatten tystnade. Vattnet i dammen dämde över skogs- och myrmarker med ansenliga mängder torv och organiskt material. Metangaser bildades i den “jäsande” sjön. Mossmarken lyfte till ytan och bildade ett antal större flytande öar. Bolaget nödgades avgränsa sjön med länsar gjorda av stockar och stolpar för att förhindra flytöarna att täppa igen intaget till kraftverket. Dessa naturkrafter var ett intressant utflyktsmål för folket i bygden där redaktören själv deltog som sjuåring. “Den mängd metan som kommer upp till ytan i reservoaren är inte all den gas som kommer att släppas ut i atmosfären. När bottenvattnet sugs in i turbiner kommer också en stor del av metanet att frigöras,” säger Joshua West professor i geovetenskap på USC-universitetet i Los Angeles.
Metan är 21 gånger mer växthusdrivande jämfört med koldioxid.

Några mätningar av växthusgaser från svenska kraftverksdammar eller reglerade sjöar (ex Fegen regleras 1,8 meter) har inte gjorts som kan bekräfta Vattenfalls information att “vattenkraften är oberoende av väder och ger nästan inga utsläpp av växthusgaser”.

Det är bekant att vattenkraften påverkas av extrema låg- eller högvattenflöden. Att vattenkraften genererar stora mängder växthusgaser är inte lika känt.

Vattenfalls information att vattenkraften ger nästan inga utsläpp av koldioxid.

Vattenfalls monter om fisken och vattenkraften. Klicka på bilden för att se vad laxen säger angående vattenkraften på de vita monter-skyltarna.

Kloka kräftor

2018-07-30 Kräftorna mår dåligt i torkan. I den lilla bäcken lever signalkräftan. I en håla har ett 20 tal kräftor samlats i en pöl.

Syret tryter i det stillastående varma vattnet. Då tar kräftorna till sitt sista trick för överlevnad. De går upp på torra land och andas luftens syre! Men de måste ständigt hålla sig fuktiga och ta ett svalkande dopp för att strategin skall fungera.

Men de blir utsatta för andra djur som gillar att få sig ett skrovmål på läckerheterna. Mink, kråkfåglar och andra predatorer tackar inte nej till ett dukat bord.

2018-07-29 Signalkräftan “står på tå” för att komma upp i luftrummet och andas luftens syre när syret tar slut i vattnet. Kloka djur som tar till denna “cirkuskonst” för att överleva torkan.

Stopp för ålen i Ätran

2018-07-18 kl 00:00 Vid midnatt råder det full aktivitet vid Ätrafors. Hundratals ålyngel som simmat den långa vägen från Sargassohavet försöker förgäves forcera kraftverksdammen.
2018-07-18 Kl. 00:00 Ålvandring vid Ätrafors kraftverk. Här blev det stopp för hundratals (tusentals?) ålar som skulle berika ekosystemen i uppströms belägna sjöar och vattendrag!

Ålynglen utför en otrolig prestation. Efter att ha simmat ca 700 mil från Sargassohavet klättrar de uppför betongväggen till de läckande träluckorna. Men där hittar de ingen väg till ålens forna uppväxtområden i alla sjöarna uppströms. När morgonen gryr blir dessa “maskar” ett gott mål mat för fåglar och andra predatorer som ser de utmattade ålynglens utsatta situation.

Ålen är i dag akut hotad och omfattas av EU:s åldirektiv. Det är förbjudet att fiska ål i Ätran vid Ätrafors. Det finns en ålyngelledare uppsatt vid kraftverksdammen för att ta hand om ålynglen. Men den sitter vid andra sidan dammen dit ynglen inte simmar! Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev redan på 1970-talet: “Om inget görs för ålen i Ätran kommer den att vara utrotad inom en snar framtid”. Nu återstår endast en procent av ålbeståndet. Framtiden är nära!
Läs om den misslyckade ålyngelledaren här.

Förstärkt torka

2018-07-17. Vattendragen i Halland har nu extremt låga flöden. Laxen dör av låga flöden i kombination med varmt vatten och låga syrehalter.

Bevattningsförbud råder enligt Länsstyrelsen i Halland i de mindre vattendragen. Läs mer här.

2018-07-09 Laxdöd i Ätran vid Vessigebro. Reglering uppströms vid Ätrafors gör att både vuxen lax och laxyngel stängs inne i varma och syrefattiga höljor när flödet från ena timman till den andra minskar från 11,5 till 8.5 kubikmeter per sekund.

Hertingforsen i Falkenberg har en vattendom på att man skall köra 11 kubikmeter i sekunden i forsen eller minst tillrinningen. Uniper reglerar tillflödet uppströms vid Ätrafors där man just nu enligt sin hemsida på timbasis reglerar flödet upp och ned med 10-40% eller mellan ca 8 till 13 kubikmeter i sekunden. All reglering påverkar det rinnande vattnets ekosystem. Just nu innebär denna reglering stora skador på ett redan stressat ekosystem samtidigt som det ger extremt små energivinster och knappast kan ha betydelse för reglerkraften.

Vattenkraften är enligt Uniper unik genom att den är reglerbar och kan anpassas så att skadorna på naturen minskar. Uniper meddelar via pressmeddelande att man frivilligt sedan många år håller en lägsta nivå på 11 kubikmeter per sekund i Ätran.  Regleringen som de redovisar på sin hemsida talar ett annat språk. För att värna Ätrans stora internationella Natura 2000 värden borde älven inte korttidsregleras när tillrinningen är så låg som vid rådande extrema torka.

Läs Unipers pressmeddelande här

Läs även om flodpärlmusslan här.

Ätranlaxen skyddas!

2018-07-10 Nyligen slöts ett nytt 12-årigt avtal om att Ätranlaxen och andra vilda laxstammar inte skall fiskas av grönländska fiskare i grönländska fiskevatten.  Avtalet undertecknades i Reykavik, föregicks av 12 månaders förhandling  och gäller från 2018 till 2029.

Detta betyder mycket för de halländska laxåarna. Förre fiskerikonsulenten Gösta Edman beräknade genom märkningsförsök  att mer än var tionde Ätranlax fångades i det kommersiella fisket vid Grönland och Färöarna där våra laxar har sina uppväxtområden. 

Islänningen Orri Vigfússon grundade NASF och arbetade för inlösen av dessa laxfisken. Falkenbergs Laxfiskekommitté bidrog tidigt till detta arbete genom en framsynt handläggning och stöttning av NASF av bl.a. Randolph Stenlund (turistchef), Bengt Orsander (Park och Anläggnings Chef) samt Claes Hederstierna (Ledamot, fd. museichef). Laxfiskekommittén arbetade också starkt för genomförandet av Hertingprojektet.

Med facit i hand ser vi nu efter fem år att Hertingprojektet inneburit att laxvandringen i Ätran ökat från ca 2000 till ca 4000 per år. Betydelsen av inlösen av Grönlandsfisket har alltså ökat från ca 200 laxar till ca 400 laxar för Ätrans del. Om medelvikten för laxen är ca 3 kg och en sportfiskefångad lax är värd 1500 kr/kg (eller mer?) så är värdet enbart för Falkenberg ca 1,8 miljoner kronor per år! Om jag minns rätt bidrog Laxfiskekommittén med 10 000 kronor som en engångssumma till inlösen av det kommersiella laxfisket. Vi träffade Orri Vigfússon i Göteborg på 1990-talet och det innebar att Orri fick en viktig grundplåt i sitt ideella arbete för NASF.

Heder till dessa framsynta herrar som arbetat för att vildlaxen skall ha sin fria vandring! Utan deras uppoffrande arbete hade vi inte haft den livskraftiga, unika laxstam vi har i dag. 

Läs mer om avtalet här.

Orri Vigfússon gick tyvärr bort 1 juli förra året men vi minns hans genuina arbete för vår ovärderliga Ätranlax! Läs mer här.

Ålen lever farligt pga droger

2018-06-23 Endast en procent av det Europeiska ålbeståndet finns kvar. Varför försvinner ålen som förr var en av de viktigaste fiskarterna i Ätrans vattensystem?

En avgörande orsak är att ålens vandring stoppats. Dammar gör att ålyngel utestängts från sina tidigare uppväxtområden. När ålen skall vandra ut från sjöarna dör ca 70% vid varje kraftverkspassage vilket exempelvis innebär att av 1000 utvandrande ålar från Fegen är det inga som överlever kraftverkspassagen till havet oskadade!

Ålar som hösten 2017 försökte passera Yngeredsfors kraftverk på sin väg till havet.
Ålyngel som hindras av Ätraforsdammen när de försöker nå sina naturliga sjöar för uppväxt uppströms.

Även vattenkemin påverkar ålen. Ålyngel behöver neutralt pH varför kalkning av alla ålens uppväxtsjöar är viktigt. Ålen är också känslig för miljögifter varför den mix av miljögifter som tillförs Ätran skadar ålen.

Nu kommer nya studier som visar att kokain i så små mängder som 20 miljarddels gram per liter vatten skadar ålen. Dessa mängder har uppmätts i europeiska floder.
“This study shows that even low environmental concentrations of cocaine cause severe damage to the morphology and physiology of the skeletal muscle of the silver eel, confirming the harmful impact of cocaine in the environment that potentially affects the survival of this species”.

Rapportens slutsats är att dessa påverkade ålar inte klarar att simma den långa vägen till Sargassohavet.

Läs Rapporten här

Tusen laxar till midsommar i Ätran!

2018-06-22 Nu har 1000 laxar vandrat upp i Ätran hittills i år! Trots att april, maj och juni varit extremt nederbördsfattiga på västkusten.

Detta visar att Ätranlaxen haft bra överlevnad i Atlanten. Och att Hertingprojektet varit mycket lyckat för laxens fria vandring! Tidigare hindrades laxens vandring av kraftverksdammen vid Herting upp till en månad  när de var på väg till sina lekplatser i Ätran och Högvadsån. Smolten behöver inte skadas i kraftverket utan slussas förbi den gamla anläggningen (byggd 1903) via ett fisksäkert galler. Därav den ökade överlevnaden i Atlanten. 

Nu får vi därför full valuta för andra fiskevårdande åtgärder som rening i reningsverken, kantzoner i jordbruket samt kalkningsverksamheten som satsat över 150 miljoner kronor i Ätran! Och vi har fått en ny fiskesträcka i Hertingforsen som före 2013 varit torrlagd i 70 år men nu har en modern minimitappning om 11 kubikmeter per sekund!

Uppströms vid Ätrafors finns en längre sträcka på 750 meter som är Natura 2000 område. Här skulle också kunna produceras tusentals Ätranlaxar men den gamla vattendomen tillåter tyvärr att den tidigare forsande åsträckan nu torrläggs större delen av året. 

Läs mer här

Atlantlaxens år 2019

2018-06-21 Planeringen för Atlantalens internationella år 2019 har redan påbörjats! Läs mer här.

Hög tid att vi planerar deltagande från Sverige!
Halland har Atlantlaxen som landskapsdjur och vi har förmånen att ha över 20 älvar med bestånd av atlantlax!

Ätran har en av värdens viktigaste och mest genuina Atlantaxbestånd. Många andra delar av världen har en förödande genitisk påverkan från odlad lax vilket Ätran till stor del är förskonad från. Läs mer om vårt unika värdsarv här.
Kommunekologen i Falkenberg grundlade för 12 år sedan en motivering till världsarvstanken som grott sedan dess.

Ätran med laxen bör därför ta en aktiv del i firandet av den internationella laxdagen. Vi uppmanar vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenråd, sportfiskare och fiskevattenägare att nu stå upp för, och på olika sätt delta i firandet av  vårt unika värdsarv, Ätran med laxen!

Varför skall vi delta? Hemsidan förklarar:

  • Laxen är en viktig katalysator för information
  • öka engagemang och deltagande för Ätrans ekosystem och vad vi kan förbättra i åtgärdsarbetet
  • öka medvetenheten om laxens historiska, kulturella, sociala, ekologiska, miljömässiga och hälsomässiga värden
  • ge fortsatt stöd för olika organisationers arbete med att bevara, stärka och utveckla de ekosystemtjänster som laxen emanerar
  • ge en ny generation beslutsfattare, politiker, planerare, forskare och utbildare information om värdet av laxen och forsens ekosystemLaxen är en viktig symbol för frågor som avrinningsområdesvis förvaltning, habitatens konnektivitet, fri fiskvandring, hållbara areella näringar, giftfri miljö, ekosystemens stabilitet, hälsa och välbefinnande, klimatfrågor samt  en bibehållen flora och fauna till gagn för framtida generationer och en levande landsbygd.

Metartävling i Ätran

2018-05-10 Kristi himmelfärdsdag är av tradition “första metaredan”. Mårdaklevs byalag anordnar traditionsenligt metartävling i Ätran.

Bilden visar förra årets vinnare från Östabäck (längst bort på bryggan). I dag har han haft fiskelycka och fått abborre, mört och löja. Kanske tar han hem priset även i år och får en god middag på Klevs gästgiveri som pris.

Ätrans rena vatten är en förutsättning för att familjerna skall kunna samlas och njuta av gemenskapen och fisket vid ån. Ätran förenar till spännande aktiviteter för barnen och en stunds avkoppling för de vuxna. Läs mer om Ätrans vattenråd här.

Strandbriken är eroderad och flödet är lågt – man får hålla i de små barnen så att de inte faller i ån. Träden på motsatt sida faller dock i ån när brinken eroderas av de reglerade flödena i ån. Det har inte regnat i området på hela perioden men flödet följer elpriserna på spotmarknaden och de varierar.

När man tappar vatten från Fegen med en skillnad på 1,8 meter får vårlekande siklöjan problem och båtarna hamnar på torra land. Och nedströms blir problemen det omvända Kalvsjön översvämmas…