Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Salamanderkväll

2022-09-25 I kväll är det salamander och grodparty på Forsvägen

“Vaffö gör de på detta viset”. Hur många av oss skall köras över innan vi får en passage?

Välj Solliden dessa regniga dagar så sparar Ni livet för många salamandrar och grodor – vad det nu kan vara värt.

Mindre och större vattensalamander, grodor och paddor “dead or alive” på Forsvägen.

Finland säger ja till att ta hand om Europas natur

2022-09-25 Finlands regering stödjer EU:s förslag att länderna gör en gemensam “Green Deal” för att ta hand om naturen.

En svensk riksdagsmajoritet anförd av S, M, C, KD och SD röstade i veckan nej till EU:s förslag att göra en “Green Deal” för att värna om naturen och biologisk mångfald. Sverige har fler sjöar än Finland och vi behöver en samsyn med EU om behovet av naturvård.

Det svenska beslutet är illavarslande när nu Sverige förbereder att ta över ordförandeskapet vilket förpliktigar. Den svenska motiveringen är bl.a. att EU inte skall lägga sig i ländernas interna angelägenheter. Men vad innebär “Green Deal”?

Skadade ekosystem som sjöar och hav, skogar, ängar och våtmarker skall restaureras till 2050. Användning och risker med kemiska bekämpningsmedel skall minska med 50% till 2030.

Sverige är oroliga för att detta skall påverka de areella näringarna och vattenkraften negativt. EU menar att det stärker livsmedelssäkerheten, förbättrar klimatet samt ökar hälsa och välfärd.

Ekonomiskt innebär denna satsning att för varje använd euro får gemenskapen tillbaka 8 till 38 gånger insatta medel i ökade värden för hälsa, välstånd och klimatinsatser! Särskilt positivt avtryck ger insatserna för de som arbetar med naturresurser såsom lantbrukare, skogsägare och fiskare. Sverige sågar bokstavligen av den gren man sitter på.

Läs mer Pioneering proposals to restore Europe’s nature by 2050 (europa.eu)

Sverige ser inte skogen för bara trän. Politikerna har blivit förblindade av all desinformation som sprids om den svenska naturen.

Sverige väljer sida

2022-09-23. Sverige förbereder sig inför ordförandeskapet i EU. Det förpliktigar att vara en förebild för övriga världens länder.

EU-kommissionen har tagit fram två förslag för att gynna den biologiska mångfalden och miljön:
• Rättsligt bindande mål för återställande av olika ekosystem för varje medlemsstat. Målet är att 20 % av EU:s land- och havsområden senast 2030 ska åtgärdas för att återställa naturen. Till 2050 ska alla ekosystem som behöver återställas omfattas.
• Rättsligt bindande mål att minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till 2030, samt förbud mot alla bekämpningsmedel i känsliga områden som till exempel grönområden i städer, skyddade områden och ekologiskt känsliga områden med hotade pollinatörer.

Sverige agerar nu för att dessa naturvårdande insatser skall stoppas. S, C, M, KD och SD röstade nej till båda förslagen och motiverade sitt beslut med att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser. Därmed ökar risken för att förslaget stoppas i EU. Om en tredjedel av medlemsländerna gör som Sverige och röstar ned förslaget så måste EU-kommissionen ompröva, ändra eller dra tillbaka sina förslag.

Sverige har tidigare framstått som miljövänligt. Sverige har haft ett kapital i rena sjöar och vatten, naturliga skogar och blommande ängar. På senare tid har miljö=klimat och den opåverkade, rena naturens biologiska mångfald och ekosystemtjänster har försvunnit i en rasande takt.

Av Västerhavets 2 853 vattenförekomster är ca 1850 stängda för vandrande fiskar. Från 1 januari 2023 förbjuds försäljning av svenska kräftor på grund av för höga halter av miljögifter. Vi hänvisas till Turkiska och Egyptiska kräftor som har betydligt mindre miljögifter än de svenska. 1237 av Västerhavets vattenförekomster är fortfarande försurade. Förlusten av biologisk mångfald är påtaglig vad gäller fiskar, fåglar och insekter. Sverige har tappat greppet om den svenska naturen.

Sverige har förlorat greppet om viktiga biotoper. Vi måste inse allvaret och börja kalla saker för vad de verkligen är.

Svenska kräftor stoppas

2022-09-22 TV4 rapporterar att försäljning av svenska insjökräftor kan komma att stoppas nästa säsong.

Svenska insjö- och signalkräftor kan stoppas från försäljning nästa sommar. Anledningen är att de har så höga halter av miljögiftet PFAS att de riskerar att inte klara EU:s nya gränsvärden som presenteras i dagarna.

EU:s nya gränsvärde för PFAS ligger på 3 ng/g. Testfaktas analyser av svenska kräftor från bl.a. Vänern och Vättern visade på halter om 7, 9 och 14 ng/g. Halterna PFAS i alla utländska kräftor var mycket lägre än i de svenska så de får grönt ljus, medan svenska kräftor får rött ljus.

Petra Bergkvist på Livsmedelsverket säger att dessa kräftor inte får säljas i svenska affärer efter den 1 januari 2013.

Åke Bergman professor i miljökemi: “Det är helt enkelt en användning av PFAS ämnen som vi har haft i Sverige som har kontaminerat miljön i Sverige – mycket sorgligt”. “Jag skulle ju definitivt välja en bra kräfta som kommer från utanför Sverige”.

Det är känt att kräftor från Spanien, Turkiet och Egypten har mycket lägre halter av giftet PFAS än Svenska insjökräftor. Sveriges liberala syn på giftanvändning inom EU återspeglas tyvärr när det gäller gifter i våra svenska sjöar och vattendrag. Naturnytt har tidigare rapporterat om bekämpningsmedel i Halländska vattendrag. Läs mer här. Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten (diva-portal.org)

Läs även Naturnytts artikel om att svenska kräftor kräver ren miljö här.

Undantag för miljöhänsyn

2022-09-21 Regeringen har gett HaV i uppdrag att se över miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2023 till Regeringskansliet.

Naturnytt har tidigare rapporterat att vattenkraft och dammar har en katastrofartad påverkan på våra vatten genom att hindra fiskens vandring: Av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster är det 1850 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status.

– “HaV ska nu granska om vattenmyndigheterna har tillämpat undantagsmöjligheterna för kraftig modifierade vatten och om de har tillämpat lägre ställda krav för vattenförekomster med samhällsnyttig verksamhet, inom tex vattenkraft och jordbruk”, förklarar Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenförvaltning. Läs Regeringsbeslutet här.

“Regeringen vill veta om vattenmyndigheterna har tillräckligt med vägledning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ytvattenområdet, inte minst uppdraget att använda en lägre ambitionsnivå i sektorer som bedöms särskilt viktiga med hänsyn till säkerhetsläget”. Läs mer här.

Naturnytt ser nu att det kommer in energipolitiska, livsmedelstekniska och säkerhetspolitiska argument för att inte nå långsiktiga mål om biologisk mångfald. Vi är på lång sikt helt beroende av de hållbara ekosystemtjänster som flödar i naturliga ekosystem.

Miljömålet skall enligt tidigare beslut jämställas med energimålet. Miljön i 1850 västsvenska vattenförekomster är i akut behov av åtgärder på grund av bristande konnektivitet. Att i detta akuta läge sänka ambitionsnivån för miljöhänsyn innebär en dödsstöt för de halländska åarna. Harren är borta. Det återstår mindre än en procent av staksillen, majfisken, havsnejonögat och ålen. Det återstår mindre än fem procent av vårt Halländska landskapsdjur laxen.

Är vi nu beredda att slutligen offra våra halländska åar som gett oss mat och rekreation? Ätran skall omprövas 2024 och 2027 med hänsyn till de nya miljökvalitetsnormerna.

Salamandrarnas öde i våra händer

2022-09-15 Nu har salamandrarnas höstvandring påbörjats i Vessigebro. Hundratals blir varje år offer för trafiken på Forsvägen och väg 712 vid Flädje mot Ätrafors.

Naturnytt har under sju svåra år sedan 2015 rapporterat om denna “massaker” av strikt skyddade större vattensalamandrar. Naturcentrum, Trafikverket och Falkenbergs kommun har inventerat och dokumenterat förödelsen.

Naturcentrum AB skriver i senaste utvärderingen om Vessigebro:
“Att skapa säkra passager, som grodtunnlar, bör kunna rädda många individer av groddjur på den aktuella sträckan”. Naturcentrums inventeringar har bl.a. lett till att tunnlar för groddjur anlagts i bl.a. Lerums och Alingsås kommuner.

Våtmarkerna vid Vessigebro är särskilt rika på salamandrar. Naturnytt har under några år räknat över 2600 salamandrar varav de flesta drabbats av trafikdöden. Behovet av insatser är trängande. Artens långa livslängd (mellan 12–18 år) och storlek är en anpassning som kompenserar den låga ungöverlevnaden. Genom att bida sin tid i stabila landmiljöer och föröka sig många år, kan den genomsnittliga individen lämna efter sig en ersättare i populationen. Detta kräver dock att landmiljön är stabil nog att tillåta denna strategi, vilket är av stor naturvårdsbiologisk betydelse. Trafiken ingår inte i denna kalkyl.

2022-09-15 Forsvägen: Trafikdödad större vattensalamander

Vägföreningen har de senast åren satt ut varningsskyltar “salamandrar på vägen”. När dessa sitter uppe kan man vid mörker och regn med fördel välja alternativ väg exempelvis Solliden. Tyvärr har skyltarna blivit stulna men nya skyltar finns för höstsäsongen. Skyltarna kan rädda hundratals salamandrar undan trafikdöden i väntan på ett planerat(?) övergångsställe för salamandrar. Respektera att skyltarna räddar liv.

Kommunen åtgärdade snabbt härom veckan en vattenläcka mitt i Vessigebro i vinterbiotopen för salamandrarna. Grävmaskinen var på plats och arbetet utfördes på någon dag. Nu ser vi fram emot att grävmaskinen också används för en salamandertunnel som skulle rädda tusentals hotade salamandrar. Denna livräddande insats är ett betydligt mindre arbete än vattenläckan…..det räddar dessutom salamandrarna i lövskogen som är nyckelbiotop.

2022-09-15 Kommunen åtgärdade snabbt vattenläckan i Vessigebro. Ca. 100 meter därifrån har det under sju år påtalats ett behov av en liten tunnel för salamandrar och grodor.

Naturnytt har hittills räknat 1220 trafikdödade större vattensalamandrar. Dessa är strikt skyddade och omfattas av artskyddsförordningen §4. Enligt Radio P4 Skaraborg kan indikationer (DNA tester) på att arten förekommer stoppa bygget av en batterifabrik. Naturnytts inventering visar att en enkel vägpassage (tunnel/färist) skulle kunna rädda tusentals större och mindre vattensalamandrar undan trafikdöden. Vi väntar nu på att Länsstyrelse, Trafikverk, kommun och andra berörda parter kan enas om att finansiera denna enkla åtgärd för att rädda en skyddad art i naturnära Vessigebro.

Skyddad salamander kan stoppa Volvos batterifabrik i Mariestad | GP

Strikt skyddad salamander kan äventyra batterifabriken i Mariestad – P4 Skaraborg | Sveriges Radio

Grodperspektiv i Vessigebro | HN

Vattenmyndigheterna om vattenkraften

2022-09-11 Myndigheterna skriver i sin nya förvaltningsplan att av västra distriktets
2 853 ytvattenförekomster riskerar 2 425 att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har ett uppdrag att visa vilka åtgärder som är nödvändiga för att Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i och kring våra vattenmiljöer. Vattenkraften och försurningen är enligt den senaste utvärderingen de utan jämförelse största miljöhoten för våra vatten de kommande sex åren. Läs mer här.

Det är mycket allvarligt att ålen, laxen, havsnejonögat och majfisken håller på att utrotas från tusentals inlandsvatten i sydvästra Sverige. Det är dock hoppfullt att det finns effektiva åtgärder. Hertingprojektet visar 2013 att det går att återställa torrlagda åfåror samt att det går att ordna fria vandringsvägar för alla fiskarter. Falkenberg har kalkat sina vattendrag sedan 1978 och det finns utarbetade metoder att åtgärda försurade sjöar och vattendrag. Falkenberg har dessutom erhållit EU-bidrag för att kalka försurade sjöar för att bibehålla ålens uppväxtområde.

Vattenkraft och dammar har en katastrofartad påverkan på våra vatten genom morfologiska förändringar och kontinuitet: Av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster är det 1850 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För ytterligare 783 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Kalkning är en effektiv och beprövad åtgärd som behöver fortgå så länge försurningspåverkan i vattnet kvarstår. Om kalkningsverksamheten upphör för tidigt kan sjöar och vattendrag återförsuras vilket kan medföra utslagning av fiskstammar och minskning av den biologiska mångfalden. I Västerhavets vattendistrikt riskerar 1237 ytvattenförekomster att inte följa miljökvalitetsnormerna för ytvatten med avseende på försurning.

Vattenkraftens miljöfond har erhållit 10 miljarder kronor för att ompröva omoderna vattendomar. Vattenfall gjorde förra året en vinst på 45 miljarder kronor. Svenska staten ger kraftbolagen 70 miljarder i subventioner genom minskad fastighetsskatt. Det finns viss ekonomi för att bolagen nu skall kunna ta sitt miljöansvar och anpassa driften till nya, moderna miljölagar.

Atlantlax och ål har årligen producerats i miljontals år. Ätran är ett exempel där tusentals ton årligen producerades av dessa fiskar. Ätran är en bland alla “siffror” där god ekologisk status hindras av vattenkraften.

När den sista ålen och laxen är borta vad händer sen?

Uppdrag granskning – Den sista ålen – vad hände sen? | SVT Play

Fåglar och insekter minskar

2022-09-06 Bird Life International gör en årlig uppdatering av situationen för Europas fåglar. Antalet häckfåglar har minskat med 560-620 miljoner fåglar sedan 1980 vilket är en minskning med 17-19%.

Bird Life gör också en analys av orsakerna till denna drastiska minskning av Europas fåglar. Analyserna bygger på IUCN: rödlista och de faktorer som bidrar mest till minskningen av fåglar är i fallande ordning:
1. Jordbruket
2. Skogsavverkningar
3. Jakt och fångst
4. Invasiva arter
5. Mänsklig utveckling (byggnation mm)
6. Bränder

Först därefter kommer klimatpåverkan och ett antal andra faktorer. Läs mer här.

Hur går det då för Sveriges fåglar? Läget är minst lika bekymmersamt som i övriga Europa! I Sverige finns 245 fågelarter som häckar regelbundet. Av dessa bedöms 26 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent. Läs mer: Hur går det för Sveriges fåglar? | SLU Artdatabanken

Dessa rapporter är kraftiga varningsklockor. Vi behöver vidta aktiva åtgärder för att stoppa fåglarnas utdöende och undvika en “Tyst vår”. Åtgärderna som behövs är enligt forskarnas rapporter ett mer miljöanpassat jordbruk, skogsbruk och fiske. Det gäller såväl Sverige som övriga Europa.

Svensk ålförvaltning ett fiasko

2022-09-02 Sveriges regering har nu beslutat att avsätta 15 miljoner kronor för att under tre år 2022, 23 och 24 göra en femte utvärdering av den svenska ålförvaltningen. Formas får uppdraget och skall anlita utländska ”oberoende” experter för utredningen.

Regeringen anger att syftet med uppdraget är att utvärdera om de åtgärder som hittills genomförts, säkerställer att vi i Sverige långsiktigt kan nå målen i ålförordningen. Uppdraget skall slutredovisas senast 31 december 2024. Detta är ett slöseri med skattemedel och manipulering med svensk natur.

Kraftbolagen har årligen med sina dammar stoppat 188 till 360 miljoner ålyngel som skulle vandrat upp i våra inlandsvatten. (Källa Wikström, Åström). Av dessa yngel blir ca 20% vuxna ålar (Källa Elforsk). Kraftbolagen har således årligen förhindrat produktion och tagit död på 37 till 72 miljoner blankålar i sina galler och turbiner. Det motsvarar ca 37 till 72 tusen ton ål. Som kompensation har bolagen inte vidtagit några åtgärder för fiskens fria vandring.

Vilka åtgärder har då genomförts? Kraftbolagen har med flyg årligen importerat och “omflyttat” ca 0,4 miljoner vilda ålyngel från England. Även svenska myndigheter har deltagit i denna omflyttning av ålyngel där ynglen först hålls i karantän i Helsingborg. Där görs ett uttag som föds upp till ca 140 ton “silver eel” och går till försäljning för konsumtion!

Kraftbolagen har dessutom anlitat yrkesfiskare som årligen fångat 0,014 miljoner blankålar och transporterat med lastbil förbi kraftverken till havet. Alla kan förstå att denna ”kompensation” är otillräcklig.

Kraftbolagen väljer att ändra ålens livscykel i stället för åtgärder i kraftverken. Ålynglen får åka flyg och blankålen får åka lastbil. Så “låssas” de lösa problemet med åldöden i dammar och turbiner. Fria vandringsvägar är självklart den enda fungerande lösningen. Regeringen satsar nu 15 miljoner kronor för att under tre år utreda om detta varit en långsiktigt hållbar ålförvaltning.

Statens Lantbruksuniversitet (SLU) gjorde 2021 en fjärde utvärdering av den svenska ålplanen. Några citat ”Svenska inlandsvatten bidrar för närvarande inte till en återhämtning av beståndet”. ”Biomassan av inlandsvattnens ålbestånd uppnår inte nödvändig miniminivå, den mänskliga påverkan överskrider den lägsta gränsen för återhämtning, och de negativa effekterna kommer fortsätt öka”. ”Utan ytterligare skyddsåtgärder kommer situationen att förvärras. Det rekommenderas därför att nuvarande förvaltningsplan för ål i sötvatten omprövas”.

Det är också välkänt att vattenkraften genom påverkan och minskning av habitat samt flödesreglering är huvudorsaken till minskningen av ål och andra sötvattenslevande djur. (Tickner et al., 2020; WWF, 2018). Den biologiska mångfalden I sötvatten minskar snabbt i alla större avrinningsområden på jorden och förlusterna är större än vad de är i både landekosystem och marina system (Albert et al., 2020).

SVT har haft de uppmärksammade och prisade programmen ”Den sista ålen – vad hände sen”, ”Ursprungsålen – spelet om åldöden” och ”Fiskarnas Rike”. Ingen borde vara ovetande om att det är fria vandringsvägar som behövs för att rädda ålen. Varför anlitar då regeringen utländska experter och förhalar nödvändiga åtgärder fram till december 2024?

Kraftbolagens omoderna vattendomar är nu under omprövning. För att rädda Sveriges Natur behövs fria vandringsvägar i våra vatten. Kraftbolagen lobbar nu för att Sverige skall införa undantag i reglerade vatten och slippa vattendirektivets miljökrav på god ekologisk status (GES). Regeringen förhalar genom utredningar införandet av EG:s ålförordning och miljölagar, så att kraftbolagen kan hänvisa till omoderna vattendomar när de fortsätter att utrota ålen och utarma den biologiska mångfalden i våra svenska vatten. Ålen är akut hotad och behöver fria vandringsvägar nu.

Hertingprojektet är ett lysande exempel på att det går att lösa med bästa tillgängliga teknik. Vi kan bli den generation som utrotar, ål, havsnejonöga och majfisken från svenska vatten. Eller vi kan bli den generation som med fria vandringsvägar räddar dessa akut hotade arter undan galler och turbindöden. Vilket val gör Du?

Svensk förvaltning av europeisk ål ska utvärderas – Regeringen.se

Vad är ålamnesi?

2022-09-01 Ålamnesi är att vi inte längre minns hur mycket ål det fanns förr. Det är svårt att föreställa sig att ålen utgjorde mer än 50% av sötvattnens hela biomassa i många länder! Ålamnesin innebär också att vi inte kan ta in vad som sker med ålen och våra svenska vatten nu och framåt i tiden. Utan ål i svenska vatten blir det ålkollaps!

Begreppet ålamnesi kan användas för att beskriva smygande förändringar som är tillräckligt långsamma för att inte märkas. Men förändringen är i själva verket så stor att en av jordens vanligaste fiskarter, ålen, riskerar att utrotas av vår generation. Det är svårt att tänka sig att utrotandet av någon annan art skulle få lika förödande konsekvenser för sötvattnen som ålens försvinnande!

Hur vanlig var då ålen i våra svenska inlandsvatten? Sveriges ledande ålforskare (Wikström, Åström) anger att det årliga behovet av invandringen av glasål från havet till Sverige var 188-360 miljoner glasålar. Kraftbolagen “kompenserar” med 0,3 miljoner ålyngel.

Energiforsk anger en överlevnad av ålynglen till ca 20% till vuxna, lekmogna blankålar. Det innebär att våra svenska inlandsvatten årligen producerade ca 37,7 till 72 miljoner blankålar. Vid en medelvikt på 1 kilo producerade svenska inlandsvatten årligen 37 till 72 tusen ton ål. När det gäller denna ålproduktion råder fullständig ålamnesi. Kraftbolagen “kompenserar” med 0,014 miljoner blankålar.

Åtgärder för att rädda ålproduktionen i Svenska inlandsvatten är också mycket enkla: Fria vandringsvägar uppströms och nedströms medan tid är skulle också innebära att ålen kunde återgå till sin ursprungliga produktion. Även här råder fullständig anterograd amnesi där man mist förmågan till att förstå vad som är långsiktigt hållbart.

Vi har hamnat i “Utdöendespiralen” där en storskalig minskning har inletts och en mängd olika processer, både demografiska och spatiala, (läs kraftverk och dammar) verkar tillsammans för att förstärka den nedåtgående trenden.

När vi får tillbaka insikten om att ålen kan räddas genom fria vandringsvägar så kan vi rädda ålen och undvika att bli den generation som utrotade en av jordens viktigaste och vanligaste fiskarter. Svenska vatten kräver svenska ålar för att fungera! Utan ål blir det ålkollaps!

Ålamnesi: Vi minns inte längre hur mycket ål det fanns och vi har mist förmågan att tänka långsiktigt hållbart? Lösningen för att undvika ålkollaps är så enkel som fria vandringsvägar!