Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Biologiska mångfaldens dag 22 maj 2020

2020-05-22 I dag är det den biologiska mångfaldens dag. Tidpunkten är bra vald med tanke på att naturen lever upp under våren.

Flyttfåglarna har anlänt och våra inhemska fågelarter häckar. Jag satte upp fem fågelholkar i går, bättre sent än aldrig. Bihotellet på husväggen är ganska fullbokat. Insekterna börjar besöka vår oklippta “vildäng” i gräsmattan. Nu i coronatider har vi tid att uppskatta naturen och vara tacksamma för att vi får uppleva detta skådespel.

Nattetid brummar ollonborrarna i trädgården och kornknarren, nattskärran och näktergalen kan man ha turen att höra vid nattliga promenader i Ätradalen.

Det som händer nattetid under ytan kan vara ändå mer fördolt men det är en viktig del av näringsväven i våra vatten. Nattsländorna kläcks efter några år som larver och surrar nu över nattsvart vatten och blir föda för fladdermöss och fiskar.

2020-05-22 Nattsländan (Glyphotaelius pellucidus) flög vid Ätran i den biologiska mångfaldsnatten.

Ätranlaxen återvänder från Färöarna och vandrar upp i Ätran vid Tullbron , vidare till Garvarforsen, Hertingforsen och forsarna vid Vessigebro. Men vid N2000 området i den tidigare forsen vid Ätrafors (Rävigeforsen) är vattnet avstängt av kraftbolaget som borde ha modet att ge den biologiska mångfalden en chans.

Flera vandringsfiskar kommer nu upp i Ätran efter sitt liv i havet. Majfisken är en art som vi hoppas skall återvända till Ätran. Ålynglen kommer från Sargassohavet och hjälps nu upp av Nedre Möllans naturvårdare via en ålyngelledare i Lillån i Vessigebro.

Havsnejonögonen blir filmstjärnor vid sin nattliga vandring vid Herting. De vandrar upp i Ätran efter att ha avslutat sin havsresa, där havsetappen kanske innebar att de liftat med en val eller tonfisk.

Havsnejonöga vid Herting. Källa www.fiskdata.se

Just i natt, på den biologiska mångfaldens dag, har fem havsnejonögon filmats när de vandrade upp i den “befriade” Hertingforsen. Varken ålyngel eller nejonögon kunde tidigare vandra upp i Ätran då de under 70 år (1944-2014) hindrades av kraftverksdammen.

Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen uppmärksammas nu på den biologiska mångfaldens dag av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Tidigare kommunekologen prisas med hederstecken som en av deltagarna i detta lyckade projekt med vandringsfisken i Ätran. Läs mer här.

“Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske”. Citat av H.M. Carl XVI Gustaf vid invigningen av Hertingforsen den 1 april 2014.

Allvarlig syrebrist i sjön Fegen

2020-05-17 Ätrans vattenråd har hand om recipientkontrollen av Ätrans vattensystem där Fegensjöarna ingår. Synlabs årsrapport visar en omfattande syresbrist vid 2019 års sommarprovtagning.
Regleringen av sjön Fegen är brutal. Det skiljer 1,75 meter på lägsta och högsta nivå enligt vattendom. Notera märken efter tidigare vattennivå på dörrarna till båthuset. Notera torrlagda sediment i ingressbilden och att båtarna ligger ca 60 meter från vattnet.

Ätrans vattenråd hade årsstämma i fredags och inför denna har man på hemsidan gjort en sammanfattning av årets recipientkontrollrapport. Läs sammanfattningen här.

Vattenmyndigheten för västerhavet skriver i sin förvaltningsplan om aktuella åtgärder för åtgärdsområde 42 Ätran. “Ätran är kraftigt reglerad med många kraftverk som ger betydande påverkan. Inom Ätrans åtgärdsområde har 21 sjöar och 55 vattendrag ett dokumenterat förbättringsbehov gällande fysiska förändringar. Alla har ett förbättringsbehov med avseende på bristande konnektivitet och ett antal vattenförekomster har även ett förbättringsbehov när det gäller morfologiska förändringar och flödesförändringar”. Läs mer här.

Ätrans vattenråd har en recipientkontrollgrupp som föreslår vilka parametrar som skall mätas för att uppnå god vattenkvalité och god ekologisk status och för att se åtgärdsbehovet. Kommuner och industrier ingår i gruppen och betalar även kontrollprogrammet. Vattenkraften deltar ej och är undantagna från finansiering av programmet. Trots att vattenkraften enligt vattenmyndigheten är en av de verksamheter som har störst påverkan på Ätrans vattensystem.

Kraftbolagets reglering av Fegensjöarna syns tydligt när stränder påverkas och ger negativa effekter för båtlivet. Vad som inte syns lika tydligt är vad som sker under ytan. Fegen har ett av världens få kvarvarande bestånd av den vårlekande siklöjan. Denna art är beroende av kallt syrerikt vatten och simmar därför på sommaren i det kalla, syrerika vattnet på lite större djup. Den är en laxfisk och beroende av syrgashalter över 7 mg/liter vatten. Även den höstlekande siklöjan är beroende av syrerikt vatten. Den vårlekande siklöjan lever på utrotningens gräns och den höstlekande har minskat kraftigt under de senaste åren.

Fegens syrefattiga vatten är en stor stress för sjöns känsliga ekosystem med bottenfauna, plankton, fisk och fåglar. Normalt sett uppstår endast syrebrist tillfälligt i sjöarnas bottenvatten. V Fegen har i sommar haft syrebrist i hela vattenmassan under termoklinen från 9 meter och ned till över 20 meter med värden < 3 mg/l.

Syrebrist uppstår vid nedbrytning av organiskt material. Det kan inte uteslutas att den brutala regleringen och torrläggningen av Fegens stränder ger en onormal sedimenttransport och erosion som flyttar organiskt material till djupare områden. Syrebrist uppstår då sommartid när detta material bryts ned.

Ätrans brutala korttidsreglering ger även effekter i huvudfåran ända ned till Falkenberg. Sedimenttransporten är omfattande. Läs mer här.

Glädjande ökning av smolt i Nydala

2020-05-11. Årets smoltvandring från laxens barnkammare i Högvadsån ser bättre ut än förra årets låga siffror. Berit Möller rapporterar att årets räknade smolt vid Nydala nu överstiger 1000 individer. Förra året räknades endast något över 600 smolt.

Därför har inga smoltmärkningar gjorts i år. Man vill inte stressa den känsliga smolten i onödan. På 1960-talet var antalet räknade smolt från Högvadsån vissa år tio gånger större än dagens. Skillnaden i antal utvandrade smolt var då ännu större eftersom fällans effektivitet beräknas vara något under 20 procent.

Det är känt att laxens smoltstadium är en av de känsligaste perioderna i laxens liv. Smolten skall ställa om sitt liv från att andas sött vatten till att andas salt vatten. Det kräver en stor ansträngning varför konditionen måste vara god och tajmingen i vandringen perfekt för att laxen skall överleva i havet.

Det är känt att laxens vandring och överlevnad är beroende av vattenflödet som påverkas och regleras av vattenkraften. Därför hade vattenkraften sedan 1980-talet en vattendom på att sätta ut 1200 smolt årligen i Ätran som kompensation för de skador man orsakade genom regleringen. Under 2020 har korttidsregleringen av Ätran och stressen på smolten tyvärr varit omfattande. Läs mer här.

Olyckligtvis satte kraftbolaget ut sjuka laxar i Ätran på 1980-talet fån Laholms laxodling som kompensation för regleringsskador. Laxarna var infekterade med den fruktade parasiten Gyrodactylus salaris som överfördes till den vilda laxen. Parasiten kan infektera varje lax med över 1000 exemplar som äter hål på laxens skyddande slemskikt och hud. Många laxyngel dör av parasiten innan de skall vandra ut i havet.

Laxsmolt från Ätran med rygg och ryggfena angripen av parasiter. © Ingemar Alenäs
Den halvmillimeterstora laxparasiten äter hål i laxens skyddande hud.

Nu i vår har fiskare sett sjuka tvåsomriga laxyngel i Ätran. De angripna ynglen var “ludna” med ett vitaktigt ludd och simmade inte undan och gömde sig som normala laxyngel.

Det är känt att laxsmolt som är angripna av laxparasiten har hudskador som leder till att de får problem med osmoreguleringen. Denna funktion är livsavgörande när de skall ställa om från att andas i sötvatten till att andas havsvatten. På 1960 och 70-talet återkom ca 12% av smolten som vuxen lax. Nu återkommer endast ca 2% av smolten som vuxen lax. Kombinationen av korttidsreglering och parasitangrepp är olycklig och viktiga orsaker till försämrad överlevnad.

Det finns en princip som heter PPP och betyder att det är förorenaren, dvs. den som påverkar som betalar när det uppstår en miljöskada. Men vem är det som betalar i Ätran? Jo det är smolten som får betala med tusentals laxar och det är smoltens liv som är insatsen.

Ålfiskestopp eller influgna ålyngel räddar inte den hotade ålen

2020-05-08 Myndigheterna försöker desperat stoppa ålfisket för att rädda den hotade ålen. Men ålens livscykel är bruten av vattenkraften och då kan beståndet inte fortleva.

Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu ett förlängt ålfiskestopp under tre månader som det svenska bidraget till att rädda den akut hotade ålen. Läs förslaget här.

Den verkliga orsaken till ålens försvinnande måste nu åtgärdas. Det hjälper inte att kraftbolagen kompenserar med influgna ålyngel från England eller att försök görs att stoppa ålfisket under november, december och januari.

Dörren till ålens hem är stängd med kraftverksdammar som är omöjliga att forsera. De lekmogna ålarna dör till 100% i kraftverkens turbiner när de skall vandra till Sargassohavet och leka. De sista procenten av ålen håller på att utrotas. För kraftbolagens del är det frivilligt att vidta åtgärder. Men för de som fiskar ål tillgrips lagstiftning och man begår en brottslig handling om man bryter mot lagen.

Ett av över 2000 vattenkraftverk där gallren “grillar” den lekmogna vandringsålen.

Det duger inte längre att fortsätta på den inslagna vägen. Den ursprungliga ålyngelinvandringen till Sveriges inlandsvatten beräknades av Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium (2011) till mellan 180 och 360 miljoner ålyngel. Myndigheterna beräknar att 20% av kraftbolagens utsatta ålynglen bidrar till lekflykten av blankål. Det innebär att den ursprungliga produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten skulle ha varit 36 till 72 miljoner blankålar.

Sveriges ålplan stadfäster nu att vår ursprungliga ålproduktion i inlandsvattnen före kraftverksepoken var ca 300 ton. Om man räknar med att de lekmogna ålarna väger 1 kilo blir det ca 0,3 miljoner ålar. Denna siffra ligger till grund för kraftbolagens åtaganden som innebär att de “bara” får ta död på 60% av lekålarna. Någonstans blev det fel. Oavsett sifferexercisen måste den akuta situationen för ålen snarast åtgärdas.

Om ålen skall räddas kan kraftbolagen inte fortsätta att bryta ålens livscykel! De naturligt invandrande ålynglen kan inte stängas ute från sitt hem. De lekmogna ålarna skall inte löpa gatlopp genom kraftbolagens turbiner och totalt förintas på det sätt som sker i dag. Det leder ofelbart till ett tystare hav och till att vi endast kan läsa om ålen i Ålevangeliet.

I Sveriges inlandsvatten finns över 2000 dammar som utestänger ålynglen. © Ingemar Alenäs

Läs Sportfiskarnas remissvar till förslaget om att skydda ålen här.
Läs artikel om ålens situation i Aktuell Hållbarhet här.
SOS – Save Our Silver eel

Reglerkraft med kraft

2020-05-04 Vatten är en viktig transportväg för sediment näringsämnen och fiskar. När vattenflödet korttidsregleras för energiändamål sätts stora krafter i rörelse.

Ätran korttidsregleras vid Ätrafors vattenkraftverk. Flödet har nu i april varierat på timbasis mellan 13,1 och 57,1 kubikmeter per sekund enligt Unipers hemsida. Det innebär att ena timman har 47 tusen ton vatten passerat för att öka till drygt 205 tusen ton vatten per timma.

Korttidsreglering från 47 tusen ton vatten per timma till 205 tusen ton per timma passerar inte obemärkt. En störtflod där flödet snabbt ökar med 158 tusen ton vatten påverkar naturligtvis Ätrans djurliv. Produktionen av lax lider stor skada. Trots denna till synes omfattande reglering ger den ett försumbart reglerbidrag till Sveriges elsystem.

Ätrans stränder utsätts för kraftig erodering genom denna ryckiga reglering. Lösryckt sediment hamnar så småningom nedströms. Ätrans Laxfiske påverkas negativt och Falkenbergs kommun får extra kostnader med miljontals kronor för att hålla hamnen öppen från sedimentmassorna. Lösryckta sediment riskerar varje vårflod att översvämma de nedre delarna av Ätran. Bilder från våren 2020 visar med all tydlighet vad som händer vid Laxbron.

Ätrans habitat är ett internationellt viktigt område för många sällsynta och unika arter. Området är skyddat enligt EU:s art och habitatdirektiv kallat Natura 2000. Vattenkraftens korttidsreglering sätter sina tydliga spår i detta naturområde.

April 2020 Ätran nedströms laxbron och Hertings kraftverk. Korttidsregleringen påverkar laxfisket och hamnverksamheten i Falkenberg. Störst effekter uppstår dock på naturen i Ätrans internationellt skyddade Natura 2000 område.

På 1980 talet hade kraftbolaget en vattendom som påtalade att de årligen skulle kompensera för utebliven smoltproduktion på grund av att man tilläts kortidsreglera. Man visste att skador skulle uppstå. Denna skyldighet har upphört sedan drygt 30 år. Trots att skadorna fortsätter varje år.

Unipers miljöchef citeras i tidningen Aktuell Hållbarhet: ”Vi har inte sett att det behövs”, svarade bolagets miljöchef Johan Tielman för tio år sedan på frågan om fler kraftverk skulle byggas om. Nu svarar han att bolagets kraftverk i Ätran är viktiga för reglerkraften.
– De här anläggningarna är så stora att de utgör ett samhällsintresse för energisystemet. Ska man motivera en åtgärd som får stor effekt på reglerkraften, då måste det också få en stor effekt på den biologiska mångfalden. Det är det de kommande prövningarna måste hantera, säger Johan Tielman. Läs mer här.

Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har tagit fram en rapport om olika älvars bidrag till reglerkraften. Där visas bidraget både när det gäller marknadsvolym och dygnsbidraget. Ätrans bidrag är i båda fallen så försumbart att det inte ens syns i figuren! Den “stora effekten på reglerkraften” som Unipers miljöchef talar om är så obetydlig att den inte ens syns i Energimyndighetens diagram.

Ätrans bidrag till reglerkraften finns i staplarna vid huvudavrinningsområde 103000…
Haro nr 9000 är Lule älven. Kara över Sveriges haro finns här.

Ätran är däremot en av Sveriges största producenter av vild atlantlax. Ätrans naturvärden är skyddsvärda även i ett internationellt perspektiv. Trots dessa höga naturvärden prioriteras korttidsreglering i Ätrans huvudfåra och nolltappning i gamla åfåran vid Ätrafors samt i Högvadsån vid Ödgärdets kraftverk. Falkenbergs laxfiske och hamnen översvämmas av stora mängder eroderat sediment som delvis emanerar från bolagets korttidsreglering av ån.

Ätran Vessigebro Laxens Mekka

2020-05-01 Ätran i Vessigebro har genomgått en drastisk förändring. Nedströms bron har vägfararna nu fått ett nytt blickfång. Numera ses ofta ett antal flugfiskare som svingar sina dunkrokar i forsens virvlar. Strömmarna har blivit många laxars Mekka.
Bilden kan innehålla: 1 person, står, utomhus, vatten och natur
2020-05-01 Bild från Facebook Grattis Peder Berne till en 95 cm 9 kg+ lax! https://www.facebook.com/photo.php?fbid=1398520323689829&set=pcb.2065692590243313&type=3&theater

Förändringen iscensattes redan 2013 när Hertingdammen revs i Falkenberg. Flera laxar kan vandra i Ätran. Tidigare var Ätran mer lugnflytande nedanför bron i Vessigebro. Rivningen av vandringshindret innebar att området nedanför bron i Vessigebro fick lägre vattenstånd och blev mer snabbflytande. Laxens habitat förbättrades, laxen leker och det produceras tusentals fler laxyngel på denna sträcka.

Dessa laxar börjar nu komma tillbaka som storlax från sin uppväxt vid Färöarna och Grönland. Där möts de av fiskarnas färgglada dunkrokar. Men många kommer att leka nedanför bron till hösten och bidra till ett fortsatt gott laxfiske i Ätran.

Hertingprojektet har inneburit många goda effekter för laxens överlevnad och för bevarande av Ätrans värdefulla ekosystem. Den goda effekten nedströms Vessigebro var en av alla poaitiva effekter som förutsågs av de som arbetade med projektet.
Läs mer om detta här. Se bl.a. Tabell 2 sid 21 där “Vessigebroeffekten” nämns.

Ätrans omprövning förhalas

2020-04-28 Vad visar egentligen den nationella planen för datum när Ätran skall omprövas? Kartan visar 2024 men juristen säger 2027?

Ätran är indelad i fyra prövningsgrupper där den första har namnet “Ätran från havet inkl Högvadsån”. Tidpunkt när ansökan skall lämnas in “Vänersborg 1 september 2024”. Till detta finns också en illustrativ karta som visar att det gäller Ätran från Falkenberg till Ätrafors. Så långt är allt lätt att förstå. Läs dokumentet och se kartan för prövningsgrupper här.

Men så kommer vi till de juridiska spetsfundigheterna som gemene man har värre att greppa. Omprövningen gäller vattenkraftverk och på sträckan Falkenberg Herting – Ätrafors ligger inga kraftverk. Ätrafors kraftverk är beläget strax uppströms och skall lämnas in för omprövning först 2027! Så de som trodde att ansökan skulle vara inlämnad 2024 för omprövning av Ätrans N2000 område mellan havet och Ätrafors kan känna sig lurade.

Myndigheternas NAP för omprövning av Ätran. Det är nog många som känner sig lurade när myndigheterna menar att det klart framgår av karta och tabell att omprövning av Ätran från havet till Ätrafors skall inlämnas senast den 1 februari 2027.

Men säger vän av ordning Ätrafors reglering påverkar ju laxens reproduktion och uppväxt nedströms från Ätrafors till Falkenberg? Visserligen, säger juristen och myndighetspersonen, men detta kraftverk är beläget utanför den juridiska gränsen där omprövningen skall lämnas in 2024.

Därför räcker det att omprövningen av Unipers kraftverk i Ätran lämnas in 2027. Rolfsån, Suseån, Fylleån och Rönne å skall lämnas in för omprövning 2022. Ätran har västkustens störta produktion av vildlax och varje år dör tiotusentals laxar i onödan på grund av utestängning, torrläggning och korttidsreglering. Ätrans, laxar, ålar och havsnejonögon får lida till 2027 när ansökan om omprövning skall vara inlämnad. Sedan får vi se när domen blir klar och om den blir anpassad till Ätrans unika djurliv. Förhalningen fortsätter.
Läs mer

Laxparasit undersöks

Sportfiskarna undersöker nu i vår förekomsten av laxparasiten (Gyrodactylus Salaris) i våra västkuståar på uppdrag av Hav, enligt ett särskilt program. Läs mer på Sportfiskarnas hemsida här.

Laxparasitens spridning på västkusten är en lång och pinsam historia. Först upptäcktes den i Göta Älv och Säveån i slutet av 1980-talet. Därefter upptäcktes den 1991 i Ätran av dåvarande kommunekologen. Legendariske fiskerikonsulenten Brodde Almer hade då flaggat för dålig överlevnad av laxyngel i Högvadsån. Tankarna gick till kalkningen som kanske inte fungerade? Vad Brodde inte visste var att laxar odlade i Laholms laxodling och utplanterade i Ätran bar på den fruktade laxparasiten.

Åsikterna går isär om parasitens ursprung och vad den betyder för överlevnaden av vår Atlantlax. De som vill “sopa problemet under mattan” menar att parasiten har alltid funnits i Sverige och den har därför ingen påverkan på laxens överlevnad. Då har myndigheter och odlingsverksamhet inget ansvar för att den införts och inget ansvar om parasiten orsakar stor dödlighet hos laxen.

Därför gjordes 1997 en utvärdering av effekterna på Ätranlaxen efter fem års studier av kommunen, Sportfiskarna och Stockholms Universitet under ledning av parasitexperten Göran Malmberg. Undersökningen kan läsas i sin helhet här.

Några fakta från rapporten:
1. Malmberg analyserade prover från Laholms laxodling på 1980-talet när Laganodlingen odlade och kraftbolaget satte ut smolt i Ätran som kompensation för regleringar. Smolten konstaterades infekterad med laxparasiten. (Malmberg pers.com.)
2. Författarna drar slutsatsen att laxparasiten är införd till Ätran och inte är ursprunglig i vår fauna.
3. Författarna dokumenterar att överlevnaden av yngel på uppväxtplatserna från yngel till smolt minskar med ca 80-90% jämfört med perioden när parasiten inte var införd.
4. Författarna föreslår ett antal viktiga åtgärder för att hindra att parasiten sprids till fler västsvenska vattendrag.

Högvadsån. Utvandrande mager, parasitangripen smolt som är dåligt rustad att påbörja resan till sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland.

Laxparasiten är en liten knappt millimeterstor hakmask som fäster på utsidan av fisken och äter hål på fiskens skyddande slemskikt och hud. Vuxna fiskar klarar detta men yngel som infekteras med hundratals och tusentals maskar lider svårt. “Förnekarna” av teorin att parasiten inte påverkar laxen har som argument att minskningen beror på att något är fel i havet då smolten inte kommer tillbaka. Betänk då att parasitangripen smolt har svårt att klara den mycket kostsamma omställningen från sött till salt vatten.

Minskningen av mängden tvåsomriga laxyngel i Högvadsån talar också sitt tydliga språk. Det kläcks många laxyngel men dessa överlever inte till sin andra sommar i Högvadsån.

Högvadsån producerar bra med årsyngel. Efter införande av laxparasiten överlever få ynglen till andra sommaren. Minskningen tycks ha stabiliserats på 80-90% av ursprunglig kapacitet. Myndigheternas rapporter separerar inte olika årsklasser av laxyngel vilket innebär att effekten på den minskade överlevnaden döljs.

Läs mer om åtgärder för att rädda Ätranlaxen här.

Fåglar skadas av Roundup

2020-04-26 Åbo Universitet har gjort långtidsstudier som visar att fåglar skadas av bekämpningsmedlet Roundup som innehåller Glyfosat som aktivt växtgift.

Tillverkare och användare hävdar att Roundup är ett effektivt medel mot ogräs och att det inte är skadligt för varken människor eller djur. I USA har två domstolar redan utdömt skadestånd för att Roundup förorsakat fall av cancer hos människor som exponerats. Nu visar en långtidsstudie att Roundup orsakar allvarliga skador på fåglar. Läs mer här och här (engelska).

I Sverige är Roundup det bekämpningsmedel som används mest i det konventionella jordbruket. Ca 700 ton har använts årligen på Svenska åkermarker. EU röstade 2017 om medlet skulle förbjudas eller tillåtas. Det var flera länder som drev linjen om att förbjuda detta växtgift ex Frankrike, Italien och Österrike. Men förslaget om fortsatt användning vann med en rösts övervikt. Roundup får därmed användas under fem år fram till 2022 med ytterligare ett års förlängning och utfasning fram till 2023.

Sverige röstade för fortsatt användning och var ett av de länder som var “tungan på vågen” för fortsatt användning av detta potenta växtgift. Vad hände då med fåglarna som matades med växtgiftet Glyfosat i den finska långtidsstudien?

Fåglarna drabbades av en lång rad av allvarliga symptom. Honorna fick ökad risk för hjärnskador, försenad fjädertillväxt och det hittades glyfosat i fåglarnas lever, muskler och i ägg. Det utvecklades färre ungar än normalt. Dessutom fanns det mycket höga halter av glyfosat i de undersökta fåglarnas avföring och det kan i sin tur påverkar vilda växter och odlingsväxter i omgivningen.

Tyskland har aviserat att man kommer att rösta för ett förbud i EU nästa gång frågan behandlas 2023. Då får vi anta att Sverige följer beslutet och upphör med besprutning av det mest använda växtgiftet i Sveriges natur.

Ogräsbekämpning med Roundup intill betsesmark invid Ätrans odlingslandskap. Ingressbilden visar ogräsbekämpning med Glyfosat invid laxens lekområden i Högvadsån.

Vattendirektivet skyddar våra vatten

2020-04-24 EU:s vattendirektiv är en viktig miljölag som skyddar våra vattentillgångar mot exploatering. Sverige vill nu riva upp denna miljölagstiftning.

Över 375 000 EU-medborgare, nästan 6 000 forskare och över 130 ideella organisationer har tagit ställning för att stötta vattendirektivet i sin nuvarande form. Läs mer här.

I spetsen för det svenska arbetet för en försvagning av direktivet går lobbyorganisationen Swedish Water Alliance, en bred allians av olika organisationer från industri-, energi- och jordbrukssektorn i Sverige. En majoritet i den svenska riksdagen (fem partier) stöttar kravet att Vattendirektivet ska omprövas och att det skall finnas fler undantag för att behöva uppnå god ekologisk status i våra vatten.

Våra vatten är en naturtillgång för både människor och djurliv och är i stort behov av skydd mot olika typer av exploatering och industrialisering. Andra länder som Indien, Nya Zeeland och Colombia ger vatten och floder en stärkt juridisk status medan Sverige är ett av de europeiska länder som förespråkar exploatering och en försvagning av vattendirektivet framför god ekologisk status.