Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Laxen som passerade Nydala fyra gånger!

2017-09-18 Vi kunde i fredags berätta om den största öringen någonsin i Nydala. 98 cm och 9,7 kg var de imponerande måtten.

Berit Möller kan i dag berätta flera fantastiska och sanna fiskehistorier från Nydala! Den stora öringhanen fick i dag följe med en öringhona på ca 80 cm som lyftes över dammen!

Berit berättar också historien om laxsmolten som hon märkte den 17 april 2013. Hon kom tillbaka till Nydala efter två havsår den 18 september 2015 och var då 79 centimeter lång. Och döm om Berits förvåning i dag den 18 september 2017 när samma laxhona återigen på årsdagen för två år sedan fångades i laxfällan vid Nydala!

Nu kan vi bara spekulera i hur många historier vi kommer att få höra om öringen och laxen i Ätran i framtiden. Men en sak är säker. Fiskarna kan nu vandra fritt vid Hertingforsen på ett sätt som de inte kunnat göra på 70 år! Och det märks tydligt på den mer naturliga fiskvandringen vid Nydala kvarn!

Skakar galler vid Yngeredsfors

2017-09-16 Yngeredsfors kraftverk. Fiskar som hamnar bakom galler vid kraftverken är dömda. Därefter skrapas de upp med gallerrensaren tillsammans med löv och annan bråte.

2017-09-16 Gös och ål som enligt vattendom skakat galler vid Yngeredsfors
2017-09-16 Vem bryr sig om en dömd ”snorgärs”?
2017-09-16 Blodsprängda ögon efter räfst vid Yngeredsfors. EUs åldirektiv gav inget skydd mot gallerdöden.

Tio dagar tidigare fanns andra dömda individer vid Yngeredsforsanhaltens galler… Läs mer här.

Monsteröring i Ätran

2017-09-15 – Den största öringen vi sett! Fy f-n! Det var några av kommentarerna när Berit och Sven-Erik lyfte över den största öringen någonsin. Och då har de kollat öring i fällan vid Nydala i Högvadsån sedan 1954!

Längd 98 cm Vikt 9,7 kg var de imponerande måtten för denna lekfärgade öringhanne!

Det stora lyftet övervakades av Hans Schibli miljöövervakare på Länsstyrelsen i Halland. Han var mäkta imponerad över denna stora västkustöring.

Fångsten var inte helt oväntad. Hertingprojektet innebär att utlekta laxar och öringar nu kan vandra fritt ut i havet och fritt i älven.  När de som denna öringhanne återkommer som flergångslekare har de uppnått en ansenlig storlek. Tidigare har dessa fiskar hindrats av dammen under 70 år i sin vandring! Nu har de fri lejd! Fler laxar passerar en längd av 100 cm och flera öringar på över 80 cm återkommer för att leka. Dessa stora fiskar är extremt värdefulla genetiskt och även för sportfisket. Tack vare Hertingprojektet kan nu öring- och laxbestånden ha en mer naturlig utveckling i Ätran!

Laxauktion i Falkenberg 1892, en målning av Robert Lundberg
Tavlan är ett av många konstverk som finns i Falkenbergs stadshus, och kanske den som väcker mest beundran och intresse. Intressant är storleken på de auktionerade laxarna 1892! Att storleken minskade när kraftverket under 70 år 1944-2013 tog död på merparten av besorna, har fallit i glömska. När vi nu ser att storleken blir mer naturlig påminns vi om ätranlaxen i ”forna tider”!

Klicka på tavlan för att förstora! 
Laxtavlans öde Läs här

Artikel i FJ
Artikel i FishEco
Artikel i HN

Text och bild Ingemar Alenäs

Stopp för ålen i Ätran

2017-09-06 Ätran vid Yngeredsfors. De senaste dagarnas regn gör att ålen startat sin långa vandring till Sargassohavet. Ålhonorna har under 15-20 år växt sig starka och nu är det dags att använda sina naturkrafter. Och sörja för ålens fortlevnad.

Men för dessa tre ålhonor på mellan 1 och 2 kilo slutade resan vid Yngeredsforsens kraftverk. De fastnade på gallret vilket man kan se på kraftiga gallermärken. Sedan rakades de upp med löv och annan bråte. Alla stora ålar går här samma öde tillmötes.

De får aldrig chansen att komma till den fisksäkra passagen nedströms vid Hertings kraftverk. Och vandra vidare mot sina lekområden i Sargassohavet.

Om det stämmer som man säger att 30% av ålarna överlever varje kraftverkspassage krävdes det att 370 ålar startade från Fegensjöarna för att dessa tre ålar skulle nå Yngeredsfors. (Passage av kraftverken vid Mölneby, Skåpanäs, Skogsforsen och Bällforsen.)

Tre miljoner kronor satsas på hållbara lösningar för vattenkraft och ål under åren 2016, 2017 och 2018. Läs mer här

Ny teknik stoppar Ätranlaxen

2017-08-20 I Hertingforsen har bästa mäjliga teknik (BMT) använts av Falkenbergs kommun med gott resultat för att gynna fiskvandring och ge laxen nya lek- och uppväxtområden i Hertingforsen.

Nu testar Uniper ny teknik vid Ätrafors för att undvika att laxar stängs inne i Ätrans gamla, naturliga åfåra. Läs mer här och här.

– Det här är en relativt ny teknik som vi testar säger miljöchef Johan Tielman vid Uniper till HN.

Unipers teknik innebär att omväxlande flöde och torrläggning fortfarande tillämpas vilket lockar fiskar att vandra upp i Ätrans naturliga fåra från den sprängda kanalen till den byggda dammen. Möjligheterna till naturlig laxproduktion genom minimiflöde i Ätrans fåra som är N2000 område tillvaratas inte.

Länsfiskekonsulent Erika Axelsson vid länsstyrelsen i Halland säger:
– De behöver enligt lag inte göra något över huvud taget så detta är bättre än ingenting. Vidare säger hon till HN ”Om man vill göra det mer för att stimulera lax- och fiskereproduktionen är lösningen som gjorts på Hertingfors ett bra alternativ, men då gäller det först att Uniper själva vill genomföra det”.

Ätrans naturliga men torrlagda fåra sträcker sig ca 750 meter från den sprängda kanalen nedströms kraftverket  till Ätraforsdammen. Fiskspärren är byggd ca 550 meter upp i torrfåran och skall hindra laxen att vandra de sista ca 200 metrarna upp till dammen. Vid torrläggning torrläggs hela sträckan på 750 meter, laxar stängs inne och möjligheterna till reproduktion spolieras. Bästa möjliga teknik är att lösa problemet med minimitappning som Feab gjort vid Herting.

Vid Hertingforsen släpper Falkenbergs Energi ett minimiflöde om 11 kubikmeter per sekund. Detta har resulterat i att ca 13 000 laxyngel nu finns i den tidigare torrlagda forsen. Det nu aktuella området vid Rävigeforsen vid Ätrafors bedöms ha en reproduktionspotential på ca 20 000 yngel, om det fanns vatten.

Länsstyrelsens egen bevarandeplan för Ätran anger att om endast en halv kubikmeter per sekund släpptes vid Ätrafors skulle det nyskapas 10 000 kvadratmeter lek- och uppväxtområden för fler ätranlaxar. Detta skulle dessutom lösa det nu aktuella problemet med döda, instängda laxar och öringar eftersom torrläggning då undviks. 

Denna positiva lösning som föreslås av Länsstyrelsen i bevarandeplanen är fullt realistisk för den tidigare forssträckan (Rävigeforsen) vid Ätrafors. Se bild här. Den skulle också följa modern N2000-lagstiftning som säger att Ätrans laxbestånd skall hållas i gynnsam bevarandestatus. Dessutom skulle laxfisket kraftigt förbättras för Falkenbergs kommun, fiskevattenägarna och sportfiskeklubbarna.

Hertingforsen fick nytt liv efter 70 års torrläggning. Rävigeforsen vid Ätrafors har varit torrlagd i 100 år sedan kraftverksbygget 1918.

Läs Länsstyrelsens bevarandeplan här.
Läs om gynnsam vattenreglering på sidan 7.

Läs om Kammarkollegiets syn på N2000 
Ätrafors vattendom kontra N2000

Läs mer i Hallands Nyheter här

Puckellax spöfångad i Ätran!

I Lördags 2017-07- 29 fångades den första puckellaxen på spö i Ätran. Det var en lekmogen hona på ca 1,4 kilo. Romsäckarna var väl utvecklade med mycket rom. Den unika fångsten skedde ca 2 mil uppströms Falkenberg. Tyvärr togs inga prover på fisken då det saknas instruktioner om provtagning av fångad puckellax. Läs mer här.

Puckellaxen känns bäst igen på sin prickiga stjärtfena. Foto © Privat

Enligt obekräftade källor skall det även ha fångats en puckellax i Ätran i början på 1990 talet.

Enligt Aqua Maps finns det lämpliga habitat för puckellaxen utefter södra Norges kust samt utefter svenska västkusten. Därför finns det all anledning att noggrant följa utvecklingen och ta prover för att dokumentera dessa främmande laxars ursprung och som eventuell vektor för spridning av sjukdomar. I detta sammanhang är det viktig information om de kommer från utsättningar i Rigabukten eller från utsättningar vid Kolahalvön.

PS För två timmar sedan 2017-08-02 kl 08 rapporterar även Fiskejournalen om fångst av puckellaxar i Göta Älv. Läs mer här. DS

Explosion av puckellax i Norska älvar Läs mer här

Fångst av puckellax registreras även i Danska älvar. Se deras bilder på puckellax här och läs mer här

Rapporter har även kommit till länsstyrelsens kännedom som talar om fångst av puckellax i det Halländska nätfisket efter lax. Detta nätfiske efter lax bedrivs enligt länsstyrelsen i Halland bl.a. vid Mellbystrand, Skummeslövs strand och Laxvik. Läs inslag i Radio P4 Halland här. Lyssna här.

Se Sportfiskarnas inlägg om puckellax här

Se Aqua Maps karta över puckellaxens utbredning och lämpliga habitat nedan. Klicka på kartan för större bild.

 

 

Hertingprojektet det goda exemplet

Hertingprojektet används nu som det goda exempel för vattenkraften som Kung Carl XVI Gustaf önskade vid invigningen av Hertingforsen!

Havs- och vattenmyndigheten skriver i yttrande angående åtgärder i en ett vattenkraftverk i en av våra nationalälvar, Piteälven:

Vid Hertings vattenkraftverk blev det en säker avledning enligt:
Smolt 89-98%
Kelt (utlekt lax) 96%
Blankål 100%

I Piteälven vid Sikfors vattenkraftverk dör med nuvarande lösning 6000 av 30000 passerande smolt och 2700 av 3000 passerande kelt.

Med en lösning motsvarande den vid Hertings kraftverk i Ätran skulle endast 600 smolt och 120 kelt omkomma vid passagen i kraftverket! Då skulle alltså 5400 smolt och 2580 kelt räddas undan från att omkomma vid kraftverkspassagen.

Därför föreslår Hav att bästa möjliga teknik införs vid Piteälvens enda kraftverk, på samma sätt som bästa möjliga teknik införts vid Hertings kraftverk i Ätran.

Läs Havs- och vattenmyndighetens yttrande till Umeå tingsrätt angående fiskpassage och vattenhushållning vid Sikfors vattenkraftverk i Piteälven här.

Läs slutrapporten om Hertingprojektets positiva effekter här

Fiskspärr i Ätran

2017-06-07 Fiskspärr anläggs nu  i Ätran så att leklaxen inte kan vandra upp på sina lekplatser i den ursprungliga åfåran.

Tanken är att leklaxar då inte skall stängas inne och dö när vattnet tidvis stängs av så som nu sker. En bättre lösning för laxen är att inte stänga av vattnet utan släppa ett kontinuerligt minimiflöde. Det skulle ge nytt liv till ”döda fallet” vid Ätrafors och förutom att rädda livet på leklaxen skulle det ge en produktion av ca 20 000 nya laxyngel i Ätrans ursprungliga åfåra.

Ätrans naturliga åfåra fram till kraftverksdammen är klassad som Natura 2000 område för Ätranlaxen. Länsstyrelsen i Halland skriver i sin bevarandeplan från 2013:

”För att ytterligare minska påverkan från korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk kan följande åtgärder gynna laxens fortlevnad och öka smoltproduktionen:  Minimitappning i gamla åfåran. En minimitappning om 0,5 m3/s i den gamla åfåran bedöms skapa uppväxtområden på
10 000 m2. (Sjöstrand 1998)”.

Nu ger Länsstyrelsen i Halland tillstånd till en fiskspärr så att laxen inte skall  vandra upp på sina tidigare uppväxtområden i Ätran vid Ätrafors. Det innebär också att vattenflödet skall kunna stängas av så att leklaxen inte dör i hålorna uppströms. Tyvärr omöjliggör det också en laxproduktion på dessa fina lek- och uppväxtområden för laxen. Tidigare har Länsstyrelsen befriat kraftbolaget från skyldigheten att årligen sätta ut 1200 smolt som en kompensation för regleringsskador.

Läs mer i Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran här.

Kungsbackaån smittad

2017-05-22 Ännu en av västkustens laxåar har nu tyvärr konstaterats smittad med den fruktade laxdjävulen, haptormasken Gyrodactylus salaris. Denna gång är det Kungsbackaån som drabbats. Rapporten kommer från Veterinärinstitutet i Norge. Läs mer här.

Hösten 2015 konstaterades att Rolfsån drabbats. Ätran konstaterades drabbad 1991. Alla dessa tre västsvenska laxåar har det gemensamt att det satts ut laxmolt från odlingen i Laholm som konstaterats vara smittad med laxdjävulen. Utsättning av sjuk, odlad fisk är en av de vanligaste orsakerna till att parasiten införs. Alla dessa tre åar har dessutom det gemensamt att det är samma genetiska typ av laxdjävul (haplotyp A) som införts.

Enligt uppgift från Sportfiskarna har Gyrosmittan inte nått uppströms Stensjön. Därför rekommenderas starkt att en Gyrospärr snarast inrättas vid Hjälm. Det ger förutsättningar för en mångdubbelt större laxproduktion på viktiga lekområden uppströms! Sportfiskarna räknar parasiterna i Rolfsån och Kungsbackaån Läs mer här.

I Ätran har man god koll på vad laxdjävulen haft för konsekvenser.
Redan för 20 år sedan publicerade Miljökontoret i Falkenberg en rapport om sjukdomen i Ätran. Läs mer här. I denna rapport konstaterats att tätheten av tvåsomriga laxyngel minskat med ca 90% efter infektionen jämfört med tätheten före smittan infördes.
Utvärdering av de senaste årens elfisken visar också tydligt att överlevnaden av tvåsomriga laxyngel, liksom i Norge, är kraftigt påverkad jämfört med tiden före infektion, se data från elfiskeregistret SERS:
Jämförelse av Gyrodactylus i Högvadsån och norska Driva

Läs även sammandrag av mitt föredrag i Norge 1998 publicerat i Vann nr 1. Där förklaras en del om situationen i den smittade Ätran.

Rapporten från Osloförsöken sändes till Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Halland 2003-01-16. Dessa labstudier visar att 62% av försöksfiskarna från Rolfsån var döda efter 47 dagar och att infektionen ökat till i medeltal 1258 laxdjävlar per laxyngel när ynglen infekterats av Gyrodactylus salaris haplotyp A.

Även elfisken i Kungsbackaån och Rolfsån visar enligt SERS på dålig överlevnad av laxyngel under senare tid. Därför kan laxdjävulen ha varit införd sedan en tid tillbaka i en eller båda dessa åar. Då mynningarna ligger tätt kan smittad fisk röra sig mellan åarna och parasiten klarar att överleva på värddjuret mellan åarna. Elfiskeresultaten indikerar att laxparasiten varit införd i Kungsbackaån sedan en längre tid. Se diagram nedan där elfiskedata från SERS i Kungsbackaån jämförs med den drabbade Löftaån.