Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Missbildade abborrar

2019-02-16 Missbildade abborrar i Rakkurisjöarna får nu stort fokus. Fenomenet är känt från 100-tals sjöar på svenska västkusten som abborre med “puckelrygg”.

Representanter för svenska regeringen informerades i februari 2002 om hur det stod till med miljömålet bara naturlig försurning på svenska västkusten. Kommunekologen i Falkenberg berättade om att mer än varannan sjö är okalkad och försurad i kommunen.
Läs mer här.

Förutom mer kända försurningseffekter innebär det problem med höga kvicksilverhalter i fisk och förhöjda halter av metallerna aluminium, järn och mangan. Gravida kvinnor rekommenderas inte att äta fisk från dessa sjöar. Dessutom skadas reproduktionen och tillväxt av känsliga arter som ex. ål, elritsa, mört och lax.

Ytterligare en känd effekt som redovisades för regeringen var missbildningen av abborre i dessa försurade sjöar. En forskargrupp vid IVL (Hans Hultberg, Erik Nyholm och Ingemar Alenäs) undersökte med provfiske ett flertal västsvenska sjöar.

Deformerade abborrar med “puckelrygg” röntgades och vi kunde konstatera att de främsta ryggkotorna var deformerade vilket gav upphov till detta abnorma utseende. Förutom puckelrygg hade dessa firrar förstorade “glosögon” och ibland förkortad underkäke. I referenssjöar med normalt pH saknades dessa missbildningar.

Röntgenbild av puckelryggig abborre där man tydligt ser de deformerade första ryggkotorna. Bild Erik Nyholm, Hans Hultberg IVL undersökning av puckelryggiga abborrar.

Kommunekologen i Falkenberg försökte hitta bot för de sjuka abborrarna och erhöll kalkningspengar från EU för att åtgärda några av dessa bortglömda sjöar. Fortfarande är 100-tals sjöar försurade och okalkade på västkusten. Detta är känt genom uppföljningen av miljömålen som inte klarar målet “bara naturlig försurning”. Målet vore lätt avklarat om vi fortsatt att ta emot EU-bidrag för våra försurade västkustsjöar. Läs mer här (sid 52 – 54).

Kalkning av försurade sjöar i Falkenberg 2010-11 med bidrag från EU.

Vad som är bortglömt är alla puckelryggiga, glosögda abborrar som lidande simmar omkring i de sura sjöarna. Samt att vi inte kan äta fisken på grund av förhöjda kvicksilverhalter. En lösning är att vi inte längre provtar kvicksilver i dessa försurade sjöar. Och att vi endast provfiskar kalkade sjöar. Det vi inte vet har vi inte ont av. Det är synd att vi inte fokuserar bättre på de miljömål som vi lätt kunde avhjälpa med rätt beslut.

Vattnet flödar i döda fallen

2019-02-10 Nu flödar vatten i alla Ätrans döda fall!

Skåpanäs, Skogsforsen, Boaforsen, Yngeredsforsen, Ätraforsen och Hertingforsen har alla under 50-100 år fått döda forsar i samband med utbyggnaden av vattenkraften. Men nu har de fått tillfälligt liv!

Hertingforsen har nu restaurerats och här släpps minst 11 kubikmeter i sekunden alla dagar i veckan för att rädda vandringsfisken. I själva forsen produceras nu årligen 30 000 laxyngel och 3 000 ålyngel.

Tider med högflöden kan inte kraftverken ta allt vatten till turbinerna och överskottet släpps i de tidigare åfårorna. Dessa har en sammanlagd längd av ca 9,8 kilometer där det nu blir forssträckor! Om vandrinsfisken fick tillgång till dessa områden skulle här årligen finnas ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Läs mer här. Dessa beräkningar grundar sig på den nuvarande produktionen i Hertingforsen. Enbart i forsen sålde dessutom fiskevårdsområdet laxfiskekort för 83 000 kronor säsongen 2018.

Vi besökte i dag Yngeredsforsen och det var en imponerande syn. Tyvärr saknar forsarna lax men om man släppte en minimitappning i alla återstående forsar skulle laxen och ålen självmant vandra upp i Rävigeforsen vid Ätrafors. I övriga forsar skulle laxen och ålen trivas om den fick hjälp med vandringen. Här vid Yngeredsforsen skulle laxen och ålen trivas om kraftbolaget tillämpade samma lösning som kommunen genomförde vid Hertingforsen! Läs mer om ecocentrismens grundbudskap här.

Vinsten skulle vara stor för naturen och ekoturismen. Kraftbolaget skulle förbättra sin miljöimage. Kostnaden skulle vara marginell då det kostar noll kronor den tid man ändå spiller vatten och liten under sommaren då elpriset är lågt.

Ätranlaxen är dessutom ovärderlig då den är genetiskt unik. Odlad lax i Norge, Göta Älv, Lagan, Nissan m.fl. vattendrag gör att de odlade generna tar överhanden. Yngel av hybridlax är nämligen mer aggressiv och dominant än vildlaxen! Läs mer om denna forskning här.

Högflöde i Ätran

2019-02-09 Snösmältning och regn gör att flödet i Ätran snabb ökar och nu är ca 100 kubikmeter i sekunden.

Vatten släpps nu i Natura 2000 området vid Rävigeforsen i Ätrafors. Detta är “spillvatten” och det kostar kraftbolaget 0 kronor eftersom tillgängliga turbiner har maximal produktion. Om kraftbolaget kunde släppa vatten i Rävigeforsen hela året skulle det vara mycket positivt för naturvården. Under den varma årstiden när elpriset är lågt skulle kostnaden vara försumbar.

2019-02-09 Rävigeforsen återuppstår när kraftbolaget släpper vatten. I detta N2000 område hade tusentals laxar och ålar sitt hem ända fram till dess kraftverksdammen byggdes.

Det skulle kunna leva ca 60 000 laxyngel och cirka 6 000 ålyngel i forsen. När laxarna lockas att vandra upp i forsen som sedan torrläggs lider 100-tals laxar en kvalfull död i detta “fängelse”. Rommen som laxarna lägger torrläggs.

Kontinuerligt vattensläpp på några kubikmeter skulle dessutom jämna ut risken för översvämningar. Hertingprojektet har som bekant gett tusentals extra laxar till Ätran. En mindre känd verkan är att högflöden utjämnats i Falkenberg tack vare projektet. Att detta sedan motverkats av en omfattande stenläggning av Ätrans stränder är en annan historia.

Kontentan är att ett minimiföde i Rävigeforsen vid Ätrafors skulle ta hänsyn till Ätrans fiskbestånd, som har internationellt skyddsvärde, ge ett jämnare flöde som minskar risken för översvämningar och dessutom ge bättre goodwill för kraftbolaget.

Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver i VISS om Ätrafors:
“Minimitappning till Ätrafors torrfåra behöver införas för att återskapa eller förstärka ekologiska funktioner i vattendraget. Ågärden behövs också för att möjliggöra uppvandring av lax, havsöring och ål”. Läs mer här.

Varning för haj !

2019-02-05 Pigghajen är en riktig “transformer” och kan dyka upp där du minst anar.

Vid det här laget torde det vara känt att tusentals hotade rödlistade pigghajar säljs på fiskauktionerna i Göteborg och Danmark, vilket vår hemsida och natursidan rapporterat; läs mer här och här. Trots att det råder både fiskeförbud och landningsförbud.

Mindre känt är att pigghajen dyker upp i olika maträtter som ex “fish and chips”. De kan då ha genomgått en namnändring till “Rock Salmon” eller Rock eel”. Daily Mail och CNN skriver om detta bedrägeri: Läs mer här och här.

Redaktören för denna hemsida var för några år sedan på en havskonferens anordnad i Lysekil av Naturvårdsverket. Lunch serverades på en lokal färja. Det serverades någon slags fiskkotletter och när servitören tillfrågades om vilken fisk det var blev svaret “Piggvar”. Kotletterna hade en broskskiva i mitten och saknade ben. När samma fråga upprepades “bakom kulisserna” blev svaret “visst är det Pigghaj….”.

Rökt Pigghaj är populär i Tyskland och säljs även i Sverige under namnet rökt havsål eller Nordsjöål. Namnet ål har säkert minskat i popularitet så nu får man nog gå över till rökt klipplax istället.

I dag såldes på fiskauktionen i Hirtshals 443 kilo Pigghaj för 2264 danska kronor. På fiskauktionen i Göteborg såldes 2019-01-17
266 kilo pigghaj till ett pris av 3195 kronor. Det är många portioner Pigghaj som kommer att transformeras till fiskrätter med olika smakrika namn för att lura ovetande kunder till att mumsa i sig den rödlistad pigghajen.

Men i Sverige auktionerar vi ju inte med rödlistade arter……….och än mindre serverar dem på middagsbordet……. Eller???

Ätrans laxar och ålar behöver vatten nu

2019-02-01 Ätrans tidigare åfåra är torrlagd av kraftbolaget på en sträcka av nästan en mil. Dessa döda fall var platsen för ett unikt växt- och djurliv där lax och ål fanns i riklig mängd. Bara vanligt vatten skulle ge livet åter till Ätrans forsar.

Hertingforsen är ett exempel på en av dessa torrlagda forsar där Falkenbergs Energi nu sedan fem år förtjänstfullt släpper 11 kubikmeter vatten per sekund. Elfisken visar att nu har livet återkommit med bl.a. 29 000 laxyngel och 3 000 ålyngel. Laxuppvandringen i Ätran har ökat med ca 2 000 leklaxar! Restaureringen är samhällsekonomiskt lönsam och ger ett plusvärde på 65 miljoner kronor enbart i Falkenberg! Läs mer här.

» Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske»                    H.M. Carl XVI Gustaf 1 april 2014

Uppströms Hertingforsen finns ett skriande behov av ytterligare återställning ……

Ålynglen stoppas av kraftverkens betongdammar och blir ett lätt byte för svarta trastar och kråkfåglar. Tusentals invandrande ålyngel når aldrig sina uppväxtområden i Ätran
Utvandrande lekålar dör på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Dessa ålhonor fastnade på gallren vid Yngeredsfors och nådde inte resans mål som var Sargassohavet.

Kraftverksanläggning Meter   Laxyngel  Ålyngel
Hertingforsen               400       29 000     3 000
Ätraforsen                    750       54 400      5 600
Yngeredsforsen           1600     116 000     12 000
Bällforsen                     550     40 000       4 100
Skogsforsen                 150       11 000       1 100
Skåpanäs forsar           2800     203 000      21 000
Stampån                       3500     253 700      26 200
TOTALT                        9750     706 400     73 000

Hertingforsens verkliga produktion av lax och ål gör att det är lätt att uppskatta potentialen i torrfårorna vid de uppströms belägna kraftverken. Vid Ätrafors är det endast vatten som saknas! Om bolaget hade modet att släppa vatten kontinuerligt skulle inte hundratals laxar och andra fiskar behöva plågas och dö en stressfull död som laxen på filmen och de förvridna ålarna på bilderna ovan.

Kraftbolagen har under hösten och vintern kablat ut en missvisande reklamkanpanj i TV och massmedia där vi bl.a. kan höra:

“Vårt mål är ett samhälle som drivs av naturens kraft, inte på dess bekostnad. I stället för att leva på naturen måste vi börja leva med den. Nu gör vi stora investeringar för att vara med och skapa ett land som drivs av naturens kraft istället för på dess bekostnad”.

Kraftbolagen har uppenbarligen dåligt samvete för sitt agerande och frånvaron av åtgärder. Denna omfattande “greenwashing” med “fake news” att verksamheten sker i samklang med naturen är pinsam; speciellt för ålen. Döda och döende fiskar visar klart det akuta behovet av åtgärder, som måste till om bolaget skall behålla något av sin trovärdighet. Ålen kan inte vänta!

Myndigheterna dömer nu kraftfullt ut kraftbolagens agerande:

Statens Lantbruksuniversitet (SLU) har utvärderat Sveriges ålförvaltning: “Övrig mänskligt orsakad dödlighet, och då främst den vattenkraftsrelaterade dödligheten som påverkar ålbeståndet mer än vad fisket gör, bör minskas. Tillämpningen av ålförordningen har i praktiken gått i stå”. Läs mer här.

Vattenmyndigheterna pekar i sin åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde ut vad kraftverken behöver göra för att uppnå miljökvalitetsnormerna och bevarandemålen för Natura 2000 och för ålförvaltningen:

Tabell 1. Anläggningar där produktionspåverkande åtgärder ligger till grund för miljökvalitetsnormerna, markerade med (X). Åtgärder som även behövs för att uppnå bevarandemålen i ett Natura 2000-område är markerade med (N2000).

Berörd anläggning Uppströms konnektivitet Nedströms konnektivitet Ökat flöde i torr-/naturfåra o
Ätrafors X (N2000) X (N2000) X (N2000)
Yngeredsfors X (N2000) X (N2000) X (N2000)
Bällforsen X X X (N2000)
Skogsforsen X X
Skåpanäs X X X

Källa: Vattenmyndigheternas åtgärdsplan från Ätrans (103) avrinningsområde.

Förvaltningen av ål har gått i stå

2019-01-27 Sveriges Lantbrukuniversitet (SLU) och Hav skriver nu i en färsk rapport att den svenska förvaltningsplanen för ål “har gått i stå”.

Bakgrunden till detta misslyckande står att läsa i den senaste rapporten 2019:4 om “Fisk och skaldjursbestånden i hav och sötvatten 2018”. Läs mer här.

Redan våren 2010 undertecknades en avsiktsförklaring av dåvarande Fiskeriverket och sex av de större kraftbolagen att man skulle vidta åtgärder för att rädda den rödlistade ålen. Hav och SLU skriver nu i sin utvärdering: Nettoeffekten av dagens ålfiskevårdsåtgärder är ändå att utvandringen av blankål för lek, så kallade lekflyktingar, faktiskt minskat med ungefär tio procent sedan den svenska ålförvaltningsplanen började gälla.”

Ålens lekvandring är effektivt stoppad av vattenkraften. Ålynglen kommer inte upp för lodräta betongdammar. Silverålen som skall till Sargassohavet omkommer antingen i turbiner eller på kraftverkens intagsgaller. Hertings kraftverk är ett exempel på där dessa problem är lösta. Trots löften från bolag och förvaltningsplaner fortsätter ålslakten i Ätran och andra västkuståar. Bilden överst vid rubriken är från Yngeredsfors kraftverk där ålslakten pågår.

Bakgrunden är att ålen finns, eller rättare sagt fanns förr, i hela landet med undantag för fjällregionen. Vid de mätstationer i Sverige varifrån det finns längre tidsserier av uppvandrande småål är dagens rekrytering endast cirka 7 procent av vad den varit under mitten av 1940- och 1950-talen. I Viskan, framgår också att rekryteringen fortsatt att minska under de senaste 20 åren, till mindre än 1 procent, uttryckt i förhållande till ett medelvärde för den svenska referensperioden (1971–1980). Ålbeståndet påverkas av en rad olika faktorer varav fiske och vattenkraftverk är de två viktigaste.
Så kallade ålhus och ålkistor fanns över hela landet. I hela Nordsjöområdet var rekryteringen 2018 cirka 2,1 procent i förhållande till referensperioden 1960– 1979.

Havs- och vattenmyndighetens råd för svenska inlandsvatten: “Fångsterna och/eller den kraftverksrelaterade dödligheten bör minska. Övrig mänskligt orsakad dödlighet, och då främst den vattenkraftsrelaterade dödligheten som påverkar ålbeståndet mer än vad fisket gör, bör minskas. En uppdaterad och fullständig förvaltningsplan för inlandsbeståndet bör utvecklas. Dagens åtgärder baserar sig nämligen på numera föråldrad plan från 2008”.

“Med tanke på den svaga rekryteringen och mängden vandringshinder i våra vatten, konstaterar SLU att utan ålutsättningar kommer många av våra inlandsvatten inom en snar framtid att sakna ål, det vill säga en förlust av biologisk mångfald”. “Vid ett helt stoppat ålfiske finns en betydande risk för att intresset och kunskapen om artens situation och beståndsutveckling helt försvinner”.

Redan 1970 rapporterade Ätrans Vattenvårdskommitté: “Tillgången på ål har minskat under de senaste 30-40 åren. Fiskerikonsulent Gösta Edman skriver i rapporten: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid” . Läs mer här.

Ingen har hittills lyssnat på Edmans kloka ord och Europas ålbestånd är nu mycket nära utrotningens brant. Vi är snabbt på väg att bli den generation som utrotade ålen. Då går det inte att komma med argument som att vi gjorde det för “reglerkraftens skull” eller vi gjorde det “för klimatets skull”. Hertingprojektet visar vägen till ålens räddning! Fria vandringsvägar för fisken både uppströms och nedströms måste införas nu! Det är ålen som är hotad.


Falkenberg firar 40-års Kalkningsjubileum


2019-01-26 Kalkningen av sjöar och vattendrag firar i år 40 år i Halland och Falkenberg. Detta är en av de största och mest lyckade miljömålsinsatser som gjorts i Halland.

2009-01-19 Hölls en landsomfattande kalkningskonferens, “Halland kalkar för livet”, på Strandbaden i Falkenberg, för att fira kalkningens 30-årsjubileum. 112 personer från hela Kalkningssverige hade samlats för att fira denna lyckade miljöinsats.

Falkenbergsfödde Bo Bengtsson var moderator för hela konferensen. Konferensens “nestor” och en av initiativtagarna till att rädda Ätranlaxen genom kalkning var den 97-årige fiskerikonsulenten Gösta Edman. Denna pionjär gick ur tiden endast någon månad innan han skulle fylla 100 år. Mästerfotografen Mattias Klum höll ett föredrag om biologisk mångfald och alla kände vilka värden vi räddar genom att kalka Hallands tusentals sjöar och vattendrag.

Läs mer om detta event i Hallands Nyheter här. 
I denna artikel kan man också läsa om alla de personer som belönades med diplom och laxar för att de under tre decennier varit “motorn” i den svenska kalkningsverksamheten.

Året efter den uppmärksammade konferensen fick Falkenbergs kommun 2010 bidrag från EU för att kalka försurade sjöar. Bidraget var på 7 miljoner och ingick i EU-projektet Living North Sea med den svenska rubriken “Från källa till hav”. Det femåriga projektet pågick 2009-2014. Detta var ett genombrott då endast 30% av Falkenbergs försurade sjöar tidigare kalkades eftersom kommunekologen i Falkenberg fått nej till statsbidrag för övriga sjöar. Läs reportage i SVT här. Nu stod kalkningsverksamheten på sin höjdpunkt och alla trodde att problemet med finansieringen av åtgärder mot det sura nedfallet var löst, till dess att markernas naturliga återhämtning tar vid.

Hösten 2011 kalkar Falkenbergs kommun sjöar med EU-bidrag. Dörren till EU-bidrag är öppnad då vattendirektivet och åldirektivet nu kan användas som argument för att kalka våra sjöar.

Men det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Det vi under 30 år lärde oss om vilket pH som naturen behöver har reviderats. Vägen till EU:s kalkningsbidrag har glömts, och kalkningsanslagen har minskat. Falkenbergs kommun “outsourcade” kalkningsverksamheten till Halmstads kommun och förväntade EU-ansökningar uteblev.

Endast 30% av Hallands försurade sjöar kalkas i dag och vi uppnår inte miljömålet “Levande sjöar och vattendrag” 40 år efter det att vi startade kalkningsverksamheten.

2019-01-26 Efter Hallands miljömålskonferens i Varberg kunde vi i dag läsa i HN att miljömålen om försurning inte uppfylls i Halland! Landshövdingen är fortfarande bekymrad över att “Vi har här
i Halland störst andel försurade sjöar i landet”
. Det är dags att det hårt drabbade Halland återtar sin position som föregångare på att åtgärda miljömålet “Levande sjöar och vattendrag!”

Kanske är det dags att inte enbart prata om klimatet utan även ägna försurningen och den biologiska mångfalden en tanke. Att åtgärda våra försurade sjöar och vattendrag är lätt. Det finns kunniga entreprenörer och konsulter som gärna utför arbetet och EU betalar om man frågar. Glöm inte bort de konkreta och lätt nåbara miljömålen bara för att vi nu övergått till att prata och prata om de mer abstrakta frågorna kring klimatförändringar!

Auktion på akut hotad haj 2019

2019-01-17
Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019.

2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019. I dag såldes 21 lådor pigghaj som vägde 266 kilo till ett pris av 3195 kronor.

Göteborgs fiskauktion: “Pigghajen är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning”. “Den totalt tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten … är satt till noll sedan 2011. Tonvis med haj är såld i Göteborg sedan dess! Handeln med fredad haj fortsätter 2019 på Göteborgs fiskauktioner!

På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns följande information om Pigghaj (Squalus acanthias):
“Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten och den ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.
Arten kan bli åtminstone 37 år. Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader.”

SLU och Hav har 2018-02-01 gett ut en resursöversikt för havens fiskbestånd. Där kan man läsa om Pigghajen: “Den totala tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten innebär att den totala fångstmängden i Nordsjön inkluderande Skagerrack och Kattegatt är satt till noll ton sedan 2011. Pigghajen är också förbjuden att fiska både med nät och handredskap i fritidsfisket. Pigghaj ska skyndsamt återutsättas om den fångas”.

Havs- och vattenmyndigheten har tillsynen över fiskförsäljningen på Göteborgs fiskauktioner. För något år sedan såldes stora mängder tjuvfiskad gös på auktionen. Om pigghajen nu åtnjuter det skydd som framgår av Hav:s hemsida är det märkligt att det förekommer en stor försäljning av haj på Göteborgs fiskauktioner.

Pigghajen gråter blod.

2019-01-23 Sju lådor pigghaj försåldes i dag vilket motsvarade 136 kilo som såldes för 1 632 kronor.

Hertingprojektet och hertingforsens värde är 100 miljoner – eller mer?

2019-01-16 Länsstyrelsen i Hallands län har i en färsk rapport beräknat vinsten av Hertingprojektet till 65,3 miljoner kronor.

Länsstyrelsen skriver på sin hemsida:
“Den huvudsakliga slutsatsen är att Hertingprojektet var samhällsekonomiskt lönsamt. Det vill säga projektets nyttor var större än dess kostnader. Med en tidshorisont på 50 år beräknas vinsten vara 65 miljoner kronor”. Läs mer här

Länsstyrelsen skriver i rapporten att: “Syftet med detta projekt är att ge en bild av det samhällsekonomiska värdet av en miljömässig förbättring i ett vattendrag.” Vidare skriver man att “Resultatet av denna analys kommer att vara ett viktigt underlag för de aktörer som deltagit i, och finansierat Hertingprojektet. Det kommer också att vara ett viktigt underlag för andra aktörer runt om i Sverige som står inför liknande utmaningar och behöver få vägledning i vilka metoder som är samhällsekonomiskt effektiva”.

Länsstyrelsens rapport är i detta avseende mycket värdefull då det är sparsamt med information över liknande restaureringsprojekts positiva socioekonomiska effekter och positiva effekter på områdets produktion av ekosystemtjänster. När man använder rapporten som underlag måste man beakta de begränsningar i rapporten som gör att länsstyrelsens bedömning av projektets verkliga värde är ofullständig.

Länsstyrelsens begränsade värdering är mycket intressant då rapporten endast omfattar det positiva värdet av det geografiska området av Ätran i Falkenberg och är begränsat till värdet av enbart laxen. Projektets största värden ligger enligt Firma Ingemar Alenäs bedömning i den positiva påverkan av ekosystemtjänsterna i de övriga delarna av Ätrans, Högvadsåns och andra biflödens avrinningsområden. Det sammanlagda värdet av positiva ekosystemeffekter för övriga fiskarter såsom havsöring, ål, havsnjonöga, majfisk, sik m.fl. är betydande och ligger för ålen minst i parietet med laxens värde. Länsstyrelsens värdering bör således kompletteras med dessa värden för att tjäna som en god vägledning.

Av rapporten framgår också tydligt att Länsstyrelsen gjort avkall på rapportens syfte. Författaren skriver: “Som tidigare nämnts skall denna analys dessutom betraktas som rörande en delmängd av det totala värdet som uppstått till följd av Hertingprojektet och att laxen är den mest betydelsefulla arten och därför ligger fokus i denna studie helt på den”. “Det är endast värden som uppstår i direkt anslutning till projektområdet som inkluderas”

Länsstyrelsens beräkning av en vinst på 65 miljoner är särskilt anmärkningsvärd då länsstyrelsen utesluter ett antal positiva parametrar. Man anger att bedömningen bygger på 100 till 500 ytterligare återvandrande fiskar och använder Fig. 2 som innehåller allvarliga felaktigheter. Uppvandringen av laxfiskar är efter åtgärd betydligt större än vad figuren visar. Detta fel kunde man undvikit om man frågat någon som arbetat med projektet. Det skulle vara intressant om Länsstyrelsen gjorde en ny beräkning med korrekt information.

Data är förskjutna ett år (2013 blir 2012). Före Hertingdammen revs visas kurvan för havsöring+lax och efter det att Hertingdammen revs är det osäkert vad som visas.
Data från kameran vid Herting. Antalet uppvandrande laxfiskar var ca 2000 före åtgärd och ökade med ca 2000 till ca 4000 efter åtgärd. Rivningen av dammen 2013 orsakade viss störning.

Länsstyrelsens rapport missar således att värdesätta en stor del av Hertingprojektets positiva effekter och ekosystemtjänster vilka bl.a. beskrivs i Firma Ingemar Alenäs rapport från 2017-10-10.

Exempel på mervärden som inte belyses av Länsstyrelsen är:
Falkenbergs PR och Goodwill för arbetet med den nya forsen. Falkenbergs Energi AB blev efter projektet rankat som topp tre av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) med starkast miljöprofil bland landets ca 130 elhandelsbolag. Firma Ingemar Alenäs har guidat vid forsen och hållit föredrag för över 2000 personer om projektet. Fiskeguide i Falkenberg håller flugfiskekurser vid forsen. Fiskekort säljs i forsen (83000 kr 2018) vilket ökar turistinkomsterna för Falkenberg.

2017-09-15 Nydala Sven-Erik Möller lyfter en 10-kilosöring förbi fallet.

Förbättrat fiske
Länsstyrelsen har missat tillgänglig information om att Falkenbergs Laxfiske 2018 har fått ca 30% utökade fiskekortsintäkter genom att göra flugfiske tillgängligt i Hertingforsen. Detta är dessutom ett ekologiskt hållbart fiske där all fångst återutsätts. Försäljningen av fiskekort har även ökat uppströms på Ätrans Nedre FVO:s vatten. Tidigare dog ett stort antal leklaxar och fiskar när de “fångades” i torrfåran. Värdet av denna förbättring har inte bedömts av Lst.

Ekosystemförbättringar som följer av Hertingprojektet.
Antalet uppvandrande laxfiskar i fiskräknaren vid Herting har ökat från ca 2000 till ca 4000 laxfiskar. Länsstyrelsen säger att man gör en “konservativ skattning” och räknar endast positiva effekter på 100-500 laxar!? Ökningen i uppvandringen är ca 5-20 ggr högre!
Antalet stora laxar och havsöringar har ökat p.g.a. projektet. Öringar på ca 10 kg återvänder nu! Vid Nydala har det efter projektet (2017) räknats fler laxar (2SW) än någon gång sedan räkningarna startade 1954.
Antalet laxyngel och ålyngel i forsen är ca 30 000 och 3000 vilket elfisken visar. Elfiskekonsulten har rapporterat att den återställda forsen nu kan producera ca 1000 nya leklaxar vilka inte ingår i Länsstyrelsens beräkning! Antalet evertebrater (sländor mm.) är ca 30 miljoner i den nya forsen till gagn för fiskar och fågellivet.

Samverkande effekter av Hertingprojektet
Falkenbergs kommun har kalkat för ca 200 miljoner kronor och ett mål med kalkningen är att rädda laxen och andra känsliga fiskar samt att återställa påverkade ekosystem. Hertingprojektet innebär nu att man förbättrar utfallet 1+1=3.
Översvämningsrisken i Falkenberg minskar enligt utredning.
Vattennivån uppströms sänks vilket innebär mindre översvämning och goda förutsättningar för ökade skördar.
Transporten av sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel minskar. Kostander för muddring av Falkenbergs hamn minskar.

Uppströms effekter
Hertingprojektet ökar möjligheterna och utfallet av att även restaurera den uppströms torrlagda Rävigeforsen vid Ätrafors. Där skulle kunna produceras ca 60 000 laxyngel och ca 6 000 ålyngel. Denna restaurering finns föreslagen i Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran. (2013-11-26 Dnr 511-3405-11) En enkel minimitappning skulle ge dessa stora fördelar för laxen och ålen. Äkta Ätranlax är dessutom ovärderlig då odlade hybridlaxar riskerar att ta över många Norska och Svenska älvar, läs mer här.

Rävigeforsens Natura 2000 område vid Ätrafors. Kraftbolaget har tillstånd till nolltappning. Länsstyrelsens bevarandeplan föreslår en minimitappning i detta naturområde.

Länsstyrelsen kommenterar sin beräkning av det ekonomiska värdet av Hertingprojektet: “Detta inkluderar även en ny gång-cykelväg med tillhörande bro*. Det kan förstås diskuteras huruvida detta är en direkt del av projektet men har här inkluderats för att bibehålla en konservativ skattning av nyttor”. “Projektets metod för utvärdering har bestått av deltagare från både akademi och privat näringsliv och finansierats av bland andra Havs- och vattenmyndigheten och vattenkraftsbranschen” *8 miljoner

Slutsatsen som kan dras av Länsstyrelsens rapport är således att den endast redovisar en delmängd av den totala vinsten av projektet. Den långsiktiga vinsten av Hertingprojektet överstiger således betydligt 65 miljoner kronor. Länsstyrelsen borde göra en rättelse där korrekta ingångsdata används på fiskuppvandring och försålda fiskekort.

Historisk omprövning av vattenkraften

2018-12-28 Sveriges Radio kungör två dagar efter julafton och sex dagar före nyårsafton att nu stundar historisk omprövning av 7400 anläggningar som under 100 år lutat sig mot 1918 års vattenlag.

Chefsrådman vid Mark- och Miljödomstolen Peter Ardö, tidigare jurist vid Länsstyrelsen i Halland, säger till SR att  -“Det är alla landets kraftverk och dammar som ska omprövas i domstol mot moderna miljövillkor och modern lagstiftning. Totalt rör sig om 7 400 anläggningar som ska prövas”.

Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att myndigheterna skall ompröva ca 370 anläggningar varje år. De närmsta åren är det upp till bevis.

Kraftbolagen har avsatt 10 miljarder i en fond för att finansiera omprövningen och åtgärderna. Domstolarna och Länsstyrelserna behöver mer personal för att genomföra denna gigantiska omprövning som är tänkt att ske vattendragsvis för bästa resultat.  Ätrans huvudfåra saknar vatten på flera kilometer av sina tidigare forssträckor så behovet av omprövning är skriande inte minst för vår akut hotade europeiska ål.

Fokus på dom nya kraven kommer att ligga på vattenmiljön.
– “Fisk ska kunna vandra upp där den en gång vandrat upp. Samtidigt ska verksamheterna kunna drivas vidare, om det här går att förena” avslutar Chefsrådman Peter Ardö.

Läs mer här