Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Hotat havsnejonöga överraskar

2021-06-08 Nu har 112 lekvandrande havsnejonögon registrerats vandra upp i Ätran. Hela det Svenska lekbeståndet bedömdes 2019 till mindre än 100 individer.

Det är positivt att myndigheterna synes ha underskattat antalet av den hotade arten något. Det negativa är Sveriges förhållningssätt till denna hotade art.

Länsstyrelsen skriver i sitt Åtgärdsprogram för havsnejonöga:
” I samband med EU-inträdet förhandlade Sverige fram ett undantag från kravet att peka ut särskilda skyddsområden för samtliga nejonögon. Fortfarande gäller kravet på att nejonögonen ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus”.

Ätran är ett av Sveriges starkaste fästen för havsnejonögat. Den största påverkan är enligt Länsstyrelsens rapport korttidsreglering och torrläggning. Ätran från Ätrafors till havet skall nu omprövas 2024 enligt NAP nationella planen. Då skall den föråldrade miljölagstiftningen ersättas av modern miljölagstiftning.

Havsnejonögat är en fighter och har funnits på jorden i 400 miljoner år. Varje hona bär enligt Fiskbasen på 24 000 till 240 000 ägg. Ynglen lever 6-8 år i floden innan de vandrar ut i havet. Det gäller nu att ta vara på den resurs som finns kvar i Ätran. Uniper har här ett fint tillfälle att visa sin miljöprofil och upphöra med korttidsreglering och torrläggning av Ätran.

Uniper skulle då medverka till att rädda det akut hotade havsnejonögat från utrotning i Svenska vatten. Dessutom skulle man “på köpet” årligen rädda 34 500 laxsmolt som årligen omkommer på grund av regleringen av Ätran.

Art utrotas i Sverige

2021-06-04 I Sverige pågår en utslagning av akut hotade arter. Med myndigheternas goda minne. Ett exempel är det hotade havsnejonögat som funnits på jorden i 400 miljoner år.

Myndigheterna beräknar att det finns mindre än 100 lekvandrande individer kvar av Sveriges hela bestånd av havsnejonöga. Det fastslogs i en inventering 2019.

Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida: “Havsnejonöga – en art på sista versen?” “Konkreta åtgärder behövs omedelbart”. Läs här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: “Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser”. Läs här.

Saken är den att nu den 4 juni 2021 har 62 lekvandrande havsnejonögon hittills räknats i Ätran! De utgör således över 60% av Sveriges lekbestånd. Som nu skall utföra sina lekbestyr för att föra det hotade släktet vidare. Larverna som kläcks redan några veckor efter leken skall sedan leva 6-8 år i Ätrans sedimentent innan de påbörjar sitt liv i havet.

Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för de värnlösa larverna. Havs och vattenmyndigheten har fastställt programmet. Men korttidsregleringen av Ätran fortsätter och lekområden och ynglens uppväxtområden torrläggs. Med myndigheternas goda minne.

Situationen för havsnejonögat i Sverige påminner om hotet mot bergsgorillor, flodhästar och elefanter. Men situationen här hemma är än mer kritisk. För inget görs åt korttidsregleringen av Ätran som dessutom årligen tar livet av 34 500 Ätransmolt (P. Sjöstrand 1998). De hotade arterna får betala priset till vinsterna för de utländska kraftbolagen. Sverige är ett av de länder där akut hotade arter lever farligast.

Just i skrivande stund leker havsnejonögat i Ätran. De lägger miljontals ägg för att trygga kommande generationer. Ägg och yngel massakreras av kraftbolagens korttidsreglering. Men hur länge kan denna ohållbara situation pågå innan Sverige har blivit ytterligare en art fattigare? Länsstyrelsen i Halland anger tidsperspektivet:

“Konkreta åtgärder behövs omedelbart!”

Havsnejonögat vandrar i Ätran

2021-06-02 Havsnejonögat är nu på lekvandring i Ätran! Denna urtidsfisk har funnits längre på jorden är dinosaurierna!

Havsnejonögat är en akut hotad art i Sverige. Experterna räknar med att det finns mindre än 100 exemplar kvar i alla Sveriges vattendrag. Vid en inventering 2019 noterades arten endast i fyra västsvenska åar. Läs mer här.

Nejonögonen tillhör rundmunnarna och har inget släktskap med ål eller andra fiskar. Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för artskyddet av denna akut hotade art där Ätran är artens kärnområde. Till skrivande stund har 42 nejonögon setts vandra upp i Ätran och det är kanske hälften av hela Sveriges population.

De vuxna djuren leker nu under försommaren och “städar” därmed laxens lekplatser inför kommande lek till hösten. Nejonögats larver lever under 5-8 år i Ätrans strandkanter där det samlas grus och sediment. Sedan sker en förvandling och de vandrar ut till ett liv i havet.

Havsnejonögats försvinnande kan bl.a. bero på att antalet större fiskar minskat i havet. Det kan också bero på torka i Ätran under vissa år vilket medför att larvernas strandmiljö torkar ut. Detta har dock arten lyckats anpassa sig till under de över 400 miljoner år den funnits på jorden.

Varför har då arten minskat så mycket att den nu hotas av att försvinna från Halland och Sverige? Jo för det första så byggdes dammar så att arten under det senaste århundradet inte kunnat nå större delen av sina lekplatser. Men nu har Hertingdammen nedmonterats i Ätran och nejonögonen kan vandra fritt till sina lekplatser uppströms. Då borde allt vara OK?

För det andra så har Ätran en omfattande korttidsreglering där det ena timman kan flöda ca 10 kubikmeter i sekunden och andra timman kan flöda över 60 kubikmeter i sekunden. Laxens och havsnejonögats yngel har under årmiljoner inte anpassat sig till detta nya “fenomen” och stressas eller hamnar på torra land. För laxen har Fiskeriverket beräknat att korttidsregleringen varje år minskar överlevnaden med ca 34 500 laxyngel. För havsnejonögonen finns ingen sådan beräkning.

Nu skall dock vattendomarna omprövas i Ätran 2024 enligt Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP). Detta skall ske enligt modern miljölagstiftning. Därför hoppas nu Naturnytt att de laxar och nejonögon som leker i Ätran fortsättningsvis inte skall drabbas av torrläggning. De är anpassade till fria vandringsvägar och en mer naturlig vattenföring för att kunna överleva!

Men det brådskar medan det fortfarande finns havsnejonögon som vandrar! Ätran från Falkenberg till Högvadsån och Högvadsån skall omprövas 2014. Men Ätrafors där vattenregleringen sker skall omprövas först 2027. Sedan kanske omprövningen pågår i fem år. Då skriver vi 2031. Skall nejonögat bli en utdöd art under tiden som vi utreder? Och 345 000 laxsmolt dö helt i onödan?

döda fallen lever

2021-05-16 Ätrafors. Nu forsar gamla Rävigeforsen i all sin mäktighet. Laxens forna lekområden har återuppstått.

Laxarna reagerar snabbt på varje miljöförbättring. Ca tvåhundra blanklaxar är för närvarande på vandring upp i Ätran, vissa har en storlek på över 10 kg och är över en meter långa. Dessa laxar hör nu bruset från Rävigeforsen och fortsätter upp mot Unipers dammanläggning. Men vid luckorna är det stopp.

Vad laxen inte vet är att Rävigeforsens återuppståndelse bara är tillfällig. Snart stryps det livgivande vattnet och Ätrans silverblanka laxar stängs inne och går en plågsam och stressig kvävningsprocedur till mötes.

Nu skall vattendomarna omprövas i Ätran. Detta kanske är en test att släppa vatten och tillåta laxen att leka till hösten. På detta sätt kan tiotusentals Ätranlaxar få ett nytt liv. Men då får inte vattnet stängas av utan en minimitappning släppas på motsvarande sätt som i Hertingforsen.

Uniper släppte tidigare i dag 64 kbm/s och ökade under eftermiddagen till 70 kbm/s. Kraftverket kan sluka mera innan det finns behov av att spilla vatten i den numera “döda åfåran”. Därför hoppas nu Naturnytt att detta är en test för att tillgodose laxen och restaurera Ätrans tidigare forsande ekosystem.

Rävigeforsen har varit död länge nog. Moderna vattendomar kan nu tillämpas och fler laxar överleva. Till glädje för laxen och för att vattenkraften skall få en bättre miljöprofil.

PS I går lördag den 22/5 var vattnet återigen avstängt i detta N2000 område. Det var en sorglig syn. Händelsen visar att respekt för N2000 och laxens överlevnad saknas. DS

2021-05-22 Under nästan en vecka fick vattnet flöda i Ätrans N2000 område. Nu har vattnet stängts av och eventuella fiskar går en plågsam död tillmötes.
Ätrafors lekbottnar nedströms bron i numera “döda fallen” tidigare kallade Rävigeforsen. Med en minimitappning hela året skulle laxen leva i forsen. Nu lockas laxen upp av det tillfälliga flödet och går en långsam kvävningsdöd tillmötes.

Doktorandprojekt om nolltappning i Umeälven

2021-05-08 Projektet avhandlar effekterna av nolltappning på miljö och energiproduktion i Umeälven.

I en pressrelease av Umeå Universitet skriver en av författarna Åsa Widén: “det har aldrig tidigare publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats”. Läs pressmeddelandet här.

I utbyggda älvar som ex. Ätran kan vattenflöden och vattenstånd skifta snabbt vid korttidsreglering, vilket orsakar stress och störningar för djur- och växtarter. Men det innebär också långa perioder av nolltappning, det vill säga att åns N2000 område torrläggs när vattenkraftverken står stilla i veckor och månader.

Åsa Widén förklarar att det aldrig tidigare har publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats.

Forskarnas resultat från Umeälven visar att om man skulle kunna införa ett förbud mot nolltappning i älven, vilket innebär att alla kraftverk har ett krav om minimitappning, skulle detta medföra bara 0,5 procent förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Medan miljönyttan skulle vara betydande.

– “Våra resultat är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkrafttillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas”, säger hon.

Studien publicerades i Science of The Tolal Environment den 20 augusti 2021. Läs mer här. Dessa kunskaper och Fiskeriverkets utredning av okompenserade skador av korttidsreglering och nolltappning av Ätran finns att tillgå och är ovärderliga när Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd nu har svarat på vattenmyndighetens remiss. (2021-04-30)

Tyvärr svarar kommunen att korttidsreglering och nolltappning inte påverkar kommunens verksamhet eller kommunens ekonomi. Kommunen har därför inget att erinra eller tillägga till förslaget. Med motsvarande synsätt skulle inte heller kommunen kräva att enskilda byggde avloppsanläggningar för att förbättra vattenmiljön.

Läs mer om kommunens svar här.

Ätrans torrlagda N2000 område vid Ätrafors där lax, ål och andra fiskar omkommer.

Besökscentrum vid Herting

2021-05-04 Falkenbergs Destinationsbolag framlade hösten 2018 ett bearbetat förslag om besökscentrum vid Herting. Förslaget har kommit från många motionärer med goda visioner för Falkenbergs framtid.

Det saknas inte idéer hur Falkenberg skall profilera sig för att bli attraktiva inom den alltmer växande och hållbara ekoturismen. Det senaste förslaget är att lägga ytterligare en broförbindelse till de tidigare broarna Söderbron, Tullbron, Fajansbron, Laxbron och Hertings nya GC-bro samt förslaget om bro över Garvareforsen.

Hallands Nyheters ledarsida informerar om att planerna gått långt inom de politiska leden och att investeringar på 20-25 miljoner kronor kan vara i hamn om kommunen är beredda att skjuta till sin andel. Denna investeringsvilja för positiva projekt som sätter Falkenberg på kartan är mycket glädjande. Frågan är om ytterligare en sjätte bro skulle överglänsa den unika Tullbron som symbol för Falkenberg. Denna satsning behöver dock inte utesluta Destinationsbolagets förslag om besökscentrum.

Har politiker och investerare verkligen fått information om alla motioner om ett “Laxens Hus” vid Ätrans strand. Har det informerats om Destinationsbolagets “klockrena” förslag om ett besökscentrum vid Herting? Investeringar är redan gjorda i Halland som “Laxens landskap”. Investeringar är redan gjorda i byggnaderna som är Laxodlingsanstalten och Hertings kraftverk från 1944, underbara byggnader med mycket karaktär. Se ingressbild på förslag över utställningslokal vid Herting 2. Se bilder på förslag med besökscenter vid Laxodlingsanstalten nedan. Detta förslag för verkligen byggnadernas kulturhistoria vidare och förhindrar fortsatt förfall. Läs hela Destinationsbolagets förslag genom att ladda hem filen nedan.

Margareta Gunnarssons tidiga arkitektritade förslag på “Laxakvarium” vid Laxbron. Förslaget visar bl.a. Kafé med altan, värmestuga med pentry och vattenfall.

Läs mer här och här om tankar på “Laxens Hus” i Falkenberg.

Ätran värd att vårda?

2021-05-04 Falkenbergs kommun har svarat på vattenmyndighetens remiss om förslag till normsättning och värdering av Ätran samt aktuella åtgärder för att förvalta Ätrans värden.


Kommunstyrelsen beslutar lämna följande svar på remissen: Samråd för vatten med påverkan från vattenkraft KS 2021/103 § 127.
Falkenbergs kommun har inget att erinra eller tillägga till remitterat förslag”.
Beskrivning av ärendet
Underlaget beskriver förutsättningar för normsättning av vatten med påverkan från vattenkraft och de hänsynstaganden som är kopplade till detta som exempelvis åtgärders produktionspåverkan och åtgärdsbehov för Natura 2000-områden.
Motivering av beslut
Den aktuella remissen bedöms inte ha någon direkt påverkan på
kommunens verksamhet”.

Ekonomi
Beslutet kommer inte att påverka kommunens ekonomi“.

Så långt kommunens beslut.

En hållbar förvaltning av Ätran har historiskt påverkat, och kommer även i framtiden att i högsta grad påverka kommunens verksamhet och kommunens ekonomi. Under slutet av 1800-talet var inkomsten till Falkenbergs stad från laxfisket den enskilt största skatteintäkten som dessutom avlönade borgmästaren och hans stab av anställda.

Ätran skall 2022 omprövas enligt modern miljölagstiftning. Ätran borde då inte klassas som KMV enligt remissens förslag. Ätrans naturvärden skall inte klassas som lägre än Lagans och Nissans vilket är direkt felaktigt. Kommunen borde inte godta föreslagna normsättning som missgynnar Ätrans natur och miljö på bekostnad av en av kommunens viktigaste näringsgrenar; ekoturismen.

1978 startade Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen vad som då var världens största kalkningsprojekt i rinnande vatten. Efter Hertingprojektets genomförande 2013 publicerade Länsstyrelsen i Halland en publikation om Ätrans socioekonomiska värde. Nettonuvärdet beräknades till 65,3 miljoner kronor.

F.d. turistchef Randolph Stenlund beräknade värdet av Ätrans laxfiske till ca 5 miljoner kronor årligen. Ätrans laxfiske bedömdes ha samma utvecklingsmöjligheter som Mörrums laxfiske som värderats till ca 50 miljoner kronor årligen.

Ätran med biflöden utgör kommunens resurser som vattentäkter. Vattenreglering påverkar sedimenttransport och vattenkvalité och därmed kommunens kostnader för reningsåtgärder. Erosion och sedimenttransport ökar kommunens kostnader för muddring i hamnen vartill 2-3 miljoner kronor avsatts årligen. Vattenreglering påverkar även stabiliteten hos Ätrans stränder exempelvis vid vårdcentralen.

Korttidsregleringen påverkar Ätrans Natura 2000 område från Ätrafors till havet. Fiskeriverkets utredning visar att ca 90% av Ätrans laxproduktion går till spillo på grund av vattenkraftens reglering och vandringshinder. Hotade arter som havsnejonöga och ål decimeras. Ätrans ekosystemtjänster och Falkenbergs ekoturism begränsas.

Falkenbergs Destinationsbolag har förtjänstfullt tagit fram ett attraktivt förslag till “Ekomuseum” för Ätranlaxen. Den anrika Laxodlingen förvandlas till café och utställningslokal. Hertings kraftverk från 1944 omvandlas till konferenslokal med lax och kraft som förtecken. Dessa verksamheter är Falkenbergs naturliga signum som man så länge letat efter att profilera. Det kommer att påverka kommunens ekonomi positivt.

Läs även Naturnytts synpunkter på vattenmyndighetens remiss här.

Halmstads kommunekolog har skrivit ett svar på remissen vilket antagits av kommunstyrelsen. Läs mer här. Kommunekologen anger att kommunen behöver lämna synpunkter på tio delsträckor i reglerade vattendrag samt att förslaget kan påverka kommunens dricksvattenförsörjning. Under rubriken konsekvenser skriver ekologen: “Kommunen har under 1990-talet ingått avtal med ett flera kraftverksägare i samband med införande av fisktrappor i anslutning till deras verk. I samband med kommande prövningar måste kommunen aktivt delta och bevaka kommunens intressen”. Synpunkter framförs bl.a. på Suseån som förvaltas gemensamt med Falkenbergs kommun.

Remiss om vatten som påverkas av vattenkraft

2021-04-30 Valborgsmässoafton är sista dagen för att komma med synpunkter om vilka normer som skall användas för åar och sjöar som påverkas av vattenkraften.

Saken är den att myndigheterna önskar en måttstock för att vattenkraften skall få moderna miljövillkor för de vatten som skall prövas enligt nationella planen (NAP) för perioden 2022-2024.

Ätran till Ätrafors och hela Högvadsån ingår i denna prövning nu när gammal vattenlagstiftning skall ersättas med moderna miljövillkor. Vad detta innebär är just kärnfrågan som myndigheterna ställer till kommuner, markägare, fiskerättsägare och naturvänner i Ätrans dalgång.

Det är få nu levande människor som kan berätta om hur Ätran med omgivningar såg ut före kraftverksepoken när imponerande dammar och sjömagasin växte fram i landskapet utefter “Hallands vackraste väg”.

Historiska dokument finns dock att tillgå som exempelvis STF:s vykort med Ätrans forsar vid Yngered och Boa eller målande bandinspelningar med laxfiskare “Botel” Andersson. Väggen utanför Kommunfullmäktiges sal i Falkenberg pryds av tavlan Laxauktionen av R.Lundberg från 1892.

Kan nya modernare vattendomar innebära att Ätran återfår sin unika natur? Är det möjligt att återställa Ätrans laxproduktion till sin fulla glans som lockade engelmän, friherrar och prinsar att komma till Falkenberg och pröva lyckan?

Svaret är tveklöst, ja det är möjligt. Naturen och laxen har en förunderlig förmåga att återkomma om rätt förutsättningar ges med moderna miljölagar. Hur skall det då gå till att återupprätta dessa förlorade värden till gagn för kommande generationer?

Problematiken utreds närmare i Naturnytts remissvar som sänds på Valborgsmässoafton till Vattenmyndigheten.

Kommuner köper kraftverk

2021-04-28 Kommuner blir nya ägare till kraftverk i indexälven Testeboån.

Gävle och Ockelbo kommuner blir nya ägare till kraftverken i Strömsbro och Åmot för den runda summan av 50 miljoner kronor över 5 år. Kommunerna får upp till 95 procent av kostnaderna i stöd från Vattenkraftens miljöfond.

Kommunstyrelsens ordförande hoppas så mycket på utvecklingen av indexälven Testeboån att de nu köper kraftverken och lägger ned dem för att vandringsfisken skall få fria vandringsvägar. Målet är att det om tio år skall vandra upp 2000 fiskar i Testeboån. Läs mer på SVT här.

Vi kan inte underlåta att jämföra med Falkenbergs kommuns eget Hertingprojekt. Där ökade fiskvandringen från 2000 laxar till 4000 laxar redan åren efter utrivningen av Hertingdammen. Tiotusentals ålyngel som tidigare var utestängda kan nu vandra uppströms!

Men uppströms vid Ätrafors är det stopp. Nu skall vattendomarna för detta kraftverk omprövas i nationella planen. Gävle och Ockelbo kommuner är föregångare och visar hur högt de värderar att naturen återkommer i deras älv.

Bästa lösningen vid Ätrafors kanske man finner genom att inspireras av de framsynta kommunerna i Gävle och Ockelbo?

Svensk ålförvaltning

2021-04-27 Svenska myndigheters förvaltning av det hotade ålbeståndet är en totalmiss som leder till fortsatt minskning av det akut hotade ålbeståndet.

Havs- och Vattenmyndigheten föreslår nu ett fortsatt totalstopp för ålfiske under månaderna november till januari 2021-22. Förbudet inträder således efter det att den största ålvandringen och det största ålfisket är avklarat under augusti till oktober. Lyssna till Sveriges Radios reportage här.

Myndigheterna fortsätter också att negligera att merparten av åldöden inträffar när de lekmogna ålarna skall ta sig förbi älvarnas alla vattenkraftverk på sin vandring till Sargassohavet. 70% anses dö vid varje kraftverkspassage vilket innebär en närmast 100%- ig dödlighet innan ålarna ens når fram till kusten.

Myndigheterna har därför gjort två typer av överenskommelser med kraftbolagen.

Den första “dealen” är en frivillig (!) överenskommelse att varje kraftverk endast skall ta död på 60% av de utvandrande ålarna.

Den andra “dealen” är att kraftbolagen handlar ålyngel från England och sätter ut ovanför kraftverken. Då blir kraftbolagen i Ätran befriade från att ha fria vandringsvägar både för ålynglen(upp) och blankålen(ned).

Slutsatsen är att om man köper ålyngel från England kan man fortsätta med att stoppa all naturlig ålyngelinvandring och fortsätta med att ta död på samtliga utvandrande ålar från Ätran! Enligt Ål i Ätran vandrade ca 5000 ålar ut årligen (2010 och 2011) från Ätran. Dessa ålar är enligt överenskommelsen i huvudsak förlorade till kraftverksdöden. Men Kalle som metar upp en ål blir brottsling om den inte omedelbart återutsätts!
Kraftbolagens lagligförklarade “ålfiske” fortsätter dag och natt.

Man behöver inte vara expert för att inse att Sveriges ålförvaltning är ett totalt misslyckande!

Döda ålhonor vid Unipers kraftverk i Ätran. Här slutade deras lekvandring på väg till Sargassohavet.