Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Sveriges ålproduktion stoppas av vattenkraften

2023-02-03 Havs- och Vattenmyndigheten redovisar en resursöversikt av Sveriges ålproduktion. RAPPORT: 2022:2. Den visar att Sveriges naturliga produktion av ål upphör inom en nära framtid. Sverige är ett land med många vattendrag och fler än 100 000 sjöar. Därför har vi ett stort ansvar för den europeiska ålens överlevnad.

Myndighetens figur över ålresursen visar just att den naturliga invandringen av ålyngel är stoppad och ”ersätts” med vattenkraftens omflyttning av ålyngel (Ljusblå). Utvandrande blankål dör i vattenkraftverken (Mörkblå). Påståendet att det inte går att koppla ålarnas öde till vattenkraften är därför desinformation. Vattenkraften stoppar viktig produktion av ål från de Svenska inlandsvattnen.

Wikström och Åström har tidigare rapporterat att årlig invandring av ålyngel till Sveriges sötvatten ursprungligen vid sekelskiftet 1800/1900 var 188–360 miljoner. Elforsk uppger en överlevnad på 20% vilket då ger en årlig utvandring av 36,7 – 72 miljoner blankålar per år. Vid en vikt av 1 kg blir årlig utvandring mellan 36 700 ton och 72 000 ton. EU:s mål i Ålförordningen är att varje land skall uppnå 40% av denna ursprungliga lekvandring. För Sverige innebär det en lekvandring av 14 680 till 28 800 ton. Dagens lekflykt är ca 100 ton blankål per år vilket visar på ett akut åtgärdsbehov för att uppnå ursprunglig lekvandring.

På 1920–50 talet fångade det totala ålfisket 1000 till 2000 ton dvs bara några få procent. De senaste 20 åren har fisket årligen tagit ca 100 ton. (Fig.2 o 6).

Ålens liv slutar vid de svenska vattenkraftverken.

På 1960 talet hade utvandringen minskat till ca 600 ton på grund av vattenkraftens dammar och turbiner (Fig.6). 350 ton kom från naturligt uppvandrande yngel (gul) och 250 ton kom från uppflyttade svenska yngel (grön) bl.a. från Trollhättan. (Fig. 6)

På 2020 talet beräknas en ålproduktion på 300 ton som i stort sett helt kommer från omflyttade ålyngel (ljusblå) från England och Frankrike. Nu beräknas ca 90 ton tas av fisket (orange), 140 ton omkommer i vattenkraften (mörkblå) och ca 100 ton klarar en lekflykt till havet (gul). (Fig. 6)

Dagens svenska ålförvaltning bygger helt på en omflyttning av ålyngel från England/Frankrike till svenska vatten och den naturliga invandringen stoppas. Den ursprungliga produktionen av ål har minskat från tiotusentals ton till ett hundra ton. Den naturliga produktionen av ål i Sverige har kollapsat, på grund av en ohållbar förvaltning av denna naturresurs där vattenkraftens påverkan inte beaktas.

Havs och vattenmyndigheten erkänner i Radio P1 Vetenskapsradion 2023-02-01 att när det gäller den svenska ålförvaltningens åtgärder för ålens vandring och för att undvika turbindödlighet råder en stor åtgärdsbrist i Sverige. Den gåtfulla ålen – därför är den så hotad 1 februari 2023 – Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges Radio

Detta är allvarligt då produktionen av ål helt uteblir om ålen utestängs från sina uppväxtområden så som sker i dag. Sverige måste ta sin del av ansvaret för att rädda Europas hotade arter och den biologiska mångfalden. Receptet är att återställa torrlagda åfåror och ordna fria vandringsvägar enligt känd förebild vid Hertingforsen. Microsoft Word – Hertingprojektet positiva effekter Publikation 2017-10-10 Firma Ingemar Alenäs.docx (havochvatten.se)

Hertingforsen restaurerades 2013. Ätrans vandringsfiskar har nu fri väg till sina lek- och uppväxtområden både uppströms och nedströms Hertings kraftverk.



Ålplan Ätran – en katastrof för hotad ål

2023-01-31 Vattenkraften i Ätran har tillstånd att stoppa all naturlig invandring av ålyngel till Ätran. De har också tillstånd till att döda all utvandrande blankål. Ålen i Ätran är dödsdömd.

Denna situation är mer regel än undantag i svenska vattendrag, där det före vattenkraften vandrade in 188–360 miljoner ålyngel till våra inlandsvatten. Detta faktum är orsaken till att ålen nu är akut hotad och mindre än en procent finns kvar av det en gång rikliga ålbeståndet.

Vattenkraften hade tidigare enligt domstolsbeslut skyldighet att hålla ålyngelledare. Tanken var att ynglen från havet skulle kunna vandra upp till alla inlandsvatten. Länsstyrelsen befriade dammägarna från denna skyldighet på 1980-talet mot att de betalade en årlig avgift. Detta var den definitiva dödsdomen för Ätrans ålbestånd då i princip all naturlig invandring och all naturlig utvandring av ål nu var stoppad.

Hur stor var då invandringen av ål till västkuståarna före kraftverksepoken? En fingervisning om detta ger Statkrafts insamling av ålyngel i Lagan. Insamlingen gav på 1930-talet som mest 1,3 ton ålyngel årligen. Troligen var den verkliga uppvandringen betydligt större än vad som insamlades. År 2019 insamlade Statkraft 260 kilo ålyngel i Lagan. Det går ca tusen ålyngel på ett kilo.

Ålplan Ätran bildades 1983. Föreningens uppgift är att köpa in och sätta ut ålyngel i Ätran. ”I utbyte däremot så behöver inte dammägare uppfylla andra ålägganden som finns, vad gäller ål och ålyngel”. Kraftbolagen i Ätran kunde således köpa sig fria från att följa vattendomarna att ta hand om ålen i Ätran!

Vad fick då vattenkraften betala för att få denna ”licence to kill”?  Länsstyrelsen kallade 1999 till möte för ”Ålplan Ätran”. Där beslutades att 30–40 dammägare skulle dela på en kostnad av 45 612 kronor enligt 1998 års penningvärde.

Ålplan Ätran skriver i sin verksamhetsberättelse från 2019: Styrelsen har under verksamhetsåren utgjorts av tre ordinarie ledamöter, Assman Ätran Kraft AB, ordförande, Borås Energi & Miljö AB, kassör och Sydkraft Hydropower, sekreterare. Utsättning av ålyngel sker 2019-10-07 vid: Forsa kvarn 7 kg, Kalvsjön 3,6kg, Ekefors 2,4kg och Visen 2,4kg.

Om vi antar att ett ålyngel väger 1 gram så vandrade det in ca 1,3 miljoner ålyngel årligen till Lagan respektive Ätran.  Som en kompensation för detta sätter nu bolagen ut 15 400 ålyngel på fyra platser i Ätran. Denna kompensation är mindre än 2% av vad som naturligt vandrade in i Ätran.

Kraftbolagens ålforskare på Elforsk anger att 20% av ålynglen växer upp till utvandrande blankål. Det innebär att det ursprungligen vandrade ut minst 260 000 blankålar varje år från Ätrans vattensystem. Av de ålyngel som bolagen satt ut vid Forsa, Kalvsjön, Ekefors och Visen förväntas inga överleva när de 15–20 år senare skall vandra tillbaka till sina lekområden vid Sargassohavet.

Ålplan Ätran har inneburit att Ätrans funktion som ålproducent har slutat att fungera. Det är dessutom en katastrof för Ätrans ekosystem då en stor del av fiskbiomassan utgjordes av ål.

Finska miljöministeriet har beräknat det monetära värdet av hotade arter. En ålindivid beräknas ha ett värde av 3510 euro. Kraftbolagen betalar 45 612 kronor per år för att de helt utestänger ålen från Ätran så att all produktion upphör. Värdet av produktionen var 260 000x3510x11.38 kronor per år = 10 385 388 000 kronor per år. Ålplan Ätran stoppar nu en unik ekosystemtjänst med vandringsfiskar som Ätran levererat under hundratals år innan vattenkraften byggdes ut.

Falkenbergs Energi AB skall enligt Ålplan Ätran årligen betala 6 128 kronor för att de hindrar ålen med stängda vandringsvägar i Falkenberg. Bolaget valde som bekant en annan väg och öppnade upp Hertingforsen med fria vandringsvägar för alla fiskar. Resultatet är mycket gott. Laxvandringen har ökat från 2000 till 4000 laxfiskar. Alla ålyngel har nu fri passage upp i Ätran till Ätrafors där ingressbilden är tagen.

Ätrans övriga kraftverk och dammar behöver nu åtgärdas på samma sätt som Herting. Länsstyrelsens beslut att ge kraftbolagen ”licence to kill” behöver omprövas. Det är avgörande för om ålen skall överleva och för att kommande generationer skall kunna ta del av Ätrans unika ekosystemtjänster!

Ålens och laxens vandring är nu pausad 100+1 år

Sverige har över 10 000 dammar och över 2 000 vattenkraftverk vilka eliminerar ålens och laxens tillgång till våra åar och sjöar. Detta är orsaken till att 99% av ålen dödats.

Sverige är ett av världens sjörikaste länder med över 100 000 sjöar som täcker nästan 9% av landets yta. Vi har också mer än 500 000 kilometer vattendrag i landet. Dessa utgör länken mellan sjöarna och havet. Vattendragen är viktiga transportleder för fiskar som ål och lax. Sverige har ett särskilt stort ansvar för vandringsfisken.

Författaren med ålfångst på 1950-talet. Ålfiske är sedan länge förbjudet på västkusten. Kraftverkens dammar och turbiner har dock fortfarande tillstånd att skörda tusentals ålars liv. (se ingressbild från 2019)

Inlandsvattnen är den europeiska ålens viktigaste hem och uppväxtområden. Ledande ålforskare (Wikström, Åström) uppskattar att 188 till 360 miljoner ålyngel årligen vandrade in till Sveriges inlandsvatten. Elforsk (vattenkraftens ålforskare) anger att ca 20% av ålynglen växer till blankål som skall leka i Sargassohavet. Innan Sveriges vattendrag stängdes producerade våra sjöar således 37,6 till 72 miljoner blankålar. Vid en vikt av ett kilo per ål var produktionen ca 37 600 till 72 000 ton årligen.


Ålfisket fångade på 1950-talet 2–3 tusen ton ål och på 2020-talet 100–200 ton ål. Detta hade varit ett hållbart fiske om inte miljontals ålar utestängts från våra vatten av vattenkraftens dammar och dödats i galler och turbiner. (Se ingressbild 2019). Därför är ålen nu akut hotad och alla måste hjälpas åt att rädda de ålar som finns kvar.

Vandringsfiskarna och naturen är omistlig och kan inte ersättas med pengar. Finska miljöministeriet har gjort en aktuell värdering av olika fiskarter. Det underlättar domstolarnas arbete när de skall fatta beslut om skadeersättningar och lämpliga åtgärder för miljön. Ålens värde är 3510 euro och laxens värde är 3470 euro (not. en individ). Fiskar som är under 25 cm har 10% av detta värde. Denna värdering kan användas för att beräkna vilka monetära värden som under ett århundrade gått förlorade, och dagligen förloras, i de svenska vattendragen. Krafttag tas därför nu  för att förhala omprövningen av vattenkraften och regleringen av vattenkraftens stora ekonomiska skador i Sverige.

Statkraft uppger att de i Lagan på 1930-talet årligen kunde insamla 1 300 000 ålyngel i Lagan. Länsstyrelsen i Halland anger att regleringen vid Ätrafors kraftverk årligen dödar 34 500 laxsmolt sedan 1918 och det fortsätter 2023. Ålplan Ätran befriar kraftverken från skyldigheten att hjälpa stoppade ålyngel. Med enkel matematik kan vi nu räkna ut värdet i euro eller kronor av dessa förluster. Ex laxsmoltvärde för Ätrafors reglering (34500x3740x0,1×11,25×105)= 15 241 668 750 kronor

Sveriges regering pausar nu omprövningen av vattenkraften. Sverige klassar många vatten bl.a. Ätran som KMV (kraftigt modifierade vatten) där vi inte skall behöva uppnå GES (god ekologisk status) och åtgärda vattenkraftens miljöpåverkan. Flera utredningar och projekt startas i Sverige för att se vad som orsakar ålens försvinnande och vilka åtgärder som behövs. Nödvändiga åtgärder pausas för att vänta på resultaten av något som redan är välkänt. Nödvändiga åtgärder är redan beslutade av EU.

Sverige har antagit EU:s mål för restaurering av vattendrag. Miljödepartementet 2021/22:FPM114. Kravet på medlemsstaterna är att inventera och avlägsna de barriärer som behöver avlägsnas för att öppna vattendragen. EU:s strategi för biologisk mångfald är att till 2030 ha 25 000 km fritt flödande vattendrag totalt inom EU. Enligt EU:s förordning för ål “RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007” skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten av ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Hertingprojektet är ett gott exempel på ett projekt som visar att åtgärder har positiv effekt för vandringsfisken.

För gemene man är det helt uppenbart att vattenkraften och dammar är orsaken till att ålen är akut hotad. Det är självklart att enda lösningen är att öppna fria vandringsvägar till och från Sveriges stängda inlandsvatten så att även nästa generation får uppleva den fascinerande ålen.

Så kan Du hjälpa till att rädda ålen:

  1. Finns ett vattenkraftverk eller en damm nära där du bor?
  2. Kan ålynglen obehindrat vandra upp förbi dammen?
  3. Kan blankålen oskadad passera nedströms förbi galler och turbiner?
  4. Om inte, kontakta Länsstyrelsen i det län där Du bor.
  5. Fråga om kraftverket har tillstånd att stoppa vandrande ål.
Ålen var förr vanlig i Sveriges inlandsvatten. Tiotusentals dammar har nu stängt ålens vandringsvägar. (Kart t.h.) Ålens vandringsvägar måste öppnas, annars försvinner ålen. (Karta t.v.)

Snart startar salamandrarnas vårvandring i Vessigebro

2023-01-20 I mars startar vårens stora vandring av salamandrar i Vessigebro.

Det är ett naturskådespel att se alla groddjuren vandra från övervintringen i ekskogarnas nyckelbiotop till Flädjes vattenrika våtmarker för att leka. Salamandrarna har ett drakliknande utseende som sätter fantasin i rörelse.

Vessigebro vägsamfällighetsförening har inventerat denna unikt rikliga förekomst av skyddade groddjur. Grodperspektiv i Vessigebro | HN. Tyvärr omkommer många när de skall passera de lokala vägarna.

Både Falkenbergs kommun och Trafikverket har sedan flera år uppmärksammats på problemet. Andra kommuner har förtjänstfullt anlagt lämpliga passager för groddjuren som då kan undvika trafikdöden.

Nu hoppas vi att det gås från kunskap till handling så att även groddjuren i den tätortsnära naturen i Vessigebro kan känna sig säkra på sin lekvandring till Flädjes våtmarker.

Salamandrar och groddjur har ett stort estetiskt värde och är även skyddsvärda arter. Men de har även ett monetärt värde vilket bla. uppmärksammats av Jord- och Skogsbruksministeriet i Finlad.

Större vattensalamander har värderats till 420 euro och mindre vattensalamander till 34 euro. vid Flädje våtmarker har under några år noterats 583 större och 2034 mindre vattensalamandrar av vilka merparten tyvärr varit överkörda. Det Finska ministeriets uppskattning av värdet av dessa salamandrar blir ca 3 504 418 kronor.

Här finns plats för en betydande räddningsinsats och vi hoppas nu att Trafikverk, kommun och vägsamfällighet snarast kan enas om en praktisk lösning.

Vägsamfällighetsföreningen sätter varje år upp skyltar som varnar för groddjuren. Det har tyvärr begränsad effekt och nu är det dags att erbjuda groddjuren en säker vägpassage.

Regeringen fiskar i grumliga vatten

2023-01-19 En finländsk eller spansk ål är betydligt mer värd än en ål av samma art i Sverige. Sverige behöver omvärdera värdet av vår unika miljö. Första steget är en omprövning av alla föråldrade vattendomar.

Finland
Finska Miljöministeriet fastställer ett normativt eurobelopp för varje fridlyst art. Detta underlättar domstolarnas arbete när de fattar beslut om skadeersättningar och behandlar förseelser mot fridlysningsbestämmelserna. Miljöministeriets förordning om riktgivande värden på fridlysta djur och växter bedömer värdet på en ål till 3510 euro. Motsvarigheten till denna bedömning saknas i Sverige. Trots att vi har exakt samma art av ål i våra vatten.

Spanien
Spaniens rikstingsrätt i Algeciras no 1 dömde en man som begått brottet att ha försökt smuggla ut 65 kilo babyålar till Marocko till 15 månaders fängelse och 7,2 miljoner euro i böter. Spanska Jordbruksverket “The Ministry of Agriculture, Livestock, Fisheries and Sustainable Development” har värderat skadan.

Sverige
2023-01-18 SVT. Statsministerns närmaste man Statssekreterare PM Nilsson döms nu för tjuvfiske av ål med 4 dubbelryssjor i Karlskrona skärgård. Fångsten var 15 ålar som tillsammans vägde 11 kilo. Av strafföreläggandet framgår att statssekreteraren ska betala 40 dagsböter á 970 kronor, totalt 38 800 kronor. Tur för Nilsson att brottet begicks i Sverige och inte i Finland där Miljöministeriet använder ett riktvärde på 3510 euro per akut hotad ål för att ersätta skada. Då hade straffsatsen blivit 587 574 kronor. Likhet inför lagen är en grundläggande princip men gäller tydligen inte för den europeiska ålens rättigheter.

Svensk ålförvaltning innebär en årlig förlust av minst 300 000 akut hotade europeiska ålar. Enligt Finska Miljöministeriet är ett riktgivande värde för dessa ålar 11 751 480 000 kronor. Det mest upprörande i denna historia är inte att statsministerns statssekreterare döms för tjuvfiske. Långt mer allvarligt är den svenska regeringens, politikers och svenska domstolars nedvärdering av den akut hotade ålen och den svenska naturens ekosystemtjänster.

Tjuvfiskare som med berått mod fiskar en akut hotad art med åtta ålryssjor döms i Sverige till böter som är mindre än värdet av en ål i Finland! Kraftbolag och ”Ålodlare” har i Sverige tillstånd att ta död på eller sälja hundratusentals ålar för konsumtion. Regeringen pausar att införa det skydd som ålen behöver. Hundratusentals ålar fortsätter att slaktas helt i onödan enligt beslut från den svenska regeringen.

Sveriges ministrar för energi och näringsliv samt klimat och miljö håller presskonferens i december 2022 om beslutet att pausa omprövningen av svenska vattendomar för att införa modern miljölagstiftning. Ministrarna får frågan om Sverige riskerar böter då vi redan skulle ha anpassat omoderna vattenlagar till EU:s krav. Ministrarnas svar är att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. 

Det är en oroande utveckling när statssekreterare och svenska ministrar börjar kalkylera på om det på kort sikt är ekonomiskt lönsamt att bryta mot gällande regler och miljölagar. Det är dags att regeringen slutar fiska i grumliga vatten och snarast börjar vidta åtgärder för att återställa den sargade svenska naturen och vårt akut hotade ålbestånd.

Årligen förolyckas i vattenkraftverken i Sverige över 100 ton ål som försöker vandra från svenska inlandsvatten till Sargassohavet för att leka. Sveriges föråldrade vattendomar tillåter denna hantering. I Finland värderas en enda ål till 39 242 kronor. Tänk att samma ål är så värdefull i Finland, medan den i Sverige värderas till noll kronor när den omkommer i kraftverkens galler och turbiner.

Fria vandringsvägar räddar hotad ål

2023-01-14 Sverige har stängt alla vatten med över 10 000 dammar och över 2000 turbiner. Glasålen stoppas och blankålen dör. Kungsådran är stängd och omoderna vattendomar tillåter fortsatt ålslakt. Därför försvinner denna hotade art från våra sjöar och vattendrag. Nya vattendomar skall nu ta miljöhänsyn.

Dammen vid Herting sprängdes för tio år sedan 2013. Ätrans tidigare åfåra restaurerades. Den biologiska mångfalden återställdes och alla vandringsfiskar kan vandra fritt. Sveriges regering deltog vid Montrealkonferensen där alla länder enades om 30/30. Det innebär att till 2030 skall 30% av den biologiska mångfalden vara återställd och 30% av viktiga N2000 habitat restaurerade. Pausen för att införa modern miljölagstiftning i våra vatten bör snarast upphöra om vi skall ta detta internationella åtagande på allvar.

Sveriges natur behöver modern miljölagstiftning. Den europeiska ålen behöver tillgång till svenska vatten för att överleva. Hertingprojektet visar att vi med modern teknik kan åstadkomma fria vandringsvägar för lax och ål.

Falklind belönas med prestigefyllda priser vid filmfestivalen i Cannes

2023-01-07

Martin skriver för sex timmar sedan på Facebook:

“Glada nyheter! Fiskarnas Rike har vunnit två priser i ”Cannes World Film Festival”: ”Best Environmental Film” samt ”Best Nature Film”.

Tack alla ni underbara medarbetare, ni som har hjälpt till och engagerat er på så många olika sätt, och ni som har tittat, stöttat och hejat på!

Festivalens tema är ”Remember the future”, alltså en hållbar framtid. Låt oss hoppas att det fina mottagande serien har fått kan bidra med lite extra inspiration till att vi tar väl hand om våra vattenmiljöer framöver”.

#filmfestival#cannesworldfilmfestival#naturdokumentär#naturfilm

Naturnytt gratulerar Martin och hans Team till välförtjänta framgångar med trilogin “Fiskarnas rike”. Serien har öppnat våra ögon för livet “under ytan” och de stora värden som finns i den svenska naturen.

Pausa pågående ålslakt i Ätran

2022-12-29 Införandet av moderna miljölagar och åtgärder i Ätran räddar hotade lax- och ålbestånd.

Regeringen föreslår i sin promemoria 2022-12-16 M2022/02251 att omprövningen av moderna miljövillkor för Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs kraftverk senareläggs till den 1 februari 2028. Det innebär att åtgärder kan vara på plats tidigast 2031 med domstolsprövning på ett år och två års utförandetid. Kraftbolagen är till dess enligt “Ålplan Ätran” befriade från att hålla ålyngelledare vilket innebär att all naturligt invandrande ål utestängs från större delen av Ätrans vattensystem.

Regeringen har bedömt beslutets konsekvenser för miljön: ”Ett syfte med omprövningen för moderna miljövillkor är att förbättra förutsättningarna för Sverige nå kraven i art- och habitatdirektivet. Omprövningen förbättrar också förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. En konsekvens av förslaget att pausa omprövningen blir att även de miljöförbättrande åtgärder som följer av de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan”.

Naturnytt bedömer att regeringens konsekvensbedömning är ofullständig då förslaget att pausa Ätran får konsekvenser till 2046 :

  1. Alla ålyngel hindras från att vandra uppströms Yngeredsfors från 2023 till 2031
  2. Merparten av utvandrande blankålar dör i kraftverken från 2023 till 2031
  3. Om ynglen blir vuxna på 15 år upphör ålproduktionen dvs utvandringen av blankål åren 2038 till 2046!
  4. Ca 276 000 unika laxsmolt omkommer av korttidsreglering åren 2023 till 2031

Naturnytt konstaterar att Statkraft 2019 räknade 260 000 uppvandrande ålyngel i Lagan. Därför kan flera års avstängning av ålyngeluppvandringen även i Ätran antas orsaka betydande miljöskada. Under senare år har Ätran årligen producerat ca 5000 utvandrande blankålar. (Källa: “Ål i Ätran” Tielman m.fl.). En utebliven utvandring 2023–2031 och 2038–2046 innebär därför en betydande miljöpåverkan. Dessutom innebär ett bortfall av ca 276 000 unika Ätransmolt under 2023–2031 en starkt negativ inverkan på Sveriges samlade atlantlaxbestånd och på Ätrans unika laxbestånd. (Källa: Sjöstrand)

Naturnytt menar därför att varje senareläggning och fördröjning av moderna miljövillkor innebär en betydande miljöpåverkan på Ätrans biologiska mångfald. Den är inte heller förenlig med Sveriges nya åtaganden enligt COP15, art- och habitatdirektivet, vattendirektivet eller ålförordningen. Vattenkraften bör snarast omfattas av modern miljölagstiftning så att alla vandringsfiskar får fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom behöver förlorade habitat restaureras och effekterna av korttidsregleringar reduceras.

Sveriges älvar har under mer än ett sekel varit utsatta för betydande miljöpåverkan. Behovet är nu akut av restaurering och återställning till naturliga hydrologiska förhållanden. Hertingprojektet är ett gott exempel på hur detta kan åstadkommas med bästa möjliga teknik. Projektet visar hur kraftbolagen med rätt åtgärder kan undvika betydande miljöpåverkan och dessutom generera stora ekologiska och socioekonomiska vinster med positiva nettonuvärden på miljonbelopp. (Källa: Länsstyrelsen i Hallands län).DN_2018_18 (lansstyrelsen.se)

Äggtransport till havet på ca (6,32*2)+(2,42*4) miljoner = 22,32 miljoner ägg är här förolyckad. Kraftbolagen har tillstånd att saklöst döda all vandrande ål. Ålarna transporteras respektlöst med annan “bråte” till tippen. Länsstyrelsen ställer inga krav på rapportering av antalet ålar i bolagens egenkontroll. Åtgärdsbehovet “mörkas”. Jämför med reglerna för de ålar som fiskas för konsumtion här. Regler för ålfiske – Fiske och handel – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)

Räknas eller inte räknas? Det är frågan – för ålen.

2022-12-28 Behöver ålen i Ätran räknas? Spelar det någon roll hur många som dör i kraftverken?

Enligt dagens omoderna vattenlagstiftning har kraftbolagen i Ätran rätt att döda alla ålar som försöker vandra ut via galler och turbiner. De ålar som fastnar på gallren körs till tippen.

Naturnytt tillskrev 2019 Länsstyrelsen i Halland och efterfrågade att de skulle initiera en räkning av döda blankålar vid kraftverken i Ätran. Länsstyrelsen beslutade den 2 september 2020 att begäran inte föranledde några åtgärder och ärendet avskrevs från vidare handläggning. Läs beslutet här.

Länsstyrelsen bedömde att “problemen som beskrevs med åldöden hade sitt ursprung i anläggningarnas tillstånd och är av sådan art att de bör hanteras i den kommande prövningen inom ramen för den nationella planen för vattenkraft (NAP). Länsstyrelsen har inte för avsikt att föregå den prövningen”.

Regeringen föreslår i sin promemoria 2022-12-16 M2022/02251 att omprövningen av moderna miljövillkor för Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs kraftverk i Ätran senareläggs till den 1 februari 2028. Läs promemorian här. Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Det innebär att åtgärder inte kan vara på plats förrän tidigast 2030 om prövning tar ett år och åtgärder två år. Nuvarande förhållanden permanentas med ytterligare åtta års fortsatt påverkan på ål och laxbestånd.

”Ål i Ätran” anger att ca 5000 blankålar årligen vandrar ut från Ätran samt att merparten av dessa omkommer i kraftverkens galler och turbiner. Länsstyrelsen har också i “Ålplan Ätran” beslutat att bolagen är befriade från skyldigheten att hålla ålyngelledare. Det innebär att tiotusentals invandrande ålyngel är utestängda från Ätran.

Länsstyrelsen i Halland har nu yttrat sig över Regeringens promemoria 2022-12-16 M2022/02251: “Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att tiden för när ansökningarna ska lämnas in förskjuts med ett år.” “Det är därför viktigt att de medel (70 Mkr) som fördelats mellan länen tidigare år även kommer för arbetet under pausen. De flesta av dessa arbetsuppgifter kommer enligt förslaget att finnas kvar under pausen. Det handlar t.ex. om att samverka med verksamhetsutövare, ta fram underlag till samverkan, genom tillsynen stötta verksamhetsutövarna i deras egenkontroll m.m.” “Det kan även vara en fördel med ett-årig paus om den leder till att bättre underlag kan tas fram”. Läs remissvaret här. lst-halland.pdf (regeringen.se)

Naturnytt noterar att Länsstyrelsen tillstyrker att omprövningen av Ätrans N2000 område senareläggs till 2028 trots de årliga skador som det orsakar ålen och laxen och utan att relevanta argument för denna senareläggning redovisas. Länsstyrelsen skriver dock i remissvaret att pausen leder till att bättre underlag kan tas fram.

Frågan är om ålen skall räknas eller inte räknas? Naturnytt föreslår att det inrättas några indexälvar för ål på Svenska västkusten. Då kan myndigheterna få det beslutsunderlag som saknas i dag. För den akut hotade ålen är frågan allvarligare än så: Vara eller inte vara?

Sverige har också skrivit under avtalet om biologisk mångfald som togs fram vid COP15 i Montreal i december 2022. Det handlar också om att förvalta ett mer än tusenårigt ålarv, en resurs som vi fått att bevara till kommande generationer.

Aktuell situation vid Unipers/Fortums kraftverk i Ätran. Ålmassakern tillåts nu fortsätta i ytterligare ca 8 år. Regeringen skriver att: “…de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan”. Länsstyrelsen i Halland är tillsynsmyndighet och beslutar att de döda ålarna inte skall räknas.





Årets Julklapp

2022-12-24 Förenta Nationernas stormöte mellan ca 190 länder gav århundradets julgåva – Biologisk mångfald åt alla.

FN:s stora konferens (nr 15) om Biologisk Mångfald hade Kina som värd och hölls p.g.a. covid i Montreal i Kanada. Avtalet som slöts är och blir historiskt då det behandlar jordens viktigaste existentiella fråga; den biologiska mångfalden.

Det historiska avtalet som godkändes av alla länder inklusive Sverige innehåller fyra övergripande ramavtal och 23 olika delmål. Läs mer här COP15: Nations Adopt Four Goals, 23 Targets for 2030 In Landmark UN Biodiversity Agreement | Convention on Biological Diversity (cbd.int)

Ett av målen är att Sverige till 2030 förbinder sig att skydda och förvalta 30% av de inlandsvatten som är viktiga för den biologiska mångfalden och produktion av ekosystemtjänster.

Dessutom skall Sverige vara klara med eller ha påbörjat restaurering av minst 30% av påverkade och nedgångna (degraded) inlandsvatten. Risken för påverkan av bekämpningsmedel och skadliga kemikalier skall ha minskat med 50% fram till 2030.

Avtalet säger också att den genetiska mångfalden skall bibehållas så att arter kan bibehålla sin förmåga till anpassning för miljöpåverkan. Beståndet av Ätranlax påverkas kraftigt av dammar och korttidsreglering vilket minskar beståndets genetiska potential.

Ätran är just ett sådant vatten som är utpekat med art- och habitatdirektivet (N2000) för att det är viktigt att skydda från verksamheter vilka påverkar den biologiska mångfalden. Ålen och laxen är utestäng från alla tidigare uppväxtområden uppströms Ätrafors i Ätran. Ålen har minskat med 99% och atlantlaxen med 95%. Vårlekande siklöjan i Fegen är akut hotad av sjöreglering.

Sveriges Regering skrev i december innan man åkte till Montreal en promemoria om omprövningen av vattenkraften. (M2022/02251) Läs mer här Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Regeringen föreslår i promemorian att senarelägga vattenkraftens omprövning till moderna miljölagar i Ätran med flera vattendrag. Ätran uppströms Högvadsån (bl.a. döda fallen Ätrafors) senareläggs till 1 feb. 2028, Ätran från Fegen senareläggs till 1 september 2028 och Assman senareläggs till 1 februari 2029.

Med anledning av Sveriges antagande av Kunming-Montreal protokollet blir promemorian inaktuell och mister all trovärdighet. Svenska regeringen måste omedelbart fortsätta och öka takten i införandet av moderna miljölagar för den svenska vattenkraften.

Miljöprövningen kan beräknas ta ett år från att den påbörjas och sedan tar kraftbolagens åtgärder ytterligare några år. Tiden finns alltså inte att ytterligare förhala införandet av moderna miljölagar i Sverige.

Nu gäller från 2023 och framåt – “Biologisk mångfald åt alla “.