2023-06-01 Flödet minskar i Ätran. Beror det på klimatet eller andra faktorer? Bilden visar förra årets lågflöde.

Länsstyrelsen i Halland skriver i sin bevarandeplan för Ätran: “Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt (icke könsmogen ung lax som migrerar till havet) i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Det reglerade flödet i Ätran vid Yngeredsfors har de senaste dagarna på dygnsbasis varierat mellan 14 till 15 m3/s. Den 2/6 kl 0700 är elpriset uppe i 137,81 öre per kWh och då körs enligt bolagets hemsida 33,1 kbm/s vid Ätrafors. Kl 2300 den 2/6 sjunker elpriset till 98,97 öre per kWh och då kör bolaget 10,6 kbm/s vilket är mindre än som överenskommits.

Bolaget bryter således mot den frivilliga överenskommelsen om ökad minimitappning i Ätran, inte på grund av lågt flöde i Ätran utan på grund av att man kan få en marginell ökning av sina vinster.

Situationen för laxen i Ätran är nu kritisk. SLU föreslår 2023 ett fiskeförbud på Ätranlax för att rädda laxen som inte längre har en säkrad bevarandestatus. Stoppat laxfiske skulle rädda något hundratal laxar från att bli uppfiskade i Ätran. Minskad korttidsreglering skulle ge överlevnad för tiotusentals Ätranlaxar.

Omprövningen av Ätran är pausad av regeringen. Myndigheterna har klassat Ätrans naturvärde som lägre än Nissans. Myndigheterna har dessutom klassat Ätrans N2000 område som KMV, kraftigt modifierat vatten. Det kan innebära att bolagen har begränsade skyldigheter att åtgärda den förödande korttidsregleringen av Ätran. Regleringen påverkar även ål, majfisk, havsnejonögon och övrig natur i Ätran.

Stora resurser läggs på rening av avlopp och kalkning för att ge Ätrans fiskarter en god livsmijö. Det är dags att även vattenkraften tar sin del av ansvaret för miljön. Frivilliga överenskommelser fungerar endast delvis. För att följa EU:s vattendirektiv och N2000 är Ätran i akut behov av nya miljöanpassade vattendomar. Ätranlaxens framtid behöver säkras.

2023-05-27 I dagarna omflyttas 170 000 ålyngel från Frankrike till Sverige. Projektet drivs av de största kraftbolagen i Sverige och kallas ”Krafttag ål”.

Före kraftverksepoken vandrade enligt forskarna årligen 188–360 miljoner ålyngel upp i de svenska inlandsvattnen. Ca 20% av dessa blev vuxen blankål som skulle vandra till Sargassohavet och leka. Kraftverkens dammar satte definitivt stopp för denna rikliga ålvandring. Ålen är nu en akut hotad art vilket helt orsakats av att de utestängts från sina uppväxtområden. Antalet naturligt invandrade ålyngel till norra Nordsjöområdet har minskat med 98 procent.

”Krafttag ål” omflyttar därför ålyngel som kompensation för de utestängda ålarna. Detta görs under ”buller och bång” från massmedia som nappar på detta PR-jippo. Årets ålflytt nu i maj är 0,17 miljoner ålyngel som fraktats från Frankrike.

Bolagen anordnar särskilda ”releasedagar” och bjuder in pressen och allmänheten att se ”det stora ålsäppet”. Informationen som ges om ålen är vilseledande. Några citat från GP 2023-05-25:

”- just de här ynglen har hämtats upp där det fortfarande finns ett överskott av ål – det finns helt enkelt inte plats för dem just där”.

”- Sedan finns predatorer som fortfarande påverkar, som till exempel säl och skarv. Det är ju från mänsklig påverkan de är fredade, säger Niclas Åberg”.

Vad som sällan omnämns är att bolagen som kompensation för sina ”ålsläpp” befriats från skyldigheten att ha fria vandringsvägar för både invandrande ålyngel och lekvandrande blankål.

Vad som sällan omnämns är likaså att alla ålyngel under några månader hålls i karantän vid Scandinavian Silver Eels anläggning i Helsingborg. Karantäntiden påverkar ålynglens könsutveckling och försämrar deras motståndskraft mot predation. För att finansiera anläggningen föds också en del av de vilda ålynglen upp till ”silver eel” som ger ca 140 ton slaktvikt som går till konsumtion.

Krafttag åls omflyttning av ålyngel är endast en avledande manöver för att inte behöva åtgärda ålvandringen vid alla kraftverksdammar och turbinintag. Hertingprojektet visar att det finns bästa möjliga teknik för att rädda alla vandringsfiskar förbi en kraftverksanläggning.

Enda sättet att rädda ålen är att öppna stängda vandringsvägar vid dammar och turbiner. Utan ålyngel i sjöar och vatten ingen ålproduktion. Utan vandring av ålföräldrar (blankålar) till Sargasso inga ålbarn.

2021-11-11 Ålvandringen vid ett svenskt vattenkraftverk. Bolagen är ofta befriade från att hålla fria vandringsvägar i s.k. Ålplaner, mot att de bekostar omflyttning av ålyngel.

2023-05-17 Den europeiska ålen är en naturresurs som vi gemensamt måste förvalta inom hela ålens utbredningsområde. Alla ålar leker i Sargassohavet varför ålen i England, Frankrike eller Italien kan ha en svensk mor eller far.

Sverige är de hundratusen sjöarnas land. Vi har fler sjöar än vårt grannland Finland som är de tusen sjöarnas land. På 1800-talet kunde ålarna vandra fritt och alla inlandsvatten producerade stora mängder ål. Svenska ålforskare bekräftar att den jungfruliga invandringen av ålyngel för att besätta våra svenska inlandsvatten med ål var i storleksordningen 188–360 miljoner ålyngel årligen.

Energiforsk anger i ”Krafttag ål” att den naturliga överlevnaden (utan mänsklig påverkan) från yngel till utvandrande blankål är ca 20%. Den jungfruliga ålproduktionen från Sveriges inlandsvatten var således enligt forskarna i storleksordningen 38–72 miljoner ålar eller vid en medelvikt av 1 kg 38 000 – 72 000 ton.

På 1900-talet byggdes över tiotusen dammar i Sveriges vattendrag. Källa SMHI. Den naturliga invandringen av ålyngel stoppades. Tusentals turbiner dödar utvandrande blankålar. Om 70% dör vid varje kraftverkspassage återstår mindre än tre ålar av hundra efter tre kraftverk. Därför är det tillåtet att fiska ål uppströms tredje kraftverket i Sverige. Ålen har ju ändå ha små chanser att överleva. Denna mänskliga påverkan hotar nu ålens överlevnad.

Sverige antog för 15 år sedan (2008) en ålförvaltningsplan för att råda bot på dessa missförhållanden. Enligt förvaltningsplanen är målet att minst 40% av mängden blankål som ursprungligen producerades skall räddas. Inga åtgärder föreslås däremot för att åtgärda vandringshindren för ålyngel. Kraftbolagen är befriade från att ordna vandringshindren för ålyngel mot att de omflyttar några hundratusen ålyngel från England eller Frankrike. Kraftbolagen skall dessutom frivilligt vidta åtgärder för blankålens utvandring. Därför har de stora kraftbolagen årligen transporterat ca 15 ton nedströms förbi kraftverken. Dessa åtgärder är obetydliga jämfört medbolagens stora påverkan.

Sveriges ålförvaltningsplan anger att om vi räddar 120 ton ål så har vi uppfyllt målet i planen. Planen har nämligen av någon anledning angett den ursprungliga, årliga produktionen från alla Sveriges inlandsvatten till 300 ton när vi vet att den var minst hundra gånger större . För några år sedan skrev därför SLU på sin hemsida ”att nu har Sverige uppnått målet i ålförvaltningsplanen”. De adderar då utvandringen av färdigväxta ålyngel vilken sker först 10 till 20 år efter omflyttning.

Danska ålforskaren Kim Aarestrup larmar 2022 till Uppdrag Granskning att Sveriges ålförvaltningsplan bygger på en kraftig felberäkning. I Danmark räknar Kim att deras historiska ålproduktion årligen låg på 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Enligt Kim Aaestrups uppskattning bör Sverige som är ett av världens sjörikaste länder ha omkring 30 gånger högre siffra än Danmark dvs 33 300 ton. Det är mer än 100 gånger större årlig produktion av ål än vad som uppges i Sveriges ålförvaltningsplan!

Ålen värderas lågt i svensk förvaltning. Straffvärdet av att tjuvfiska ål uppmärksammades nyligen när Sveriges statssekreterare fälldes i domstol för att upprepade gånger olagligt ha fiskat ål med 8 ålryssjor. Bötesbeloppet för förseelsen blev totalt 38 800 kronor. Skadan på ålbeståndet bedömdes inte. Vid motsvarande brott i Finland är bötesbeloppet 3510 euro per fångad ål.

Sverige har nu pausat miljöprövningen av vattenkraften. I Sverige fortsätter vi obekymrat att döda akut hotade ålar i kraftverkens galler och turbiner. Ålynglen utestängs från att vandra upp till sina forna uppväxtområden i tiotusentals sjöar. Svensk ålförvaltning är ett hot och ett hån mot Europas ålar.

2023-05-13 Puckellaxen är en invasiv art. Den kommer till oss från ryska utsättningar och använder norska älvar som “språngbräda”. Nu är den här, kanske lyckas den etablera sig på svenska västkusten?

Länsstyrelsen och SVA uppmanar alla som fångar en puckellax att ta upp den, ta fjällprov och rapportera fångsten. Puckellaxen har den egenheten att den uppträder vartannat år. 2021 rapporterades ett drygt 40-tal i Ätran. Därför kan vi förvänta oss att ett visst antal dyker upp även i år.

Hallands Nyheter har ett intressant reportage om puckellaxen i dagens upplaga. Fiskare i Ätran uppmanas döda puckellaxar som fastnat på kroken | HN Puckellaxen kan tränga undan Ätrans laxstam om den blir för vanlig och dessutom kan den sprida sjukdom. Därför är det ett bra råd att alla puckellaxar skall dödas, rapporteras och fjällprover tas. Däremot är en nystigen puckellax en utmärkt matfisk men kvalitén försämras, liksom för alla laxar, snabbt när lektiden närmar sig. Utlekt lax är dålig som matfisk vilket alla vet som försökt tillaga en “besa” eller vraklax.

Den invasiva puckellaxens intrång i de svenska västkustälvarna har kommit att bli ett “slagträ” i debatten om miljöprövningen av den svenska vattenkraften. Naturvårdsverket delar nu ut 21 miljoner kronor under åren 2023–2026 för tre projekt och tre synteser som handlar om vattenkraftens miljöpåverkan. Läs mer här Vattenkraftens miljöpåverkan (naturvardsverket.se)

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida om projektet “Riskvatten”:
“Det finns dock en risk för att återskapad konnektivitet orsakar ökad spridning av hälsofarliga ämnen, sjukdomar och invasiva arter i vattensystemen. Tillsammans med kunskap om skyddsvärda bestånd kan en översikt av riskvatten användas som underlag vid miljöprövningsärenden för att minska risk för negativa effekter på akvatiska ekosystem vid ökad konnektivitet”.

Detta betyder i klartext att om fiskens vandringsvägar stoppas av kraftverkens dammar, galler och turbiner så kommer det inte att finnas några fiskar, varken invasiva puckellaxar, ålar eller värdefulla inhemska Ätranlaxar! Och då kan det inte heller spridas smittsamma sjukdomar. Detta antyder att branchen nu “griper efter sista halmstråt” för att övertyga om att verksamheten inte behöver miljöprövas.

Det är naturligtvis helt befängt att föreslå en åtgärd som slår ut hela bestånd av lax och ål för att de inte skall bli sjuka eller påverkas av förrymda, invasiva arter. Hertingprojektet visar att rivning av dammar och fisksäkra passager ökar inhemska arter och den biologiska mångfalden. Ekosystemen blir då mer motståndskraftiga mot olika former av främmande påverkan. Samtidigt som de socioekonomiska värdena kraftigt ökar i vattensystemet.

2023-04-26 Vetenskapsradion rapporterar om Sveriges största flytt av salamandrar som sker i Mariestad i Västra Götaland.

Saken är den att Volvo vill anlägga en batterifabrik i salamandrarnas lekområde. Länsstyrelsen ger nu dispens för att flytta fridlysta groddjur och de citronfläckade kärrtrollsländor som lever i området i Mariestad där Volvo lastvagnar planerar att bygga sin batterifabrik. Lyssna här: Siffran överraskar biologen: tusentals salamandrar kräver flytt – Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges Radio

Länsstyrelsen bedömer att Volvos batterifabrik är ett samhällsintresse som berättigar att dispens ges för att flytta salamandrarna till ett nytt hem av nybyggda dammar. Därmed räddas salamandrarna och kan leva vidare på den nya platsen. Hittills har 10 500 salamandrar samlats in.

Naturnytt har tidigare rapporterat om en omfattande förlust av fridlysta salamandrar i Vessigebro. När de vandrar från övervintringsplatsen till sina lekdammar faller tusentals salamandrar offer för trafikdöden. Nu under våren har naturnytt räknat till 1076 trafikdödade större och mindre vattensalamandrar!

Även de fridlysta salamandrarna i Vessigebro skulle kunna räddas av en enkel salamandertunnel som löser problemet med att många salamandrar dör trafikdöden. Länsstyrelsen, Falkenbergs kommun och Trafikverket är väl informerade sedan flera år och vi väntar på en lösning allt medan salamandrarna fortsätter att köras över i Vessigebro.

2023-04-25 Vad är värdet av Ätrans ålar?

Frågan är aktuell av flera anledningar. Sverige har alltid haft ett starkt ålbestånd och på Gustav Vasas tid fick staten 1/5 av sina skatteintäkter från ålfisket.

EU:s ålförordning uppmärksammade redan 2007 att ålen är en akut hotad art som behöver allt skydd. Sverige fick sin ålförvaltningsplan godkänd 2009.

I Ätran finns sedan 1980-talet en alldeles egen Ålplan som fortfarande gäller. Länsstyrelsen har enligt denna plan upphävt vattendomstolens dom att bolagen skall hålla fria vandringsvägar för ålen. Alla naturligt invandrande ålar får hindras och dödas i sin vandring av de bolag som köper sig fria och kan visa betald faktura. De fyra första paragraferna i Ålplan Ätrans stadgar lyder:

Vad är då värdet på Ätrans Ålbestånd? Bolagens kostnad för detta “avlatsbrev” framgår av bilaga 1 till stadgarna. Där har länsstyrelsen faställt fakturaavgiften för varje bolags rättighet att utestänga och döda varje vandrande ål.

Värdet av Ätrans vandrande ålbestånd har således av länsstyrelsen bedömts till 45 612 kronor per år i 1998 års penningvärde. Problemet är att det nu på 2000-talet endast återstår några få procent av det ursprungliga ålbeståndet vilket beror på att dammar, galler och turbiner under ca 120 år dödat flertalet ålar.

2010 gjorde Karlstads universitet en uppskattning av antalet utvandrande ålar från Ätran. Bedömningen utgick från verkliga fångster i ett antal ålfällor som byggdes på strategiska platser i Ätran. Universitetet bedömde att det år 2010 vandrade ut 5322 lekmogna ålar från Ätran. Läs mer här FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)

Finska jord och skogsbruksministeriet har fastställt värdet för en ål till 3510 euro = 11,32*3510 svenska kronor = 39 733,2 kronor. Läs mer MMMa+uhanalaisten+ja+taantuneiden+kalojen+arvoista_final+sv.pdf (vnk.fi)

Värdet av Ätrans ålar var då 2010 enligt finsk beräkningsmodell 211,46 miljoner kronor. Betänk då att detta bara är någon procent av det ursprungliga värdet som länsstyrelsen för några decennier sedan bedömde till 0,045 miljoner i 1998 års penningvärde.

2024 skulle Ätrans vattendomar miljöprövas enligt nationella planen (NAP). Regeringen har pausat prövningen ett år. För varje förlorat år mister ca 5000 ätranålar livet till ett värde av drygt 200 miljoner kronor. Vi går miste om en ovärderlig, förnybar naturresurs. Vid Hertings kraftverk har kommunen 2013 vidtagit åtgärder som räddar samtliga vandringsfiskar inklusive ålen undan kraftverksdöden. Så möjligheterna är goda att rädda ålarnas vandring även vid uppströms belägna kraftverk.

Då skulle vi inte längre behöva mötas av de förskräckliga scener som SVT programmen “Fiskarnas Rike” och “Uppdrag Granskning” visade i serierna om”Den sista ålen”.

2023-04-19 Ett säkert vårtecken är årets smoltvandring i Ätran. Nu har tusentals laxyngel klarat livet i Ätran och är på väg till sitt nya havsliv vid Grönland och Färöarna. Vi önskar dem lycka till och välkomna tillbaka som fullvuxna kraftfulla Ätranlaxar.

Men vilken start får nu laxarna på sin långa och mödosamma havsresa. Det är särskilt viktigt att ha bra kondition och vara stark för att klara livets hårda skola i haven.

Trots att det vandrar upp dubbelt så många leklaxar i Ätran så minskar antalet utvandrande smolt. Smolten är dessutom ofta i usel kondition.

Länsstyrelserna i Skåne och Halland m.fl. län satsar nu på ett EU Life projekt i mångmiljonklassen för att värna om målarterna lax, havsnejonöga, flodpärlmussla och ål. Lekbottnar, uppväxtområden och fria vandringsvägar skall nu ordnas bl.a. i Ätran för dessa arter. Det är mycket lovvärt.

För att denna stora EU-satsning skall lyckas är det mycket viktigt att man ser den ekologiska helheten så att man inte räddar laxar som kommer att dö en säker död av andra orsaker. Konnektivitet och fysisk påverkan är några av dagens nyckelfrågor för vandringsfiskens överlevnad.

1. Samordna EU-projektet med NAP den nationella miljöprövningen av vattenkraften. Vattenkraftens turbiner, galler och dammar får inte ta död på de fiskar som räddas. Fisken skall inte försvagas eller dö av korttidsreglering eller torrläggning (nolltappning).
2. Samarbeta med Norges forskning av laxparasiten. Norge testar åtgärder mot laxparasiten som annars dödar en stor andel av producerade laxyngel. Även svensk lax är känslig för laxparasiten vilket visas i akvariestudier!
3. Sök EU-medel för kalkningsåtgärder. Sverige och Halland har en stor andel försurade sjöar och vattendrag vilket orsakar död av målarter. Falkenbergs kommun fick 2010 en miljon kronor i EU-bidrag för kalkning av svenska sjöar där ålen var målart.
4. Kolla främmande ämnens inverkan på målarterna. Läkemedel, hormonstörande ämnen, bekämpningsmedel och påverkan från P-platser kan vara störningsmoment för vandringsfiskarnas känsliga ekologi.

I dag har vi kunskapen hur vandringsfisken skall räddas. Det är nu dags att prioritera miljön och den akut hotade vandringsfisken innan det är för sent. Vi har fått denna hållbara resurs till låns. Därför skall vi förvalta resursen och inte byta ut den mot kortsiktiga ekonomiska vinster. Vårt grannland Finland har värderat en ål till 3510 euro och en insjölax till 7510 euro. Ätrans årliga produktion av lax och ål är med denna måttstock värd mångmiljardbelopp. Ätran är värd att vårda!

2023-04-07 Ålen i Ätran har i år lekvandrat även i januari månad. Ålens vandring styrs av vattenflödet och januari 2023 var ovanligt vattenrik med höga flöden över 100 kubikmeter per sekund.

Kraftbolagen i Ätran gör goda vinster när vattenflödet är stort under den kalla perioden med höga elpriser. Förlorare är Ätrans akut hotade arter som ål, havsnejonöga samt havsöring och lax.

Det är välkänt att vi i Sverige inte sätter något värde på dessa akut hotade arter. Kraftbolagen har enligt omoderna vattendomar tillstånd att döda lax och ål i Sverige. Det är också välkänt att tjuvfiskare i Sverige får böta för brottet tjuvfiske medan det inte kostar något extra för varje dödad, skyddsvärd fisk.

Annorlunda är det i Finland. Fiskare kan få betala tusentals euro i böter om de fiskar efter utrotningshotade arter. Jord- och skogsbruksministeriet godkände i maj 2019 en lista med värdering för varje individ (!) av utrotningshotade fiskarter.

Vandrande fiskarter som berörs av de finländska bestämmelserna är exempelvis lax, insjölax, ål, nejonöga, öring, harr och röding. Bestämmelserna gäller också sik som fiskas i en älv eller bäck som mynnar ut i havet. Enligt listan är värdet av en havsöring 3260 euro, en insjölax 7510 euro och en ål 3510 euro.

Ministeriet hoppas nu att listan på värdet av olika fiskarter bidrar till att rädda hotade arter. Och det går inte att komma undan genom att skylla på att man inte kände till bestämmelserna.  Läs mer här: https://svenska.yle.fi/a/7-1386872 “Påföljderna har tidigare varit obetydliga” – Nya skyddsvärden för utrotningshotade fiskarter ska bekämpa tjuvfiske – Inrikes – svenska.yle.fi

Uppmärksamma vandrare har under 2023 kunnat se döda ålar på gallren vid Unipers kraftverk i Ätran. Ålar som tillsammans med grenar och annan bråte körs till tippen. Säsongen för ålvandringen har egentligen inte börjat ännu i Ätran. Ändå har det setts döda blankålar på kraftverksgallren hittills i år med ett värde på över 1 000 000 kronor! Enligt de finländska bestämmelserna. Och det är bara ”toppen på isberget” innan den stora ålvandringen börjar.

Länsstyrelsen har hand om tillsynen av kraftverket. De menar att bolaget inte behöver rapportera döda ålar då det inte strider mot vattendomen. Ätrans vattenråd har hand om recipientkontollen. De anser att kraftbolagen är befriade från kontollavgift då de inte påverkar Ätran, genom utsläpp. Fiskdöden i Ätrans kraftverk registreras därför inte vilket gör att åtgärdsbehovet “mörkas”.

Omprövningen av Ätrans omoderna vattendomar skulle ha påbörjats 2024 men är pausad. Nu skall EU eventuellt ge ett bidrag för att rädda den biologiska mångfalden och hotade fiskarter i Ätran. Det är bra. För att lyckas med projektet måste EU-projektet samordnas med NAP – den nationella miljöprövningen av vattenkraften. Annars kan positiva biotopåtgärder i värsta fall leda till att vattenkraften tillåts att döda ännu fler av Ätrans skyddsvärda arter.

2023-04-05 Tranorna trumpetar ut sin lycka över att varje vår få återvända till sina häckningsplatser i Norden. Övervintringen har skett på varmare breddgrader vid Medelhavet.

Tänk tanken om vi plötsligt skulle stoppa alla vårens flyttfåglar genom att bygga barriärer som de inte kunde passera. Skogarnas och myrarnas fågelsång och lockrop skulle tystna.

Tänk om de sedan skulle stoppas på sin vandring till Medelhavet. De skulle tvingas att passera genom vindkraftverkens rotorblad. Där skulle alla fåglar dö, samlas in och köras till tippen.

Vindkraftbolagen skulle som kompensation samla in några tranor och trastar i Frankrike och flyga dem förbi vindkraftverken hem till deras våtmarker och skogar. Så vore problemet ”löst”. Även om de räddade fåglarna sedan skulle dö i kraftverken på sin årliga vandring tillbaka till Medelhavet.

Detta är naturligtvis ett helt osannolikt scenario för alla natur- och fågelälskare. Trandansens internationella dragningskraft skulle försvinna i takt med tranornas decimering. Men ingen skulle väl ens komma på tanken att stoppa de livsviktiga vandringsvägarna för tiotusentals tranor som årligen samlas vid Hornborgasjön?

Tyvärr är det just något liknande som sker när det byggs tusentals dammar och kraftverk i alla Sveriges fiskrika vattendrag där all vandring av lax från Grönland och ål från Sargasso stoppas. Det rör sig om tiotusentals fiskar som är utestängda enbart från Ätran. Det sker i Ätradalen, men under ytan.

Intresset för Ätrans en gång berömda laxfiske håller på att tyna bort med de förlorade naturresurserna. Endast fem procent av Atlantlaxen återstår. Engelsmännen och franska hertigar har slutat att åka till Falkenberg för att fiska lax. Laxstugan vid Falkenbergs Laxfiske var stängd på laxpremiären den 1 april 2023. För inte länge sedan var det en årlig folkfest med laxmacka och information om fiskevården i Ätran av Falkenbergs kommun.

Ålen är akut hotad och några få procent återstår. Nejonögonen och majfisken lever på utrotningens brant och är i akut behov av åtgärder. Är då alla vandringsfiskar helt förlorade i våra svenska vattendrag? Den goda nyheten är att fisken kan räddas med rätt åtgärder för fria vandringsvägar.

Det goda exemplet finns vid Hertings kraftverk i Ätran där fria vandringsvägar ordnats för alla fiskarter både upp- och nedströms. Sanningen är den att detta goda exempel skulle kunna följas vid merparten av Sveriges kraftverk och dammar, om viljan fanns. Tio miljarder kronor finns redan avsatta för åtgärder. Kraftverken i Ätran uppströms Herting väntar nu på att miljöprövas.

Nationella planen (NAP) innebär att alla vattenkraftverk och dammar skall miljöprövas för att energimål och miljömål skall jämställas. Vi är långt från att uppnå de nationellt och internationellt antagna miljömål som svenska regeringen beslutat och därefter pausat.

Viktigast av allt är att vi behandlar naturen med respekt så att inte naturens ekosystemtjänster till oss försvinner. Det handlar om vårt landskapsdjur laxen. Det handlar om vi skall bli den generation som räddar eller stjälper ålen med flera arter. Det finns både pengar och kunskap hur vi skall rädda laxen och ålen med fria vandringsvägar. Mister vi respekten för naturen och fisken kan det bli älgen, hjorten, fiskgjusen och tranan som står på tur härnäst. Lyssna till tranans trumpetande. Låt Hallands natur och laxar leva!

2023-03-31 Ätrans vattenråd kallar till stormöte med öppet hus för att diskutera Ätrans och Högvadsåns framtid. Mötet äger rum den 13 april klockan 17:00-20:00 i Ullareds bygdegård.

Rådet har fått pengar från länsstyrelsen för att samla in åtgärdsförslag till ett omfattande EU-projekt samt till kommande miljöprövning av vattendomar i nationella planen (NAP).

Rådet skriver: ”Ätran kommer ingå som ett av flera vattendrag i en kommande EU LIFE projektansökan som går under arbetsnamnet LIFE ReSource2Sea. Ansökans syfte är att genomföra åtgärder som stärker livsmiljön för de hotade arter som finns i området. Arterna som prioriteras är havsnejonöga, lax och flodpärlmussla”.

Det är glädjande om det nu skall göras åtgärder för fiskens, naturens och ekoturismens bästa i Ätran. Det är hög tid då det återstår 1% av ålen, 5% av atlantlaxen och endast en spillra av forna bestånd av nejonögon och Alosasillarna majfisk och staksill.

Ätrans vattenråd har ett recipientkontrollprogram för Ätran. Det är önskvärt att verksamhetsutövarna dokumenterar förlusten av ål, lax m.fl. arter vilket inte sker i dag. Kunskap behövs för att på rätt sätt åtgärda problemet med förlusten av biologisk mångfald.

Havs- och Vattenmyndigheten m.fl. rapporterar att det är fysisk påverkan och konnektivitet som är huvudorsaken till den drastiska årliga fiskdöden av ca 61 000 ätransmolt. Därför är det också givet vilka åtgärder som kan ge positiv effekt på de internationellt skyddade (N2000 art- och habitatdirektivet) naturvärdena i Ätran:

1. Åtgärda överdämning av sträckan Ätrafors-Yngeredsfors och återställ Ätrans tidigare åfåra. Fri fiskvandring och hydrologisk regim återställs.
2. Åtgärda all korttidsreglering av Ätran.
3. Åtgärda med minimitappning i alla torrlagda åfåror.
4. Åtgärda nolltappning i alla kraftverk ex Ödgärdet i Älvsered.
5. Åtgärda alla vandringshinder och regleringar i samtliga biflöden till Ätran och Högvadsån (ex Vinån och Stockån)
6. Samarbeta med norsk expertis för åtgärder mot laxparasiten
7. Låt EU ta sitt ansvar för kalkningsverksamheten

Falkenbergs kommun har i Hertingprojektet visat att det finns teknik för att åtgärda både återställning av förlorade forsar och fri fiskvandring både uppströms och nedströms för alla fiskarter. Falkenbergs Energi ger fortfarande vinst då insatsen för miljön motsvarade ca ett vindkraftverk. Falkenbergs kommun har tidigare sökt och erhållit EU-bidrag för kalkningsåtgärder.

Föreslagna åtgärder för att återlämna förlorade habitat är avgörande för Ätrans fortsatt rika produktion av ekosystemtjänster. Pågående korttidsreglering förstör helt livsbetingelserna för lax, havsnejonöga och flodpärlmussla med flera arter. Fria vandringsvägar och naturlig hydrologisk regim med borttagande av dammar och skadlig reglering är nyckeln till Ätrans framtid för god ekologisk status (GES) som producent av lax och ål. EU-projekt och miljöprövning kan nu samverka så att Ätran räddas.

Påverkan på Unipers energivinst är endast marginell liksom reglerbidraget. Ätrafors vattenkraftverk producerar energi motsvarande 8 vindkraftverk. Bra Miljöval är därför i detta fall att väja produktion av lax, havsöring, havsnejonöga, ål och flodpärlmussla samt ekoturism som alternativ till energiproduktion på sträckan mellan Yngeredsfors och Ätrafors.

Nu ser vi fram emot Ätrans vattenråds och länsstyrelsens gemensamma redovisning av hur de tänkt att Ätran skall räddas med hjälp av EU-bidrag och de miljarder som finns att tillgå för miljöprövningen av Ätrans vattenkraftverk.

Kanske har Du viktig information, som vattenrådet behöver ta del av, om hur Ätran kan räddas från torrläggning och fiskdöd, och bidra till den biologiska mångfalden med en levande landsbygd!