Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Riksdagens beslut läggs på framtiden

2022-01-15 Riksdagen beslutade den 15 november att nu skall regeringen vidta fler åtgärder för att minska vattenkraftens negativa påverkan på hotade arter.

Nytillsatta landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) svarar nu till Fiskejournalen hur beslutet skall verkställas: ”Mot bakgrund av frågornas komplexitet, inte minst utifrån den rådande lagstiftningen, är det ännu för tidigt att presentera någon form av handlingsplan för dessa frågor. För regeringen är det viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för ett kustnära fiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring som levererar och bereder fiskeriprodukter i Sverige.” “Regeringen har uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda …… Det är viktiga processer som tar tid. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.” Läs mer här.

Mönstret känns tyvärr igen när det gäller påverkan av vattenkraften. Verksamheten har funnits sedan början av 1900-talet. Effekterna är välkända då dammarna hindrar vandringsfiskarna samt att utvandrande fiskar dör i turbiner och galler. Åtgärder har dock fördröjts då verksamhetsutövarna hävdat att vi måste utreda hur vi skall förhindra att fiskarna utestängs och dör.

Efter över hundra år och sex ålgenerationer senare står vi nu inför faktum att ålen är akut hotad. Medan vi skall fortsätta att utreda hur vi skall rädda ålen. Man skulle kunna säga att patienten avlider medan utredning av orsaken pågår. Regeringen missar då helt målet att se till att det i framtiden finns en fiskerinäring som bereder fiskeriprodukter av ål.

Den jungfruliga ursprungliga utvandringen av ål från Sveriges inlandsvatten har av experter bedömts till ca 55 miljoner kilo årligen. I december 2021 såldes rökt ål för 560 kronor kilot. Den största förlusten är dock om ålen försvinner från näringsväven och ekosystemen i alla Sveriges sjöar och vattendrag.

Miljöåtgärder för vattenkraften

2022-01-14 Umeå Universitet visar i en ny rapport att det går att vidta omfattande åtgärder för att göra vattenkraften mer miljövänlig samtidigt som det bara blir små förluster i vattenkraftsproduktionen. Läs pressmeddelande från universitetet här.

Sveriges Riksdag tog nyligen ett beslut om att Regeringen skall tillse att det görs fler åtgärder för att motverka vattenkraftens oönskade miljöeffekter. Läs mer här.

Falkenbergs kommun och Falkenberg Energi har år 2013 genomfört en ekologisk anpassning av sina vattenkraftverk vid Herting (se ingressbild). De ekologiska resultatet har varit mycket positivt. Läs mer här. Länsstyrelsen har beräknat att nettonuvärdet av projektet var plus 65,3 miljoner kronor när alla kostnader fråndragits! Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland rapporterar 2021: “vid den senaste statusklassningen av Hallands vatten bedömdes endast 23 procent ha god ekologisk status. Länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan. Fysisk påverkan är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms”. Läs mer här. Samtidigt har Länsstyrelsen i Ålplan Ätran godkänt att vattenkraften är befriad från att hålla fria vandringsvägar för ålen!

Behovet är verkligen stort då fysisk påverkan på våra vatten är ett av Sveriges och Hallands största miljöproblem. Harren har utrotats från Lagan. Arter som ål, havsnejonöga och majfisk hotas att försvinna från Sverige och flera genetiskt unika stammar av lax och öring har försvunnit eller är på väg att försvinna. Har vi insett att vi här och nu är på väg att utrota några av våra viktiga svenska karaktärsarter?

Kraftverksdammar hindrar mer än 90% av vandringsfisken från att nå sina uppväxtområden i inlandsvattnen. Återstår mindre än 10%. Av dessa 10% dör mer än 90% i turbiner och galler när de skall vandra tillbaka ut till havet. Återstår mindre än en procent av tidigare livskraftiga bestånd av ål, havsnejonöga samt genetiskt unika laxbestånd hotas av undergång. Läs mer här.

“Döda fallen” vid Yngeredsfors där det tillfälligt “spills” lite vatten från ovanliggande kraftverksdamm. Torrläggning stöds av nuvarande vattendom. Kostnaden är låg för att återställa vattenflöde och ekologi. Läs mer här.

Korttidsreglering och torrläggning av tidigare vattenrika åfåror, numera kallade “döda fallen”, lägger ytterligare lök på laxen. Därför är det nu mycket glädjande att Umeå Universitet i sin nya rapport visar att man med en ekologiskt anpassad reglering kan rädda stora delar av de nu påverkade ekosystemen och de hotade arterna. Läs mer här.

Uppdrag Granskning redovisade nyligen nuläget i våra svenska inlandsvatten där den hotade ålen lider stora förluster. Statliga Vattenfall har dragit in åtgärder för att rädda ålen (utsättningar) med motiveringen att lönsamheten minskat. De nu uteblivna åtgärderna kostade dock mindre än en promille jämfört med Vattenfalls vinst. Riksdagens beslut om fler miljöåtgärder i vattenkraften är därför välkommet och behöver genomföras utan dröjsmål för att rädda den hotade ålen.

Naturnytt har tidigare rapporterat om den förödande korttidsregleringen i Ätran som årligen reducerar reproduktionen av den unika laxstammen med 34 500 smolt. Läs mer här. Ätran har över 30 vattenkraftverk som enligt Ålplan Ätran och Länsstyrelsens godkännande är befriade från att hålla fria vandringsvägar för ålen. Ätran skall 2024 omprövas i den nationella planen för “moderna miljövillkor för vattenkraften”.

Havets hemligheter

2022-01-10 Långasands solnedgångar är bedövande vackra. Men havet döljer en spöklik hemlighet.

Falkenbergs Rotary är endast en av alla organisationer som förtjänstfullt arbetar för att mängden plaster och spökgarn skall försvinna från havet. Läs mer här.

Mängden “kvarglömda” och strandade trålar och nät är stor. De kvarglömda fiskeredskapen fiskar tusentals fiskar och havsdjur under många år då det tar lång tid att bryta ned plastmaterial. Materialet blir sedan “nanoplaster” och fortsätter att skada miljön och oss människor.

Dagens stärkande promenad vid Långasand gav även insikt i ett inte lika välkänt fenomen när det gäller trålfisket. Det var fynd av så kallade “Dolly Rope” i strandkanten. Det låter gulligt men har dock inget att göra med det engelska ordet dolly som översätts “docka” eller “sötnos”. Detta söta “dockhår” av plast är snarare en dödsfälla för havets invånare.

2022-01-10 Dolly rep på stranden vid Långsand. Plasten är en dödsfälla för djur och fåglar. När härvan fastnar runt en fågelfot och sedan runt en tångruska eller buske väntar en utdragen plågsam död för offret. PS Funna Dolly rep togs med hem till soporna DS

Begreppet förklaras på webbsidan DollyRopeFree. Dolly rep är namnet på blå eller orange rep som används för att skydda bottentrålar från extra slitage eller att fastna i botten. När man trålar kan buntar av Dolly rep slitas av och hamna i havet. Repen används vid bottenrålning i hela världen men mest i Europa runt Nordsjön.

Nämnda hemsida förklarar vidare att Dolly rep är sammansatta av 30 grövre trådar som var och en består av 25 finare trådar. Repen sätts fast på undersidan av trålen för att skydda mot slitage och trålen från att fastna i ojämn botten. Innan Dollyrepen och trålen används splittas repen och får en längd på 1,5 till 2 meter.

Fartygen som bottentrålar köper årligen ca 325 till 3500 kg Dollyrep per år, de som fiskar på steniga bottnar använder mest Dollyrep. 10-25% av repen slits av redan under de första veckornas fiske. Därefter snor ofta repen ihop sig och mister alltmer av sin funktion samtidigt som de då fastnar i botten och lossnar från trålen. Då är det dags att ersätta Dolly repen med nya rep och det förekommer att de gamla repen hamnar i havet.

Alternativa material och alternativ utformning av trålar utvecklas. Under inga omständigheter bör förbrukat material kastas i havet utan tas omhand. Vi måste vara rädda om havets fåglar, fiskar och valar!

Natur i Rutan

2022-01-10 Varannan svensk vill vara mer ute i naturen och få naturupplevelser. Vi är många som törstar efter information och tips om naturen.

SVT sände i höstas serien “Fiskarnas rike” som handlade om den svenska naturen och livet under ytan i våra vattendrag, insjöar och havet. Det var en mycket fin och välgjord serie som gav högtidsstunder för alla de miljoner svenskar som någon gång sysslar med sportfiske.

TV är en fantastisk källa till information och kunskap för olika intresseinriktningar. Vi har dagligen återkommande sändningar och information om nyheter, ekonomi, sport, kultur, resor och matlagning. Det är bra och håller tittarsiffrorna uppe.

När vi läser artikelrubriken blir den densamma oavsett om vi läser fram eller baklänges! Meningen är ett så kallat “palindrom” vilket kommer från grekiskan och syftar på “återkommande” där första delen “palin” är “återigen” och andra delen “dromos” är “löpande”.

TV har en stor brist på återkommande löpsedlar med naturinnehåll. Trots att Svenskarna är ett dokumenterat naturälskande folk.

Alla lever vi med den svenska naturen. Klimat och pandemi har gjort att kunskaper om natur och ekologi stadigt har ökat i vårt medvetande. TV-utbudet har inte ökat i motsvarande grad. Särskilt viktig är informationen om den nära naturen där vi bor och verkar och information om den svenska naturen.

Sportnytt, kulturnytt och ekonominyheter skulle behöva kompletteras med Naturnytt och Ekologinyheter. Korta notiser om de senaste aktuella naturhändelserna är viktigt när vi skall leva med naturen. Tänk att bara få en notis om att nu blommar vitsippan eller att nu sjunger den första lärkan i Skåne! Vilken lycka! Dagens Naturnyhet skulle berika det annars ganska grå nyhetsutbudet.

Natursidan är en intressant webbsida som rapporterar om Sveriges natur. Nu har de även den 9 januari en krönika som behandlar det skrala TV-utbudet om svensk natur. Läs mer här.

Debatten är startad och vi får se vilken TV-kanal som nappar på förslaget att tillgodose folkets törst efter information om vår Svenska natur.

NU skall den akut hotade ålen räddas

2022-01-04 Forskare rapporterar att mängden invandrande ålyngel ökar något de senaste åren. Riksdagen beslutar nu om krafttag för att rädda ålen.

Problemet har uppmärksammats bl.a. genom SVT:s Uppdrag Granskning och boken Ålevangeliet. Regeringen avsatte 2021 tre miljoner kronor årligen 22/23/24 för internationell utvärdering av Svensk Ålförvaltning. Regeringen avsatte vidare sex miljoner kronor årligen 22/23/24 till ett frivilligt program för ersättning av ålfiskefångster. Dessa 27 miljoner kronor till ålförvaltningen är positivt, men det löser inte problemet med att ålen utrotas och att naturligt invandrande yngel utestängs från sina uppväxtplatser.

Riksdagen beslutar därför hösten 2021 enligt 2021/22:MJU6 uppmana Regeringen att ta initiativ till fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till Jordbruksutskottets betänkande där man kan läsa: ”Fiskens vandringsvägar har i många vattendrag påverkats negativt genom dämning eftersom detta försämrar fiskens rekryteringshabitat. Detta har i sin tur minskat, och i vissa fall slagit ut, lokala bestånd…. Mängden lek- och uppväxtområden är en grundläggande faktor som påverkar mängden vuxen fisk”.

Sveriges ledande ålforskare bedömer att uppvandringen av ålyngel till svenska insjöar och vattendrag före kraftverksepoken (ursprungligt, jungfruligt) var i storleksordningen 188–360 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk är överlevnaden från ålyngel till blankål ca 20% vilket innebär att den opåverkade produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten var 37,6–72 miljoner blankålar eller ca 37 600–72 000 ton blankål.

”Krafttag ål” startades 2011 och är en sammanslutning av de sex största kraftbolagen i Sverige. De skriver på sin hemsida: “Målet för åtgärder under 2021 är att minst 15 000 blankålar ska transporteras förbi vattenkraftverk. En minskad budget jämfört med tidigare år medför att ingen utsättning av karantäniserade ålyngel kommer att genomföras inom ramen för Krafttag ål under 2021″. 2021 har de sex bolagen avsatt en budget på 2,5 miljoner kronor vilket är ganska kraftlöst och är långt från PPP. Det motsvarar ex 0,5 miljoner ålyngel vid ett pris av 5 kr/st.

Två kraftbolag har rapporterat från sin ålyngeluppsamling under 1930-40 talet i Göta Älv vid Olidan och i Lagan vid Laholm. Under en sommar kunde de samla in 5 miljoner (Olidan) resp. 1,3 miljoner (Laholm) ålyngel vid dessa två kraftverksdammar, vilket tillsammans gör 6,3 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk överlever ca 20% till vuxen blankål vilket innebär att de ålyngel som lyftes förbi dessa två uppsamlingsställen gav en produktion av 1 260 000 blankålar eller vid en vikt av ca 1 kg/st 1 260 ton. I Sverige finns över 2100 kraftverksdammar. Detta ger en hint om Sveriges centrala roll som produktionsområde för europeisk ål. Detta har helt missats i den Svenska Ålförvaltningsplanen.

Bolagen i “Krafttag ål” har årligen som kompensation för sina skador, satt ut mellan 0–3 miljoner influgna engelska ålyngel och med lastbil transporterat ca 10–15 tusen blankålar nedströms förbi kraftverkens turbiner. Dessa åtgärder kan liknas vid en droppe i havet och är tyvärr helt otillräckliga och kraftlösa för att kompensera skador av utestängda ålyngel och turbindödad blankål. I Uppdrag Granskning sägs därför att kraftbolagens insatser ”bara är på låssas”. Man behöver inte vara expert för att inse att det inte är en hållbar lösning att förse några få ålar med vingar eller hjul för att lösa vandringen.

Hertingprojektet i Falkenberg är ett gott exempel där åtgärder genomförts ”på riktigt”. Alla fiskarter har fått fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom har den tidigare åfåran fått kontinuerligt forsande vatten. Länsstyrelsen har beräknat att lösningen ger ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor. Liknande lösningar skulle kunna tillämpas vid alla kraftverk i södra Sverige om viljan och lagkraven fanns. Därmed skulle de stängda habitaten öppnas för ålen i alla sjöar och vattendrag uppströms. Den enda hållbara lösningen är att ge ålarna tillbaka sina fria vandringsvägar, som de haft under årtusenden.

Fria vatten – EU commissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Fria vandringsvägar är enda lösningen för att rädda akut hotad ål. Vid endast 4 av 380 kraftverk som ingår i satsningen Krafttag ål, finns fria vandringsvägar. Bilden visar en natts fiskdöd vid ett kraftverk vars ägare ingår i satsningen för “Krafttag ål”. Tre av ålarna lever trots bruten ryggrad…

Tufft Nytt År för Ätranlaxen

2021-12-31 Ätrans laxyngel kämpar under årets första dagar för sin överlevnad. Naturligt skulle deras miljö vara lugn men de genomgår nu vad som kan liknas vid en tsunami.

Ätrans flöden kan variera ganska kraftigt. De naturliga variationerna är dock relativt långsamma och sker mellan månader och veckor när det är variationer i nederbörd. I extrema fall kan det variera mellan dagar men vintertid är det ofta mindre flödesvariationer.

Denna naturliga hydrologiska regim har Ätrans fiskar och bottenfauna anpassat sig till genom århundraden. Vad naturen inte räknat med är en korttidsreglering som vintertid på kvällen snabbt stryper flödet från 57 till 13 kubikmeter per sekund för att nästa morron skapa en tsunami från 13 till 57 kubikmeter som flödar över de stressade och hjälplösa laxynglen. Denna ojämna reglering maximerar bolagets vinst då elpriset är lågt under natten och högt under dagtid när förbrukningen är stor. Se Unipers flödesprognos nedan.

Experter har beräknat att det vid Ätrafors och nedströms årligen omkommer 34 500 laxsmolt på grund av skadlig korttidsreglering. Skadan är dock mycket större än så. Utter, kungsfiskare, strömstare, forsärla, havsnejonöga och bottenfauna påverkas. Laxynglen blir försvagade och påverkas mer av parasiter och predatorer. De orkar inte vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna och havsöverlevnaden försämras. För att nämna några oreglerade skador.

Laxen får nu lita till att Riksdagens beslut 2021-11-25 om åtgärder kommer att göra skillnad. Kommande omprövning av vattendomar skall också ersätta dessa med modern miljölagstiftning, för att minska vattenkraftverkens negativa påverkan på hotade arter. Till dess gäller för laxen “håll i – håll ut”. Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Se nedan vad Havs- och vattenmyndigheten skriver om förändringar i flöde och sänkhastigheter. Vid ett flöde på 15-25 kbm/s bör sänkhastigheten ligga under 5 centimeter i timman och vid 25-35 kbm/s vara under 10 cm i timman. Laxen är dessutom ännu mer känslig i kallt vatten vintertid. Dessa nivåer överstigs konstant i Ätran vilket ger nuvarande omfattande och okompenserade skador på laxbeståndet och andra hotade arter som exempelvis ål och havsnejonöga.

Årets viktigaste beslut kan rädda hotade fiskar

2021-12-30 Riksdagen beslutade den 25 november 2021 att uppmana regeringen till nio åtgärder för att rädda fiskbestånden. Naturnytts nyårsönskan kan bli verklighet!

Detta beslut understryker allvaret i den akuta situation som råder för flera svenska fiskbestånd. Samtidigt inger det ett visst hopp inför framtiden att den svenska Riksdagen nu pekar med hela handen för att värna om den sargade svenska naturen. Beslutet finns här.

I beslutet uppmanar Riksdagen Regeringen att:

  • ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse 
  • fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Beslutet kommer i rätt tid. Hertingprojektet har med sitt goda exempel visat på åtgärder för både uppströmsvandring och nedströmsvandring av alla hotade fiskarter. Med vissa modifieringar kan liknande åtgärder nu vidtas vid ett stort antal av Sveriges ca 2100 fiskslukande kraftverk. Läs mer om det goda exemplet här.

Vattenkraftens Miljöfond har dessutom 10 miljarder kronor på ett konto som är avsett att klara finansieringen av dessa åtgärder. Vattenkraften gör dessutom rekordvinster vilket underlättar investeringar. Redan 2010 investerade svenska Vattenfall 20 miljoner euro i Europas största fiskväg i floden Elbe norr om Hamburg.

Svenska Vattenfall godkände att bygga fiskvägen som en kompensationsåtgärd vid byggnation av sin närbelägna kraftstation Hamburg-Moorburg. Denna åtgärd hjälpte migrerade fiskar att passera dammen vid Geesthacht som byggdes för över 50 år sedan. Över 40 000 fiskar passerar nu dagligen vilket ger Vattenfall goodwill. År 2013 passerade den miljonte fisken som var en lake. Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Nu väntar de svenska vandringsfiskarna på att de skall få fler fria vandringsvägar förbi stängda kraftverk under 2022. Det brådskar för hotade laxar, havsnejonögon, majfiskar, ålar och lakar.

Den svenska laken går en säker död till mötes när den försöker vandra förbi kraftverken i Ätran, medan kusinen från Tyskland klarar vandringen i Elbe i Vattenfalls fiskväg, som är störst i Europa.

Döende lake vid kraftverk i Ätran. Kusinen från Elbe i Tyskland klarade vandringen som den miljonte fisken i Vattenfalls fiskväg. Nu är Naturnytts nyårsönskan att även de svenska lakarna skall få överleva vandringen förbi de tyskägda kraftverken i Sverige.

Viktig information om Laxen på västkusten

2021-12-24 SLU visar i en ny rapport att den vilda laxen på Sveriges västkust är påverkad av odlad lax.

Det är sedan länge känt att lax från norska odlingar tar sig upp i norska älvar och leker med vilda laxar. Detta har utarmat en stor del av de naturliga norska laxbestånden. De senaste 30 åren har antalet leklaxar i norska älvar halverats och minskat från ca en miljon till en halv miljon.

Nu visar en svensk-norsk studie att även laxälvarna på svenska västkusten är påverkade av främmande, odlade laxar.

Laxen som odlas i kassar har avlats för att få egenskaper som passar storskalig livsmedels­produktion. Den är tydligt genetiskt avvikande från vild lax och sämre anpassad till att klara sig i naturen. När odlad lax reproducerar sig med vild lax blir effekten att populationens överlevnad försämras då genetiska skillnader mellan olika laxbestånd innebär förlust av biologisk mångfald, som riskerar artens långsiktiga anpassningsförmåga, säger Stefan Palm, huvudförfattare och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU till Natursidan. Läs mer på SLU:s hemsida här.

Forskarna har bl.a. undersökt Ätran, Örekilsälven, Göta Älv och Lagan. Hur stor är då andelen vildlax i dessa älvar? Bäst är läget i Örekilsälven (98%) och Ätran (91%). Mer påverkade är Göta Älv (25%) och Lagan (41%). Länk till den vetenskapliga artikeln här.

Hur påverkas då den vilda laxen av dessa odlade “skräpgener”? Forskarna varnar i rapporten för att införandet av odlade gener i vilda laxpopulationer visat sig ge betydligt lägre överlevnad från 0+ till 2+ laxyngel och är ett potent hot mot överlevnaden av vilda laxpopulationer.

Västkustens 23 laxbestånd består ofta av relativt få individer vilket gör att de är särskilt känsliga för denna genetiska förorening. Vattenkraftens odling av hundratusentals laxar för utsättning i Lagan och Nissan är i detta avseende förkastlig, särskilt i kombination med rymlingar från Norge.

Laxförvaltningen glömmer ofta denna aspekt när man räknar med MSY dvs hur många leklaxar som behövs för ett hållbart laxbestånd. Det är viktigt att även ta hänsyn till beståndets motståndskraft (resiliens) mot påverkan som försurning, torka, miljögifter, bekämpningsmedel, temperaturförändring, sedimentering, parasiter, pelagiskt fiske mm.

Den bästa försäkringen för att bibehålla starka laxbestånd är att ordna fria vandringsvägar och göra tidigare lekområden tillgängliga för laxen. Dagens förhållanden i Ätran ger en beräknad produktion av ca 9000 laxsmolt mellan havet och Ätrafors. Myndigheterna beräknar att om vattenkraftens oreglerade skador vid Ätrafors åtgärdades, skulle ytterligare 34 500 laxsmolt produceras i Ätran.

Inför kommande omprövning i den Nationella planen är det mycket viktigt att dessa oreglerade skador beaktas i alla älvar. Räknar man enbart på hur många laxar som behövs för att bibehålla dagens produktion (MSY) så kommer många västsvenska laxbestånd att utarmas genetiskt och på sikt försvinna. Hertingprojektet har fördubblat uppvandringen av leklax. Den positiva effekten skulle ytterligare förbättras om de oreglerade skadorna vid Ätrafors åtgärdades och laxen får tillgång till fler lekområden.

Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Lyckad reklamkampanj

2021-12-22 Kampanjen “Två hål i väggen” belönades för 24 år sedan med “Guldägget” som är ett av reklambranschens finaste pris.

Kraftverksdammen “Var är hålen broder?”

En av pristagarna vid 2021 års Guldäggsgala får följande prismotivering: “Årets vinnar-idé lyckas inte bara aktivera människor till en mer miljömedveten konsumtion utan aktiverar även företag till en mer miljömedveten produktion. Genom konststycket att göra något så oerhört komplext som att kalkylera en produkts ekologiska fotavtryck till något enkelt och inspirerande kommer den här idén också i förlängningen påverka världen”. En fin prismotivering.

Reklaminslaget från 90-talet kanske kan tyckas vara mossigt. Men bakom priset stod diktaren och visgeniet Povel Ramel. Han ändrade texten till sin kända visa “Var är tvålen broder” till “Var är hålen broder”. Bolaget värper fortfarande efter 24 år “Guldägg” till sina ägare.

Nu frågar vi oss i sann Povelanda “Var är ålen broder?” När man tar bort några “H” så får Povels visa ett ruskigt aktuellt innehåll. “Undran och skräck jag känner var, var, var?” Ja, hela texten får ett nytt liv och en ny mening bl.a. när vi tänker på EU:s åldirektiv.

När Påvel brister ut i “Håleluja” undrar man om han fick ett “haleluja-moment” om kommande Ålevangeliet av Patrik Svensson. Orden “Ström ström ström” blir till en vädjan att fylla torrlagda forsar med vatten.
Påvel skaldar vidare:

“El är löjligt – utan hål
El är inte bra – utan hål
Ingenting att ha – utan hål
Bara fel – utan hål”

Commercial. 1999. Musician Povel Ramel makes a parody of “Var är tvålen broder?”, changed to “Var är hålen broder?”. From Vattenfalls commercial campaign “Två Hål i Väggen” 1995 – 1999, which received the Swedish commercial award Guldägget.

Lyssna och se på Povels parodi på You Tube här Ram-el (in Swedish) – YouTube
Se även SVT Uppdrag Granskning “Den sista ålen” här.

Elfisken vid Nydala

2021-12-11 Sportfiskarna Region Väst utförde i torsdags elfisken i Högvadsån nedströms Nydala kvarn. Avsikten var att samla laxungar för att kontrollera förekomst av laxparasiten Gyrodactylus salaris.

Ordinarie elfisken görs under sensommaren före höstens högflöden. Då är det lämpligt att elfiska för att uppskatta resultatet av årets lek och överlevnaden av förra årets laxyngel. Men skall man uppskatta infektionen av laxparasiten är det lämpligt att elfiska när vattentemperaturen är lägre på senhösten eller på våren. Läs mer här.

Havs och Vattenmyndigheten aviserar nu 2021-09-30 att Sverige avser att ta fram en beredskapsplan för laxparasiten Gyrodactylus salaris. Läs mer här. Vattenblänk kan konstatera att det är på tiden då redaktören upptäckte förekomst av laxparasiten i Ätran/Högvadsån 1991. Läs mer här.

Monitoringen av laxparasiten är nu mycket mer effektiv än för 30 år sedan då vi nu har tillgång till eDNA analyser för att snabbt skanna av förekomst. Läs mer här.

Sverige deltar i det internationella arbetet med att hålla koll på laxparasiten Gyrodactylus salaris. Arbetsmöte hölls i mars i år och handlingarna kan läsas här. Undersökningar utförs i sju västsvenska älvar. Sverige rapporterar att laxparasiten haplotyp A nu sprider sig i Rolfsån och har infekterat två nya lokaler. Parasiten har ännu inte spritt sig norr om Göta Älv. Redan 2017 visste man att parasiten fanns i Kungsbackaån. Då rekommenderades åtgärder för Rolfsån. Läs mer här.

Vattenblänk håller tummarna för att Sveriges nya beredskapsplan innehåller åtgärder för att förhindra fortsatt spridning av parasiten både till nya oinfekterade älvar och spridning av olika haplotyper inom redan smittade älvar. Redan 1997 föreslog Falkenbergs kommun vissa åtgärder mot spridning av laxparasiten. Läs Rapporten med förslag här.