Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Ålens öde

2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.

“Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.

Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.

Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.

Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli “sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här:



Torsken tillåts inte bli långa

2019-06-12 Lantbruksuniversitetets provfisken på västkusten ger nästan enbart fångst av juvenila (icke könsmogna) torskfiskar. Resultatet är det sämsta sedan undersökningarna startades 2001.

Sveriges Radio rapporterar att det är ett “allvarligt läge för torsk och kolja utefter Bohuskusten”. Läs och lyssna här.

“Fångsterna av torsk och kolja i utsjön 2018 var de lägsta som registrerats sedan provtagningen började” skriver SLU i sin Rapport 2019:10. Läs mer här.

Nationell plan för vattenkraft


2019-05-28 Vattenkraften skall nu omprövas med moderna miljölagar då det hittills är 1918 års lag som varit förhärskande.

Havs och vattenmyndigheten vill nu ha in remissvaren före den 28 juni 2019. Läs remissen på deras hemsida här.

När det gäller Ätran föreslås nu en omprövning om 10 år 2028. Naturen i Ätran värderas lågt och en extremt låg andel av bolagets vinster i Ätran tillåts användas för miljöförbättrande åtgärder. Planen kan därmed inte sägas vara en plan för miljön utan just för vattenkraften.

Myndigheterna har redan haft ett förslag att det skulle dröja till 2038 dvs. 20 år innan Ätran skulle omprövas. Om nuvarande förhållanden skulle råda innebär det en fortsatt plågsam behandling av våra lax- och ålbestånd i Ätran där tusentals individer dör varje år. Trots att de omfattas av ålförordningen och skyddas av art- och habitatdirektivet. Läs mer om detta i remissvaret nederst på sidan.

Firma Ingemar Alenäs har tidigare lämnat in synpunkter på detta horribla förslag. I det nya förslaget backar nu myndigheterna 10 år till omprövning men risken för fortsatta missförhållanden är stor, då förslaget bygger på en rad felaktiga förutsättningar.

Bilaga 4 i Havs remiss anger ex. att N2000 värdena i Högvadsån endast påverkas av ett (1) vattenkraftverk! I Högvadsåns huvudfåra finns bl.a. Nydala kraftverk, Lia kraftverk, Ödgärdets kraftverk, Strömma kraftverk och Lilla Hallångens kraftverk. Ödgärdets kraftverk, dit laxen vandrar, har dessutom nolltappning som torrlägger laxens lek och uppväxtområden! Inom Högvadsåns avrinningsområde finns fler än 20 dammar och kraftverk som påverkar hydrologin! Detta kan inte vara obekant för myndigheterna då de är tillsynsmyndighet för dessa vattenverksamheter!

Men det blir såklart enklare att bara behöva göra åtgärder i ett av Högvadsåns alla vattenkraftverk. Och fiskarna brukar tiga still. Risken är dock uppenbar att EU återigen underkänner svenska myndigheters agerande när det gäller att följa vattendirektivet.

Läs Firma Ingemar Alenäs synpunkter på första remissomgången:

Större och fler laxar i Ätran

2019-05-28 Var laxarna flera och större i Ätran på 1800-talet än i dag? Ja, tveklöst var det så. Men vad var orsaken?

Laxens livscykel är komplicerad och påverkas av många faktorer. Men en sak är säker. Om man drastiskt minskar laxens lek och uppväxtområden så minskar antalet laxar. Om man konsekvent tar död på nedvandrande äldre laxar som kommer att leka en andra gång så minskar storleken på laxen.

Därför är det självklart att om man önskar få tillbaka mera lax så skall man låta laxen få tillgång till sina tidigare lekområden.

Därför är det självklart att om man vill ha större laxar så skall man se till att de oskadda kan vandra tillbaka till havet och återkomma för en andra lek.

Hertingprojektet med återställande av Hertingforsen och byggnationen av fisksäkert galler vid kraftverket visar att detta är fullt möjligt. Projektet visar också att resultatet inte låter vänta på sig bara fisken får en ärlig chans…. Läs mer här.

Ätran undersöks

2019-04-28 Studenter från Karlstads Universitet får i dagarna utbildning i hur man märker och spårar lax i Ätran vid Falkenberg.

Tack vare docent Olle Calles och hans studenter från Karlstads Universitet har vi god kunskap om vandringsfisken i Ätran. Universitetet har under åren sammanställt ett antal forskningsrapporter och avhandlingar som handlar om Ätrans fiskbestånd. Ätran är en av Sveriges mest väl undersökta laxälvar.

2019-04-28 Docent Olle Calles är på besök vid Hertingforsens smolt- och besefälla, med sina studenter från Karlstads Universitet.

-Ätran är perfekt som studieobjekt och här kan vi visa studenterna effekterna av ett antal positiva åtgärder som gjorts för att värna om våra vandringsfiskar som lax, havsöring, ål, nejonögon och majfisk.
– Tillgången på vandringsfisk är god och i dag är det märkning av vandrande laxsmolt som gäller, säger docent Olle Calles. 150 utvandrande smolt var dagens fångst i smolt- besefällan vid kraftverket. Dessa försågs med PITTAG- märkning (Passive Integrated Transponder) där varje enskild fisk kan spåras och identifieras. Fångstryssjor fanns utplacerade men i dag var det ingen fångst av ex. lekvandrande havsnejonögon.

Studenterna och forskarna kom bl.a. från Uppsala, Karlstad, Lund och Sydafrika. Ätran har tidigare varit med i ett antal arrangemang för World Fish Migration Day. 2019 är det Laxens År och Ätran tilldrar sig ett stort nationellt och internationellt intresse. Närmast på agendan för Ätran står guidningar för Föreningen Norden och Stiftelsen Östersjölaxen.

Denna regniga dag hade det varit perfekt om forskarna kunnat erbjudas en modern forskningsstation, ett Laxens Hus, för sina aktiviteter. Ätran är ett av Sveriges viktigaste kunskapscentrum för laxen. Falkenbergs Energi ställde dock välvilligt upp med ett av sina förrådshus som regnskydd vid gamla kraftverket, byggt 1903.

svensk ålförvaltning ett spel för gallerierna

2019-04-25 HaV går i dag ut med ett pressmeddelande att man föreslår fortsatt fiskestopp för att rädda den akut hotade ålen.

– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året säger HaV:s utredare. -Vi föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske. Detta då fisket efter ål på västkusten sedan tidigare är förbjudet. Läs hela pressmeddelandet här.

Detta agerande är verkligen ett spel för gallerierna då det inte är ålfisket som är huvudorsaken till att ålen är akut hotad. Ålynglen kommer till våra åar på västkusten där de av kraftbolagens dammar hindras att vandra vidare till sina uppväxtområden.

Ätraforsdammen hösten 2018, ålyngel hindras med 100% effektivitet att nå sina uppväxtområden i uppströms belägna sjöar som Fegen, Åsunden, Sämsjön m.fl.

Kraftbolagen köper då som kompensation ålyngel från England och sätter ut i sjöarna för man får fortfarande fiska ål uppströms tredje vandringshindret och fiskerättsägarna luras att tro att det finns naturligt vandrande ål. När de engelska ålynglen är könsmogna och efter 15-20 år skall vandra till Sargassohavet för att leka har kraftbolagen spärrat vägen! I stort sett alla ålar dör gallerdöden eller turbindöden! Ett spel för gallerierna!

Gallerdöden vid kraftverken i Ätran är som störst vid ålens vandringsperioder vår och höst. Artikelbilden är från gallerdöden vid Yngeredsfors kraftverk våren 2019 och man ser tydligt att den pinsamt gallerdödade ålen blivit randig som en sebra. Vandringen är väderberoende och i år var vårvandringen särskilt omfattande efter förra höstens torka. Unipers städbolag ENO hade många döda ålar att ta hand om. HaV föreslår nu fiskeförbud mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020. Den största höstvandringen av ål inträffar normalt före den 1 november och den största vårvandringen efter den 31 januari.

Men kraftbolaget Uniper, som verkligen ger alla ålar i Ätran en kvalfull gallerdöd har “License to kill” hela året! De dödar all ål i Ätrans vattensystem trots givna löften att de endast skall döda 60% av ålen! Detta är ett spel för gallerierna med ålen som förlorare! Kraftbolagen som dödat Ätrans ålar det senaste århundradet måste snarast ta en liten del av sina vinster och införa rätt åtgärder. Vilken rätt har vi i Sverige att förvalta vår gemensamma ålresurs på detta pinsamma sätt? Läs mer om Ålvandring i Ätran 2019 här.

Laxsmoltens dag

2019-04-13 I dag firades Laxsmoltens dag vid Nydala kvarn i Köinge. Berit och Sven-Erik märkte smolt och Länsstyrelsen berättade om vad som är aktuellt under Laxens år 2019.

Evenemanget var välbesökt och ett 30-40 tal personer kom till Nydala för att titta på de vandrande Ätranlaxarna som nu lämnar Högvadsån och beger sig till sina uppväxområden i Atlanten vid Färöarna.

2019-04-13 Laxsmolt som i dag märktes vid Nydala, så att vi kan följa dess fortsatta öde på väg till Färöarna och se om och när denna individ återkommer till Nydala. Rekordet har en lax som Berit märkte som smolt och därefter återkom två gånger, som börling och som stor lax, till Nydala för att leka.

Hans Schibli från Länsstyrelsen berättade med kunskap och inlevelse om Laxens historia i Halland. Redan under slutet av 1940-talet började fiskerikonsulent Gösta Edman med elfisken i Hökabäcken ett stenkast från Nydala. Och 1954 startade registreringarna vid Nydala!

Kalkningen startades för ca 40 år sedan (1978) och detta var en milstolpe i laxens historia. Hertingprojektet genomfördes för 5 år sedan och det var ytterligare en milstolpe i laxhistorien.

Erika Axelsson, länsfiskekonsulent, tog vid och nämnde att vi i Ätran har Sveriges största vildlaxbestånd! Hon fortsatte att berätta om aktuella händelser som kommer att påverka laxen. Man befarar att puckellaxen kan återkomma i år. Omprövningen av vattenkraften i Ätran är föreslagen till 2032 men Länsstyrelsen kommer att föreslå en tidigareläggning för Ätran till 2024.

Vi får hoppas att omprövningen innebär att man tar hänsyn till att laxen får vatten i det torrlagda åfåran vid Ätrafors, då kan Ätrans reproduktion kanske bibehållas trots alla hot. Den vilda Ätranlaxen har en stark överlevnadsförmåga om vi ger den bra förutsättningar och förvaltar detta världsarv på bästa sätt.

Det var många barn och ungdomar vid Nydala och kollade in smolten, det är för deras skull vi måste bevara Sveriges nu starkaste vildlaxbestånd. Tack Nydala kvarn och Länsstyrelsen för en fin visning av Ätranlaxen!

2019-04-13 Berit märker laxsmolt och bokför på datorn. De yngre åskådarna tittar intresserat och blir förhoppningsvis laxens beskyddare i framtiden. Laxen i Högvadsån är unik i Sverige och behöver all hjälp den kan få!

Seminarium Rönne å

2019-04-10 I går arrangerade Klippans kommun, Sportfiskarna, Länsstyrelsen i Skåne samt Fiskeklubbarna i Klippan, Ängelholm och Helsingborg ett Seminarium om laxen i Rönne å.
Hans Bertil Sinclair – Kommunalråd (M) i Klippans kommun och Anders Karlsson regionchef Syd för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund hälsar välkomna till dagens seminarium

Ett 40-tal deltagare fick ta del av det innehållsrika programmet med en föreläsningsserie och en efterföljande paneldiskussion. Seminariet avslutades med ett fältbesök för att se praktisk fiskevård i Rönne å. Läs mer här.

Medverkande föredragshållare: Tord Andersson (Klippan kommun), Lukas Österling och Ivan Olsson (Länsstyrelsen i Skåne), Anders Karlsson, Christina Lindhagen, Mattias Falk (Sportfiskarna), Anders Eklöv (Eklövs fiske & Fiskevård), Ingemar Alenäs (Firma Ingemar Alenäs). Eventet ingår också i IYS International Year of the Salmon) Läs mer här.

Miljöstrateg Tord Andersson gav bakgrunden till restaureringen av Rönne å och informerade var man befinner sig i processen. Sportfiskarna gav en viktig information om det regelverk och den lagstiftning som finns på vägen till god ekologisk status i Rönne å. Anders Eklöv berättade om undersökningar som visar på alla fiskarter och de stora naturvärden som finns i Rönne å. Lukas Österling från Länsstyrelsen berättade om hur de stöttar detta unika projekt. Länsstyrelsen har redan påbörjat ett antal restaureringsåtgärder uppströms de tre kraftverk där kommunerna genom inlösen kommer att skapa fria vandringsvägar för havsvandrande lax, havsöring och ål.

Firma Ingemar Alenäs berättade om det lyckade Hertingprojektet i Ätran där kommunen fått ett mycket positivt gensvar på insatta åtgärder. Ekoturism, ekosystemtjänster, laxfiske, vatten- och naturvård samt fiskvandring är exempel på områden där vi fem år efter projektets genomförande ser tydliga resultat. Nettonuvärdet av Hertingprojektet har av Länsstyrelsen i Halland beräknats till 65,3 miljoner kronor.

2019-04-09 Lukas Österling berättar om Länsstyrelsens arbete uppströms Klippan för att restaurera hela avrinningsområdet (här vid natursköna Skärån vid Skäralid).

Länsstyrelsens arbete i Skåne, där man nu restaurerar uppströms områden för att ta emot den vandringsfisk som kommer att få fria vandringsvägar i Rönne å, är föredömligt! Ätran är ett gott exempel för Rönne å för att öppna fria vandringsvägar. Rönne å blir ett gott exempel för Ätran som också behöver arbeta med uppströms lekområden vid bl.a. Ätrafors för att ta emot de ca 2000 extra laxar som nu vandrar upp vid Herting!

2019-04-09 Skärån med omlöp som tillåter havsvandrande fisk att vandra vidare.

Laxodling på Västkusten

2019-04-03 Odling av 1 300 ton lax föreslås nu på Svenska Västkusten. Skall Maritima Odlingståget tillåtas köra över miljö- och naturvårdens intressen och föröda allt framgångsrikt restaureringsarbete som gjorts i våra älvar?

2019 är Laxens år. Förvaltningsplaner utarbetas för våra viktiga älvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas på omprövning av vattenkraften för att ge laxen fria vandringsvägar. Miljarder har med framgång satsats på miljö- och kalkningsåtgärder för laxen. Sveriges västkust har hittills varit fri från kasseodlingar av lax.

Svenska västkusten är mindre lämplig för kasseodling av lax bl.a. på grund av mindre vattendjup och risk för övergödning. Skall vi ändå begå samma misstag som norrmännen och föröda de vilda laxbestånden genom kasseodling?

Uppgifter från sökanden Maritima Odlingståget KB (MOKB) :
Ansökan om laxodling utanför Bua.
“Nu kommer vår ansökan om laxodling eftersom behovet inom laxindustrin i Halland är fullkomligt enormt och detta innebär också en ny näring för Halland som Länsstyrelsen liksom Varbergs kommun kommer att bli stolta över när de får se resultaten av odlingarna”.
“Ansökan avser tre odlingståg i område 4, 5 och 6. Varje Odlingståg producerar ca 432 ton lax. Odlingskassen har följande mått: L 16 m B 9 m och djup 10 m. Kassen har ca 20 kg lax per m³ strax innan slakt med en slaktvikt om ca 2 kg innebärande 10 laxar per m³”. Laxsmolt från odlad laganlax skall användas”.

Maritima Odlingståget skönmålar kasseodling av lax och försöker köra över miljöintressena utan en adekvat miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Halland har sänt ut förslaget på remiss. (Dnr. 621-8981-18). Detta är ett principiellt mycket viktigt beslut då det skulle bli västkustens första kasseodling av lax. Organisationer som värnar miljön i älvarna, Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna, Vattenråden etc. har undanhållits remissen medan ex. Sveriges Fiskares- och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisationer står på sändlistan. Enda kommunen som fått yttra sig är Varbergs kommun där odlingen är belägen trots att övergödning av havet är ett gemensamt problem och spridning av främmande laxfiskar skulle vara förödande för alla västkustens laxbestånd vars havsöverlevnad för närvarande minskar.

Enligt odlingsbranschen i Norge dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Det motsvarar 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. För att producera de 100 miljoner kilona förbrukades till foder ungefär 250 miljoner kilo annan fisk bl.a. makrill som då fiskats, trålats, pelleterats och transporterats till ingen nytta. Anledningen till denna stora dödlighet är bl.a. att för många laxar trängs ihop och stressas i kassarna. 10 fullvuxna laxar per kubikmeter som föreslås vid Bua är långt mer än laxens naturliga beteende och följden blir stress och allvarliga sjukdoms- och parasitangrepp (laxlus mm). Dessa brukar bekämpas med spolning av nervgift (cypermetrin) och vid resistens med inblandning av gift i fiskens foder. Fiskens fekalier (bajs) och oförbrukat foder går orenat rakt ut till havet och bidrar till övergödning.

Fiskodlingarna i Omnefjärden, Mjältösundet och Nätrafjärden längs Höga kusten ska avvecklas inom tre år. Det har Mark- och miljööverdomstolen beslutat. Domstolen ifrågasätter den teknik man använder med öppna kassar utan någon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier. Vattenråden för västkuståarna har åtgärdsprogram för övergödningen av havet. Stora resurser läggs på våtmarker och åtgärder inom industri och areella näringar. Ägare av enskilda avlopp kan behöva satsa upp till 100 000 kronor i ny reningsteknik för att rena några kilogram fosfor. Havsbaserad kasseodling av lax släpper orenat ut tonvis av näringsämnen.

Allvarligaste miljöpåverkan med havsbaserad kasseodling av Laganlax är dock spridning av sjukdomar till vilda lax- och öringbestånd samt den oundvikliga genetiska förorening som det skulle innebära för våra skyddsvärda atlantlaxbestånd i bl.a. Örekilsälven, Rolfsån och Ätran.

Laglig fångst av ål

2019-04-02 Vårvandringen av ål i Ätran är nu omfattande. Fiskeförbud av ål råder i Halland men vattenkraften har exklusiv “Licence to kill”. Denna rättighet skall enligt myndigheternas förslag omprövas först år 2038 i Ätran.

En trovärdig, anonym tillsynsman vid ett kraftverk någonstans i södra Sverige låter meddela: “Jag är just nu på plats vid kraftverket XX. Här ligger i dag ett dussin döda ålar, den största på ca 2 kg. Vårvandringen av ål har varit ovanligt riklig i år”.

Det visar sig att förhållandena i Ätran är likvärda när det gäller ålen. Den hydrologiska regimen under höst-vår är tydligen gynnsam för att “trigga” ålarnas vandring.

2019-04-01 Yngeredsfors kraftverk, vandrande fiskar.

Vi gör tre besök vid Ätrafors 30 mars till 1 april. Sammanlagt ser vi ca 15 döda ålar vid gallren. Kraftbolaget (EON, BÅKAB eller annan?) installerade för ett tiotal år sedan flyktöppningar i gallren. Till dessa kopplades burar där ålarna samlades upp och släpptes nedströms för fri vandring till havet. Nu under vårvandringen 2019 är dessa flyktöppningar stängda för ålen som därför fastnar och dör en plågsam död på gallren! Nuvarande kraftbolag (Uniper, Sydkraft Hydropower eller annat?) hyr firma ENO för att städa bort alla döda fiskar och ålar vid sina vattenkraftverk.

Statens Lantbruksuniversitet skriver att den Svenska ålfiskeplanen “gått i stå”. Läs mer här. Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet borde ålägga kraftbolagen och deras inhyrda “städpatrull” från ENO att dokumentera tid och antal för alla döda fiskar och ålar som fångas på kraftverksgallren. Dessa data vore mycket värdefulla för att ompröva kraftverken och för att få en förbättrad förvaltning av vår hotade ål. Myndigheternas förslag att permanenta dagens missförhållanden i Ätran i ytterligare 20 år är groteskt. Då blir vi med största sannolikhet den sista generationen som ser en ål i Ätran.

2019-04-01 Ätrafors kraftverk gallerrens notera enkilosålen.

Läs mer och se fler bilder: