2026-09-12 Nu har ålens lekvandring till Sargassohavet startat. Den vandrar så som den alltid gjort i över 60 miljoner år. Men det är först det senaste århundradet som den hindras av vattenkraften och blivit akut hotad.

Bilden är tagen vid Hertings kraftverk i Falkenberg. Där har installerats ett fisksäkert betagaller så att alla ålar kan vandra mot havet utan att skadas. Tekniken är känd och ger dessutom en mindre energiförlust jämfört med traditionella alfagaller. Falkenbergs Energi har gjort det som de stora kraftbolagen inte har gjort.

Uppströms vid Ätrafors kraftverk har bolaget installerat flyktöppningar där det är tänkt att den lekvandrande ålen skall samlas in och flyttas nedströms mot havet. Dessa flyktöppningar har under 2026 helt saknat insamlingsburar varför alla vandrande fiskar går vidare till kraftverkets turbiner. Turbinpassage innebär skador och död för merparten av ålen och övriga fiskarter.

Uppströms vid Yngeredsfors kraftverk finns inga flyktöppningar och alla fiskar och ålar fastnar på intagsgallren och dör. Vid vårt besök 2026-09-12 hängde en stor död ålhona på rensgallret som en slapp slips. Hur kan det komma sig att detta får fortgå 2026 när vattenkraften marknadsförs som ”grön”?

Länsstyrelsen har tillsynen på verksamheten och har i brev uppmanats att kräva att bolagen dokumenterar och åtgärdar fiskdöden. Länsstyrelsen i Halland svarar att de inte prioriterar tillsynen av vattenkraftens miljövillkor eftersom de skall omprövas i den nationella planen (NAP). Därför mörkas åldöden nu och får fortsätta tills vidare med länsstyrelsens goda minne.

Men är inte ålen skyddad? Jo, den har faktiskt ett dubbelt skydd. Ålförordningen gäller som svensk lag och stadgar att vi skall öka ålutvandringen från Sverige till minst 40% av det ursprungliga. Sverige bryter nu mot ålförordningen.

Ålen får dessutom ett strikt skydd enligt en ny lag som regeringen antog den 16 juli i år. SFS 2026:1504. Lagen börjar gälla den 1 november. Strikt skydd innebär att det
1. är förbjudet att döda eller skada ål
2. störa ålen, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd.

I dag är det endast några få lekvandrande ålar som överlever i Ätran och SLU skriver i Åldataportalen att det år 2023 dog över 1700 kg ål i Unipers fem vattenkraftverk i Ätran!

Med andra ord behövs det inom några månader en ordentlig skärpning om den ”gröna” vattenkraften skall kunna kallas miljövänlig och hålla sig inom den nystiftade lagens råmärken.

Länsstyrelsen i Halland ser mellan fingrarna på hur verksamhetsutövaren bryter mot gällande lagstiftning.

2026-09-03 Det är mycket glädjande att vattenkraften har en nyvunnen policy att restaurera biologisk mångfald. Vi kan nu se hur nysådda blommor växer och frodas kring kraftverksgrindarna.

Bolaget Uniper skriver på sin hemsida: ”Det började med ett par enkla frågor: Vad växer här? Vad skulle kunna växa? Medarbetarna som dagligen rör sig i naturen runt kraftverken visste ofta redan svaret. Deras lokalkännedom och engagemang har blivit en drivkraft i Unipers arbete för biologisk mångfald”.

Resultatet av Unipers satsning är en fröjd för ögat och bolaget skall ha all kredit för att de nu påbörjat åtgärder för den biologiska mångfalden.

Naturnytt hoppas nu att bolaget går vidare med den enkla frågan även för vattenmiljön: Vad lever här? Vad skulle kunna leva här?

Äldre, pensionerade och engagerade medarbetare i bolaget kan berätta om hur laxen lekte och hur ålen förr vandrade i stora numerär till och från sina uppväxtområden i Ätrans sjöar och vattenderag. Det är glädjande att deras lokalkännedom och engagemang nu ”blivit en drivkraft i Unipers arbete för biologisk mångfald”.

Vattenkraften kan nu fortsätta på den inslagna policyn för ökad biologisk mångfald med att släppa vatten i döda åfåror och minska torrläggning vid reglering. Fisksäkra betagaller kan installeras på samma sätt som gjorts vid Hertings kraftverk.

Om vattenkraften nu tar sin nyfunna policy för den biologiska mångfalden på allvar, då skulle även livet i Ätran under ytan kunna blomstra…………

I ett allt mer osäkert säkerhetspolitiskt läge blir frågan om den biologiska mångfalden och samhällets livsmedelsberedskap allt viktigare. Inlandsvattnen kunde före vattenkraftens utbyggnad årligen producera ca 50 000 ton ål och stora mängder lax. Denna naturresurs levererades bokstavligen ”utanför dörren” varje år till inlandets fiskerättsägare som kunde tillvarata resursen med fasta fällor etc.

Dagens värde som livsmedel, ekoturism och naturskydd för denna delvis förlorade resurs rör sig om minst niosiffriga belopp årligen.

Därför är det nu mycket glädjande att vattenkraften har en nyvunnen policy att restaurera denna mångfald!

2026-08-29 I går fick Ätrasalen i Vessigebro finbesök av den samiska artisten Maxida Märak. Föreställningen var något utöver det vanliga, ovationerna svallade och hennes texter och berättelser berörde djupt.

Maxida tackade särskilt för det fina mottagande som hon fick av arrangörerna i Bygdegårdsföreningen, hon kände sig som hemma i den mindre orten Vessigebro. Kanske anade hon också närvaron av Ätran även om denna lilla å inte kan jämföras med Luleälven som är hennes hemtrakter.

Maxida framförde bl.a. med sin behagliga röst sången ”När den vilda älven tystnar” … ”Dansar Norrsken över himlen nog det vackraste jag sett”. I sången beskriver hon visserligen vinterns naturliga grepp, men titeln bär i sig på den laddade symboliken av en älv som tystnat – något som i Sápmi har en dubbel och historiskt tung betydelse. Hon berättade också om en båtfärd med en äldre person över Luleälvens uppdämda magasin. Personen berättade om alla de gårdar och människor som överdämts.

Sveriges Radio rapporterar hur dykare skall undersöka de översvämmade samiska bosättningarna i vattenmagasinet Áhkájávrre vid Suorvadammen. Lyssna till inslaget här.

Vi delar denna historia med Maxida, kanske var det därför hon kände sig som hemma? Ätrans dalgångar, forsar och bosättningar är överdämda av Ätraforsdammen, Yngeredsforsdammen, Boadammen, Skogsforsendammen och Skåpanäsdammen. När bolaget invigde ett av kraftverken berättas att de inbjöd de berörda till fest i ”Bergakungens sal”. Någon fick ersättningsgårdar nedströms mot Falkenberg där dalgången inte överdämdes.

Älvarnas forsar tystnar även på grund av torrläggning nedströms vattenkraftverken. Umeå Universitet kartlade och rapporterar 2022 om förekomsten av torrfåror i Sverige. Totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. 366 av dessa är belägna i Götaland, 323 i Svealand och 283 i Norrland. Läs mer här.

Maxida Märaks röst är fyllig och behaglig. Men när hon jojkar byts den mot en skarp och genomträngande röst. Som skall höras milsvitt. Tolkar hon förfädernas vrede över hur vi med dagens gröna alibi förstör vår ärvda himlajord med brusande forsar? Budskapet är klart som källvatten till dagens politiker i ”När den vilda älven tystnar”.

Berörda och tagna av Märaks sång, jojk och berättelser vandrar vi hemåt från Ätrasalen. Undrar vad våra förfäder kände när de vandrade hemåt från ”Bergakungens sal”?

Ingressbild: Yngeredsforsen torrlades 1964 när vattenkraften byggdes ut .

2026-08-28 Regeringen beslutade i sommar om ett särskilt skydd för ålen enligt SFS 2026:1504 publicerad den 16 juli 2026. Kommer det att innebära ett faktiskt skydd eller är det endast ett ”spel för gallerierna”?

Enligt 5 a § omfattas ålen och havsnejonögat av ett strikt skydd eller ett förstärkt skydd. Det är förbjudet att avsiktligt
1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar,
2. störa djur, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd,
3. ta bort eller skada ägg, rom eller larver, och
4. ta bort eller skada djurens bon eller på annat sätt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Förbudet gäller alla levnadsstadier och träder i kraft den 1 november 2026.

Så skapar vi ett artskydd som både stärker den biologiska mångfalden och fungerar i praktiken, säger Klimat- och miljöministern Romina Pourmohktari. 

Jordbruksdepartementet rapporterade redan 2008 om den omfattande åldöden i Sveriges vattenkraftverk. År 2008 dödades cirka 250 000 blankålar och 2020 beräknades ca 60 000 blankålar dödas av vattenkraften. Således bedömdes mer än hälften av all ålproduktion dö i våra vattenkraftverk vilket är den utan jämförese största orsaken till ålens försvinnande. Denna allvarliga störning har alltså utan tvekan en avgörande betydelse för artens bestånd (se §5a pkt 2).

Det är därför mycket glädjande att regeringen nu sent omsider beslutat att stärka artskyddet för den akut hotade ålen. Det kommer att ställa stora krav på snabba åtgärder i vattenkraften samt på Länsstyrelserna som tillsynsmyndighet.

Naturnytt har tidigare rapporterat om förhållandena i Ätrans kraftverk. Skåpanäs, Skogsforsens, Bällforsens och Yngeredsforsens kraftverk saknar helt flyktvägar för ålens nedströmsvandring.

2026-08-28 var inga burar för uppsamling av ål installerade vid Ätrafors inför stundande skyfall och därmed kraftig ålvandring. Dessa ålar tvingas då gå genom kraftverkets turbiner där de med stor sannolikhet dödas. Länsstyrelsen har låtit meddela att tillsynen på anläggningen lagts ned i väntan på den nationella miljöprövningen.

För ålens skull får vi hoppas att den nya lagen om särskilt skydd nu kommer att följas av verksamhetsutövarna. Först då blir det ett ett skydd som fungerar i praktiken enligt miljöministerns ord.

Länsstyrelsen behöver också återuppta sin nedlagda roll som tillsynsmyndighet. Annars ser det mörkt ut för ålen och den stora livsmedels- och naturresurs som den kan utgöra vid kristider samt för kommande generationer.

Ingressbild: 2013 Döende ål på rensbandet vid Ätrafors kraftverk.

2026-08-25 Falkenbergs Tidsresa arrangerades i helgen av Falkenbergs kommun i samarbete med Ekomuseum nedre Ätradalen på 25 kulturhistoriskt intressanta platser i kommunen. Och vilken tidsresa vi fick uppleva vid Yngeredsforsen!

När vi anlände kl.12 2026-08-23 stod skogen och forsen moltyst och lugn. Förväntansfulla besökare började samlas i området vid ”Döda Fallet”. Det var kruttorrt, inte på grund av torkan utan på grund av kraftverksdammarna uppströms vid Yngered, Boa, Skogsforsen och Skåpanäs forsar.

Så släpptes de första dropparna och det hördes ett porlande ljud mellan granarna. Under tjugo minuter blev det starkare och efter cirka en halvtimma dånade forsen fram i all sin mäktighet. På en halvtimma hade vi förflyttats 120 år tillbaka i tiden. Vilken imponerande tidsresa!!! Den blev möjlig tack vare att Uniper tryckte på rätt knapp!

Men vi saknade människorna från denna tiden som kunde berätta. Vi saknade de hoppande laxar som på den tiden satte sin prägel på Ätran. Som av en tillfällighet kryddades vår tidsresa av att vi träffade Botla-Johans sonson som livfullt berättade om sin farfar och hans fiske i Ätran. Det gick rysningar genom kroppen när man träffade en person som personligen upplevt denna tidsresa.

Vem var då Botla-Johan? Han föddes den 3 mars 1880. Han intervjuades 1955 och berättar bl.a. om hur hans far August metade lax. Några citat: ”Här va bofasta bönder som hade fisket som binäring och det vet jag att de kunde ha 2 500 och 3 000 kr på räkning hos Strandberg i Köinge, för sommaren. Detta är sant, jag ljuger inte!! Det var en betydande inkomst för en liten bonne”.” Men ålfisket var ändå större förlust! Nu kommer ingen ål förbi, här är inte öppet utom nån gång då det är överflödsvatten och det blir ingenting med det”.

Nu är det så att EU bestämt att vi till 2030 skall restaurera minst 30% av våra förlorade forsar och laxhabitat. Vad vore då inte lämpligare än att restaurera och ge liv åt Ätrans döda fall vid Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen? Och orda fria vandringsvägar för lax och ål. Turismen är en av Falkenbergs största inkomstkällor och kommer att bli allt viktigare. Vandringsfiskarnas värde för krisberedskap är underskattad. Som livsmedelsresurs var den en gång i tiden så betydelsefull att den inbringade en femtedel av hela statsbudgeten. Tänk att kunna få restaurera detta svenska kulturarv!

Men att restaurera dessa värden det går väl inte, säger vän av ordning. Då kan man åka till Herting och bese och njuta av Hertingforsen som restaurerades efter att ha varit torrlagd i 70 år. Nu är tid för att Falkenbergs kommun påbörjar den verkliga tidsresan!

2026-08-21 Tiotusentals hotade ålar vandrar varje år upp i Viskan. SLU räknar under sommarens invandring dessa ålar minst två gånger i veckan. Regeringen beslutade den 14 juli 2026 om ett strikt skydd för den hotade ålen.

Enligt SLU:s årsrapport för 2025 Aqua notes 2026:2 Uppvandring av ålyngel i Viskan insamlade fyra ålyngelsamlare under perioden maj-oktober 2025 80,83 kilo ålyngel vilket motsvarar 239 711 st ålyngel!

Betänk då att om över en kvarts miljon ålyngel insamlades i Viskan 2025 var troligen den verkliga invandringen betydligt större då långt ifrån alla kan fångas!

Därför är det mycket glädjande att den svenska regeringen nu 2026-07-14 tagit beslut om ett strikt skydd för dessa ålar i lagen SFS 2026:1504

Lagen säger att det är förbjudet att 1. döda eller skada ål 2. störa ål, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd. (Fisket omfattas av särskilda regler). Lagen träder i kraft den 1 november 2026.

Sveriges inlandsvatten har fortfarande en betydande produktion av europeisk ål. Enligt Åldataportalen omkommer en stor andel av dessa i vattenkraftens turbiner och galler. Det rör sig om en årlig förlust på tonvis av ål som omkommer helt i onödan då fisksäkra galler finns. (se Hertingprojektet)

Detta är ett stort slöseri med fiskevattenägarnas resurser och den livsmedelstillgång som ålen utgör i kristider.

Det är därför mycket viktigt att även vattenkraften omfattas av att ta sitt miljöansvar för den akut hotade ålen.

2026-08-18 Stora delar av Ätran ligger torrlagda. Fåglar fiskar och däggdjur stressas hårt av den extrema situationen. Regleringen vid Ätrafors orsakar en förlust av drygt 30% av Sveriges vilda bestånd av Atlantlax.

Varje droppe är viktig för laxen, öringen och de hotade arterna ål och havsnejonöga.

Flödet i Ätran mellan Ätrafors och havet styrs helt av Ätrafors kraftverk. Vattendomen säger att bolaget skall släppa lägst 7 m3/s eller lägst tillrinningen.

De senaste dagarna har bolaget reglerat flödet uppströms i Yngeredsfors kraftverk till mellan 5 och 7 kubikmeter per sekund. Detta flöde rinner till Ätraforsdammen.

Flödet ut från dammen via Ätrafors kraftverk har de senaste dagarna varierat mellan 4,4 till 4,9 kubikmeter i sekunden enligt vkr.se. Denna korttidsreglering på ca 12% under rådande extrema torrperiod är mycket skadlig för Ätrans djurliv. Det ger en obetydlig, knappast märkbar energivinst.

Länsstyrelsen i Halland har låtit meddela att man prioriterat bort tillsynen vid Ätrafors kraftverk eftersom miljöprövning pågår. Detta är en klen tröst för de leklaxar som nu flyter nedstöms i Ätran eller de laxyngel som stängs in i pölar som torrläggs.

Naturnytt menar att det borde vara självklart med miljöhänsyn till Ätrans stora N2000 värden även under tiden som bolagets åtgärder för miljön prövas.

Som ”lök på laxen” har bolaget vid Ätrafors öppnat fingallrets fyra flyktöppningar så att all nedvandrande fisk av katadroma och potadroma arter tvingas passera kraftverkets Francisturbiner i sin vandring mot Vessigebro. Det s.k. ”fiskvänliga” gallret har således hittills varit ur funktion och öppet under hela 2026! Ålens vårvandring har därmed helt missats.

Installerad vattenkraft i Ätran utgör mindre än 4 promille av Sveriges vattenkraft. Ser man enbart till den aktiva regleringen är Ätrans faktiska bidrag till det nationella elsystemets reglerande balans markant mindre i praktiken än 4 promille. Publikationen ”Västkustens laxåar” anger att det årligen produceras ca 206 300 smolt i 24 laxåar. Ätran står för 37 600 av dessa och Utredningskontoret i Jönköping konstaterar att Ätrafors kraftverk orsakar en årlig förlust på ca 65 000 smolt! Regleringen och torrläggningen vid Ätrafors orsakar således en förlust av drygt 30% av Sveriges vilda bestånd av atlantlax!

2026-08-05 Regeringen beslutade 2026-07-16 att ålen och havsnejonögat skall omfattas av ett strikt skydd så att de kan finnas i livskraftiga bestånd.

Regeringens beslut kungjordes i Svensk författningssamling SFS 2026:1504 och är en ändring i artskyddsförordningen (2007:845).

Beslutet togs för att livskraftiga populationer av dessa arter långsiktigt ska kunna upprätthållas på nationell nivå och att arterna behöver skyddas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden i bl.a ålförordningen.

Beslutet om strikt skydd innebär att det är förbjudet att avsiktligt
1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar,
2. störa djur, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd,
3. ta bort eller skada ägg, rom eller larver, och
4. ta bort eller skada djurens bon eller på annat sätt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.

 Denna förordning träder i kraft den 1 november 2026.

Det är mycket glädjande att Regeringen nu tagit beslut om ett strikt skydd för att rädda de akut hotade fiskarterna ål och nejonöga. Ju förr beslutet börjar att tillämpas desto större möjlighet att rädda den viktiga naturresurs och livsmedelstillgång som ålen betytt för Sverige.

Ansvaret vilar nu tungt på verksamhetsutövarna och Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet att tillse att lagen efterföljs utan undantag.

Sveriges ålbestånd försvinner i dag i rask takt vid vattenkraftens dammar, intagsgaller och turbiner.

Länk till Åldataportalen där man kan se åldöden i ett antal kraftverk.

2026-08-02 Regeringen utfärdade den 14 juli 2026 enligt artskyddsförordningen ett strikt skydd för ålen i svenska vatten. Lagen träder i kraft den 1 november 2026.

Äntligen har SVTs serier om ålens situation i Uppdrag Granskning ”Den sista ålen” och ”Fiskarnas Rike” nått beslutsfattarna i Regeringen.

Regeringen publicerade den 16 juli 2026 i Svensk författningssamling Förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845) utfärdad den 14 juli 2026 och som träder i kraft den 1 november 2026

En av Sveriges ledande experter på miljörätt kommenterar: ”Det är ju klockrent tycker jag. Stopp för åtgärder som riskerar skada ål”.

Regeringen skall ha en stor eloge för att man beslutat att den akut hotade ålen nu äntligen fått ett efterlängtat lagstadgat skydd.

För ålens skull hoppas vi att regeringens beslut nu kommer att tillämpas vid pågående och kommande miljöprövningar av vattenkraften! Prövningen beräknas ta ca 20 år så vi håller tummarna att det inte är för sent för ålen!

All tillgänglig dokumentation visar att behovet av att rädda ålen undan dödligheten i kraftverken är avgörande för ålens överlevnad!

Statens Lantbruksuniversitet har nyligen utvecklat åldataportalen som visar att behovet av åtgärder i vattenkraften är mycket stort!

Som exempel från åldataportalen kan nämnas att det enbart vid Ätrafors kraftverk i Ätran år 2023 omkom 775 kg lekvandrande ålar! Totalt omkom vid kraftverken i Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors endast under år 2023 485+213+103+127+775 kg blankål = 1703 kg lekvandrande ål. Då är antalet skadade ålar inte medräknade!