Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Världens glömda fiskar

2021-02-24 Världsnaturfonden påminner i en ny rapport om sötvattenfiskarnas stora värden.

Världens sötvattensfiskar utgör 1/4 av alla världens ryggradsdjur och erbjuder mat till 200 miljoner människor. En tredjedel av alla världens sötvattensfiskar hotas av utrotning. Vetenskapsradion.

Visste ni att det finns fler arter fisk i våra sötvatten än i alla världens hav och oceaner? Sjöar, vattendrag och våtmarker är de habitat som har den största biologiska mångfalden på jorden.

Enligt Världsnaturfonden är de goda nyheterna att vi känner till vad som behöver göras för att stoppa utrotningen av våra sötvattensfiskar. Men frågan är om vi är fullt medvetna om att det i högsta grad gäller våra västsvenska åar och Ätran i Halland? Sverige är ett av de utpekade länderna där fisken är under hot. Läs den intressanta rapporten och se hur läget är i Sverige på kartan sid 23 här. Vad är det då som vi borde göra för att rädda fisken och artrikedomen i våra åar? WWF rapporten lämnar sex tydliga förslag:

  1. Låt floderna flöda fritt.
  2. Förbättra vattenkvalitén.
  3. Skydda och återskapa kritiska habitat.
  4. Stoppa överfiske och ha en hållbar förvaltning.
  5. Hindra invasion av främmande arter.
  6. Skydda fritt flytande älvar och ta bort hindrande dammar.

Genom att anta dessa enkla regler kan länderna säkra tillgången på friska vatten med god tillgång på frisk fisk. Ansvaret vilar tungt på de länder som utpekas i rapporten. Sverige är ett av dessa länder.

I Ätran finns ca 35 olika fiskarter. Arterna vårlekande siklöja, majfisk och staksill är på väg att bli utrotade. Havsnejonöga och ål är kritiskt hotade. Lake och stensimpa är rödlistade. Ätranlaxen är genetiskt unik och har mist sina största lek- och uppväxtområden genom korttidsreglering och vandringshindrande dammar. Korttidsregleringen beräknas årligen döda 30-40 000 laxsmolt. Dammar mellan Ätrafors och Yngeredsfors beräknas årligen minska laxproduktionen med ytterligare 34 500 laxsmolt. Detta skall jämföras med nuvarande produktion som är beräknad till 9 140 smolt (SLU).

Ätrans vattendomar skall omprövas i en första omgång 2024. Synpunkter skall inlämnas till Vattenmyndigheten senast 2021-04-30. Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd är två av remissinstanserna.

Ätrans natur och fiskar är ett världsarv som vi fått att förvalta till kommande generationer. Innan vi ondgör oss över andra kontinenters och länders utrotning av arter kanske vi borde tillse att städa framför egen dörr. Vi har börjat med att “damma av” Hertingforsen. Då har säkert Uniper råd med att fixa övriga “dammstopp” i Ätran. Det gäller liv eller död för våra värdefulla sötvattensfiskar.

Ålar och laxar dör eller stängs inne vid Unipers kraftverksdammar i Ätran. Sverige har liksom andra länder ett ansvar att stoppa utrotningen av våra fiskarter.

Korttidsreglering av Ätran

2021-02-18 Vintertid är naturen nu inne i en viloperiod. Ätrans fiskar går på sparlåga och laxrommen ligger nedgrävd i väntan på att kläckas vid vårens stigande vattentemperatur.

Under denna vintervila är djurlivet mycket känsligt för onaturliga störningar. Detta drabbar just nu Ätrans djurliv. Var tredje timma under både natt och dag tvingas laxarna att simma “intervallträning”. Intervallerna växlar mellan en inställning på 12, 35 och 57 m³/s med jämna mellanrum och utan hänsyn till natt eller dag. Fisken är förvarnad för Uniper anger regleringsintervallen på sin hemsida.

Finska undersökningar visar att vinterreglering gör att nejonögonen försvinner från korttidsreglerade vatten. Ätran har haft Sveriges starkaste bestånd av det hotade havsnejonögat och rikliga bestånd av flodnejonöga. Nejonögonen minskar nu i Ätran och andra svenska vatten.

Vinterreglering riskerar även att påverka den känsliga laxrommen som ligger nedgrävd bland älvens bottenstenar. Isgång, underfrysning mm. förvärras och riskerar att blottlägga och göra rommen oduglig.

I korttidsreglerade vattendrag händer det ofta att ynglen stängs inne i vattensamlingar. Risken ökar vid låga vattentemperaturer när fisken inte är lika aktiv och risken är störst för juvenila individer som är sämre simmare och inte hinner simma undan. Läs mer (Calles 2005).

Laxynglen och smolten behöver all sin energi när de i april-maj skall prestera det stora vårruset och vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna. Kraftbolagets korttidsreglering är då helt förödande.

De utlekta laxarna “besorna” kämpar nu för sin överlevnad i det iskalla vattnet. De som lyckas överleva och klarar att vandra ut till havet återkommer som värdefulla storlaxar. Korttidsregleringen blir tyvärr dödsstöten för många av dessa laxar. De får inte tillfälle att dra nytta av att vandringsvägen nu är fri vid den nyöppnade Hertingforsen.

Skadorna framfördes 1998 av dåvarande Fiskeriverket i publikationen “Okompenserade skador på fisket orsakade av Ätrafors kraftverk”. Utredningskontoret bedömer i rapporten att den årliga skadan nedströms kraftverket på grund av korttidsreglering består i en förlust av 30-40000 laxsmolt per år sedan Ätrafors byggdes ut. Förlusten av utebliven smoltproduktion uppströms kraftverket mellan Ätrafors och Yngeredsfors bedöms till 34500 smolt. Fiskerikonsulent Gösta Edman vittnar om laxproduktion även i Skåpanäs forsar in i Västra Götaland.

Länsstyrelsen i Halland anger år 2000 ett smoltvärde på 45 kronor. Läs mer här. Årligen skulle då förlusten för enbart smolt vara 1,35 1,80 miljoner kronor i 2000 års penningvärde. På 100 år blir förlusten drygt 135 till 180 miljoner kronor för enbart förlorad laxsmolt nedströms Ätrafors kraftverk. Lokala fiskare bedömde att förlusten av ålfisket var betydligt större än förlusten av laxfisket.

Ätrans vattendomar skall nu omprövas. Sträckan från havet till Ätrafors samt Högvadsån står först på tur. De som har synpunkter skall lämna in dessa före den 30 april 2021. Kanske är det dags för fiskerättsägarna att få kompensation för de skador som aldrig reglerats i Ätran?

Men viktigast av allt är att vi förvaltar och utvecklar Ätrans naturvärden på ett hållbart sätt till glädje för kommande generationer.

Ätrans förvaltning och utveckling

2021-02-13 Förvaltnigs- och utvecklings- plan för Ätrans Nedre Fiskevårdsområde är en 92-sidig beskrivning av miljö, natur och stadgar för Ätrans nedre fvo. Författarna skriver att planen skall ge förslag på förvaltningsåtgärder samt peka ut behovet av fysiska insatser som kan förbättra fiskbeståndens reproduktions- förutsättningar.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har 2018 publicerat Pilotprojektet Förvaltningsplan för Nissan för att ge en god vägledning till att utveckla förvaltningsplaner i övriga västsvenska åar. Planen ger ett antal förslag på hur man kan utöka laxens habitat i Nissan. Läs mer i Åtgärdsplan för nedre Nissan.
Vattenmyndigheterna gav 2015 FUG i uppdrag att stötta arbetet med att ta fram åtgärdsförslag i vatten klassade som KMV. När man tog fram planen för Nissan flödesmodellerades även delar av Ätran för att synliggöra behovet av åtgärder i övriga KMV-älvar. Detta har man tyvärr helt missat i förvaltningsplanen för Ätran!

Förslag på åtgärd i N2000 området vid Ätrafors modellerat med HEC-RAS. Nya lek- och uppväxtområden uppstår för lax vid ett återställt vattenflöde.

I stället för att beskriva hur fiskbestånden kan förbättras i Ätran skriver man i rapporten: “I vissa fall ligger viktiga fiskevårdsprojekt bortom fiskevårdsområdets möjligheter. Det gäller framförallt de domstolsförhandlingar som kommer att äga rum inom ramen för nationella handlingsplanen för vattenkraften, och som berör ett flertal vattenverksamheter i området. Vid domstolsförhandlingarna kommer aspekter som fiskvandringsvägar, minimitappning (t ex i torrfåran i Ätrafors) och flödesregim att behandlas. Dessa frågor berörs följaktligen inte i åtgärdsförslagen”.

Om inte fiskevattenägarna föreslår, bevakar och stöttar viktiga åtgärder för laxen och vandringsfisken, vem tar då detta ansvar? Stora skador sker på grund av korttidsreglering i Ätran från Ätrafors till havet. Synpunkter inför omprövning enligt nationella planen (NAP) skall in till myndigheterna senast den 30 april 2021. Den nya förvaltningsplanen som haft en väl tilltagen budget på 445 000 kronor borde ha haft utrymme för att beskriva åtgärder för att öka laxens livsutrymme. De som äger fiskerätten är ju faktiskt part i målet och domstolen kan inte ta ställning till fakta som inte framförs.

Författarna använder dock Fiskeriverkets Utredningskontors referens från 1998 där utredaren fastslår att Ätrafors kraftverk orsakat en oreglerad förlust av laxproduktionen mellan Ätrafors och Yngeredsfors på 34 500 laxsmolt till ett årligt värde av drygt en miljon kronor. Därtill kommer en oreglerad förlust av ca 30-40 000 laxsmolt nedströms Ätrafors på grund av kraftverkets korttidsreglering. Ätrans huvudfåras totala laxsmoltproduktion är i dag endast 9100 smolt! Ätrans nedre fvo lider årligen omfattande förluster som aldrig reglerats i domstol.

Tidigare var det ett stort värde i ålfisket inom Ätrans avrinningsområde. Förvaltnings- och utvecklingsplanen hänvisar i detta avseende till den svenska ålförvaltningsplanen som inte tillvaratar fiskevattenägarnas intressen. Denna plan anger att den jungfruliga ålproduktionen i Ätran före kraftverksepoken var 1878 ålar.
För att ge rättvisa åt Ätran som ålproducent gjordes fångstförsök för att uppskatta Ätrans verkliga ålproduktion. Åren 2010 och 2011 visades genom praktiska fångstfällor att det producerades ca 5322 och 4507 blankålar i Ätran. Det är känt att detta endast är 1-5% av den ursprungliga produktionen, då ålen är akut hotad. Resultaten har publicerats i “Ål i Ätran” som inte finns med i referenslistan. Fiskerättsägarnas förluster när det gäller ålfisket är betydligt större än förlusten i laxfisket.

Värdet av Ätrans laxfiske finns också beskrivet i publikation på Havs- och vattenmyndigheten (Positiva effekter för vandringsfisk i Ätran) samt på Länsstyrelsens hemsida (Samhällsekonomisk analys av Hertingprojektet). Dessa två unika rapporter och referenser på värdet av Ätrans laxfiske är också missade i den nya förvaltningsplanen.

Slutligen skall sägas att Förvaltnings- och utvecklingsplanen för Ätrans Nedre fiskevårdsområde innehåller en hel del läsvärd information. Kompletterad med förslag på organisationsstruktur och fysiska åtgärder för att utöka laxens livsmiljö är det en grund att bygga vidare på. Ätrans internationella miljövärden (N2000) måste få motsvarande tyngd som starka exploateringsintressen.

Frisk fisk i friska vatten

2021-02-12 Havs- och vattenmyndigheten har utarbetat nya föreskrifter för vad som skall gälla när vi flyttar eller sätter ut fisk i naturen.

Är detta något som kan beröra allmänheten? Ja, i allra högsta grad! Vi har i pandemitider blivit allt mer intresserade av att använda naturen för rekreation och fiske. Då är det viktigt med en frisk och levande natur.

Några exempel där utsättningar som var väl menade från början gick helt galet. Signalkräfta sattes ut i Mälardalen för att flodkräftan minskat. Det ledde till att vår inhemska flodkräfta fick kräftpest och nästan helt utrotades i Sverige!

Laxutsättningar gjordes i Norge av svensk östersjölax för att förbättra det viktiga laxfisket. Laxdjävulen (Gyrodactylus salaris) infördes och utrotade ett stort antal inhemska Norska laxbestånd!

Laxutsättningar gjordes i Ätran med lax odlad i Laholms laxodling, som var smittad med Laxdjävulen. Överlevnaden av laxyngel i Ätran minskade med ca 80%. Laxdjävulen har nu spridits till ett stort antal västsvenska laxåar. Krafttag behövs för att hindra fortsatt spridning. Detta föreslogs av Alenäs, Malmberg, Carlstrand redan 1997, läs mer här.

Laxyngel i Ätran döende av infektion med laxdjävulen Gyrodactylus salaris.
Närbild på den millimeterstora laxdjävulen (Gyrodactylus salaris) som äter hål på laxens hud och orsakar laxynglens död. Bilder från Ätranlax.

Ålen började försvinna när vi byggde dammar som hindrade ålen att vandra till sina uppväxtsjöar. Vi fiskade då ålyngel i England för att förbättra ålförekomsten i Sverige. Smittsamma sjukdomar och turbindöd gjorde att nu är ålen som art akut hotad!

Har vi då lärt oss något av dessa fatala misstag? Svaret är tyvärr att det är ganska lite vilket återspeglas i Havs nya regler om omflyttning av fisk. Laxdjävulen har inplanterats i Ätran och ett flertal västkustälvar vilket lett till omfattande laxdöd. Sjuka ålyngel noterades i somras i Ätran vid Ätrafors kraftverksdamm. Sjukdomsutbrottet belades av myndigheterna med sekretess!

Detta är förklaringen att Naturnytts redaktör nu svarat på Havs remiss och att vi inte skall fortsätta att begå misstag av den typ som tidigare skett med utsättning av sjuk fisk i friska vatten. Vi vill fortfarande ha tillgång till en levande och oförstörd natur i Sverige! Läs remissvaret här.

Falkenberg får sin första förvaltningsplan för Ätran

2021-02-06 Ätran får nu äntligen sin första plan för hur åns stora naturvärden och ekosystemtjänster skall förvaltas.

Ätrans nedre fiskevårdsområde beviljades 2018-01-03 222.500 kronor från EU:s fiskerifond för att ta fram en utvecklings- och
förvaltningsplan till 2020-12-31. Projektets totala stödberättigade kostnader var 445.000 kronor genom medfinansiering från andra aktörer. I går fredagen den 5 februari 2021 kl 15:08 kom det historiska meddelandet via e-mail:

“Ätrans nedre fiskevårdsområdesförening har tagit fram en utvecklings- och förvaltningsplan i syfte att skapa riktning för vårt fortsatta arbete med att bedriva en hållbar fiskförvaltning. Föreningen förvaltar fisket från Vessigebro till mynningen i havet i Ätran. Arbetet med att ta fram planen har varit relativt omfattande och har utförts av Fredrik Nöbelin och Anna Thorstensson på Huskvarna Ekologi, med bravur. Många av er på sändningslistan och fler därtill har bidragit med viktig kunskap, stort tack! Planen har tagits fram som ett projekt via Lokalt ledd utveckling i Halland och finansierats av Europeiska havs- och fiskerifonden, på uppdrag av oss i föreningen. Detta har varit väldigt viktigt för oss i vårt fortsatta arbete. Vi ser att vi i vår roll kan bidra till att uppnå vissa av de globalt uppsatta målen för en hållbar utveckling, men inser samtidigt att vi inte ensamt bär ansvar och kan inte göra allt på egenhand. Denna plan berör kanske på så sätt även er och vår förhoppning är att den kan komma till gagn för andra i sin strävan och stärka samverkan intressenter sinsemellan”. Johan Bengtsson för styrelsen i Ätrans Nedre Fiskevårdsområdesförening, Projektledare Destination Falkenberg AB.

Jordbruksverket skriver i sin ärendelista för havs- och fiskeriprogrammet att: “investeringen avser framtagande av en utvecklings- och förvaltningsplan och en webbbaserad portal. En utvecklings och förvaltningsplan är ett dokument som beskriver visionen och målet med verksamheten, samt vägen för att nå målen inom fiskevårdsområdet. Framtagande av planen görs av fiskerikonsulent, fiskeribiolog eller annan sakkunnig under ledning av fiskevårdsområdesföreningens styrelse. Vissa delar av framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga
fiskevårdsområdesföreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.

Förvaltningsplanen ger nu förutsättningar för en utveckling av Ätrans naturvärden. Genom Hertingprojektet har laxuppvandringen ökat från ca 2000 till ca 4000 leklaxar. Om fler habitat nu görs tillgängliga och öppnas och om fler torrlagda åfåror förses med vatten finns goda förutsättningar för att åns ekosystemtjänster förbättras. Falkenbergs kommun har även möjligheten att utveckla konceptet med ett Naturum och informationscentrum för Atlantlaxen enligt det förslag som framtagits av Destinationsbolaget.


Läs mer här: Förvaltnings- och utvecklingsplan för Ätran

Läkemedel i Högvadsån

2021-01-18 Naturvårdsverket beviljade 2018 VIVAB 2,2 miljoner kronor för att genomföra en förstudie av läkemedelsrening vid avloppsreningsverket i Ullared.

Sammanfattningsvis visar IVL:s rapport att ” med några få undantag så ligger samtliga halter av hormoner, läkemedel och antibiotika i inkommande och utgående vatten vid Ullared ARV mycket eller extrem mycket över genomsnittshalter för andra svenska reningsverk. Speciellt för de läkemedel som också identifierades som mest betydande i recipientbedömningen, Citalopram och Oxazepam förekommer i signifikant högre halter än i andra anläggningar. Att utgående halter ligger över referensvärden beror främst på de höga halter i inkommande vatten då reningseffektiviteten över anläggningen är jämförbart med andra reningsverk”.

Bedömningen är att “vid ett definierat reningskrav på 80% för olika substanser över hela reningsverket, som tillämpas i andra länder som t.ex. Schweiz, skulle en extra rening av utgående avloppsvatten från dammen för de flesta substanser behövas”. Läs mer här.

Studien genomfördes med tanke på att det förekommer en betydande belastning i Ullared vid verksamheter med affärer, restauranger och camping. Mottagare av det renade avloppsvattnet är Högvadsån som är ett N2000 område och av Naturvårdsverket klassat som riksintresse på grund av sina höga naturvärden och som barnkammare för den värdefulla Ätranlaxen.

Studien har nu publicerats och VIVAB informerar på sin hemsida att verket har en fullgod reningseffekt när det gäller microplaster och hormoner medan resultatet för läkemedel och antibiotika varierar, men att i dagsläget kan inte införandet av läkemedelsrening motiveras utifrån aktuell miljöpåverkan i recipienten. Läs mer här.

– “Vi hade ingen anledning med att gå vidare med det. Vi måste ha ett helhetsperspektiv och titta på ekosystemet utanför reningsverket”, säger Alexander Keucken, forsknings- och utvecklingschef på Vivab till dagens Hallands Nyheter.

Studien som genomfördes 2019 visade på förekomst av 41 olika läkemedelspreparat i avrinningen till Högvadsån. – Alla analyserade substanser, förutom Citalopram och Oxazepam, har en riskkvot under 0,01 i recipienten vilket medför mycket låg risk för påverkan på växt- och djurliv, fastslår forskningschefen.

Naturnytt läste rapporten och såg att riskkvoten för Citalopram var 9.6 och för Oxazepam 0,35 vilket var 960 resp. 35 gånger högre än den låga riskkvot som chefen relaterar till. Vad kan detta då ha för effekt på ekosystemet utanför reningsverket som får motta föroreningen? Kan det vara så att den rika förekomsten av läkemedelssubstanser har en del i den konstaterat dåliga konditionen hos laxsmolt och dålig yngelöverlevnad första året hos laxyngel? Får denna exponering också återverkningar på smoltens överlevnad i havsmiljön?

Detta är ett relativt nytt forskningsfält men aktuella studier finns bl.a. i Tidskriften Chemosphere 238 (2020) 124587 av R.-L. Bachour et al. Läs mer här. Enligt artiklen stör låga halter av Citalopram fiskars seretoninbalans vilket orsakar ett flertal beteende- och utveckingsstörningar. Särskilt anges förändrad simaktivitet, skelettuppbyggnad och störd embryoutveckling, som allvarliga biverkningar. Zebrafiskars larvutveckling störs vid 20 µg/ L och japanska risfiskar påverkas redan vid 10 µg/ L av Citalopram i vattnet.

Andra fiskarter som studerats och visat beteendestörningar är guppy och storspigg. Allra känsligast är kräftdjur som redan vid 1 µg/L uppvisar förändrat beteende. Artiklen betonar att Citalopram i naturen ofta förekommer tillsammans med andra föroreningar och läkemedel som då förstärker effekten. Därför skall man vid bedömningar räkna med den “additiva” summaeffekten av förekomsten av dessa föroreningar som kan vara betydligt högre än effekten av det enskilda ämnet. Använd ozonteknik i reningsverket kan också innebära en omvandling till nya kemiska komponenter med miljöpåverkan (ex bromater).

Med tanke på det goda forskningsläget är det anmärkningsvärt att VIVAB drar slutsatsen att rening av läkemedelsrester inte är motiverat från Ullareds ARV till Högvadsåns N2000 område, och drar slutsatsen att “vi har ingen anledning att gå vidare med det”.

Ullareds 3-4000 parkeringsplatser ger också ett tillskott av föroreningen 6PPD-quinone som kan vara giftig för fisk i mängder om 0,8 µg/L. Läs mer här. Men detta är en annan historia som ännu inte är undersökt när det gäller att minska miljöpåverkan i Högvadsån.

Vi som är lite äldre minns hur “skört” Högvadsåns laxbestånd var när Ullareds kromverk släppte ut föroreningar på 1960-talet. Vi får inte begå samma misstag med vår tids nya föroreningar.

Not. 1 µg/L = 1 miljondels gram/L
Not. Ätrans vattenråd har nyligen antagit ett nytt kontrollprogram för Ätran/Högvadsån.





Asp är en fisk som inte många sett

2021-01-15 Aspen är en hotad fiskart och omfattas därför liksom havsnejonögat av ett åtgärdsprogram för hotade arter. Läs mer här.

Aspen är upptagen på EU:s lista för skyddsvärda arter, vilket innebär att medlemsländerna har en skyldighet att utpeka särskilda skyddsområden, s.k. Natura 2000-områden, för att bevara arten och dess livsmiljö.

Tillbakagången anses bero på fysisk påverkan på vattendragen och utbyggnaden av vattenkraften. Viktiga åtgärder för att förstärka bestånden är anläggning av fiskvägar och utrivning av
vandringshinder, anpassad reglering vid kraftverk och restaurering av lek- och uppväxtmiljöer. I angelägna fall då fysiska åtgärder inte gett önskad effekt kan man överväga återetablering genom
utsättning. Kostnaderna beräknas enligt åtgärdsprogrammet till
34 390 000 kr.

Därför kan man inte underlåta att förundras över att aspen i dag finns till avsalu på ärevördiga Göteborgs fiskauktion. Aspen anses förvisso vara en delikat fisk. Men det verkar kontraproduktivt att bedriva fiske och sälja fisken för 37 kronor kilot, samtidigt som man lägger stora belopp på att bevara artens existens.

Unik Sötvattensfisk bedöms nu som utrotad

2020-01-02 Svärdstören fanns ända fram till 2000-talet i Yangtzefloden i Kina. Den kunde bli ca 7 m lång och var en av världens största sötvattensfiskar. Nu är dess saga all. Läs mer här.

Även den Kinesiska staksillen fanns i floden och anses också 2015 utrotad och bortom all räddning. Det är sorgligt med denna förlust av biologisk mångfald i den artrika, kinesiska floden. Vattenkraftens utbyggnad anses som en viktig orsak till att dessa arter nu försvunnit för alltid.

Men tyvärr kanske vi inte behöver gå längre än till Ätran för att hitta liknande exempel. Ingen vet i dag hur det står till med staksillen som tidigare fanns i Ätran. Den nära släktingen majfisken återfinns numera inte årligen i Ätran.

Utlekt majfisk funnen i fiskfällan vid Herting

Den Europeiska ålen återfinns visserligen varje år men finns nu på listan för akut hotade arter i Ätran. Skall dessa arter gå samma öde tillmötes som den kinesiska svärdstören? En liten ljusning är att alla fiskarter i Ätran fick fria vandringsvägar vid Hertings kraftverk 2013. Detta var kanske räddningen för det hotade havsnejonögat som art. Havsnejonögat bedöms endast finnas kvar i ca 100 exemplar i Sverige och dess starkaste fäste är Ätran.

Sverige har tagit fram en nationell plan för att hotade arter skall få fria vandringsvägar även uppströms och tillgång till sina forna habitat. Åtgärder brådskar då även våra fiskar i Ätran är under akut hot att försvinna som arter inom en generation. När det gäller hotade arter är problemet inte endast förlusten av exotiska arter i främmande land utan det gäller i högsta grad även vår svenska natur!

svenska regeringen stöder EU:S gröna taxonomi

2020-12-30 Svenska regeringens departement stöder i ett memorandum syftet med EU:s gröna taxonomi. Läs mer här

Departementen sänder dock med synpunkter på att taxonomin kan skapa ogynnsamma förhållanden för vattenkraften och för svenska bönder och skogsägare. Läs om vattenkraften här.

EU kräver en “förbättrad skogsförvaltning” (improved forest management) vilket regeringen vill ändra till “nuvarande skogsförvaltning” (existing forest management).

Svenska regeringen önskar hålla fast vid “nuvarande skogsförvaltning” medan EU kräver en “förbättrad skogsförvaltning” i sitt förslag på en grön taxonomi.

EU kräver vidare att lantbruken skall identifiera verksamhetens risker att påverka våra vatten. Regeringen påpekar att detta klart överstiger gränsen för vad som kan förväntas av lantbruket. Regeringen anför att Sverige använder bekämpningsmedel hållbart och att om de används så prioriteras lågriskprodukter. Läs mer här.

Skogsstyrelsen har sektorsansvaret för miljömålet “Levande skogar”. Därför har de utvecklat metoder för nyckelbiotopsinventering bl.a. i Rapport 2019/12. De stora skogsbolagen är anslutna till FSC där avverkning av nyckelbiotoper innebär att skogen då inte får säljas som certifierad.

Skogsstyrelsen skriver i Rapporten om nyckelbiotoper: “Det är vår förhoppning att arbetet kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med nyckelbiotoper såväl för Skogsstyrelsen som för andra aktörer. Ett varmt tack riktas till alla medarbetare och andra involverade för stora arbetsinsatser och värdefulla bidrag, Gävle i juni 2019 Avdelningschef, Skogsstyrelsen, Senior advisor, Skogsstyrelsen”.

Skogsstyrelsen har nu beslutat att från och med den 1 januari 2021 upphöra med att registrera nyckelbiotoper (skogsområde med höga naturvärden) i samband med avverkningsanmälningar. Skogsindustrierna och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnar beslutet.

Regeringens miljömål Levande skogar och Biologisk mångfald uppfylls inte i dagens skogar enligt Naturvårdsverkets senaste utvärdering. Slopandet av nyckelbiotopsregistreringen innebär sannolikt en ytterligare försämring av de svenska skogarnas naturvärden. Därför vore det mer logiskt att regeringen ställde sig bakom EU:s taxonomi med en “förbättrad skogsförvaltning”. Det är också förmätet att anta att den svenska användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk är en hållbar användning. Läs mer här.

Det är positivt att Sveriges departement stöder syftet med EU:s gröna taxonomi. Därav följer också att Sverige bör införa de miljöförbättringar som EU föreslår, eftersom vi med nuvarande markanvändning inte ens uppnår de av den svenska regeringen fastställda miljömålen. Läs om miljömålen här.

Det är viktigt att Sverige antar EU:s gröna taxonomi och behåller begreppet nyckelbiotoper. Annars kanske vi glömmer bort vad vi skulle skydda.

Nu räddas ålen på Nya Zeeland

2020-12-27 Nya Zeeland tar nu krafttag för att rädda sitt hotade bestånd av den storvuxna Nya Zeeländska ålen.

Landet satsar nu i coronatider åtta miljarder kronor i ett program för “jobb för naturen” för att öka sysselsättningen. Coronapandemin har inneburit att vi fått upp ögonen för att människan behöver naturen.

Ett delprojekt handlar om vandringsfisken. Man skall riva 25 vandringshinder och dammar vilket gör att 1250 kilometer av nya habitat öppnas för havsvandrande fiskar som den storvuxna Nyazeeländska ålen (Anguilla dieffenbachii).

Detta projekt beräknas sysselsätta 26 personer under fem år. Läs mer på reportage från Nya Zeeländska radion här. Det är imponerande att se hur detta land som har sin elförsörjning till 60% från vattenkraften nu tar krafttag för att rädda de “instängda” hotade arterna.

Även Sverige har ett projekt som kallas för “Krafttag ål” för att rädda våra akut hotade ålar. Men vi har hittat en helt annan lösning på problemet. Vi importerar, “omflyttar” ca 3 miljoner glasålar från England. Dessa ålar, som tillhör samma bestånd, sätts i karantän i bassänger i Helsingborg. En miljon av dessa föds upp till hektostora silverålar som säljs för konsumtion!

Kraftbolag och myndigheter köper för ca 5 kr/st resterande ålyngel som går till utsättning. Vissa sätts ut uppströms kraftverken och går då en säker död till mötes när de efter ca 10-15 år skall vandra till Sargassohavet för lek. Statliga Vattenfall har dock en policy att ålynglen skall sättas ut i vattendrag där det saknas dammar, eller direkt i havet. Dessa ålyngel som åkt flyget till Sverige har nu ca 100 mil längre att vandra till sina lekområden än sina engelska fränder!

Sveriges inlandsvatten producerade ursprungligen enligt Fiskeriverket ca 55 000 ton blankål och nu är alltså dessa områden helt stängda av dammar. Sverige väljer ofta sina “egna lösningar” för att lösa problemen. Forskarna finansierade av “Krafttag ål” skriver att “Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. 

Naturnytt har svårt att se hur en omflyttning av tre miljoner ålar från England, samt att en miljon av dessa säljs till konsumtion, kan ge en hållbar förvaltning av det europeiska ålbeståndet. Däremot kan den Nya Zeeländska modellen med att öppna upp vattendragen vara framgångsrik och skapar dessutom betydligt fler arbetstillfällen än den svenska modellen.

Och så har vi det goda exemplet vid Hertings kraftverk i Falkenberg där fria vandringsvägar och återställda habitat varit en succé för ålen och andra vandringsfiskar.

Ålen är utestängd från de svenska inlandsvattnet där det fordom varje år producerades ca 54 800 000 blankålar enligt Fiskeriverket.


Dammar i svenska inlandsvatten. Vattenfalls policy är att sätta ut ål där det saknas dammar…