Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Tre Vattenråd premieras för deltagande i EU-projekt

2019-11-11 Havs- och Vattenmyndigheten avtackade i dag de tre vattenråden för Mölndalsån, Himleån och Ätran för deras deltagande som “piloter” i EU-projektet Water Co Governance.

Water Co-Governance, WaterCoG, är ett Interreg-projekt med syfte att stärka lokalt engagemang och förbättra samarbete mellan olika aktörer i vattenförvaltningen. Sverige är ett av fem länder som är med. Läs mer här.

Firma Inger och Ingemar Alenäs har bl.a. arbetat med guide- och föreläsningsverksamhet inom Ätrans och Högvadsåns avrinningsområden där Ätrans Vattenråd varit “pilot”.

Vattenråden har haft flera lokala samverkansprojekt för att sprida kunskap om EU:s vattendirektiv och starta praktiska projekt i den lokala vattenförvaltningen. De olika pilotområdena berättade om sina erfarenheter. Havs- och Vattenmyndigheten berättade också om hur WCG projektet bedrivits i de fem deltagarländerna. Vi har mycket att lära av varandra från dessa positiva erfarenheter.

Länderna har nu ansökt om att förlänga projektperioden ytterligare två år för att fortsätta bygga på vunna erfarenheter och utvärdera projektet till gagn för kommande vattenförvaltning.

Falkenbergs kommun har även fått medel till en förvaltningsplan för Ätran och laxen där vunna erfarenheter inom Interreg projekten WCG och LNS (Living North Sea) nu kan vara en grundplåt till den nya förvaltningsplanen.

N2000 område för lax ödeläggs av kraftbolag

2019-11-05 Ätrans N2000 område torrläggs av kraftbolaget Uniper. Laxar stängs inne och dör en kvalfull död när allt vatten försvinner och används för energiproduktion.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Här finns korkekslundar i Spanien, öde hedar i England, blommande alpängar i Österrike, täta bokskogar och forsande älvar i Sverige.

När N2000 områden utses har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Regeringen beslutar att föreslå till EU-kommissionen att dessa områden ska upptas i nätverket Natura 2000. Svensk skyddslagstiftning börjar gälla direkt när regeringen beslutat att föreslå ett område. Kommissionen granskar urvalet vetenskapligt och har fastställt att Ätran med Rävigeforsen ingår i N2000 med internationellt värdefull natur. Det är tryggt för Ätranlaxen att omfattas av denna starka skyddslagstiftning.

Det är detta område som nu används av kraftbolaget Uniper som säkerhetsventil för spillvatten när man inte kan ta allt vatten till kraftverket i Ätrafors för energiproduktion. Vid dessa tillfällen vandrar lax och andra fiskar upp i forsen som blir en dödsfälla när vattentillförseln stängs av och allt vatten leds till kraftverket för energiproduktion.

N2000 området Rävigeforsen (vitstreckad) torrläggs med jämna mellanrum, laxarna dör och merparten av rommen torrläggs. Laxarna kan leva och plågas i veckor men dör slutligen försvagade av sjukdom eller äts upp av predatorer. Även tjuvfiske förekommer på instängd lax. Figur modifierad efter “Laxens resa” av Ätrans Vattenråd 2019. Ätrafors kraftverk med sprängd kanal har lagts till söder om Ätraforsdammen i figuren.
2019-11-02 Uniper spillde vatten i Rävigeforsen sista veckan i oktober som är lekvandringstid för Ätranlaxen. Första dagarna i november stängdes allt vatten av. Instängda laxar hoppar förtvivlat i kvarvarande vattenhålor nedanför dammluckorna i N2000 området.

Kraftbolaget har sedan 1980-talet uppmärksammats på situationen. Sommaren 2017 byggde bolaget en “fiskspärr” för att hindra laxarna att vandra upp i N2000 området. Det är ju inte etiskt att se de döende laxarna kämpa för sina liv. Se här. Försöket misslyckades och hade permanentat förödelsen av N2000 området. Läs mer här.

Länsstyrelsen har i sin bevarandeplan 2013 föreslagit en enkel lösning med minimitappning för att återställa området. Detta skulle marginellt minska bolagets vinst. Och delvis rädda den internationellt skyddsvärda Rävigeforsen. Dessutom har kraftbolagen nu fått 70 miljarder i skattelättnad av vilka 10 miljarder avsatts till miljöförbättringar i Vattenkraftens miljöfond.

Det vore klädsamt om Uniper redan nu gjorde försök med att släppa en minimitappning i N2000 området för att i fortsättningen rädda denna del av Ätrans laxar. Dammen byggdes 1918 och det är åtskilliga laxar som fått sätta livet till i denna “döda” åfåra. Nu finns pengar och kunskap att göra Rävigeforsen laxproducerande efter ca 100 år av torrläggning. Området nås nu av fler laxar sedan Hertingforsen öppnats 2014 nedströms av Falkenbergs Energi.

2019-11-02 Rävigeforsens N2000 område. Torrlagda lekområden där vattnet flödade och leklaxarna plaskade en vecka tidigare. Kraftbolaget “spillde” då vatten i Ätrans naturliga åfåra.

Vätterns röding en levande relikt

2019-11-04 Slutet av oktober och början av november är lektid för Vätterns rödingar. Folk går man ur huse för att bese detta naturskådespel. Länsstyrelse och kommuner anordnar öringens och rödingens dag för att “fira” denna naturhändelse som pågått sedan urminnes tider.

Även vår firma har de senaste åren deltagit vid Vätterns stränder för att uppleva den exotiska rödingleken med dessa osannolikt vackra fiskar som visar upp sig i Vätterns klargröna vatten.

2019-10-28 Rödinglek i Huskvarna hamn. Hanen och honan pressar sig mot varandra och vibrerar med öppna munnar när honan släpper äggen över stenarna. Notera de ljusa äggen som ligger ovanför stjärtpartiet på honan.

Larmrapporter har förekommit om att Vätterns röding är på väg att försvinna. Därför inrättades 2005 omfattande fredningsområden för att hindra överfiske. Sammanfattningsvis så tycks de flesta mer storvuxna fiskarterna i Vättern ha gynnats av de nya fiskereglerna (Sandström m fl. 2014). Fångsterna per ansträngning i provfisket av öring, röding, sik och lake har i samtliga fall ökat med mer än 250 % jämfört med tidpunkten innan de nya fiskereglerna infördes. Rödingens storlek och ålder har ökat samtidigt som den totala dödligheten hos vuxen fisk minskat. Läs mer i Aqua Reports 2016:20

SVT rapporterar 2019-11-03 att Vätterns rödingar håller på att försvinna på grund av det varmare klimatet. Man rapporterar att temperaturen i Vättern ökat två grader på 30 år. “-Nu hotas rödingen, som kan försvinna helt ur sjön” säger fiskerikonsulenten till SVT. Läs mer här.

2019-10-28 Rödingarna kommer utifrån Vätterns djup och sveper in mot de grunda lekbottnarna. Vätterns gröna vatten får en matchande färgkaskad i orange och vitt.

Det är mycket positivt att en adaptiv förvaltning med reservat ökat rödingbeståndet i Vättern med ca 250% sedan den infördes 2005. Trots den förmodade negativa klimatpåverkan under samma period. Klimatpåverkan skall inte negligeras men det tar troligen tid att göra snabba förändringar i klimatet, medan en anpassad förvaltning kan ge snabba resultat.

Den biologiska mångfalden är ett av våra antagna miljömål som nu påverkas negativt av klimat och främmande ämnen. Därför behövs att vi har en adaptiv förvaltning av naturen. Skogsbruk, jordbruk, vattenkraft och fiske utgör för närvarande de största negativa faktorerna på den biologiska mångfalden. Potentialen till en naturanpassad förvaltning är stor i dessa näringar.

För att få en ökad biologisk mångfald är det viktigt att vi agerar nu med att förvalta naturen på bästa sätt till kommande generationer. Det handlar också om vår egen välfärd, då vi är beroende av naturens ekosystemtjänster. Starkare bestånd av hotade arter gör också att de blir mer motståndskraftiga mot miljöpåverkan.

När vi upplever de vackra rödingarnas lekbestyr skänker vi en tacksamhetens tanke till alla de som arbetat för bevarandet och en god förvaltning av denna för oss exotiska fiskart.

Gåtan med giftigt vatten i Ullared löst

2019-11-02 Växtgiftet Dinoseb hittades i höst i dricksvatten som försörjer Ullared, Fagered och Fridhemsberg. Nu är gåtan löst och det gäller bara att besluta vad som skall hända med den förorenade vattentäkten.

VIVAB satte ut tankar med vatten till de som inte tordes dricka av det förgiftade vattnet. Från början var vattenbolaget ovetande om varifrån giftet kommit. Nu träder en agronom fram och berättar historien till Sveriges Television. Läs mer här.

Enligt källan dumpades tomma och halvtomma dunkar med växtgiftet i en grushåla intill kommunens kommande vattentäkt. Mannen varnade kommunen i samband med att Ullareds vattentäkt anlades, men det föranledde ingen åtgärd.

Kommunens tjänstemän säger nu att det här är väldigt intressanta uppgifter och “-vi kommer titta vidare på det här”. Mark och exploateringschefen säger vidare till SVT: “– Om det inte kan antas ha bedrivits någon verksamhet som hanterat giftiga ämnen, så tas det normalt inga prover”.

Nu vet vi att växtgiftet Dinoseb använts vilket visas av tomma och halvtomma dunkar. Därför förväntar vi oss att prover kommer att tas i fortsättningen. Det borde gälla både dricksvatten och ytvatten eftersom fiskar och sländor är extremt känsliga för de gifter som används inom de areella näringarna. Läs mer här.

Ett annat växtgift som har stor användning i Falkenbergs kommun är Round Up (glyfosat). Detta gift är förbjudet i andra jordbruksländer som ex Frankrike men tillåtet i Sverige. Rubrikbilden är från Högvadsåns avrinningsområde där Round Up delvis sprutats direkt i bäcken som rinner ned till Falkenbergs kommuns vattentäkt. Det är inte förvånande att det är Round Up som toppar länsstyrelsens lista över giftiga ämnen i halländska vatten.

Dinoseb var en väckarklocka vid giftskandalen i Teckomatorp på 1970-talet. Länsstyrelsen har god kännedom om vilka växt- och insektsgifter som används i det Halländska jordbruket då man håller speciella sprutkurser för bönderna. Läs mer här. VIVAB har därför ett viktigt arbete med att ta prover på alla herbicider, fungicider och inskticider som vi vet används i nära anslutning till Ätran, Högvadsån och andra vattentäkter. Se länsstyrelsens lista över giftiga ämnen och läs mer i Meddelande 2012:8.

Länsstyrelsens lista över bekämpningsmedel i halländska vatten

Fiskväg saknas i Stockån

2019-10-21 Det är lektider för lax och havsöring i Stockån. Fiskarna hoppar febrilt i fallen vid den gamla sågdammen. Men här är det definitivt stopp.

Stockån är ett biflöde till Högvadsån och rinner upp i Okome där den bl.a. avvattnar Välasjöarna. Här vid Pukasjöhultsvägen finns en av Falkenbergs kommuns äldsta kalkdoserare som sedan år 1987 doserar kalk för en god vattenkemi nedströms.

Problemet är bara det att vandringsfisken inte kan passera vid dammen i Okome. Därför fick Falkenbergs kommun 2015 ett statligt bidrag på 1 miljon kronor för att åtgärda problemet. Möten har hållits med berörda parter. Läs beslutet här.

2019-10-19 Stockån. Sågdammen vid Okome, Vandringsfiskarna hoppar förgäves för att komma upp till de fina lekområdena uppströms.
2019-10-19 Stockån Okome. Många laxfiskar försöker forsera fallet. Men de är definitivt utestängda från sina forna lekområden i Stockån.

“– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp” kommenterade kommunekologen Ingela Danielsson 2015 bidraget som skulle gå till fria fiskvägar i Stockån.

Laxarna och öringarna väntar fortfarande. Kalkdoseraren håller fortfarande försurningen stången och doserar kalk så att fisken kan överleva i den värdefulla Stockån. Det är ett slöseri med resurser att inte tillåta fisken att vandra upp i den kalkade ån. Sedan 1987 hade det producerats ca 192 000 lax- och öringyngel om det hade varit fri vandringsväg mellan Okome och Välasjöarna. Därför var miljonbidraget 2015 till att åtgärda det definitiva vandringshinder som dammen utgör, mycket välkommet.

2019-10-19 Åtgärder vid dammen i Okome skulle öppna upp gamla lekområden för vandringsfisken mellan Okome och Välasjöarna. Området skulle bli uppväxt för tusentals extra laxfiskar och ålar som i dag är utestängda. Enligt beräkningar rör det sig om en årlig produktion av minst 6000 extra lax- och öringyngel som nu går förlorad.

Dricksvattnet innehåller nitrofenolen dinoseb

2019-10-20 På Fredags eftermiddagen gick Vatten i Väst AB ut och larmade att Ullareds dricksvatten innehåller bekämpningsmedlet Dinoseb, som är en numera förbjuden nitrofenol.

På Vivabs hemsida kan man läsa att det för bekämpningsmedel i deras dricksvatten har fastställts ett gränsvärde till 0,10 µg/l. Detta gränsvärde är satt med utgångspunkt från att det inte ska finnas några bekämpningsmedel i vårt dricksvatten.

Provresultaten som VIVAB fått visar dock ett värde på 0,26 µg/l men de hänvisar till Livsmedelsverket som menar att vattnet kan användas till mat och dryck precis som vanligt. Detta gäller dricksvatten i Ullared, Fagered och Fridhemsberg.

Läs mer på VIVABS hemsida här.

För kunder som ändå önskar annat dricksvatten sätts vattentankar ut, fredag eftermiddag, vid:
Ullareds gamla reningsverk, Hedvägen i Ullared
Kyrkan i Fagered
Blomsteraffären, Fridhemsvägen 18 i Fridehemsberg

Dinoseb är ett bekämpningsmedel som var på allas läppar i samband med BT Kemis miljöskandal i Teckomatorp i Skåne. I en rapport från området (Braån) anges 2015 ett riktvärde på 0,05 μg/l för dinoseb i ytvatten hos Kemfakta. Detta överensstämmer med holländska och canadensiska riktvärden för att inte erhålla skador på fisk och akvatiska ekosystem. Särskilt känsliga är laxfiskar och deras tillväxt. Dessa studier har utförts vid pH ca 8 och vid pH 6,8 var känsligheten 10 ggr större. Ju surare vatten desto större skador på laxyngel. Just nu har ca 4000 laxfiskar vandrat upp i Ätran/Högvadsån för att leka. Många av dessa leker i trakten av Ullared och Fagered.

“-Jag vet inte grunden till denna provtagning” kommenterar Vivabs chef provtagningen av Dinoseb i dricksvattnet. Bekämpningsmedel ingår inte heller normalt i provtagning av ytvattnen inom Ätrans avrinningsområde. Artikelbilden visar effekten av användningen av ett annat växtavdödningsmedel, RoundUp med Glyfosat, uppströms vattenintaget till Falkenbergs vattentäkt i Ätran. Glyfosat är förbjudet som växtbekämpningsmedel i bl.a. Frankrike. Kanske borde vi lära av BT-Kemiskandalen och tänka om även i Sverige.

Bara 100 havsnejonögon kvar?

2019-10-18 Länsstyrelsen larmar nu om den hotade arten havsnejonöga. Hallands åar har haft de största bestånden. Ätran har varit ett kärnområde för denna uråldriga art som funnits i vår natur några hundra miloner år längre än dinosaurierna!

Men nu är havsnejonögat på väg att försvinna enligt experterna.
“- Resultatet kom som en ren chock” säger Mikael Svensson på Artdatabanken enligt HP. Läs mer här.

Det är välkänt att havsnejonögat är en anadrom fiskart som vandrar mellan havets salta och åarnas söta vatten. Hallandsåarna är nejonögats barnkammare. Det är också välkänt att havsnejonögat inte klarar att hoppa upp i en laxtrappa. Då är det inte heller så förvånande att arten försvinner när den utestängs från sina lekområden! SMHI:s dammregister visar i röda punkter var problemen uppstår för nejonögonen.

Det är ganska uppenbart att dessa dammar utestänger nejonögonen från vad som i miljontals år varit deras hem. Se nedersta hindret i Nissan här. Inga larver av nejonögon ger inga vuxna nejonögon! De alltmer tynande bestånden blir då extra känsliga för annan påverkan. När nejonögonens bytesdjur fiskas ut från haven blir situationen ännu mer akut.

Havsnejonögonen kan nu sedan 2014 vandra upp i Ätran (Hertingprojektet) där det finns ett tynande bestånd, som anses vara Sveriges största. De kan vandra upp till Ätrafors. Men i Natura 2000 området nedanför dammen är ån torrlagd. Här hade annars funnits lek- och uppväxtområden för havsnejonöga, lax, havsöring och akut hotad ål.

Den Nationella planen för omprövning av vattendomar inger ett visst hopp. Kraftbolagen har fått 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder är tänkta att åtgärda vattenkraftens miljöpåverkan. Kanske kan vi få några kronor till vatten i döda åfåran vid Ätrafors och till att öppna fler fria vandringsvägar för havsnejonögat i de Halländska vattendragen? Men det brådskar. Akut hotade havsnejonögon och ålar tål inte mer förhalningstaktik från verksamhetsutövarna. Vi har kunskapen vad som behöver göras.

Läs också artikeln om kraftbolaget som årligen kör tusen vuxna ålar med lastbil förbi kraftverken i Lagan för att rädda ålen. På 1930-talet fångade bolaget 1,3 miljoner ålyngel vid Lagans nedersta kraftverk. Dessa beräknas av Elforsk ha gett 260 000 vuxna blankålar! Varför är även ålen akut hotad? Läs mer här.

Halmstadslax slottsmöllan

2019-10-16 Laxen, Hallands landskapsdjur, vandrar i Nissan. De kommer från Atlanten, vandrar förbi slottet och landshövdingens residens. Samma procedur och skådespel varje år.

Nissans vatten har de senaste årtiondena blivit mycket renare vilket laxen gillar. Detta har skett genom stora samhällsinvesteringar av industri, lantbruk och enskilda (avlopp mm). Staten har satsat miljoner i kalkningsåtgärder för att motverka försurning.

Vattnets kvalité är bra för laxen och för hallandsåarnas djurliv. Men då stängs portarna till laxens, havsöringens, havsnejonögats och ålens uppväxtområden. Nejonögon och ålar kan inte hoppa i laxtrappor. Åarna kallas för KMV eller kraftigt modifierade vatten. Ett annat fint ord är att konnektiviteten har försvunnit.

Detta innebär i klartext att dammar hindrar fisken från att komma hem till sina lek- och uppväxtområden. När de skall vandra tillbaka till havet så blir de kraftigt modifierade (= sönderhackade) i kraftverkens turbiner.

2019-10-14 Många laxar klarar inte passagen vid Slottsmöllans kraftverk. Så har det varit sedan 1966 och 1983 då dessa dåligt fungerande fiskvägar byggdes. Nu finns BMT bästa möjliga teknik demonstrerad vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer här.

Är läget då “rökt” för Halmstadslaxen? Nej det finns gott hopp! En liknande lösning som vid Hertingforsen i Falkenberg har presenterats för Slottsmöllan i Nissan. Om den genomförs kan det bli startskottet för en bra förvaltning av Hallandslaxen! 2019 är laxens år och då passar det bra att påbörja arbetet innan loppet är kört.

Lösningen innebär en win-win situation för miljön och samhällsekonomin. Länsstyrelsens egen utredning visar ett plus, ett nettonuvärde för Hertingprojektet på 65 miljoner kronor! Men då måste man ha viljan och modet att rätt prioritera miljön och värna om vårt landskapsdjur.

Musslor torrläggs

2019-10-10 Ätraforsdammen har återigen utsatts för reglering med torrlagda stränder. Ätrans stormusslor lider.

Dagens torrläggning fotograferades och de torrlagda stränderna framgår av rubrikbilden. Många musslor kämpade för sitt liv för att komma tillbaka till det livgivande vattnet. Där kan de andas och är inte lika utsatta för hägerns vassa näbb, trutarnas kalas eller minkens vassa tänder.

2019-10-10 Ätraforsdammen. Stormusslan kämpar på grunt vatten för att undkomma den pågående regleringen där kraftbolaget torrlägger dammens stränder.

Reglering är tyvärr en alltför vanlig dödsorsak för de sällsynta stormusslorna. Naturnytt har tidigare rapporterat om torrlagda musslor i Ätraforsdammen vid fler tillfällen. Läs mer här. Vid ett av dessa tillfällen gjorde Farmartjänst en heroisk insats och räddade tusentals musslor. Läs mer här.

2019-10-10 Detta är inget älgspår men väl spåren efter två torrlagda döda musslor. Många musslor grävde ner sig i dyn för att hindra uttorkning och för att bättre klara eventuell nattfrost. De är “smarta” men inte anpassade till korttidsreglering då det kan bli 20 meter ned till vattnet.

Denna gång har samspelet mellan Länsstyrelsens tillsyn och Bolagets reglering falerat vilket återigen går ut över naturen och musslorna. Vi får hoppas att detta nu kan lösas med den kommande Nationella Planen och omprövningen av vattendomar. Kraftbolagen har fått tio miljarder för att prestera en mer miljövänlig reglering!

nytt ålrekord i lagan

2019-10-08 Kraftbolagen kablar i dag ut nyheten om nytt ålrekord i Lagan! En glädjande nyhet när vi hört om att nya svenska rekord slagits i många grenar i friidrotts VM i Doha.

Massmedia “nappar på kroken”. SVT, P4 Halland, Hallandsposten, Aftonbladet, Eskilstuna-Kuriren m.fl. sväljer hela betet om detta nya fantastiska rekord; 260 000 ålyngel har hittats av kraftbolaget i Lagan!

Är den rödlistade ålen på väg tillbaka? Det ser lovande ut säger kraftverksägaren till media. – Vi hoppas trenden håller i sig då vi kommer fortsätta med våra insatser säger kraftverkschefen. Underhållschefen för kraftverket i Laholm “håller tummarna för att ålen är på väg tillbaka”.

Tyvärr är nyheten om nytt ålrekord inte sann. Det tidigare noterade rekordet låg på 1 300 000 ålyngel. Årets “rekord” låg på blygsamma 260 000 ålyngel! Sanningen är den att trenden varit vikande i många år även om det setts en svag och glädjande uppgång de senaste åren.

Ålforskaren Håkan Wikström förklarar: Ålyngelbeståndet i Europa, som under lång tid varit på väg utför, gjorde en vändning 2011. Forskare kunde notera en svag ökning. Trots det är den sammanlagda mängden minimal om man jämför med hur det såg ut för cirka 50 år sedan. – För Sveriges del är det nu vattenkraftens negativa effekter på ålbeståndet som står högt på ålforskarnas och förvaltarnas prioriteringslista över problem att lösa, säger ålexpert Håkan Wickström.

“- Ålyngelbeståndet i Europa har under en lång tid varit på väg utför” Håkan Wikström.
Not. Figuren visar kraftbolagets fångst av ålyngel, den naturliga invandringen kan vara större.

Kraftbolagen har gått samman i “Krafttag ål” då de är medvetna om den allvarliga situationen för den akut hotade ålen. Ålynglen som fångas vid Laholm sätts ut i sjöarna uppströms i Lagan (Bolmen m.fl.). Dessa ålar är dödsdömda då de som vuxna skall passera kraftverkens turbiner på sin väg till havet. Kraftbolagen köper därför ålar från yrkesfiskarna i Bolmen och kör dem i tankbil till havet. Detta kallas “fångst och släpp” eller Trap & Transport. Statskraft har gjort en graf över antal fångade ålar som får åka tankbil till havet för att undvika att malas sönder i kraftverkens turbiner.

Krafttag ål köper ca 1000 ålar varje år i Lagan uppströms kraftverken och kör dem med tankbil till havet för att de skall kunna vandra vidare de ca 830 milen till Sargassohavet och leka.

“Krafttag ål” beräknar själva att 20% av ålynglen skall bli vuxna och vandra ut till havet som blankål. På 1930-talet kunde det innebära att 1,3 miljoner ålyngel gav en utvandring på ca 260 000 vuxna silverålar från Lagan. Årets upptransport av ålyngel skulle ge 52 000 utvandrande ålar. Bolagets fångst och släpp framgår av bolagets diagram och är endast ca 1000 ålar. Detta är långt från rekordartat. Genom att köpa 1000 ålar från yrkesfiskarna i Bolmen och transportera dem förbi turbinerna “köper man sig fri” från vidare åtgärder. Resten av ålarna går en säker död tillmötes och når aldrig sina lekområden i Sargassohavet. Det är positivt att man räddar några av Lagans dödsdömda ålar undan turbindöden. Men kraftbolagets insats är i själva verket minimal jämfört med den skada man orsakat Lagans ålbestånd.

– “Mycket glädjande. Vi hoppas och tror på detta”, säger kraftverkschefen till SVT. – “För att bidra till ålens överlevnad har Statkraft deltagit i både forskningsprojekt och transporterat ålen från kraftstationen till sjöar. – Vi har även satt ut ålyngel på västkusten. Detta sammantaget med andra insatser, kan förhoppningsvis vara en del av förklaringen till det ökande antalet ål i Lagan” avslutar kraftverkschefen.

Kraftbolagen behöver ta verkliga krafttag för ålen som de påverkat till utrotningens gräns. Om kraftbolagen fortsätter med oförändrade insatser blir det ålens undergång. Om trenden har vänt har ålen precis fått nosen ovanför vattenytan. Kraftbolagen behöver göra mer än att hålla tummarna. Den svaga ökningen av ålvandringen till Lagan ger ändå anledning till en försiktig optimism. Kanske kan vi rädda ålen? Sverige måste ta sin del av ansvaret för att rädda den akut hotade ålen. Läs mer här.