2023-11-27 Planen var att rädda ålen i Ätran. Hur kunde det bli så fel att ålarna körs till tippen istället? Kraftbolagen och kommunens energibolag betalar. Ålen är ”Biggest Loser” och minskar från hundratals ton till mindre än fem ton. Ålen lider och tynar bokstavligen bort från Ätran och Sveriges inlandsvatten.

Transporten av tusentals lemlästade ålar har årligen gått till tippen de senaste 40 åren. För att finna orsaken till denna ålslakt får vi gå tillbaka till 1984. Kraftbolagen klagade över de vattendomar som stadfäste att ålen skulle ha fria vandringsvägar i Ätran. Ägarna till 39 dammar och kraftverk menade att insamlingen av ålyngel inte längre fungerade. Det behövdes en annan lösning på problemet.

Myndigheterna, som var Fiskeriverket och Länsstyrelserna, kontaktades och de föreslog en annan lösning. Kraftverksägarna skulle befrias från de tidigare beslutade vattendomarna. Kostnaden för att hålla fria vandringsvägar skulle användas till att köpa ålyngel som omflyttas till sjöar och vattendrag uppströms 47 namngivna dammar i Ätran.

Överenskommelsen kallades för ”Ålplan Ätran”. Kraftverksägare och dammägare var mycket nöjda med att de befriades från vattendomarna som krävde fria vandringsvägar. Men vad skulle de ge i utbyte mot att myndigheterna befriat dem från gällande vattendomar?

Myndigheterna fastställde ersättningen för ”byteshandeln” så sent som 1998. Då bestämdes att de 39 ingående anläggningarna tillsammans skulle dela på en total kostnad av 45 612 kronor per år i 1998 års penningvärde. Kommunens bolag Falkenbergs Energi skulle betala 13,4% av denna summa. Ålyngel skulle inhandlas för pengarna.

Scandinavian Silver Eel AB i Helsingborg är ensamma säljare av ålyngel i Sverige. Ålplan Ätran köpte därför drygt tiotusen ålyngel till Ätran. Vad innebar detta för ålen i Ätran?

Resultatet blev att ål upphörde att produceras från större delen av Ätran! Ålplanen stoppar den årliga, naturliga invandringen på flera hundra tusen ålyngel. Ålplanen stoppar också alla lekmogna blankålar som skall vandra till havet. Ålplan Ätrans styrelse består av de tre största kraftbolagen i Ätran. Ålplan Ätrans revisor utses av kraftbolagen. Ålplan Ätrans primära syfte är att befria kraftbolagen från vattendomar som kräver fri ålvandring. Ätran upphör att producera ål.

Ålplan Ätran kan således sägas var en lösning för bolagen som tyvärr innebar en fortsatt slakt av den akut hotade ålen i Ätran. Falkenbergs kommuns energibolag, Falkenbergs Energi AB, blev förda bakom ljuset. Hertingprojektet löste 2013 fri fiskvandring både uppströms och nedströms för alla fiskarter inklusive ålen. Trots detta har kommunen under tio år debiterats och fortsatt att betala till Ålplan Ätran för en skada som de inte längre orsakar.

Sveriges 200 000 sjöar och 5000 mil inlandsvatten var en viktig producent av ål. 10 000 dammar och 2100 kraftverk stoppar effektivt all ålvandring. Ålplan Ätran speglar tyvärr förhållandena för den Europeiska ålen i alla Sveriges inlandsvatten. Ålen är i akut behov av fria vandringsvägar. Kraftbolagen måste sluta att köra den akut hotade ålen till tippen.

2023-11-15 Laxen leker nu för tionde året i rad i den restaurerade Hertingforsen. Dessförinnan var forsen torrlagd i 70 år. Vandringsfiskar som lax, havsnejonöga och ål var utestängda från Ätran.

Laxen leker årligen i den återställda forsen. Just nu pågår bröllopsbestyren för fullt. Varje vår blir resultatet en kläckning av några tiotusentals laxyngel. Det innebär att några hundratusen laxyngel nu producerats naturligt i den restaurerade Hertingforsen. Detta är en ständigt återkommande naturproduktion av lax som gynnar Falkenberg och stadens laxfiske. Länsstyrelsen beräknade att åtgärderna enbart avseende laxfisket i Falkenberg gav ett socioekonomiskt nettonuvärde på plus 65,3 miljoner kronor.

Vid den numera nedmonterade dammen samlades under 2000-talet årligen något tiotusental ålyngel som hindrades av dammen i sin vandring uppströms i Ätran. Det innebär att nu har kanske något hundratusental ålar under tio år naturligt kunnat vandra till sina uppväxtområden uppströms.

Men vad har hänt uppströms i Ätran? Dammar med torrfåror finns vid Rävigeforsen (Ätrafors), Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Just nu “spiller” kraftbolaget vatten i alla dessa naturliga forsar där laxen lekte och ålen vandrade. Det är en ynnest att få uppleva när dessa döda forsar åter får liv. Livet med lekande lax och vandrande ål skulle kunna lämnas tillbaka “på riktigt” genom en restaurering. Hertingprojektet visar att det är möjligt.

Men torrfåror är väl främst ett norrlandsproblem? Ingalunda. Energimyndigheten har kartlagt förekomsten av torrfåror i Sverige. Totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. Förvisso är Norrlands torrfåror långa och många, närmare bestämt 283 st.

Något förvånande är kanske att hela 366 av torrfårorna är belägna i Götaland och 323 torrfåror finns i Svealand. Detta är både bra och dåligt. Dåligt eftersom det har stor negativ påverkan på viktiga bestånd av Atlantlax, havsnejonöga och europeisk ål bl.a. på svenska västkusten.

Däremot är det bra från restaureringssynpunkt. Restaurering ger stora positiva effekter på vandringsfisken i södra Sverige samtidigt som det ger liten påverkan på Sveriges totala produktion av vattenkraft och reglerförmåga. Liksom Hertingprojektet skulle restaurering vara en stor “Win-Win” situation för miljö- hälsa och samhälle.

Tio miljarder svenska kronor har avsatts till Vattenkraftens miljöfond för att påbörja en återställning enligt Ålförordningen, Art- och Habitatdirektivet samt EU:s vattenlagstiftning enligt vattendirektivet. Regeringen pausade omprövningen ett år dec 2022 till dec 2023.

Miljarderna väntar nu på att användas för att göra vattenkraften mer miljövänlig och rädda och restaurera hotade miljöer med akut hotade bestånd av våra vandringsfiskar Europeisk ål, havsnejonöga, Atlantlax, majfisk och vårlekande siklöja med flera arter.

2023-10-25 Tvåhundratusen ålar och 95% av laxen har försvunnit varje år från Ätran. De som försvunnit kommer inte tillbaka. Men förutsättningarna för en fortsatt hållbar produktion av biologisk mångfald finns ännu kvar om åtgärder vidtas.

Svensk vattenförvaltning efterlyser nu data om vattenstånd, vattenföring och överledningar för att få bättre underlag till bland annat statusklassificering och åtgärdsplanering. Alla vatten har samma förutsättningar att kunna nå god ekologisk status. Åtgärder behövs inom olika verksamheter. För vattenförvaltningens statusklassificering 2024 efterlyser SMHI uppgifter om vattenkraftens påverkan senast 30 november 2023. Läs Efterlysningen

Vattendelegationen får inte besluta om undantag som gör att det till exempel inte går att uppfylla ett områdesskydd för ett Natura 2000-område. Biologiska kvalitetsfaktorer ger ett mått på hur bra livet i vattnet mår. Finns de arter av växter och djur som borde finnas där och tillräckligt många? Arbetet med att skydda vatten har pågått länge, både nationellt och i ett europeiskt perspektiv. Redan på 1500-talet fanns det KMV i Sverige som stadgade att det skulle finnas en Kungsådra Med Vatten. (=KMV). Återställd kungsådra ger återställd god ekologisk status. (GES)

Hela Ätrans sträckning från havet till länsgränsen är sedan 1800-talet påverkad av vattenkraften som gör att god ekologisk status inte längre uppnås i detta Natura 2000 område. Fakta om dammar, överdämning och döda åfåror finns redan registrerade på historiska och aktuella kartor. Dagens situation är förödande för ekosystemen och vandringsfisken. Fortfarande dör ca 5000 ålar årligen i kraftverkens galler och turbiner i Ätran. 35 000 laxsmolt beräknas omkomma årligen på sträckan havet – Ätrafors på grund av korttidsreglering. Laxen och ålen är utestängd från sina tidigare jungfruliga lek- och uppväxtområden i merparten av Sveriges inlandsvatten.

Efterlysningen bör därför gälla åtgärder som återställer fiskens fria vandring och de forsande habitat som är avgörande för ekosystemens överlevnad. Länsstyrelsens utvärdering visar att åtgärder är socioekonomiskt fördelaktiga även med hänsyn till kostnader för åtgärder. Hertingprojektet har visat att det är möjligt att genomföra en lyckad återställning från dämda, torrlagda vatten till fria vatten. 25 000 km dämda vatten skall åtgärdas i Europa enligt internationella överenskommelser. Svenska åtgärder efterlyses.

2023-10-20 Nya stadgar utarbetas nu för Ätrans vattenråd. Arbetets inriktning och åtgärder för att värna Ätran skall fastläggas vid nästa föreningsstämma. Stadgarna för Ålplan Ätran stoppar fri fiskvandring.

Ordföranden för ÄVR och pressombudsmannen för Svensk Vattenkraftsförening har skissat på ett förslag som 2023-10-15 sändes ut till medlemmarna för synpunkter. Målbild för restaurering av naturliga habitat till god ekologisk och kemisk status saknas.

Ätrans vattenråd har sitt säte i Falkenberg. Ätrans vattenvårdsförbund bildades för 50 år sedan. Falkenbergs kommuns författningssamling anger att arbetet i vattenråden styrs av respektive vattenråds stadgar. Arbetet i vattenråden skall enligt kommunen vägledas av:
– Vattendirektivets mål – god ekologisk och kemisk status i alla vatten
– Miljökvalitetsnormerna för vatten
– Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt
– Åtgärdsprogram för havsmiljön
– Sveriges miljömål
– Agenda 2030 (EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030)

Prioriterade åtgärder i Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt:
Naturliga livsmiljöer, biologisk mångfald och hotade arter skall värnas genom att de har tillgång till sina opåverkade naturmiljöer.
Konnektivitet, hydrologisk regim med torrläggning, överdämning och korttidsreglering åtgärdas
Försurning där åtgärder innebär kalkning och anpassat skogsbruk
Miljögifter från användning inom olika verksamheter åtgärdas
Ätrans vattenråd behöver åtgärda dessa områden som särskilt utpekats som viktiga för Västerhavets vatten.

Agenda 2030 Delmål 15.5 handlar om att vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och skydda och förebygga utrotning av hotade arter. EU-Kommissionen konstaterar att det krävs större ansträngningar för att restaurera ekosystem med sötvatten och vattendragens naturliga funktioner. Minst 25 000 km av vattendragssträckor ska återställas till fritt strömmande vattendrag före 2030.

Ätran har minst 250 kilometer vattendrag som saknar naturliga funktioner på grund av bristande konnektivitet, korttidsreglering, torrläggning och överdämning. Ätranlax, havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, staksill, majfisk, färna, stäm, sik, höstlekande och vårlekande siklöja, bergsimpa, lake och ål är alla exempel på arter som uppvisar en negativ utveckling i Ätran och inte kommer upp till gynnsam bevarandestatus. Behovet att återställa Ätran till ett fritt strömmande vattendrag är akut. Restaureringen har med positivt resultat påbörjats i och med återställandet av Hertingforsen 2013. Se ingressbild på den tidigare torrlagda forsen som nu flödar fritt.

Ålplan Ätran befriar alla betalande dammägare från skyldigheten att enligt gällande vattendomar åtgärda ålens fria vandring. Detta innebär att all produktion av akut hotad ål upphört från större delen av Ätrans avrinningsområde. Detta bryter mot EU:s Ålförordning och måste snarast åtgärdas med en revidering av stadgarna.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2019/20:FPM43

Länkar: Miljögifter i Ätran giftiga kräftor
Kalkning av sjöar upphör i Ätrans avrinningsområde
Konnektivitet lika viktig för fiskar som för folk
Naturliga livsmiljöer havsnejonögat utestängs

2023-10-18 Deltagarna kommer från bland annat USA, Belgien, Portugal, Irland och Frankrike. Arten havsnejonöga är i akut behov av åtgärder för att överleva då det endast beräknas finnas 50 individer kvar i hela Sverige.

Ätran är på många sätt ett unikt vattendrag. Mest känt är Ätran för den genetiskt unika Ätranlaxen. Ätranlaxen är utan jämförelse Sveriges största bestånd av vild Atlantax.

Fiskräknaren i Ätran har i år filmat 23 av de 50 exemplar av urtidsdjuret havsnejonöga som beräknas finnas kvar i Sverige år 2023. Nejonögat hör till rundmunnarna som funnits flera miljoner år före dinosaurierna. Det var långt före benfiskar och ålen började utvecklas.

Nejonögonen är dåliga simmare och utestängdes från sina lekplatser när Hertingdammen byggdes 1944. Det byggdes visserligen en fiskväg för laxen men havsnejonögat orkade endast simma upp i trappans nedre delar.

Krister Lindqvist och hans far utförde ett livsverk med att lyfta instängda laxar och havsnejonögon för hand förbi Hertingdammen. De kunde årligen lyfta hundratals nejonögon förbi dammen till sina lekområden uppströms. Om denna heroiska insats inte utförts hade situationen för nejonögonen troligen varit än värre.

Hertingdammen revs 2013 och nu kan vandringsfisken (havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, atlantlax, havsöring, ål m.fl.) utan skador vandra både uppströms och nedströms till livsavgörande lek- och uppväxtområden.

Tyvärr tar det stopp uppströms vid kraftverksdammen vid Ätrafors. Hertingprojektet har visat att det finns en lösning att med bästa möjliga teknik ordna fri fiskvandring och rädda akut hotade djurarter. Hallandsåarnas naturvärde har klassats inför kommande omprövning och åtgärder. Ätran har bedömts ha ett ringa naturvärde som är lägre än Lagans och Nissans.

Vi skall dock vara stolta över Ätrans unika naturvärden som lockar internationell expertis för att diskutera hur havsnejonögat kan bevaras till kommande generationer. Ätran har dessutom den rikligaste förekomsten av Hallands landskapsdjur; den vilda Atlantlaxen.

Länkar:
Reportage SVT
Hemsida Länsstyrelsen Havsnejonöga konferens

Ålen är akut hotad och i Sverige var vi tidiga med att uppmärksamma problemet. Problemet har åtgärdats med bästa möjliga teknik vid Hertings kraftverk i Falkenberg.

Ätrans vattenvårdsförbund bildades 1973 och firar i år 50-årsjubileum. Redan 1970 skrev den kommitté som bildade Ätrans vattenvårdsförbund: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid”. Läs mer i Historik för Ätrans vattenråd.

EG:s ålförordning, RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100 kom den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Förordningen uppmanade medlemsstaterna att minst 40% av den ursprungliga årliga ålproduktionen varje år skulle nå havet i sin lekvandring. Våren 2010 undertecknade dåvarande Fiskeriverket ett samarbetsavtal med sex större vattenkraftbolag om att på frivillig väg reducera den nuvarande totala turbinförlusten i svenska vattendrag till högst 60 % (dvs. 40 % överlever).

Karlstads Universitet uppskattar ålutvandringen i ”Ål i Ätran”. Utvandringen av blakål var 2010 och 2011 årligen ca 5000 blankålar. Ätrafors kraftverk är andra kraftverket från havet i Ätran. Uniper fångar här årligen ca 178 utvandrande ålar (medeltal 2012-2020) för att transporteras nedströms. Resterande ålar dödas av galler och turbiner i kraftverken. Den ursprungliga jungfruliga ålutvandringen från Ätran var minst 200 000 blankålar per år. Den Svenska ålförvaltningsplanen (ÅFP) anger den jungfruliga utvandringen av blankål från Ätran till 1878 blankålar per år. Det är naturligtvis helt orimligt att den jungfruliga utvandringen av blankål var lägre än dagens utvandring! Det är allmänt känt att utvandringen minskat med över 90%.

Naturnytt besökte 2023-10-06 ett av Unipers nedersta kraftverk i Ätran. Denna fredag eftermiddag var rensbandet nystädat från löv, grenar och eventuella fiskar. Två nätter senare besökte Naturnytt åter kraftverket. Här låg då sammanlagt ca 50 döda och döende ålar som under två helgnätter omkommit vid kraftverket under sin lekvandring till Sargassohavet. Se SVT UG Den sista ålen.

FORMAS fick våren 2022 regeringens uppdrag att under tre år utvärdera den svenska ålförvaltningen. Uppdraget tilldelades 15 miljoner kronor och skall vara slutfört den sista december 2024. I dag onsdag 2023-10-11 lägger regeringens utredare ett förslag som innebär att FORMAS avvecklas. Läs mer här

Naturnytt guidade 2023-10-11 vid Vattenmyndigheten för Västerhavets besök med vattenråden vid Hertings kraftverk längst ned i Ätran vid Falkenberg. Hertingdammen revs 2013 och projektet firar i år 10-årsjubileum. Här räddas med bästa möjliga teknik 100% av både uppvandrande och utvandrande ål. Åtgärderna ger ett plus på 65,3 miljoner kronor netto till samhällets socioekonomiska värden.

Vi får hoppas att utvärderande myndigheter tar del av det goda exempel som finns vid Hertingforsen. Samt att fler kraftbolag följer det goda exemplet med att tillämpa bästa möjliga teknik för att bedriva sin verksamhet med hänsyn till en god miljö och en socioekonomiskt sund utveckling av landsbygdens naturresurser.

2023-10-04 Numera infaller Djurens dag den 4 oktober varje år, för att påminna om vikten att alla djur ska må bra.

Djurens dag, World Animal Day, är en internationell temadag som sätter fokus på djurrätt och djurskydd. Ursprungligen uppmärksammade ekloger i Italien 1931, att djurarter hotades av utrotning.

SVT skriver 16 maj 2021: “Många gör skillnad på fiskar och andra djur: Man ser inte fiskar som individer som kan känna smärta. Men likheterna med oss människor är större än vad många tror. – Grundstrukturen hos fiskar och oss är likadan. De har en hjärna som fungerar precis som vår, säger fysiologiprofessor Svante Winberg, i Vetenskapens värld”.

Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur skriver: “Fiskar känner med sina vänner. Ny forskning visar att stressen inte bara ökar hos fisken som fångas – hjärtfrekvensen höjs även hos andra fiskar”.

Varje dag dör många fiskar en plågsam död vid våra svenska vattenkraftverk. Frågan är om vi människor känner med våra vänner fiskarna? Eller är vi som ordspråket säger “kall som en fisk”?

Ett annat ordspråk är “att få sina fiskar varma”. Kanske borde de kraftverksägare som “fiskar i grumliga vatten” och kör döda ålar till soptippen tänka om och vidta åtgärder så att inte alla fiskar dör vid deras anläggningar. Hertingprojektet är ett utmärkt exempel på hur fria vandringsvägar för 10 år sedan ordnats vid kommunens kraftverk. Våra vänner fiskarna mår här bra och kan utan fara för liv och lem genomföra sina livsviktiga lekvandringar.

2023-10-02 Gamla åfåran vid Ätrafors blir en dödsfälla när bolaget stryper vattnet i detta N2000 område.

Rävigeforsen var tidigare ett viktigt produktionsområde för Ätranlaxen. En tappning av vatten i den ursprungliga åfåran skulle innebära att tusentals laxar kunde produceras.

I dag släpps ibland vatten och laxen lockas att stiga till sina tidigare lekområden. Men vad laxen inte vet är att plötsligt försvinner allt vatten som istället går till produktion av el, och laxen stängs inne och dör.

Bolaget har i dag tillstånd att torrlägga den tidigare Rävigeforsen. Tillståndet skall dock omprövas i den Nationella planen för vattenkraften. Hänsyn skall då tas även till produktion av lax och akut hotad ål. Torrlagda och överdämda sträckor kommer då förhoppningsvis få möjlighet att producera värdefulla vandringsfiskar.