Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Miljarder till Miljön?

2019-09-16. Ofattbara 70 miljarder i skattelättnad “drabbar” nu vattenkraften som redan var en bransch med goda vinster. Som motprestation skall kraftbolagen avsätta 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond.

Enligt energiöverenskommelsen avsätter därför åtta av de största kraftbolagen en sjundedel av bidraget till Vattenkraftens Miljöfond. Tanken är att vattenkraften genom förestående omprövning skall anpassas till moderna miljövillkor. Alla kraftverk som omfattas av den nationella planen (NAP) för omprövning kan söka. Ca. 110 kraftverksägare har inkommit med ansökningar enbart till Länsstyrelsen i Hallands län, se ansökningarna här.

Vem bestämmer vilka kraftverk som skall få ta del av skattebetalarnas “guldregn” och vilka åtgärder som pengarna skall användas till? De åtta bolagen (Uniper, Fortum, Statkraft, Vattenfall, Tekniska Verken, Mälarkraft, Jämtkraft och Skellefteå kraft) bildar Vattenkraftens Miljöfond AB och tillsätter Anna Jivén som VD.
Fonden ger bl.a. bidrag till utredningar, kostnader för prövning av miljöåtgärderna i domstol, eventuella produktionsförluster, utrivning inom ramen för den nationella planen samt miljöåtgärder. Eftersom man satt “bocken till trädgårdsmästare” är denna lösning “kassaskåpssäker” då kraftbolagen själva styr bidragen. Då pengarna primärt kommer från statskassan hade det varit rimligt att miljöintressen haft inflytande och att åtgärderna som bekostas av Miljöfonden inte styrs helt av bolagens vinstintressen.

Var hamnar Miljöfondens pengar och vad innebär det konkret för kraftbolagen? Sollefteforsen AB kan tas som ett belysande exempel. Politikerna i Sollefteå kommun var inte villiga att det kommunägda bolaget skulle betala 25-30 miljoner till miljöfonden de kommande 20 åren. Dessa pengar skulle stanna i bygden menade politikerna.
Då blev de “uppläxade” offentligt av ordföranden i Sollefteforsens AB. ” – Sollefteå kommun kan räkna med en betydande högre intäkt från Sollefteåforsen i framtiden än tidigare år”. Fullt genomförd innebär sänkningen av fastighetsskatten en minskad kostnad för Sollefteåforsen med cirka 10 miljoner varje år! (totalt 200 miljoner). Denna skattesänkning är tänkt att delvis finansiera miljöanpassningen, men också underlätta reinvesteringar och utveckling av vattenkraften! Detta kan läsas på Allehandas hemsida.
Läs mer här.

Hur prioriteras vilka kraftverk och älvar som skall få ta del av “guldregnet”? Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en prioritering hur man skall väga Energimål mot Miljömål för att få fram åtgärder. “Strategier för åtgärder i vattenkraften – avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag”. 2014:14. Läs rapporten här.

Båda målen har fått en bedömning från 0 till 1 där tal nära noll innebär liten betydelse för respektive mål och tal nära ett innebär att stor vikt läggs vid åtgärder som då ger god måluppfyllelse. Rapporten redovisar dessa värden i Figur 6. Myndigheternas hantering av data är hårresande och underskattar läsarnas analysförmåga! Skalan för Energimål är logaritmerad medan skalan för miljömål börjar på 0,3. Effekten förstår man bäst om man använder samma värden för åarna och sätter in dem i figuren men ändrar axlarna för energimål och miljömål. Vattenblänk gjorde experimentet och lade in samma värden för sju älvar med en stjärna och med röd text! Båda axlarna bör rimligtvis börja på noll vilket också korrigerades. Den ändrade presentationen av samma data visar då att hallandsåarna är obetydliga när det gäller att bevara energimålet! Vilket bättre stämmer överens med verkligheten.

Myndigheternas manipulerade figur förvränger bilden så att man inte uppfattar hallandsåarnas extremt låga värde för energimålet! Klassningen för miljömålet ser också ut att vara för låg.

Energimyndigheten delar in vattendragen där Grupp 4 är: Motala ström, Lagan, Norrström, Nissan, Gideälven, Ätran och Helge å. Energimyndigheten skriver: “Avseende miljökvalitetsmålet har dessa ett lägre värde eftersom det förekommer flera andra miljöproblem såsom försurning och övergödning i avrinningsområdena. Dessa avrinningsområden har idag högst antal vandringshinder av de avrinningsområden som hyser vattenkraft.” “Strategin för denna grupp avrinningsområden bör därför vara att tillämpa principen om kraftigt modifierade vatten i de vattenförekomster som har störst värde för energisystemet, medan övriga vattenförekomster bör uppnå miljökvalitetsmålets ambitioner.”

Ätrans haro klassar myndigheterna som ett av de lägsta (<0,4) när det gäller miljökvalitetsmålet. Vattenblänk önskar då påminna om att Ätrans huvudfåra har få miljöproblem och att Ätran varken är försurad eller övergödd så som felaktigt anges som argument för Ätrans låga miljöstatus. Vattenblänk redovisar därför några utvalda värden som tvärtemot gör Ätrans unika miljö extra skyddsvärd:

  • N2000-område med internationella skyddsvärden enligt EU´s art- och habitatdirektiv
  • Dricksvattentäkt för Falkenbergs stad och delar av kommunen
  • Riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv.
  • Stort antal skyddsvärda arter med vårlekande siklöja, nattsländan Setodes punctatus (båda unika för Skandinavien), atlantlax (Sveriges största vilda atlantlaxstam), havsöring, havsnejonöga (Sveriges största bestånd), majfisk (troligen Sveriges enda bestånd dokumenterat i nutid), flodnejonöga, stensimpa, bergsimpa, lake, flodpärlmussla, övriga stormusslor samt flodkräfta
  • Ätran är mycket viktig för produktion av akut hotad ål. Trots stängd uppvandring producerar Ätran 2010 ca 5300 lekmogna ålar huvudsakligen honålar med >1 miljon romkorn per ål. Opåverkad produktion kan ha varit ca 100000 ålar huvudsakligen honor. Västkustens ålar har en lättare vandringsväg än ål från Östersjön. Läs mer här.

Ätrans forsar klassar myndigheterna som KMV. Här finns ca en mil torrlagda forsstäckor som inte är fysiskt påverkade och därför inte skall klassas som KMV. Hertingforsen visar att om man tillsätter vatten får man en god produktion av lax och akut hotad ål på dessa naturliga forssträckor. Forsarna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen, (Stampån), Skåpanäs forsar är områden som med vatten beräknas ge ca 700000 laxyngel och ca 70000 ålyngel. De är inte morfologiskt förändrade utan ser ut som de gjorde efter istiden och efter kraftbolagens förbiledning av vatten på 1900-talet. Se forsarna och Läs mer här.

Foto mars 2019: Ätrans torrfåra vid Ätrafors är inte morfologiskt förändrad och tillsätter man vatten återuppstår forsens habitat där det kan produceras ca 54400 laxyngel och ca 5400 ålyngel! Vid samtliga nämnda forsar som klassas som KMV “spillde” bolaget vatten i Ätran i mars 2019! God ekologisk status skulle snabbt infinna sig i dessa forshabitat på samma sätt som är fallet i den väl undersökta Hertingforsen!

Laxförvaltning

2019-08-31 Norrbottens kommuner har tagit fram en plan för förvaltningen av Råne älv för att bevara de stora naturvärden som finns i detta N2000 område. Nu satsas ca. 450 000 kronor för att ta fram en motsvarande plan för Ätran.

Råneälvsprojektet “Laxförvaltning för framtiden” har använt sig av innovativa lösningar för att utföra moderna förvaltningsåtgärder som också kan ligga till grund för en förvaltningsmodell inom andra N2000 områden där fiskar och fiske utgör kärnverksamheten.

Slutrapporten har nu kommit ut och i sammanfattningen kan man bl.a. läsa att:
1. Alla intressegruppen involveras
2. Vildlaxbeståndet ökar och man satsar på fisketurism
3. Fångstrapporteringen har utvecklats
4. Räkning utförs av uppvandrande lax
5. Smoltfälla har installerats
6. Elfisken har utförts
7. Kunskapsutbyte och information

“Den outbyggda Råneälven är liksom övriga vildlaxälvar i Norrbotten ett Natura 2000-område. I älvsystemet finns förutom lax också arter som flodpärlmussla, utter och bäver. Det primära syftet med att utveckla en modell för älvsspecifik förvaltning av lax- och öring är att säkra fiskbeståndens fortlevnad och utvecklingsmöjligheter. Detta möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen som kan medverka till en positiv landsbygdsutveckling” Läs hela rapporten här.

Ätrans laxförvaltning har i stort sett redan genomfört alla de åtgärder som Råneälvens förvaltningsmodell föreslår. Även om vi kan bli bättre på att involvera fler aktörer och öka kunskapsutbyte och informationen om Ätrans laxbestånd.

Men det är en väsentlig skillnad mellan Råne älv och Ätran. Råne älv är outbyggd och Ätran är utbyggd med ett stort antal dammar och torrlagda naturfåror. I Ätran har över 200 miljoner kronor satsats på kalkningsåtgärder. Ingen förvaltningsplan i världen kan rädda Ätran så länge som N2000 områden torrläggs och all vandringsfisk där effektivt hindras från att nå sina naturliga lek- och uppväxtområden!

Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen har i sina åtgärdsplaner i flera decennier påpekat att döda åfåror och vandringshinder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen behöver åtgärdas. Naturnytt har visat att det årliga mervärdet skulle bli ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Resultat från Hertingforsen ligger till grund för denna beräkning. Läs mer här.

Det är bra om vi nu får en förvaltningsplan för Ätran med tanke på laxförvaltning för framtiden. Det vore ännu bättre om högsta prioritet nu också läggs på att de laxar och ålar som vi skall förvalta har tillgång till vatten och fritt kan vandra till sina tidigare lek- och uppväxtområden!

Ätrans åfåra, N2000 området nedströms Ätrafors kraftverksdamm.


Ålfrågan har en lösning!

2019-08-20 All europeisk ål härrör från vilda ålar födda i Sargassohavet. Ingen har ännu kunnat lösa gåtan med att odla ål. ”Svenska” ålar som sätts ut som kompensation för vattenkraften är således vilda babyålar som är fiskade vid floden Severn i England och transporterade hit med flyg. Ålen är akut hotad och därför är behovet akut att vi i Sverige utan dröjsmål genomför rätt lösning för den naturligt invandrande ålen.

Fisket av vild ål vid floden Severn i England
Fisket vid River Severn bedrivs bl.a. som ett tjuvfiske där tjuvfiskarna årligen säljer babyålar för 3 miljoner pund vilket motsvarar 35,2 miljoner SEK (*11,726 16/8). Detta innebär en årlig smuggling av 350 miljoner levande babyålar. “This is the greatest wildlife crime on the planet.” säger talesmannen för ”The Sustainable Eel Group”, Andrew Kerr. Källa BBC.

Karantän I Helsingborg
Alla babyålar som köps av Sverige flygs till Silver Eel AB:s anläggning i Helsingborg. Vad händer sedan med babyålen? Vi citerar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel:
”Scandinavian Silver Eel är det enda företaget i Sverige som odlar ål för konsumtion. Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton”. Läs mer här.

Honålar behövs för beståndets överlevnad
Richard Fordham, VD på Scandinavian Silver Eel lämnar också följande intressanta information: ”Ålen är ett intressant djur med unika egenskaper. I en ålodling utvecklas cirka 75 procent av individerna till små hanar som oftast väger mindre är 200 gram. I ett vattendrag utvecklas i stället cirka 95 procent av individerna till honor som växer sig stora och kan väga 1 – 1,5 kg”. Not. Utsättning i havet ger hanålar. Utsättning i sjöar ger döda ålhonor, se foto nedan.

Dukat bord för ålakråkor.
Vidofilmer visar hur utsättning sker av dessa engelska babyålar i havet i Sverige. Oftast sker det i direkt dagsljus eller solljus mitt på dagen trots att ålen är nattaktiv. Och hela lådor med flera tusen ålar sätts ut på samma ställe. Detta är drömmen för ålätande predatorer som får ”dukat bord”. Se video här.

Ålfrågan har fått en lösning
Hertingprojektet har gett ålfrågan ett mycket enkelt svar. Det är självklart att vi måste se till att den naturligt invandrande ålen kan överleva och växa till livskraftiga ålhonor här i Sverige. Därför behövs:
1. Fria vandringsvägar för ålyngel till uppströms sjöar och vattenområden.
2. Fria vandringsvägar för den vuxna, utvandrande ålen.
3. Vatten i alla torrfåror som tidigare var viktiga forshabitat för ålen.

Tusentals kraftverk släcker i dag livet för den vandrande ålen. Nu återstår att den upplysta vattenkraften följer Kung Carl XVI Gustavs uppmaning och genomför dessa enkla åtgärder:
”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske”. Läs hela Kungens tal här.

Läs FJ:s miljöreportage om ålfrågan här.

Läs om boken “Ålevangeliet” här.

Ätran sommaren 2019. I dag hindrar tusentals kraftverk ålynglens vandring.
Ätran våren 2019. I dag dör lekvandrande ålhonor vid tusentals svenska kraftverk.



laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-18 Sumpafallen. 32 personer inklusive guider ställde upp denna dag för att lyssna på information om Laxens år och laxens barnkammare vid Sumpafallens naturreservat.

Länsstyrelsen i Halland ordnade en guidad tur vid Sumpa med Firma Inger o Ingemar Alenäs. Safsans kungliga historia och laxens vandring var några av begivenheterna.

Vi fick en härlig promenad längs ån och någon såg också hoppande lax vid Molinsfallet! Vår Ätranlax är unik och det är en ynnest att få uppleva denna miljö – det är friskvård och fiskevård när den är som bäst! Nu fortsätter vi att fira laxens år 2019!

Vaför Laxens år? Lyssna till David Attenborough här.

Fikat smakar gott och alla har något att berätta om sina erfarenheter av laxen och Sumpafallen.
Vid Molinsfallet såg vi en hoppande lax på väg mot lekområdena vid G-Kås?
Vi berättar om laxuppgången vid Nydala kvarn, och får även en färsk rapport från Berit och Sven-Erik Möller som i morse lyfte 5 laxar och 7 börlingar över fallet i Nydala. Ett fiskevårdande arbete som gett den kommunens miljöpris vid mer än ett tillfälle! Stor respekt för deras mångåriga fiskevårdsarbete! Foto: Niclas Elneus.

Laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-15 Nu på Söndag 18/8 kl 10:30 håller Firma Inger o Ingemar Alenäs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland en guidad vandring vid Sumpafallens naturreservat. Välkomna!

Sumpafallen. Söndag 18 augusti kl. 10.30 Laxens år 2019. En vandring på cirka 2 km i medelsvår terräng. Våra guider är Inger och Ingemar Alenäs som bjuder in till denna naturupplevelse i laxens barnkammare. Kläder efter väder och medtag fika då vi gör ett stopp vid reservatets grillplats. Samling på reservatets parkeringsplats. Läs mer här.

Naturskyddsföreningen i Södra Halland anordnar Laxseminarium Laxens år 2019. Seminariet pågår i dagarna två 14-15 september. Dag två guidar Firma Inger o Ingemar Alenäs vid Hertingforsen i Falkenberg. Läs mer om programmet här .

Fiskevattenägarna i Sverige/Halland anordnar Laxens dag den 19 september i Falkenberg. Firma Inger och Ingemar Alenäs finns på plats och berättar om Hertingprojektet. Läs mer om programmet här.

Alla hälsas välkomna till dessa aktiviteter Laxens år 2019! Har man förhinder kan man alltid beställa en egen skräddarsydd guidning eller föredrag om Ätran och Ätranlaxen! Hertingprojektet ger oss nya spännande fakta varje säsong!

Halland bidrar till ålens haveri

2019-08-14 Kraftbolag, myndigheter och “ålodlare” bidrar nu gemensamt till ålens snabba utrotning. Samtidigt som alla försöker ta åt sig äran som “räddare i nöden” för den akut hotade ålen.

Bakgrunden är att den europeiska ålen befinner sig på utrotningens brant. Säkra källor anger att ålen minskar med 90 till 99 % som inte kommer tillbaka till europeiska och svenska vatten.

Kraftbolagen säger sig ta “krafttag för ål” när man i själva verket under årtionden hindrat merparten av ålynglen med stängda dammar. Merparten av lekvandrande ålar dör gallerdöden och turbindöden vid kraftverkens anläggningar som saknar skydd för ål.

Hösten 2018 i Ätran gallermärkt, död ål som skulle vandrat vidare för att leka i Sargassohavet.

“Ålodlarna” Scandinavian Silver Eel AB” köper ålyngel från England och flyger dem till Helsingborg i Sverige. För att finansiera verksamheten tar man årligen ut en miljon ålyngel för försäljning till konsumtion, det blir 150 ton vildål som konsumeras enligt deras VD.
Ändå marknadsför man tjänsten som att “Ålodling gör naturen en tjänst”. “Odlingen” är endast en flytt av vilda ålar. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland kommer nu att sätta ut 767 000 yngel av de två miljoner som Skåne, Halland och Västra Götaland får dela på rapporterar Hallands Nyheter. Rubriken är att “Två miljoner ålyngel skall hjälpa ålbeståndet”. Myndigheterna är de som har tillsyn över fiskens fria vandringsvägar. Läs mer i HN här.

Man behöver inte vara naturexpert för att förstå att denna gigantiska omflyttning av ål med ett årligt uttag av en miljon ålar för konsumtion inte är gynnsam för ålen som art! Denna hantering där vi får betala ca 5 kronor per ål som har åkt flyg hit från England är ett PR-jippo och en “greenwashing” där media nappar på kroken. Trots att ålynglen “tar flyget”. De engelska ålarna får dessutom över 100 mil längre att simma när de skall tillbaka till Sargassohavet för att leka!

Man behöver inte heller vara naturexpert för att förstå att våra ålar behöver fria vandringsvägar. Ålynglen måste kunna komma till sina uppväxtområden och föräldraålarna måste kunna vandra till sina lekområden i Sargassohavet. Annars hotas ålen som art. Så enkelt är det. Detta har vi löst vid Hertings kraftverk i Ätran och detta kan alla kraftbolag lösa om viljan finns. Pengar finns då kraftbolagen får 70 miljarder i minskad fastighetsskatt enligt energiöverenskommelsen.

Sommaren 2019 i Ätran. Naturliga ålyngel kämpar förgäves för att vandra uppströms till sina uppväxtområden. Ålynglen som simmat ända från Sargassohavet dör en plågsam död, torkar eller äts upp av predatorer vid kraftverkens dammar.

Det är dags att sluta med PR-jippon på ålens bekostnad där de vilda ålarna får åka flyg från England. Istället måste vi rädda ålen genom att skapa fria vandringsvägar så som vi gjort vid Hertings kraftverk i Ätran. Naturen och ålen är anpassad till fria vandringsvägar så som det funnits i våra vatten i tusentals år före kraftverkens tillkomst.

Sverige prioriterar ned havsmiljön?

2019-08-11 Nästa år skall FNs medlemsstater förhandla om nödvändiga åtgärder för att rädda de stressade ekosystemen i våra hav. Sverige intar en passiv position och avsäger sig ansvar.

Behovet är som bekant stort då misshushållning lett till att svenska fiskares fångster uteblivit när viktiga arter som torsk m.fl. försvunnit. Ett omfattande foderfiske har lett till att den ekologiska balansen i havet påverkas med bl.a. utmärglade laxar som återvänder till västkuståarna, vilket Vattenblänk tidigare rapporterat om. Se bilden på Ätranlaxen ovan och läs mer här.

Bilaterala samtal har inletts och miljöorganisationerna hoppas på
ett starkt avtal som leder till skapandet av ett globalt organ med mandat för införande av reservat med nödvändiga föreskrifter.

– Sveriges regering har varit oroväckande passiva i utformningen av EU:s position inför förhandlingar berättar Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace i Sverige. Frågan om utformningen av system för att stoppa utrotningen av liv i världens hav har fått en väldigt låg prioritet i regeringskansliet. – De ansvariga ministrarna i UD och Miljödepartementet tävlar med varandra om att avsäga sig ansvar för beslut och agerande, säger Dima Litvinov. Läs mer här.

Vi har i färskt minne boken “Tyst hav” som gavs ut 2008 och skrevs av nuvarande statsministerns ställföreträdare, tillika regeringens Miljö- och klimatminister. Hösten 1939 genomförde svenska staten en ”Tysthetskampanj” för att påminna befolkningen om vikten av att hålla tyst om sådant som skulle kunna vara till skada för det neutrala Sverige. När det gäller havsmiljön använder Sverige hittills samma strategi med “största möjliga tyssssstnad…..”

Redo för puckellax?

2019-08-10 I dag fimades ytterligare en puckellax i Ätran. Är vi redo för att samla dokumentation och vad som behöver göras för att minska eventuella skadeverkningar av denna invasiva art?
2019-08-10 Puckellax 84 cm webbkameran vid Herting, Falkenberg. Källa: fiskdata.se

Inför leken i augusti liknar nu puckellaxarna Quasimodo, den vanskapte Disneyfiguren ringaren i NotreDame. Statens Lantbruksuniversitet har 2018 gett ut en publikation om vilka åtgärder som behöver vidtas. Läs mer här.

Falkenbergs Laxfiske skriver på sin hemsida att puckellax, hybridlaxar och regnbågar aldrig skall återutsättas. Läs mer här.

Vattenblänk har tidigare i år föreslagit ytterligare åtgärder med förbättrad information och datainsamling. Läs mer här.
När sportfiskare fångar en puckellax borde det finnas klara instruktioner för att säkra insamling av material för att fastställa genetiskt ursprung, födelseälv, sjukdomar etc. Exempelvis borde insamling av fjällprov från fångad eller upphittad puckellax rekommenderas.

SLU skriver att det krävs “ett utökat internationellt samarbete och informationsinsatser riktade till sport- och yrkesfiskare och allmänhet”. – I längden blir det enklare och billigare att göra en kraftfull insats nu istället för att vänta till fiskarna ökat i antal, säger professor Erik Petersson vid SLU.

De första puckellaxarna registrerades och fångades i Ätran sommaren 2017. Vi väntar nu på att bli informerade om vilka insatser som skall göras och vem som har ekonomiskt och praktiskt ansvar för de olika delarna med ex. insamling av fjäll, analyser, provtagning med eDNA mm.

Informationen kan med fördel läggas upp på Falkenbergs Laxfiskes hemsida.

Hur räddar vi hotad ål?

2019-08-08 Sveriges Radio rapporterade för en vecka sedan att 400 000 europeiska ålyngel nu flyttas från England till Sverige. I ett försök att rädda den akut hotade ålen. Men är denna gigantiska flyttning av ålyngel till för att rädda ålen, eller görs den för att mörka den pågående massutrotningen av ålen i Sverige?

Denna ofrivilliga omflyttning av ålyngel bekostas av sex vattenkraftföretag i projektet Krafttag ål. Notan går på över två miljoner kronor. Projektet är ett samarbete mellan vattenkraftföretagen och Havs och vattenmyndigheten och har enligt SR utförts nio gånger (år) tidigare.

– Jag tycker det är jättekul att engagera mig i det här eftersom ålen är en hotad art och vi kan göra skillnad, säger årets vinnare av Havs- och Vattenmyndighetens Miljöpris Sjöstjärnan 2019. – “De här områdena vid Lökeberga är bland de bästa vi har för utsättning”. – “Det är jättefina uppväxtområden för ål med fria vandringsvägar ut i Atlanten”. Läs mer här.

Kraftbolagens massiva PR-insats underskattar folks intelligens när man påstår att kraftbolagen räddar den akut hotade ålen när de fångar vilda yngel av europeisk ål i England och flyttar dem till Lökeberga i Sverige ca 160 mil längre från sina lekområden i Sargassohavet!

De vilda, infångande engelska ålynglen får dessutom åka flyg till Scandinavian Silver Eels´ karantän i Helsingborg där de mellanlandar innan de är “färdiga” att sättas ut i svenska vatten. På hemsidan “Miljönytta” skriver man att denna “Ålodling gör naturen en tjänst”. Här får begreppet “bjöntjänst” ett verkligt ansikte. Denna tjänst används av myndigheter och kraftbolag.
– Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton
berättar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel.

Ätrans vattenvårdskommitté (Fiskerikonsulent Gösta Edman) skrev redan för 50 år sedan (1970 !) i en rapport att tillgången på ål har minskat i Ätran under de senaste 30-40 åren! Detta p.g.a. den omfattande regleringen av huvudfåran, vilket medförde att ålen saknar uppvandringsmöjligheter. ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid” skriver Edman 1970. Läs mer här.

Våren 2019 i Ätran. Lekmogna ålar kan inte levande passera kraftverkens galler och turbiner på sin väg till sina lekområden i havet. Bilden visar en gallermärkt, halvdöd ålhona vid ett av Unipers kraftverk.

Lösningen för att rädda den hotade ålen är således ganska självklar, ålen måste ha fria vandringsvägar till sina uppväxtområden i svenska sjöar och till sina lekområden i Sargassohavet! Hertingprojektet i Ätran vid Falkenberg har löst båda dessa problemen med uppvandring och nedvandring vid Hertings kraftverk! Kraftbolaget släpper dessutom vatten i den torrlagda åfåran vid kraftverket vilket ger en livsmiljö för ca 30 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel i forsen.

Om Unipers kraftbolag i Ätran uppströms Herting lämnade tillbaka vattnet till de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällsforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar skulle här på motsvarande sätt återställas habitat för ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Formas har nyligen gett ut en ny rapport som visar denna korrelation mellan laxynglens och ålynglens habitat. Alla kraftbolag bör omsätta dessa resultat i praktisk handling. Läs rapporten här.

I år 2019 kommer liksom tidigare år tusentals ålyngel och lekmogna ålar att dö på sin vandring i Ätran. Och Ätrans gamla åfåra torrläggs!

Sommaren 2019. Naturligt invandrande ålyngel i Ätran stoppas effektivt av kraftbolagent Unipers dammar. Ålyngel som växer upp i Skandinaviens sjöar har en överrepresentation av stora ålhonor. Våra sjöar är därför extremt viktiga för det europeiska ålbeståndet.

Forskarna Erik Degerman och Olle Calles har nyligen skrivit en intressant artikel som publicerades i augusti 2019 i den ansedda tidskriften Aquatic Ecology. Forskarnas slutsatser är att när man restaurerar den Europeiska ålens habitat skall man prioritera de nedre uppväxtområdena i vattendragen. Utsättning av ålyngel bör ske i lämpliga habitat längre uppströms i avrinningsområdet där åltätheten är låg. På detta sätt gynnas ålbeståndet bäst. Läs mer här.

Därför är det anmärkningsvärt att kraftbolag och myndigheter gör tvärs emot vad forskarna visar: Man sätter ut ålyngel i havet eller nedströms första vandringshindret, och man underlåter att släppa vatten och restaurera ålhabitat högre upp i vattensystemet!
Läs och se ålutsättningarna i havet här.

Nu är hög tid att kraftbolagen slutar att vilseleda och desinformera sina elkunder med PR för omflyttning av ålyngel. Man måste istället ta sitt miljöansvar och öppna de stängda vandringsvägarna för uppvandrande ålyngel och utvandrande ålhonor, som just nu varje år dör i stora mängder. Finansieringen är redan klar då regeringen beslutat om en skattelättnad för kraftbolagen på ca 70 miljarder kronor de närmsta åren, en kostnad som läggs på våra elräkningar. Hertingprojektet har visat att det går att rädda vandringsfisken!

Ålen stoppas av kraftverk

2019-07-27 Ålynglen har simmat 700 mil från Sargassohavet för att växa upp i Ätrans sjöar. Men här är det stopp! Ålarna blir mat för hungriga kråkor och svarta trastar. De ålyngel som inte äts direkt, torkar ihop till livlösa ålpinnar!

Vid kraftverksdammen i Ätrafors stoppas ålynglen av Unipers och Sydkraft Hydropower AB:s damm. Tusentals invandrande ålyngel hindras årligen på detta sätt vid våra kraftverksdammar, där de blir kråkmat. Varje år, varje sommar, varje natt är det samma visa. Läs mer här.

Efter att ha vandrat 700 mil möts ålen av vandringshinder. Ätran med hundratals sjöar, Lönern, Sämsjön, Tranemosjön, Åsunden, Fegen, Barken, Vismen, Måssjön var för några decennier sedan ålarnas hem och uppväxt. Nu är ålen en hotad art ,då de fråntagits rättigheten att komma hem. Fiskeföreningarna (och naturen) i alla Ätrans sjöar har mist en värdefull naturresurs.

Ålen är en akut hotad art. Fiskeförbud är infört på västkusten för yrkesfisket och för fiske med krok (metspö mm) vilket är straffbelagt i våra västkuståar.

Enbart i Ätrans över 3300 kvadratkilometer stora avrinningsområde finns hundratals sjöar där ålen förr hade viktiga uppväxtområden. Dessa är nu stängda av dammar för den akut hotade ålen, med kraftverksbolagens och Länsstyrelsen goda minne. Hindren är av stor omfattning. Om inte dessa stängda åar öppnas för ålen är den snart inte bara en akut hotad art men en utrotad art.

SMHI:s dammregister visar omfattningen av kraftverksdammar i Sverige. Ålen har nu förlorat sitt hem i sjöarna där den tidigare växte upp till tusentals honålar, som vägde över ett kilo styck! Lösningen är att dammägarna tar sitt miljöansvar och ger tillbaka fri väg för vandringsfisken, så som det varit i tusentals år och de senaste århundradena då “kungsådra” infördes i våra vatten!

Metaren, som kan vara lille Pelle, blir brottsling om han fångar en ål på kroken. Kraftbolagen har tillåtelse att årligen döda tiotusentals ålyngel och vuxna ålar som skulle föra släktet vidare. Slakten på vandringsfisken pågår dagligen för öppen ridå, med kraftbolagens och myndigheternas goda minne. Därför är ålen hotad.

2019-07-25 Kl 00:00. Ätrafors kraftverk. Nyanlända ålyngel från Sargassohavet klättrar på de lodräta dammluckorna av trä. Några decimeter från dammkrönet är det torrt och ålarna trillar ned. När morgonen gryr har kråkor och svarta trastar dukat bord och tar sitt dagliga skrovmål på utmattade och döende ålyngel.
2019-07-25 Kl. 00:00 Ätrafors kraftverk. De desperata ålynglen klättar även uppför dammens lodräta betongfundament. Inga ålyngel klarar denna passage via dammen, alla dör av utmattning eller blir uppätna av fåglar. Här tar resan slut efter 700 mil från Sargassohavet…dagligen dör ett stort antal av de akut hotade ålynglen just nu vid Ätrafors…. en del av problemet är att denna massvandring sker nattetid och det som inte syns det finns inte?

Kraftbolaget skriver 2017-12-05 Dnr.535-7145-17 till länsstyrelsen att “Någon fullgod lösning finns ännu inte på plats men arbetet fortsätter med att lösa problemet”. Fiskdöden med hundratals laxar och ålar fortsätter alltså vid Ätrafors 2018-2019-?? tills bolaget hittar en lösning på problemet.

Regeringen har beslutat att vattenkraftbolagen får en skattelättnad på 3,5 miljarder per år. Kostnaden läggs på våra elräkningar och pengarna går till bolagens Miljöfond. Under de närmsta 20 åren får bolagen på detta sätt 70 miljarder av elkonsumenterna. Pengarna skall bl.a. betala miljöåtgärder för vandringsfisken och ersätta bolagen för deras minskade vinster. Nu förväntar vi oss snabba åtgärder för vandringsfisken! Läs mer här.

Nedströms vid Hertings kraftverk i Falkenberg löste kommunen år 2013 problemet med döda ålar och laxar. Nu dör de vandringsfiskar som simmar vidare uppströms förbi Falkenberg vid Unipers och Sydkraft Hydropower AB:s kraftverk i N2000-området vid Ätrafors istället…tills kraftbolagen hittar en fullgod lösning för elkonsumenternas pengar.