Biologisk mångfald ger ekosystemtjänster

2022-12-13 Naturen producerar varje sekund, varje timma, varje månad och varje år ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.

Naturens produktion av mångfald och ekosystemtjänster till oss människor håller på att sina. En miljon arter håller på att försvinna. Europas vandrande fiskarter har kollapsat och på 50 år har de minskat med 93%. Källa: Living Planet Index.

När arter försvinner försvinner de genetiska koder som kan användas till att framställa nya kommersiella produkter som läkemedel, speciella grödor, livsmedel och biologiska material.

Därför samlas nu 10 000 av världens ledare och forskare samt 600 ackrediterade journalister i Montreal på COP15 som står för den 15:e Conference of the Parties. Länderna skall komma överens om hur vi skall bevara jordens biologiska mångfald och fördela dess ekosystemtjänster, vilket skall stadfästas i en konvention Convention of Biological Diversity. CBD.

Den biologiska mångfalden av mikroorganismer, svampar, växter, insekter, groddjur, fiskar, fåglar och däggdjur är livet som driver kretsloppeten av luft, vatten och näring. De utgör grunden för jordbruk, skogsbruk, industri och livsmedel och styr vårt klimat. Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara små eller stora och omfatta ett vattendrag eller hela jorden.

Svenska regeringen hade i måndags en pressträff om vilken effekt det kan bli på både ekosystemen och elsystemen av att pausa omprövningen av vattenkraften i 12 månader. Budskapet från de båda ministrarna var att de ”vill säkerställa att ingen vattenkraft försvinner ur systemet de närmaste 12 månaderna”. Ministrarna torde dock vara väl medvetna om att ingen domstolsprocess med påföljande åtgärder i kraftverken kan genomföras så snabbt som 12 månader. Ministrarna är också väl informerade om att varje år utan miljöåtgärder i kraftverken dör och ”försvinner” årligen minst 100 ton lekmogna ålar på vägen via en plågsam död i turbiner och galler. Detta redovisades inte vid presskonferensen. Dessa tunga fakta är inte heller bekväma för Sveriges delegater att ha med i bagaget till konferensen om biologisk mångfald i Montreal.

Pausad omprövning har således noll eller ingen effekt på svensk elförsörjning under det närmaste året. Pausen har däremot den effekten att det årligen uppstår betydande miljöpåverkan på ekosystemen för varje år som åtgärder senareläggs. Kraftbolagen har dessutom av staten fått en årlig skattelättnad på 3,5 miljarder kronor för att genomföra omprövning och åtgärder. Skattebetalarna undrar nu om dessa miljarder kommer att återbetalas. Fiskerättsägare kan med rätta undra om verksamhetsutövarna som gör intrång i allmän och enskild rätt lämnar ersättning för förlorat fiske enligt principen PPP.

Ministrarna framhåller Sverige som ”ett gott föredöme” när det gäller biologisk mångfald. Men Sverige skulle redan ha anpassat omoderna vattenlagar till EU:s miljövänligare vattenlagstiftning. Enligt beräkningar från WWF riskerar nu Sverige böter på 550 miljoner kronor eller ett årligt vite på 1,2 miljarder för att ha varit detta ”föredöme”. Ministrarna svarar på frågan att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. ”Här ser vi att om vi inte pausar prövningen kommer det att kosta oss långt mer än om vi gör det”. Ministrarnas beräkning av hur och för vem en senarelagd miljöprövning kostar mindre vore intressant att se. Om åtgärder senareläggs ett år brukar ökad inflation innebära att kostnaderna för åtgärderna ökar.

Informationen om effekten på ekosystemen ”glömdes bort” vid pressträffen. Den har förvisso visats i SVT: program ”Fiskarnas Rike” och ”Den sista ålen”. Förlorade ekosystemtjänster och omkomna ålar är dock svåra att prissätta. Varje år dör nu över 100 ton lekmogna ålar i kraftverkens galler och turbiner. År 2019 samlade Statkraft enbart i Lagan in 260 kilo ålyngel vid Karsefors kraftverk. Det går ca. 1000 ålyngel på ett kilo. Det ger en fingervisning om hur många ålyngel som årligen utestängs av kraftverksdammar runt omkring i Sverige.

Ålynglens värde har faktiskt bestämts av Spanska Jordbruksverket och fastställts av spansk domstol. Källa: The Times. Smugglare av 65 kilo ålyngel dömdes till 7,2 miljoner euro i böter och 15 månaders fängelse. Värdet enbart av insamlade ålyngel under ett år i Lagan är således av domstol fastställt till ca 313 miljoner svenska kronor (aktuell kurs) och 60 månaders fängelse.

Sveriges politiker kanske är beredda att skattebetalarna skall bära kostnaden för uteblivna ekosystemtjänster från alla arter i alla vattendrag. Men hur skall vi avtjäna värdet av alla ”livstidsdomar” som vi orsakat ålen och laxen?