Alla inlägg av ingemar

647 364 480 kronor investeras i svensk vattenkraft

2020-12-22 I går publicerades nyheten att Downing Renewables & Infrastructure avser att investera €64m i åtta svenska vattenkraftverk i mellersta och södra Sverige.

Det engelska investeringsbolaget skriver fritt översatt på sin hemsida: ”Senaste årtiondet har vi investerat i mer än 140 energi- och infrastrukturprojekt och liknande projekt utomlands.
Eco-vänliga investeringar stödjer våra ansträngningar att minimera behovet av fossila bränslen. Förnybar energi bidrar till ett grönare samhälle och säkerställer en bättre, renare framtid för oss alla och genererar ett hållbart resultat på lång sikt för intressenterna”.
Dessa investeringsprojekt i förnybar energi har stabila, förutsägbara, långsiktiga penningflöden och följer oftast helt eller delvis inflationen.

Läs mer här.

EU-kommissionen publicerade nyligen förslaget till ”den gröna taxonomin” där vattenkraften inte längre skall klassas som en hållbar energikälla. Läs mer här. Under rubriken ”Jättar oroas” skriver Tidningen Ny Teknik att företrädare för energijättarna Fortum, Uniper och statliga Vattenfall uppmanar regeringen att ligga i för att förhindra regler som skulle kunna hota energiförsörjning i Sverige.

Bolagen skriver i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet att:
”det ställs krav på fiskvägar och särskilda turbiner som långt ifrån alltid är verkningsfulla eller ens önskvärda med hänsyn till de lokala biologiska förutsättningarna”. Man menar att Sverige redan har en mycket ambitiös nationell plan för en samordnad miljöanpassning av vattenkraften och att styra bort från denna plan genom ytterligare detaljkrav skulle inte bara leda till ökade kostnader utan också totalt sett ge en lägre miljönytta. Det kommer också vara styrande för hur både banker och kreditinstitut lånar ut pengar och hur finansmarknaden väljer att investera. Det är också i detta sammanhang värt att påminna om att vattenkraftsbranschen själv finansierar genomförandet av denna nationella plan för omprövning om total 10 miljarder kronor”.

Svenska regeringen har i samband med energiöverenskommelsen beslutat att ge vattenkraften 70 miljarder i skattelättnader för sina fastigheter. Vems pengar som då bekostar att göra vattenkraften hållbar, grön och miljövänlig kan diskuteras, det primära är resultatet. Bästa Möjliga Teknik har visats i Hertingprojektet där Falkenberg Energi gjort sina kraftverk mer miljövänliga.

När nu de svenska kraftverken skryter om att de avsatt tio miljarder av statens skattelättnader för miljöinsatser borde vi snart se fler fria vandringsvägar och färre döda fiskar. Om dessutom Downing Renewables & Infrastructure investerar planerade 647 miljoner kronor i åtta svenska vattenkraftverk finns goda förutsättningar att göra kraftverken mer eco-vänliga enligt företagets policy.

Svensk vattenkraft har nu goda förutsättningar att genom aktiv handling det närmsta decenniet få omklassat vattenkraften till mera hållbar. Kraftbolagen utövar redan nu påtryckning politiskt för att EU skall ändra klassningen från icke hållbar till hållbar redan innan åtgärder vidtagits. Därmed spelar vattenkraften ett högt spel där man sätter sin egen trovärdighet på spel för att slippa vidta aktiva miljöåtgärder för att åtgärda de pågående skador som orsakas på vandringsfiskarnas hemmiljö. Det är också i detta sammanhang värt att påminna om att Vattenfall ägs av staten.

Vattenkraften är inte miljövänlig

2020-12-17 EU föreslår att vattenkraften skall klassas som icke hållbar.

Det är föga förvånande att en verksamhet som styrs av lagar från början av förra seklet uppmärksammas som icke hållbar. Nu påbörjas en stor omprövning i Nationella Planen av vattenkraftens föråldrade lagar. Det är därför extremt viktigt att även vattenkraften kommer att omfattas av det miljötänk som vi har i samhällets övriga verksamheter. Lyssna mer här på TV4.

Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. EU:s nya taxonomi är ett verktyg för att avgöra vilka investeringar som är hållbara. Dagens svenska vattenkraft stänger av åarna med dammar och dödar vandringsfiskar i turbiner vilket inte anses hållbart. Läs mer på Regeringens hemsida här.

Ett exempel på vattenkraftens miljöskada är att den nu håller på att utrota den akut hotade ålen som funnits på jorden i 40 miljoner år. Innan vattenkraften och dammar byggdes producerade svenska inlandsvatten enligt Sötvattenslaboratoriet ca 40-70 miljoner blankålar. Vattenkraften stängde vägen för ålynglen med dammar. De utvandrande blankålarna omkommer till största delen på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Denna slakt av ett hotat djur saknar motstycke i modern tid. Fisket efter ål är en västanfläkt vid jämförelse med denna massutrotning.
Lyssna även på TV4Play morgonprogrammet 2020-12-17. här

Ålynglen kämpar för att komma till sina uppväxtområden. När de vuxit färdigt efter 10-20 år slaktas de i kraftverkens turbiner och galler. Nu skall vi få nya lagar som kan göra vattenkraften mer miljövänlig och hållbar. Hertings kraftverk är ett av få exempel där alla vandringsfiskar som lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga och ål har fria vandringsvägar.

Julkul med Hercules

2020-12-16 I dag flög Skaraborgs flygflottilj (F7) med fyra större TP 84 Hercules plan i formation över Falkenberg. Formationen skulle föreställa en julgranskula. För att uppleva detta fick vi använda oss av flygvapnets fantasi, där även en lastbil kan bli en helikopter.

”Julgranskulan” beskrivs som att Västsverige bjuds på en riktig ”smällkaramell”. Det var dock svårt att bilda en cirkelform med fyra plan och de skred lugnt fram på decemberhimlen utan att störa middagsluren för någon.

2020-12-16 ”Julgranskula” med fyra TP84 Hercules plan passerar Falkenberg. Ett av planen i tåget ser ut att ha hamnat på ”efterkälken”.

De sävliga Herculesplanen kan lasta runt 20 ton och har plats för 91 soldater. Svenska Flygvapnet äger sex Herculesplan så vi kunde se 2/3-delar av flottan. Ett plan kostar runt 160 miljoner kronor. Kostnaden blir totalt 640 miljoner vilket är i särklass julens dyraste ”julgranskula”.

Planets besättning består normalt av sex personer: lastmästare, piloter, taktisk systemofficer och flygmaskinist. Planet har en marchfart på 550 km/tim. Ett av Herculesplanen är godkänt för operativ lufttankning.

Lite ”kuriosa” är att planen är bestyckade med två toaletter som består av två trattar som leder rakt ut under flygkroppen. Vi antar att det inte var några toalettbesök över Falkenberg….

2018 års JAS julgran bestod av 16 flygplan och var betydligt mer spektakulär än årets uppvisning. Trots namnet Hercules. Läs mer här.

Herculesplan stoppas tillfälligt 2020-09-16 Läs mer här

HUR MÅR MILJÖN I HALLAND?

2020-12-04 Länsstyrelsen har nu gjort årets utvärdering av våra gemensamma miljömål. Slutsats: Halland når inget av de uppsatta miljömålen och på fyra områden försämras miljön.

Enligt Länsstyrelsens bedömning har inget av målen i Halland uppnåtts till 2020. Antalet mål med negativ trend där miljökvalitén försämrats är: Biologisk mångfald, Hav i balans, Myllrande våtmarker och Levande skogar.Miljömål där man fortfarande inte uppnått målen är: Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Läs mer här.

Sammanfattningsvis behövs åtgärder inom många olika samhällssektorer om miljömålen ska kunna nås. Trots den dystra bilden kan konstateras att det på många håll sker ett aktivt miljöarbete och medvetenheten kring miljöfrågor tycks öka. Medvetenheten behöver omsättas i handling och hinder undanröjas för att kunna nå de av regeringen beslutade miljömålen. Det naturliga steget är stort innan vi uppnår målen, men vi måste redan nu på ett enkelt sätt påbörja vandringen i rätt riktning och det finns goda exempel som visar vägen.

Exempel nr 1. Falkenbergs kommun erhöll 2010 miljonbelopp i EU-bidrag för att kalka försurade sjöar. Då uppmanade kommunen via ÄVR Havs- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen att söka EU medel för den svenska kalkningsverksamheten. Läs mer här och här.
Läs Havs svar om EU-finansiering här.

Länsstyrelsen konstaterar nu att andelen försurade sjöar i Halland uppgår till cirka 75 procent. Det innebär att Halland har störst andel försurade sjöar i landet. För vattendragen saknas underlag för att göra motsvarande beräkningar men situationen är troligen liknande. Länsstyrelsen konstaterar nu att: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och bedöms inte kunna nås inom överskådlig tid med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Förslag till handling: Ansök snarast om EU-medel för kalkning.

Exempel nr 2. Hertingprojektet genomfördes 2013 och vi fick fria vandringsvägar vid kraftverket i Herting. Dessutom fick vi tillbaka Hertingforsen genom att vatten släpps i den naturliga åfåran.

Länsstyrelsen konstaterar att länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan samt det största hotet mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Länets vattendrag är påverkade av fysiska ingrepp genom vattenkraft och många sjöar är reglerade. Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms. För vattenkraft med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedrivs enligt miljöbalkens krav behövs en översyn. Att avlägsna fysiska hinder kan ur ett ekologiskt perspektiv vara den bästa lösningen. För att nå framgång i vattenarbetet krävs både samverkan och ökade resurser. Not. Länsstyrelsen och vattendomstolarna må behöva mer resurser men vattenkraften som skall åtgärda har fått 70 miljarder i skattelättnad av regeringen. Av dessa går 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond som skall bekosta de praktiska åtgärderna för att följa modern miljölagstiftning.

Förslag till handling: Följ Vattenmyndighetens åtgärdsförslag om vatten och fria vandringsvägar vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.

Genom att praktiskt utföra dessa två förslag och följa tidigare goda exempel skulle fyra av miljömålen och miljökvalitén i Halland få en rejäl push framåt för en förbättrad måluppfyllelse. Hallands miljö behöver handling och tål inte fortsatt försämring.

Åtgärder för pigghaj

2020-12-02 Havs- och Vattenmyndigheten har nu ute ett förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön i Nordsjön 2022-2027.

Vattenblänk har med intresse tagit del av förslaget och kollat hur det kan komma att påverka några av havets akut hotade arter.

På myndighetens hemsida kan man läsa att arten ” Pigghaj är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Arten är fredad i svenska vatten, såväl i fritidsfisket som yrkesfisket”. Det går även att läsa i Havs resursöversikt: ”Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU-lagstiftning. Innan förbudet började gälla var den totala tillåtna fångstmängden (TAC) på 0 ton sedan 2011”.

Trots förbud kan man läsa att det i dag 2020-12-02 onsdagen den 2 december på Göteborgs fiskauktion auktionerats ut 28 lådor pigghaj för 5 226 kronor och med en sammanlagd vikt på 487 kilo!

Kollar vi vidare på de danska fiskeauktionerna kan vi se att det den senaste månaden från den 1 november auktionerats ut 25,5 ton pigghaj på de danska fiskeauktionerna i Hanstholm, Hirtshals och Strandby.

Hur hanterar då den ärevördiga Havs- och Vattenmyndigheten det faktum att hotade arter utsätts för ett omfattande fiske trots att de är fredade?

Jo, myndigheten ger fiskeridödligheten för Pigghaj grönt ljus trots att den är fredad och att den är förbjuden att landa och fiska (?) och trots att det lyser en röd varningslampa för att antalet lekfiskar inte klaras! Kan Havs- och vattenmyndigheten ha missat att det pågår ett omfattande fiske efter Pigghaj? Läs mer här.

När det gäller den kommersiellt viktiga torsken är nog alla medvetna om det akuta läget på Västkusten. Alla utom myndigheten som säger att fiskeridödligheten inte varit möjlig att bedöma. Genom att färga dessa rutor grå undviker man att hamna i rampljuset och ta ställning till den penibla frågan om torskens fiskeridödlighet.

2021-03-10 Tidningen Syre artikel om Pigghajens farofyllda återkomst. Läs mer här.

Långasand restaureras

2020-12-01 Restaurering av kustnära sandmarker pågår vid Långasand.

2020-12-01 Nya dyner skapas på Långasand med sanden från sorterverk (bakgrunden) och grävare med planerskopor.

Våra kustnära sandmarker är en ansvarsmiljö inom Länsstyrelsens arbete med åtgärdsprogram för hotade arter i Halland. I dessa marker finns ännu en rik biologisk mångfald viktig att värna genom åtgärder.
Fokus vid restaureringsåtgärder och uppföljning ligger till stor del på hotade arter som har det svårt med en långsiktig överlevnad i vårt land. Det här är arter som riskerar försvinna då de har höga krav på sin miljö i form av blomrikedom, öppen sand och varma lägen.

Nya dynstrukturer växer nu fram på Långasand med sanden från sorterverk (bakgrunden) och grävare med planerskopa i förgrunden, december 2020, Falkenbergs kn. Läs mer här.

Medborgarinitiativ mot roundup/glyfosat

2020-11-30 Över en miljon EU-medborgare undertecknade ett dokument för ett förbud mot användning av bekämpningsmedel med Glyfosat som ex Roundup.

”-Det är fantastiskt att över en miljon människor i EU har investerat av sin tid för att agera direkt i en fråga som är så viktig, säger kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans”. Läs mer här.

Medborgarinitiativet önskar bl.a. att EU:s medborgare får mer insyn i hur man bedömer användningen av giftiga bekämpningsmedel. Målet i aktionen beskrivs:

Vi uppmanar Europeiska kommissionen att lägga fram ett förslag för medlemsstaterna om att förbjuda glyfosat, se över godkännandeförfarandet för bekämpningsmedel och fastställa bindande mål för hela EU om minskad användning av bekämpningsmedel. Att förbjuda glyfosatbaserade växtbekämpningsmedel. Exponering för dessa har kopplats till cancer hos människor och har lett till nedbrytning av ekosystem”.

Engagemanget från olika länder avspeglas i antalet människor som undertecknat medborgarinitiativet:
Tyskland 663 867
Storbritannien 94 502
Italien 71 367
Frankrike 57 895
Belgien 56 068
Sverige 12 123
(Not. Sverige ca. 10 milj. inv. Belgien ca. 11 milj. inv.)

Statens Lantbruksuniversitet skriver om ämnet: ”Glyfosat är det växtskyddsmedel som används i störst mängd i Sverige, med 600 – 700 ton försåld mängd per år under lång tid (2017: 320 ton). Det är också en av de aktiva substanser från växtskyddsmedel som oftast hittas i ytvatten..”

Glyfosat är godkänt inom EU till den 15 december 2022 och skall sedan omprövas. Sverige ingår i en grupp på fem nationer ”Assessment Groupe of Glyphosate” som skall bereda och rapportera till EU.

Fram till dess kan vi se de tydliga spåren av glyfosatets goda avdödande effekt på växtligheten i vattendragens närhet. Många tror att de gula fälten är naturliga höstfärger men gränsen mot det gröna är skarp där glyfosatsprutan missat att dosera rätt mängd gift. Ingressbilden är tagen inom Ätrans avrinningsområde uppströms kommunens vattentäkt.

Vetenskapliga studier visar att laxfiskars luktsinne påverkas av det vattenlösliga Glyfosatet och andra bekämpningsmedel. Laxens luktsinne är viktigt för olika stadier i laxens livscykel bl.a. orienteringsförmågan. Läs mer här

Vattenkraften inte hållbar

2020-11-27 EU-kommissionen föreslår att vattenkraften inte skall klassas som en hållbar energikälla. Det rapporterar Sveriges Radio. Läs mer här.

Villkoren för vad som anses vara en hållbar grön investering finns i sex punkter som är beslutade i EU-parlamentet och i ministerrådet.  Vattenkraften hamnar alltså inte på listan över hållbar energi. Listan är en viktig del i EU:s ”Green deal”.

Biträdande finansminister Per Bolund säger till Sveriges Radio att han och regeringen nu kommer att försöka påverka tjänstemännen i EU-kommissionen att ändra sig. Det är först i vår som ett beslut kommer att tas.

Studio Ett reder ut begreppen om vattenkraftens hållbarhet och miljövänlighet. Lyssna här

Sammantaget motsvarar utsläppen från kraftverkens dammar ca 2 procent av den växthuseffekt som orsakas av kända mänskliga utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan. 2 procent kanske inte låter så mycket. Men man måste då beakta att man i den allmänna klimatdebatten ofta utgår från att vattenkraftens bidrag är 0. Istället är bidraget ungefär 10 gånger större än Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Dessutom svarar vattenkraften bara för ca 3 procent av världens energiförsörjning. Om den trots sin lilla andel ändå står för 2 procent av alla utsläpp, så betyder det att bidragen av växthusgaser från vattenkraften är nästan lika stora som genomsnittet för alla energikällor. Läs mer här. och här.

Vän av ordning kan påpeka att de svenska vattenkraftsmagasinen bidrar med förhållande små växthusutsläpp. Undersökning av Kanadensiska dammar visar att om de är belägna i torv- och skogsmarker kan det bildas metangas som har 21 gånger större klimateffekt än koldioxid. Motsvarande svenska undersökningar saknas.

Vattenkraften i Sverige omfattas av en ålderdomlig lagstiftning som inte tar hänsyn till moderna miljölagar och vattendirektivet. Därför är det föga förvånande att EU gör bedömningen att den svenska vattenkraften inte är hållbar. Denna uppfattning delas av Roland Jansson docent i ekologi vid Umeå Universitet som intervjuas av Studio Ett.

Vattenkraften i Sverige skall nu omprövas i den Nationella Planen den s.k. NAPP:en. För den oinvigde syns det mer naturligt att regeringen på hemmaplan arbetar för att den svenska vattenkraften görs mer miljövänlig så att den förtjänar att klassas som hållbar. Dagens vattenkraft har en alltför stor negativ inverkan på naturmiljön och de vandrande fiskbestånden för att klassas som hållbar.

Lobbyarbete inom EU för ändrad klassning påverkar inte den faktiska situationen vid de svenska vattenkraftverken. Om man vill göra skillnad kan man titta på hur Falkenbergs kommun löst problemen vid Hertings kraftverk i Ätran vid Falkenberg. Hertings strömkraftverk har ändrats med bästa möjliga teknik (BMT) från att vara icke hållbart till att bli ett gott exempel för hållbar vattenkraft. Läs mer här.

experter i upprop mot sänkta ph mål

2020-11-24 Flodpärlmusslan klarar inte Havs- och Vattenmyndighetens förslag att sänka pH målet till 6,0.

Den ärevördiga Havs- och Vattenmyndigheten föreslår nu att pH-målet kan sänkas i de svenska vatten där det finns flodpärlmussla. Ett antal experter har därför undertecknat en skrivelse till flodpärlmusslans försvar. För musslorna tiger som muren och vi måste visa respekt för dessa ”sköra” hundraåringar!

Läs skrivelsen här och här.

Experterna menar att beslutet att sänka pH målet är dåligt underbyggt. Norska experter har fastställt ett pH mål för flodpärlmusslans vatten på 6,4 vilket är 2,5 gånger bättre försurningsstatus än det föreslagna svenska målet. Det nuvarande svenska målet föreslås sänkas till ett vatten som är 1,6 gånger surare än nuvarande pH mål på 6,2.

Till saken hör att musslans larver lever på lax och/eller öring under en del av sin livscykel. Norska forskare har konstaterat att smolt som levt med pH under 5,8 och aluminium i den kalkade ån, dör när de vandrar till havet. Lax som levt med pH 5,8 – 6,5 hade problem medan lax som levt med bättre pH klarade sig bättre. Laxen är flodpärlmusslans värdfisk. Därför rekommenderar norska forskare inte lägre pH än 6,4 i sina musselvatten. Läs mer här.

Naturnytt har för två år sedan vädjat om aktsamhet för flodpärlmusslan då den har svårt för sin överlevnad. Vi måste värna om våra urinnevånare i våra vatten. Läs mer här. Det är mycket glädjande att den svenska kalkningsverksamheten varit en av våra mest lyckade miljöåtgärder alla kategorier. Därför är det viktigt att vi upprätthåller de positiva resultaten och avvecklar med förstånd när det sura nedfallet minskar. Det handlar inte enbart om pH värde utan markernas buffertsystem måste också hinna återhämta sig.

alkor och sulor

2020-11-19 Det handlar om havsfåglar. Stormvindar gör att de kan ses vid våra kuster. Morups tånge och Glumstenen är några säkra platser där ornitologer samlas för att uppleva våra vingade vänner.

2020-11-19 Sillgrissla och tretåig mås passerar på publikt avstånd vid Glumstenen. Namnet Glumsten går tillbaks till vikingatiden.

Under torsdagen räknade ornitologerna tusentals havsfåglar som passerade utanför Glommen. Vad sägs om att några entusiaster under drygt tre förmiddagstimmar räknade 1250 sillgrisslor/tordmular, 425 tretåiga måsar och 160 havssulor.

2020-11-19 En av alla de 1250 alkfåglar som passerade utanför Glommen och Morup. Detta är en tordmule.

Trots att havet har en rikedom av liv så har fågelbergens invånare minskat drastiskt de senare åren. En av möjliga orsaker tros vara utfiskningen. Föräldrarna kan inte fånga tillräckligt med småfisk till sina ungar. Ett exempel är lunnefågeln som har brist på lodda vilken fiskas upp som föda till laxindustrin.

2020-11-19 Alkekungen är vår minsta alkfågel som har en längd av endast 20 centimeter. Fågeln häckar i stora kolonier i nordöstra Atlanten och norra Ishavet. Födan utgöres huvudsakligen av små kräftdjur. Antalet alkekungar har uppskattats till 8-18 miljoner par. Den lilla alkan passerar här utanför Glumstenen.
2020-11-19 Havssulan som passerar utanför Glumstenen har en röd näthärva i näbben. Många fåglar fastnar i plastskräp och ”spöknät” och får då svårt att fånga tillräckligt med föda.
2020-11-19 Även dvärgmåsar sågs bland de tretåiga måsar som drog vidare söder ut.