2017-11-28 Naturnytt var denna regniga höstdag ute och fotograferade landskapet med anledning av EU:s och Sveriges beslut att godkänna Monsantos effektiva ogräsmedel Glyfosat. Dagens debatt väcker minnen till liv från 50-60-talet om DDT och Kvicksilver.

Monsanto tillverkade förr produkter som Agent Orange till Vietnamkriget och DDT till bladlössen i Europa. Det nya Monsanto tillverkar fortfarande det glyfosat-baserade RoundUp, men efter att patentet gick ut 2000 har Kina tagit över som världens största producent av glyfosat-baserade bekämpningsmedel.^[6]

Monsanto har tagit fram ett antal GMO-grödor, som modifierats för att ha en hög tålighet mot Roundup. Dessa säljs under beteckningen ”Roundup ready”.

Tio av EU:s 28 medlemsländer var emot förslaget till förlängt tillstånd för användning av glyfosat. Sverige tillhörde de länder som säger ja medan Frankrike och Belgien röstade för att Glyfosat skulle stoppas. Tysklands beslut att rösta ja innebar att EU-länderna i måndags kunde enas om förlängt tillstånd för växtbekämpningsmedlet glyfosat i ytterligare fem år. Men det gillas inte av förbundskansler Angela Merkel. Ja-rösten från jordbruksminister Christian Schmidt följer nämligen inte den linje som regeringen kommit överens om, förklarade Merkel på en presskonferens på tisdagen, enligt AFP. Liknande händelser ”får inte upprepas”, ska Merkel ha förklarat för Schmidt, som även bannats av miljöminister Barbara Hendricks från socialdemokratiska SPD. Om inte Tyskland hade svängt i omröstningen hade glyfosat sannolikt blivit otillåtet efter den 15 december 2017.

Den svenska användningen av glyfosat har ökat kraftigt under de senaste 30 åren, från 450 ton till cirka 650 ton, trots att 300 000 hektar har lagts ner och det ekologiska lantbruket har ökat med drygt 350 000 hektar. De som sprutar med glyfosat sprutar alltså betydligt mer i dag än för 30 år sedan. SCB Meddelande MI 31 SM 1601: ”Antal hektardoser inom jordbruket fortsätter att öka 2015. Det beräknade antalet sålda hektardoser av kemiska växtskyddsmedel till jordbruket uppgick 2015 till drygt 5,9 miljoner doser. Jämfört med 2014 var det en ökning med nära 15 procent. Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med drygt 31 % procent”.

KEMI: Riskbedömningskommittén rekommenderar att EU ska behålla samma klassificering av ämnet glyfosat som tidigare, det vill säga som ett ämne som orsakar allvarliga ögonskador och är giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) har i maj 2016 dragit slutsatsen att glyfosat via kosten inte är cancerframkallande för människor.

Tidigare har International Agency for Research on Cancer, IARC, publicerat en rapport i juli 2015 med den samlade slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. IARC är specialiserat på cancerforskning och lyder under World Health Organisation, WHO. Institutet baserar sin rapport bland annat på forskning av den svenska cancerläkaren Lennart Hardell. – Glyfosat är inte tryggt eftersom det är cancerframkallande, där ska vi ha nolltolerans, säger Hardell som bor och forskar i Örebro. Hardells forskningsgrupp har visat att glyfosat statistiskt säkerställt ökar risken för lymfkörtelcancer.

Man trodde länge att glyfosat var tryggt för människor och djur eftersom det påverkar biosyntesen som inte finns hos ryggradsdjur, säger Kari Saikkonen som är professor i växtskydd vid Naturrresursinstitutet. Men samma biosyntes förekommer också hos mikrober, och de finns i form av tarmflora i våra och i djurens tarmkanaler. De finns också i jorden, påminner Saikkonen. Hans forskarteam har konstaterat att glyfosatet skadar jorden så att växterna tar upp näringsämnen och vatten sämre.

Sammanfattningsvis har EU:s medlemsländer godkänt att fram till 2022 fortsätta använda Glyfosat som ger ögonskador, lymfkörtelcancer, är giftigt för livet i våra vatten och skadar den jord som vi hållbart skall odla i generationer. Sverige var ett av de länder som godkände beslutet medan tio länder avvisade bekämpning och besprutning med Glyfosat som olämpligt.

Under 10 års elfisken 1995 till 2004 fanns i medeltal 337 yngel av havsvandrande öring per 100 kvadratmeter i Hökabäcken. Då bäcken har liten vattenföring kan påverkan av bekämpningsmedel bli förödande för bäckens ekosystem.

Bjerromebäcken är ett biflöde till Ätran där havsöringen leker. Här har markägaren planterat al och har en skyddszon för att hindra att bekämpningsmedel och sediment tvättas ut i bäcken.

2017-11-23 till 24. Boende vid Ätraforsdammen rapporterar att dammen snabbt sänktes och stora strandområden torrlades. En myckenhet av små, gulaktiga musslor blottlades. Det var hundratals musslor i en stor bank i en grund vik. Man kunde inte promenera där utan att trampa i musslorna. När redaktören för naturnytt besökte dammen 2017-11-25 kl 10:00 höll vattnet på att stiga så snabbt att det kunde noteras med blotta ögat. Det låg en isskorpa i strandzonen då det varit minusgrader under natten.

Enstaka små musslor låg på stöveldjupt vatten i strandlinjen. Två hägrar provianterade och plockade en bit bort och det var troligen strandsatta musslor på deras meny.
Musselfynden dokumenterades. I Ätran finns fem arter av stormusslor. Äkta målarmussla har sydöstlig utbredning men har nyligen upptäckts på svenska västkusten. Dessa kan möjligen ha varit äkta målarmussla (Unio pictorum) som förekommer relativt sällsynt på svenska västkusten. I ”Guide till Sveriges stormusslor” kan man läsa: ”Korttidsreglering av vattendrag, där bl.a. torrläggning kan förekomma, utgör ett allvarligt hot”.

Extra: Musselexpert Per Ingvarsson 2017-11-26: ”Det är äkta målarmussla på bilden. Den ligger som NT på den nationella hotartslistan.  Är det frost så dör de (vid torrläggning). Finns glest på ställen i Viskan och i Suseån där den rensats bort genom sk dikes/årensningsföretag. Ätran är kärnområdet på västkusten och troligen det rikaste beståndet i Sverige. 

2017-11-08 Hylte. Vice statsminster Isabella Lövin (MP) och professor emerita Bodil Jönsson gästade Hylte på onsdagseftermiddagen. Dessa båda kändisar samtalade under en timma om de där viktiga frågorna i våra liv, klimatet och tiden. Tänkvärda tankar utbyttes om tid och klimat men känslan hur viktiga dessa frågor är för den enskilda människan kom inte riktigt nära inpå. De var något abstrakta och svåra att ta in liksom det faktum att kärnavfallet kommer att vara farligt i 100 000 år.

Dialogen hettade till när dessa kloka kvinnor kom in på generationsfrågor och varför ungdomen av idag mår illa trots den välfärd vi har idag. Fysikerns fråga till politikern om varför vi har minusränta i dag rubbade hennes cirklar. Liksom fysikerns konstaterande att arbete är en så viktig fråga för oss trots att vi arbetar mindre än 10% av vår tid.

Isabellas tidigare naturliga tankar om tyst vår, tyst hav och de senaste rönen om tyst surr (insekter) lyste med sin frånvaro. Dessa tankar kunde förklarat en hel del av fysikerns frågor. Människans tid på jorden utgör en del av naturen. När vi främjar oss från naturen tappar vi fotfästet och blir stressade. Vi påverkar naturen så att vi får en minusränta när det gäller de ekosystemtjänster naturen levererar och som vi är så beroende av för vår välfärd och överlevnad.

2017-11-03 Tusentals laxyngel fanns i Hertingforsen vid höstens elfisken. Resultatet visar att nu finns ca 29 000 laxyngel i Hertingforsen jämfört med 13 000 år 2015. Torrläggningen av forsen 2016 då antalet yngel minskade med ca 25%  jämfört med 2015 vill vi helst glömma (Läs här). Nu gläds vi åt årets goda resultat!

Nu leker livet för laxen i Hertingforsen. Elfiskarna fångade ca 185 laxyngel på endast 100 kvadratmeter! Av dessa var ca 170 årsyngel och ca 15 fjolårsyngel. Årets elfiske utfördes nästan en månad senare än fjolårets vilket brukar betyda mindre fångst. Därför är årets resultat mycket glädjande.

Produktionen av lax i forsen kommer att på sikt gynna laxfisket vid laxbron! Tilläggas kan att förutom lax fångades en myckenhet av ålyngel vilket beräknat på forsens yta blir ca 2850 ålar! 

Hertingforsen levererar!

2017-10-26 EU-kommissionen sköt i går upp sin omröstning om användning av bekämpningsmedlet Glyfosat (Roundup).

2017-11-09 Ännu inget beslut om Glyfosat. Läs mer här

Det är något absurt att EU:s medlemsländer skall rösta om användningen av Glyfosat (Roundup) samtidigt som det döms ut av ärevördiga WHO (Världshälsoorganisationen) som cancerframkallande och degenererande på vår arvsmassa.

Kommissionen söker majoritet för att användningen skall få tillstånd i ytterligare tio år men många länder är emot så därför sköts röstningen upp till ett senare tillfälle.

Bakgrunden är att nuvarande tillstånd går ut den 15 december om det inte förlängs. Glyfosat är värdens mest använda bekämpningsmedel och enbart i Sverige används 600-700 ton varje år. Glyfosat tar död på oönskade växter se bild ovan.

Medan EU röstar om glyfosatets vara eller icke vara skriver WHO Världshälsoorganisationen att Glyfosat orsakar DNA och kromosomförändringar i mänskliga celler (ändrad arvsmassa) samt att det finns tillräckliga bevis för att glyfosat orsakar cancer hos försöksdjur.

Olika forskningsinstitutioner mottager direkt eller indirekt bidrag från kemikalieindustrin. Världshälsorganisationen WHO är ofta ansedd som oberoende. 

Lyssna på Jenny Kreuger från Statens Lantbruksuniversitet i Onsdagens inslag  SRP4 Halland här Läs mera fakta här och här och här.
WHO World Health Organisation
International Agency for Research on Cancer:
”The IARC Working Group that conducted the evaluation considered the significant findings from the US EPA report and several more recent positive results in concluding that there is sufficient evidence of carcinogenicity in experimental animals. Glyphosate also caused DNA and chromosomal damage in human cells”
IARC ”provides scientific evaluations based on a comprehensive review of the scientific literature, but it remains the responsibility of individual governments and other international organizations to recommend regulations, legislation, or public health intervention”.
Not US EPA= Amerikanska Naturvårdsverket
Läs Rapporten här