2017-11-28 Naturnytt var denna regniga höstdag ute och fotograferade landskapet med anledning av EU:s och Sveriges beslut att godkänna Monsantos effektiva ogräsmedel Glyfosat. Dagens debatt väcker minnen till liv från 50-60-talet om DDT och Kvicksilver.

Monsanto tillverkade förr produkter som Agent Orange till Vietnamkriget och DDT till bladlössen i Europa. Det nya Monsanto tillverkar fortfarande det glyfosat-baserade RoundUp, men efter att patentet gick ut 2000 har Kina tagit över som världens största producent av glyfosat-baserade bekämpningsmedel.^[6]

Monsanto har tagit fram ett antal GMO-grödor, som modifierats för att ha en hög tålighet mot Roundup. Dessa säljs under beteckningen ”Roundup ready”.

Tio av EU:s 28 medlemsländer var emot förslaget till förlängt tillstånd för användning av glyfosat. Sverige tillhörde de länder som säger ja medan Frankrike och Belgien röstade för att Glyfosat skulle stoppas. Tysklands beslut att rösta ja innebar att EU-länderna i måndags kunde enas om förlängt tillstånd för växtbekämpningsmedlet glyfosat i ytterligare fem år. Men det gillas inte av förbundskansler Angela Merkel. Ja-rösten från jordbruksminister Christian Schmidt följer nämligen inte den linje som regeringen kommit överens om, förklarade Merkel på en presskonferens på tisdagen, enligt AFP. Liknande händelser ”får inte upprepas”, ska Merkel ha förklarat för Schmidt, som även bannats av miljöminister Barbara Hendricks från socialdemokratiska SPD. Om inte Tyskland hade svängt i omröstningen hade glyfosat sannolikt blivit otillåtet efter den 15 december 2017.

Den svenska användningen av glyfosat har ökat kraftigt under de senaste 30 åren, från 450 ton till cirka 650 ton, trots att 300 000 hektar har lagts ner och det ekologiska lantbruket har ökat med drygt 350 000 hektar. De som sprutar med glyfosat sprutar alltså betydligt mer i dag än för 30 år sedan. SCB Meddelande MI 31 SM 1601: ”Antal hektardoser inom jordbruket fortsätter att öka 2015. Det beräknade antalet sålda hektardoser av kemiska växtskyddsmedel till jordbruket uppgick 2015 till drygt 5,9 miljoner doser. Jämfört med 2014 var det en ökning med nära 15 procent. Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med drygt 31 % procent”.

KEMI: Riskbedömningskommittén rekommenderar att EU ska behålla samma klassificering av ämnet glyfosat som tidigare, det vill säga som ett ämne som orsakar allvarliga ögonskador och är giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) har i maj 2016 dragit slutsatsen att glyfosat via kosten inte är cancerframkallande för människor.

Tidigare har International Agency for Research on Cancer, IARC, publicerat en rapport i juli 2015 med den samlade slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. IARC är specialiserat på cancerforskning och lyder under World Health Organisation, WHO. Institutet baserar sin rapport bland annat på forskning av den svenska cancerläkaren Lennart Hardell. – Glyfosat är inte tryggt eftersom det är cancerframkallande, där ska vi ha nolltolerans, säger Hardell som bor och forskar i Örebro. Hardells forskningsgrupp har visat att glyfosat statistiskt säkerställt ökar risken för lymfkörtelcancer.

Man trodde länge att glyfosat var tryggt för människor och djur eftersom det påverkar biosyntesen som inte finns hos ryggradsdjur, säger Kari Saikkonen som är professor i växtskydd vid Naturrresursinstitutet. Men samma biosyntes förekommer också hos mikrober, och de finns i form av tarmflora i våra och i djurens tarmkanaler. De finns också i jorden, påminner Saikkonen. Hans forskarteam har konstaterat att glyfosatet skadar jorden så att växterna tar upp näringsämnen och vatten sämre.

Sammanfattningsvis har EU:s medlemsländer godkänt att fram till 2022 fortsätta använda Glyfosat som ger ögonskador, lymfkörtelcancer, är giftigt för livet i våra vatten och skadar den jord som vi hållbart skall odla i generationer. Sverige var ett av de länder som godkände beslutet medan tio länder avvisade bekämpning och besprutning med Glyfosat som olämpligt.

Under 10 års elfisken 1995 till 2004 fanns i medeltal 337 yngel av havsvandrande öring per 100 kvadratmeter i Hökabäcken. Då bäcken har liten vattenföring kan påverkan av bekämpningsmedel bli förödande för bäckens ekosystem.

Bjerromebäcken är ett biflöde till Ätran där havsöringen leker. Här har markägaren planterat al och har en skyddszon för att hindra att bekämpningsmedel och sediment tvättas ut i bäcken.