2018-01-16 Bara vanligt vatten. Det dricker vi från Ätran. Och det är dessutom hem för miljontals vackra bäcksländor, nattsländor och dagsländor.

Vi har kunskap om att sländorna lever flera år i vattnet och att de flyger och dansar bara några få dagar.  Vi har kunskap om att dessa insekter inte överlever i surt vatten. Därför kalkar vi årligen för miljontals kronor i Ätrans vattensystem. För att ekosystemens näringsväv skall fungera.

Insekterna är basen i ekosystemet och föda för exempelvis forsärlan, strömstaren och laxen. Laxen i sin tur är föda för kungsfiskaren, havsörnen och uttern och så vidare.

Hur många har sett en röd strömslända (Seratella ignita)  eller en gulögd åslända (Baetis fusca) i Ätran? Troligen inte så många eftersom det finns ett fåtal observationer registrerade på Artportalen av dessa båda arter och inga observationer från Ätran de senaste tio åren. Jag fotograferade dessa i somras men måste reservera mig för artbestämningen.

Hur många vet att dessa sländor förutom surt vatten är känsliga för partiklar och sediment i vattnet? Brittiska undersökningar visar nu att tillåtna halter av sediment mm har gjort att över 80% av dagsländornas ägg har dött! Läs mer i the Guardian.  

Undersökningar har gjorts med just den röda strömsländan! Resultatet är att äggen har stor dödlighet redan vid sedimentvärden som ligger långt under gällande gränsvärden. Läs mer i Environmental Pollution. 

I Englands kalkrika vatten (chalk streams) minskar nu dagsländorna drastiskt. Orsakerna är enligt forskarna sedimentpartiklar och användningen av bekämpningsmedel. I Sverige har vi haft focus på försurningen i Ätrans biflöden. Ätrans huvudfåra är också kalkrik men tidvis brun av sediment och bekämpningsmedel från omgivande åkermark. Läs mer här. Sedimenttransporten i Ätran är vid kraftiga regn flera ton per dygn. Vi behöver även ha koll på sedimenttransport och bekämpningsmedel för att Ätran och dess kända och okända  invånare skall må bra.