2020-10-17 I går hade Ätrans vattenråd en hållbarhetsdag för Ätran i Bogösund vid Åsundens strand.

Huvudintresset för dagen var inriktat på kommande omprövning av vattenkraften i Ätrans avrinningsområde. Vattenmyndigheten har sedan tidigare i sin åtgärdsplan konstaterat att bristande konnektivitet och fysisk påverkan är den enskilt största miljöpåverkan i Ätran som är i behov av åtgärder. Läs mer här. Något hundratal dammar och kraftverk utgör vandringshinder och reglerar på ett sätt som förhindrar att Ätran uppnår god ekologisk status.

Ordföranden i LRF:s kommungrupp i Falköping, tillika ordföranden i Ätrans vattenråd, Wanja Wallemyr hälsade välkomna till hållbarhetsdagen och påpekade att alla verksamhetsutövare inom Ätrans avrinningsområde skall vara stolta över sin verksamhet.

Föreläsarna var många denna intressanta dag. Först ut var ÄVR:s egen konsult och verksamhetsutvecklare Peter Nolbrant som talade om ”Hydromorfologi och biologi”.

Därefter föreläste Johan Tielman, miljöchef Uniper, och Magnus Carlsson, Assman Ätran Kraft AB, om ”Kraftproducenternas syn på framtiden, åtgärdsarbete och samverkan”. Uniper driver de fem största kraftverken i Ätran och Magnus driver flera småskaliga kraftverk i Ätran och menar att kraftverk som bidrar med 100 kW och uppåt är viktiga för reglerkraften därför att de skulle kunna kopplas samman. Då behövs ca 100 minikraftverk för att ens kunna delta i budgivningen vilket inte är realistiskt. Not. Enligt Statens Energimyndighet köper Svenska kraftnät reglerkraft genom att begära in bud för varje leveranstimme så rangordnas buden efter pris. Rangordningen görs av samtliga bud inom Norden. För att kunna delta i manuella regleringen krävs att anläggningen/resursen har minst en volym om 10 MW i elprisområde 1-3. Om vindkraftsanläggningar deltar i reglering skulle det ibland innebära att vattenkraftens elproduktion behöver ”spillas”. Källa ER 2014:12. Se Ätrans nuvarande bidrag till reglerkraften här. Fig 15.

Johan Tielman berättade även om att Uniper och kraftbolagen i Ätran sätter ut engelska ålyngel som kompensation för att de hindrar ålyngel att vandra upp och blankålar att vandra ut till Sargassohavet för att leka. Se bilder. Bolagen har då befriats från att vidta åtgärder för ålens vandring. Problemet är att influgna ålyngel från England bara är en omflyttning av ålyngel samt att dessa vuxit färdigt först om 15-20 år. När de sedan skall vandra ut från ex Åsunden och Fegensjön så dör alla föräldraålar och ingen ål bidrar till beståndet! Detta är inte hållbart.

Så var det dags för vattenvårdsdirektören för region Bottenhavet, Joakim Kruse med föredrag om ”Vattenmyndighetens syn på vattenförvaltningen”. Direktören menar att det behövs fler KMV-klassade vattendrag i Sverige. Läs mer här. Riktvärdet 1,5 TWh eller 2,3% av produktionen är ett ”adaptivt” värde och arbetet med regionala värden för ex Ätrans avrinningsområde pågår. Här är vattenråden en viktig aktör. Samrådssynpunkter för Ätran-Högvadsån skall vara inne i mars-april 2021. Missa inte detta!

Vattenkraftens Miljöfond AB är en sammanslutning av de åtta största kraftbolagen i Sverige. Kraftbolagen har av regeringen fått 70 miljarder i lättnader av fastighetsskatten för sina kraftverk och 10 miljarder av dessa skall användas för de kostnader som den nationella omprövningen innebär för dessa verksamhetsutövare. Det inkluderar även en ersättning för utebliven elproduktion. VD Anna Jivén och projektledare Joakim Thanke Wiberg ”Berättar om sitt arbete och tidplan”. VMF skall finansiera kraftverkens åtgärder de närmsta 20 åren. De har anställt sju projektledare och har sitt säte i Göteborg eftersom de flesta vattenkraftverken finns i södra Sverige. Läs mer om Vattenkraftens Miljöfond här.

Älvräddarnas ordförande Christer Borg och miljörättsjurist Dr. Margaretha Svenning talar om ”Kommande omprövningar och deras syn på vattenkraften i Ätran”. Älvräddarna har begärt överprövning av den nationella planen för att förse Sveriges vattenkraft med moderna miljövillkor. Begäran är skickad till Högsta Förvaltningsdomstolen som är den instans som kan göra en prövning och framförallt är det riktvärdet på 1,5 TWh, eller 2,3 procent av elproduktionen i svensk vattenkraft som man önskar prövat. Älvräddarna tar även upp frågan om betydande miljöskada i Ätran, men frågan diskuteras inte under dagen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland Morgan Jensen berättar om ”Länsstyrelsens roll vid omprövning och tillsyn”. Länsstyrelsens roll är att dokumentera samverkan och nå enskilda, lokala aktörer som har kunskap. Lst i VG har flera team med kompetenser som arbetar med olika haro som ex Rolfsån och Viskan. Lst i Halland har endast ett sådant team som arbetar med flera vattendrag parallellt. Petra Bragée och Ylva Asklöf var närvarande och presenterade sig. Länsstyrelserna har ännu inte bestämt vilken Lst som skall arbeta med samordningen av Ätrans omprövning. Det brådskar då de samordnade synpunkterna skall vara inlämnade i mars-april 2021.

Centerpartiets energitalesperson riksdagsman Rickard Nordin berättar enligt rubriken om ”Deras syn på frågan kring vattenkraft kontra andra särintressen”. ”Känslan är att politiken och EU säger en sak medan våra länsstyrelser gör en annan bedömning”. Det viktigaste som sas var att ersättningen som kraftbolagen fått för att bekosta ersättningen till Nappen kan politikerna komma att ompröva till 11-12 miljarder. Men bolagen har redan ett regeringsbidrag på 70 miljarder att ta av……. Flaskhalsen är nog snarare länsstyrelsernas resurser till samråden eller Kammarkollegiets resurser till den juridiska prövningen.

Fiskevattenägarna skulle under eftermiddagen prata om projekt Ätran Öring, men inslaget utgick. Eftermiddagen ägnades åt att diskutera dagens agenda och föredrag i sex olika diskussionsgrupper varav fem på plats i Bogösund och en grupp på 6-10 personer som varit med via internet och chat-grupp. Grupperna skulle svara på två frågor:
1. Vad behövs för att få en bra samverkan kring vattnet? Ökad samsyn?
2. Vilka värden vill vi värna om i området?
Som man frågar får man svar. Samverkan har pågått inom Ätrans avrinningsområde sedan Ätrans Vattenvårdsförbund bildades 1973. Läs historiken här. Ätrans värden har bl.a. undersökts genom elfiskeundersökningar sedan 1947 och vattenmyndigheterna har skrivit ett åtgärdsförslag Läs mer här.

Sammanfattningsvis kan sägas att de fem grupperna på plats menade att man skall ha en samverkan, respekt och transparens mellan olika aktörer och verksamhetsutövare och att det är viktigt med kunskap om vattendraget. Man skall värna om olika värden under, i och över vattnet. En grupp menade att man måste tillåtas att ha olika synpunkter då vi prioriterar olika saker. En klok synpunkt.

Chat-gruppen knöt an till dagens tema om långsiktig hållbarhet för Ätran. För att få kunskap inför kommande omprövning i Nationella Planen är det viktigt att Länsstyrelsen och Ätrans vattenråd tillser att vattenkraften som verksamhetsutövare utför egenkontroll och deltar i recipientkontrollen, vilket brister i dag. Om vi skall få en bra nationell omprövning av vattenkraften så behöver vi kunskap om vattenkraftens negativa effekter. Som exempel visades under dagen bilder på döda ålar och instängda laxar. Verksamhetsutövarna behöver kontrollera, dokumentera och rapportera hur många ålar som fraktas bort från kraftverkens galler och hur många instängda laxar som dör. Det är dessa miljö- och naturvärden som påverkas negativt av vattenkraften, varför de också behöver värnas till kommande generationer. Se bilder nedan på den akut hotade ålen som omfattas av EU:s ålförordning.

2020-10-14. Många har läst boken Ålevangeliet. Evangelium betyder ”Den glada nyheten”. Den glada nyheten är att det fortfarande finns kvar levande exemplar av den akut hotade ålen.

Tiotusentals ålyngel simmar fortfarande in från havet för att växa sig starka i våra svenska sjöar. I somras satte kraftbolagen ut 6182 engelska ålyngel i Fegenområdet. Det är en kompensation för att kraftverksdammar hindrar ålynglen från att vandra till sitt ålhem.

Den rika naturen och dess djur- och växtliv är en del av den glada nyheten. Därför finns det också lagar och förpliktelser att vi skall vara rädda om miljön och livet.

Efter ca 20 år har de utsatta ålarna växt till kraftiga, fertila individer som skall vandra de ca 1000 milen tillbaka till sin lekplats i Sargassohavet. Några av de 6182 fegenålarna har då 2040 omkommit av naturliga orsaker; kanske blev de uppätna av gammelgäddan.

Naturen räknade dock inte med att ca 70 av hundra ålar dör vid varje kraftverkspassage, och att det byggts sju kraftverk nedströms mellan Fegensjöarna och havet. Vid första kraftverket återstår 1855, vid andra kraftverket återstår 556, vid tredje kraftverket 166, vid fjärde kraftverket 50, vid femte 15 och vid sjätte kraftverket återstår fyra ålar. Dessa ynka ålar kommer fram till sjunde och sista kraftverket som är Hertings kraftverk. Här kan ålen passera vid sidan om turbiner och galler och klarar sig oskadda ut till havet och kan påbörja sin farofyllda tusenmilafärd. Medan alla 6178 komipsarna från Fegen omkom. Ingressbilden visar en av de vuxna ålar som omkom nu i höst vid ett av Ätrans kraftverksgaller. Om de fyra överlevarna metas upp i sjön Fegen finns ingen kvar som kan föra släktet vidare…

Den glada nyheten är att om ålen får fria vandringsvägar på samma sätt som vid Hertings kraftverk så kommer ålen att kunna vandra oskadd ut i havet. Ålens fria vandringsvägar går att återställa och det går att rädda den akut hotade ålen.

2020-10-09 Öringarna i Nissan skulle vandrat vidare i laxtrappan. När vattnet stängdes av blev de istället instängda i en bassäng.

Öringarna blev ”fångarna på fortet”. Men dramatiken är större än i TV-programmet med samma namn och utspelar sig på Slottsmöllan i Halmstad. Blir de inte frisläppta inom kort uppstår syrebrist och säker kvävning för de instängda lekfiskarna. Detta är ett nesligt öde för residensstadens laxfiskar. Särskilt som det sker i den fina miljön vid Slottsmöllan i centrala Halmstad.

Tyvärr är det inget ovanligt fenomen att laxfiskar stängs inne vid kraftverk. Ätrafors i Ätran är också ett naturområde där Ätrans laxar far illa. Kraftverket kör omväxlande vatten och torrlägger i Ätrans huvudfåra. Laxarna stressas även här till döds eller kvävs av syrebrist i de vattenpölar som återstår.

Laxen är Hallands landskapsjur och vår symbol för en levande natur som förtjänar en bättre behandling.

2020-10-05 Havsöringen och laxen hoppar i Stockån. Dammen vid sågen i Okome stoppar leksugna laxfiskar från att vandra uppströms.

Kommunen fick 2015 en miljon kronor för att åtgärda så att det blir fria vandringsvägar vid Okome kvarn. ” – Det är mycket positivt att vi får de här pengarna” sa kommunekologen 2015. Läs mer här.

Vid Fullmäktigemötet 2020-09-29 säger Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande att han tagit initiativ till att undersöka vart miljonen tagit vägen, och att den nu skall användas till att öppna vandringsvägarna i Stockån vid Okome. Enligt uppgift skulle åtgärden ge ca 2000 nya laxfiskar. Lyssna på mötet här.

Nu väntar de öringar och laxar som ivrigt hoppar i Okome på att vägen till deras lek- och uppväxtområden äntligen skall öppnas. Sedan 1980-talet har vattnets pH-värde förbättrats genom ständig tillförsel av kalk från doseraren nedströms Välasjöarna.

Naturnytt skrev 2017 och 2019 artiklar om att laxfiskarna inte kunde ta sig upp vid vandringshindren i Stockån trots att medel avsatts för åtgärder. Nu hoppas vi på fria vandringsvägar 2021. Läs mer här. Dessutom bedömer myndigheterna i VISS (vatteninformationssystem sverige) att konnektiviteten i Stockån har dålig status. Senast 2021 skall god ekologisk status ha uppnåtts i våra vatten.

2020-09-30 Fullmäktiges alla 51 ledamöter samlades i går i ”Blackboxen” i Falkhallen. Detta var full styrka för första gången sedan coronaepedemin startade. Man kan lyssna till debatten på Youtube här. (1:22:45)

Fullmäktiges ordförande kunde konstatera att ”man hade haft en lång debatt om en viktig miljöfråga. Det lovar gott för framtiden”.

Ärendet gällde centerpartiets motion om att 1. muddra Ätran samt 2. att införa skyddsjakt på skarv. Förslaget röstades ned av fullmäktige där majoriteten var emot en muddring samt var överens om att man inte kan besluta om skyddsjakt av skarv, då länsstyrelsen tar detta beslut.

Debatten kom dock att delvis handla om den världsunika tillgång som Falkenberg har i sin unika Ätranlax. Historiskt var laxen och fisket ofta på agendan då det försörjde borgmästaren och hans tjänstemän. Dessutom var inkomsterna från laxfisket kommunens största enskilda intäkt.

Äntligen har Falkenbergs kommun uppmärksammat att man fortfarande har tillgång till och förvaltar en alldeles unik naturresurs. Flera ledamöter som äntrade talarstolen visade att arvet och kunskapen om ätranlaxen lever kvar, även om det förekom en del missuppfattningar och frågetecken om lax och laxfiske. Men dessa kan kanske snart komma att rätas ut då Ätrans nedre fiskevårdsområde, där kommunen ingår, fått 450 000 kronor för att ta fram en ny förvaltningsplan för Ätranlaxen 2020. Formellt är det då Ätrans nedre fvo som skall anta planen men de förvaltar endast fisket från Ätrans mynning upp till bron i Vessigebro.

Kommunen är också medlem i Högvadsåns nedre fvo och har därför en större geografisk överblick över ätranlaxens utbredningsområde. En så viktig fråga som laxens förvaltning påverkar hela kommunens naturvård, friluftsliv, kulturvård, turism och näringsliv. Kommunen arrenderar dessutom stadens laxfiske av fiskevårdsområdet. Därför ser vi fram emot att planens utformning även blir en fråga för fullmäktige. De kommunala avdelningar som fortsättningsvis skall arbeta med Falkenbergs Laxfiske bör få förankrat vilka personella och ekonomiska resurser som skall avsättas till den fortsatta förvaltningen av Ätran, laxen och fisket.

Hertingprojektet nämndes flera gånger i samband med laxtillgången. Det kan rekommenderas att debattörerna läser de publikationer som getts ut om projektet. Börja gärna med Havs- och vattenmyndighetens hemsida här. ”Hertingprojektet – positiva effekter” är den mest centrala publikationen som förklarar den ökade laxtillgången.

Mörrums laxfiske är välkänt. Det ger årligen ca 50 miljoner kronor i intäkter. De årliga fångsterna är ca 200 laxar. Fångsterna i Ätran är betydligt större. EU-projektet ”Living North Sea – free fish migration from sea to source” var ett 65 miljonersprojekt som Falkenbergs kommun deltog i 2009-2015. Det är hög tid att åter spänna bågen. Det finns en stor outnyttjad potential i Ätran och Hertingprojektet när det gäller sektorer inom ekoturism, utbildning, forskning och marknadsföring.

2020-09-27 Fler laxar dör i kraftverken än man tidigare trott.

Det är Länsstyrelsen i Gävleborg som rapporterar att dödligheten är 5 till 6 gånger högre än man tidigare trott. Lyssna på Radio P4 här.

För att minska dödligheten har länsstyrelsen inlett ett samarbete med Vattenfall som skall installera en slags gardin för att leda laxarna förbi turbinerna.

Det är nu sex år sedan det presenterades en närmast 100 % igt fungerande lösning vid Hertings krafverk i Falkenberg. Den innebar att man installerade ett betagaller med 15 cm spaltvidd framför intaget till kraftverket och öppnade den gamla naturliga åfåran för uppvandrande fisk.

Därmed räddas alla fiskarter som vandrar både upp och ned i Ätran. De undviker kraftverkets turbiner och svagsimmande arter kan ta sig uppströms förbi de båda kraftverken. Kanske skulle Vattenfall och Länsstyrelsen i Gävleborg göra ett studiebesök vid Hertings båda kraftverk i Falkenberg. Gardiner verkar mer vara en lösning för att mörklägga problemet och förhindra insyn.

2020-09-22 I dag har man båtelfiskat i Rönne å och fångat tio stora leklaxar.

Vän av ordning frågar sig säkert varför man gör på detta viset i Skåne? Jo det är Klippans miljöstrateg Tord Andersson som målmedvetet arbetar vidare med att ordna fria vandringsvägar för laxen i Rönne å.

Projektet kan delvis säga vara inspirerat av Hertingprojektet i Falkenbergs kommun. Men i Rönne å är det tre kraftverk som löses in så att laxen får tillgång till tre dämda forsar! Och ålen får tillgång till att vandra ända till Ringsjön för att växa till lekmognad.

Berörda Skånekommuner Klippans kommun, Eslövs kommun, Hörby kommun, Höörs kommun, Åstorps kommun och Ängelholms kommun har redan fått stor publicitet kring EU:s 100 miljoner projekt Life Connects där Rönne å är en viktig del. Inom några år kan de börja skörda frukterna turistmässigt då denna typ av forsande, laxförande vatten är extremt sällsynta i södra Sverige i dag. Läs mer och se elfiskefilmen från Rönne å där Tord berättar här.

Ätrans forsar.

Naturnytt undrar när Falkenbergs kommun skall fortsätta med uppföljaren till Hertingprojektet. Tänk om den akut hotade ålen själv kunde ta sig till Fegens Natura 2000 område. Tänk om de storslagna, indämda forsarna vid Ätrafors, Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs åter fick liv. Då skulle Europa häpna över den norrlandsnatur som finns i Falkenbergs kommun. Bilden överst på sidan visar döda fallet vid Yngeredsfors när vatten tillfälligt släpps i gamla åfåran. Bilderna ovan och nedan visar hur vackert fallet är vid Ätrafors när det berikas med vatten. Länsstyrelsens åtgärdsplan föreslår ett ständigt vattenflöde i Ätran vid Ätrafors och Yngeredsfors. Det är dags att bryta ca 100 års torrläggning av Hallands vackraste forsar.

2020-09-17 Vattenkraftverk som kördes illegalt när de anmäldes till Nationella Planen fick ”fribrev” att fortsätta med den illegala verksamheten. Det kan ta över tio år tills omprövningen av vattenkraften är klar.

Tidningen Aktuell Hållbarhet rapporterar här om att ett illegalt vattenkraftverk vid Stackarp i Rönne å får drivas vidare till dess att det omprövas i den Nationella planen. Trots att kommunerna fått EU bidrag att restaurera vattendraget och åtgärda andra vandringshinder.

Länsstyrelsen i Halland ansvarar för tillsynen vid Ätrafors Natura 2000 område som nu enligt beslut 2020-09-02 är bortprioriterat från tillsyn. Ingen kunde ana att ny modern miljölagstiftning skulle komma att innebära att verksamhetsutövare fick fribrev att döda akut hotad ål.

Länsstyrelsen i Hallands beslut innebär att fredlös fisk kommer att fortsätta att dö de närmsta 10 åren. Omprövning är planerad att påbörjas först 2027 och den tar troligen många år. Länsstyrelsen handlägger enligt beslutet nämligen inte ärenden om fiskdöd innan omprövningen är gjord! Under tiden som Länsstyrelsen pausar tillsynen dör akut hotade ålar och lekvandrande laxar och havsöringar vid Unipers kraftverk vid Ätrafors och Yngeredsfors.
Video på instängd lax visas här.

• 

• 

2020-09-15 Linköpings kommun inviger nu sin största naturvårdssatsning någonsin. Invigningen går att följa LIVE läs mer här.

Kommunen skriver i pressinbjudan: ”Linköpings kommun och Tekniska verken är tidiga med att bygga en fiskväg och projektet är ett gott exempel på det som kommer att hända i stor skala i Sverige de kommande 20 åren. Skapande av fria vandringsvägar för fisk och fauna”.

”Tack vare den nya fiskvägen kan aspen och andra vattenlevande djur för första gången ta sig förbi både en damm och ett kraftverk som länge har varit ett vandringshinder”. Naturgruppen på Stadsmiljökontoret har fem anställda ekologer som arbetar med olika naturvårdsprojekt.

Kommunen anlägger tre informationsplatser som berättar om fiskpassagen och dess betydelse för växt- och djurlivet, hamnens och kanalens historia och betydelse för stadens utveckling samt om den historiska förbindelsen i landskapet över Stångån. Landshövdingen inviger projektet.

Det är inte utan att man drar sig till minnes vad som hände i Falkenberg och Ätran för ca 7 år sedan. Kung Carl XVI Gustaf ledsagades av Hallands landshövding som gjorde sin första dag på jobbet. Denna dag den 1 april 2014 invigdes Hertingforsen som varit stängd i 70 år. Läs mer här och här.

2020-09-10 WWF:s årsrapport Living Planet 2020 visar att nu har jordens ryggradsdjur minskat med mer än hälften! Värst är situationen i våra sötvatten där populationerna minskat med 84 procent. Läs mer här

Reaktionerna när man hör dessa rapporter är ofta att det berör ju ändå inte oss. Bergsgorillor och tigrar i fjärran länder har vi ju hört om förut. Och dessutom kan vi ju inte göra något åt klimatet som är ett globalt problem.

I skolan lärde vi oss att Hallands åar heter Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Det är våra viktigaste sötvatten. Här har vi förorenat med gifter och byggt vandringshinder i form av dammar. Har ni hört om harren, havsnejonögat och majfisken eller sett en glasål? Kan det bero på att:

• Harren har utrotats från Lagan
• Majfisken i Ätran ses inte varje år
• Havsnejonögat är akut hotat och det finns mindre än 100 individer kvar.
• Den europeiska ålen har minskat med 99% och vandringen är stängd
• Endast Ätran har kvar ett genetiskt ursprungligt, livskraftigt laxbestånd

Sveriges exploatering av vattenkraft, skogsbruk och jordbruk har inneburit att problemet är minst lika akut här som i andra länder eller världsdelar. Den pågående massutrotningen av arter påverkar vår egen livskvalité och förutsättningarna för en hållbar livsmedelsproduktion.

När vi fått denna insikt förstår vi också att det går att göra något åt problemen. Hertingprojektet i Ätran är ett lysande exempel på att det går att ordna fria vandringsvägar för fisken och att lämna tillbaka en ”lånad” fors. Vatten i Ätrans alla ”döda åfåror” skulle återställa viktiga forsar som Rävigeforsen, Yngeredsforsen, Bällforsen och Skåpanäs forsar i Ätran.

Ekologiska jordbruk och certifierat skogsbruk går att åstadkomma även om Halland ligger långt efter i detta avseende. Sverige är också ett u-land när det gäller arealen naturskyddade områden.

Det är dags att vakna nu om vi skall leva vidare på en levande planet.