2022-01-04 Forskare rapporterar att mängden invandrande ålyngel ökar något de senaste åren. Riksdagen beslutar nu om krafttag för att rädda ålen.
Problemet har uppmärksammats bl.a. genom SVT:s Uppdrag Granskning och boken Ålevangeliet. Regeringen avsatte 2021 tre miljoner kronor årligen 22/23/24 för internationell utvärdering av Svensk Ålförvaltning. Regeringen avsatte vidare sex miljoner kronor årligen 22/23/24 till ett frivilligt program för ersättning av ålfiskefångster. Dessa 27 miljoner kronor till ålförvaltningen är positivt, men det löser inte problemet med att ålen utrotas och att naturligt invandrande yngel utestängs från sina uppväxtplatser.
Riksdagen beslutar därför hösten 2021 enligt 2021/22:MJU6 uppmana Regeringen att ta initiativ till fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till Jordbruksutskottets betänkande där man kan läsa: ”Fiskens vandringsvägar har i många vattendrag påverkats negativt genom dämning eftersom detta försämrar fiskens rekryteringshabitat. Detta har i sin tur minskat, och i vissa fall slagit ut, lokala bestånd…. Mängden lek- och uppväxtområden är en grundläggande faktor som påverkar mängden vuxen fisk”.
Sveriges ledande ålforskare bedömer att uppvandringen av ålyngel till svenska insjöar och vattendrag före kraftverksepoken (ursprungligt, jungfruligt) var i storleksordningen 188–360 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk är överlevnaden från ålyngel till blankål ca 20% vilket innebär att den opåverkade produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten var 37,6–72 miljoner blankålar eller ca 37 600–72 000 ton blankål.
”Krafttag ål” startades 2011 och är en sammanslutning av de sex största kraftbolagen i Sverige. De skriver på sin hemsida: “Målet för åtgärder under 2021 är att minst 15 000 blankålar ska transporteras förbi vattenkraftverk. En minskad budget jämfört med tidigare år medför att ingen utsättning av karantäniserade ålyngel kommer att genomföras inom ramen för Krafttag ål under 2021″. 2021 har de sex bolagen avsatt en budget på 2,5 miljoner kronor vilket är ganska kraftlöst och är långt från PPP. Det motsvarar ex 0,5 miljoner ålyngel vid ett pris av 5 kr/st.
Två kraftbolag har rapporterat från sin ålyngeluppsamling under 1930-40 talet i Göta Älv vid Olidan och i Lagan vid Laholm. Under en sommar kunde de samla in 5 miljoner (Olidan) resp. 1,3 miljoner (Laholm) ålyngel vid dessa två kraftverksdammar, vilket tillsammans gör 6,3 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk överlever ca 20% till vuxen blankål vilket innebär att de ålyngel som lyftes förbi dessa två uppsamlingsställen gav en produktion av 1 260 000 blankålar eller vid en vikt av ca 1 kg/st 1 260 ton. I Sverige finns över 2100 kraftverksdammar. Detta ger en hint om Sveriges centrala roll som produktionsområde för europeisk ål. Detta har helt missats i den Svenska Ålförvaltningsplanen.
Bolagen i “Krafttag ål” har årligen som kompensation för sina skador, satt ut mellan 0–3 miljoner influgna engelska ålyngel och med lastbil transporterat ca 10–15 tusen blankålar nedströms förbi kraftverkens turbiner. Dessa åtgärder kan liknas vid en droppe i havet och är tyvärr helt otillräckliga och kraftlösa för att kompensera skador av utestängda ålyngel och turbindödad blankål. I Uppdrag Granskning sägs därför att kraftbolagens insatser ”bara är på låssas”. Man behöver inte vara expert för att inse att det inte är en hållbar lösning att förse några få ålar med vingar eller hjul för att lösa vandringen.
Hertingprojektet i Falkenberg är ett gott exempel där åtgärder genomförts ”på riktigt”. Alla fiskarter har fått fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom har den tidigare åfåran fått kontinuerligt forsande vatten. Länsstyrelsen har beräknat att lösningen ger ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor. Liknande lösningar skulle kunna tillämpas vid alla kraftverk i södra Sverige om viljan och lagkraven fanns. Därmed skulle de stängda habitaten öppnas för ålen i alla sjöar och vattendrag uppströms. Den enda hållbara lösningen är att ge ålarna tillbaka sina fria vandringsvägar, som de haft under årtusenden.
Fria vatten – EU commissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.
