2021-11-30 Riksdagens alla partier (utom KD) beslutade i torsdags att regeringen skall ta initiativ för att öka antalet åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Läs beslutet här.
Sveriges 2100 vattenkraftverk har turbiner, galler och dammar som alla hindrar vandringsfisken från att besöka de ”smultronställen” där de sprider sina gener och söker sin föda i viktiga uppväxtområden. Vilka fiskarter är det då som är beroende av fria vandringsvägar i våra vatten? Överraskande för de flesta är nog att detta gäller i stort sett alla av Ätrans ca 35 fiskarter! Denna rikedom på art- och individnivå är en förutsättning för ekosystemens resiliens (robusthet) mot olika hot som ex. torka och översvämning. Det säkrar också de hotade arternas plats i ekosystemet.
De mest kända vandringsarterna är kanske den katadroma ålen och den anadroma laxen som är beroende av sina vandringar mellan havsområden och sötvattensområden. Mindre kända vandringsfiskar är kanske ett stort antal potadroma, långväga vandringsfiskar som är beroende av sin vandring inom olika sötvattensförekomster. Därför filmas många av arterna i fiskkameran vid Herting. Kameran har varit i drift 2014-2021 och under dessa år har ca 20 olika fiskarter passerat kameran. Uppströms Herting ligger det många olika fiskarter döda och döende på kraftverkens intagsgaller.
Ett exempel på en långväga potadrom fiskart är gösen. Naturnytt besökte under gårdagen 2021-11-30 ett kraftverk i Ätrans vattensystem. Där låg sju döda gösar, en ål och en mört som alla fallit offer för gallerdöden. Den största var en imponerande göshona på 85 cm som torde ha vägt ca 7 kilo. Denna fisk är ca 20 år gammal och bär på över en miljon romkorn varför hon hade ett stort genetiskt värde och var viktig för gösbeståndets fortlevnad. Den mindre hanen vaktar rommen efter leken så att den inte blir uppäten av andra fiskar. Nu transporteras hon tillsammans med de övriga offren till tippen av Unipers entreprenörer.
Nu väntar vi med spänning på att den nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg och den nya miljöministern Annika Strandhäll kommer att genomföra Riksdagens beslut om ökade åtgärder för att minska vattenkraftens påverkan på hotade arter!
Publikationen ”Ål i Ätran” där bl.a. Unipers miljöansvarige är författare, visar att det årligen produceras och omkommer ca 5000 blankålar i Ätran, varför åtgärdsbehovet där är akut. Riksdagen har nu 2021-11-25 i stor enighet beslutat att regeringen skall vidta åtgärder!
Naturnytt har tillskrivit Länsstyrelsen och frågat om fiskdöden (transporterna) dokumenteras, vilket kunde vara intressant för att bedöma behovet av åtgärder. Länsstyrelsens svar finns att läsa här.
