2022-10-30 Rapporter kommer in om sjuka fiskar i Ätran. Laxen och öringen leker nu i månadsskiftet. Friska och starka fiskar är viktigt för god framgång med leken.

Fiskmögel (Saprolegnia) finns närvarande i vattnet. Om fisken stressas löper den större risk att drabbas av denna dödliga sjukdom.

Hallands Nyheter rapporterar i onsdags om sjuka laxar i Ätran. Vid Nydala kvarn strandar en del sjuka laxar. Naturnytt ser sjuk lax och havsöring i Vessigebro.

De laxar och öringar som vandrar upp i Ätran från havet kan ha kommit redan i mars-april för sex månader sedan. Lekfisken intar ingen föda under vistelsen i sötvatten. För att de skall hålla sig friska är det viktigt att de inte stressas i onödan. Höga sommartemperaturer är en stressfaktor som är svår att påverka. Laxen är dock ganska anpassningsbar till långsamma, naturliga förändringar.

En allvarligare stressfaktor är korttidsregleringen av Ätran. Lekfisken får hela tiden byta områden och utsätts flera gånger per dygn för en ”tsunamiliknande” flodvåg som stressar och tar mycket av den energi som skulle användas vid lekbestyren. Skillnaderna i flöde kan variera med över 40 kubikmeter i sekunden på endast två timmar!

Länsstyrelsen anger att antalet laxyngel som årligen dör av korttidsregleringen vid Ätrafors är ca 34 500 st. Hur många vuxna laxar som stressas och blir sjuka med dödlig utgång som följd har inte beräknats. Laxhonorna har ca 1 300 romkorn per kilo laxhona.

Ätrans vattendomar tillåter i dag korttidsreglering samt att ålen stängs ute från sina uppväxtområden. Och att utvandrande blankål massakreras i kraftverkens turbiner och galler. Regeringen har nu bestämt att omprövningen av dessa omoderna vattendomar skall pausas i två år.

EU-kommissionen har anmärkt på att Sverige inte följer vattendirektivet och ändrar alla otidsenliga vattendomar som skadar våra vandringsfiskar. Vill man se hur fria vandringsvägar kan ordnas så kan man göra ett studiebesök vid Hertings kraftverk och Hertingforsen.

2022-10-29 Forskarna redovisar nu för första gången i historien hur märkta, lekmogna ålar kommer fram till sina lekområden i Sargassohavet. Trots kunskapen är ålen akut hotad.

Scientific Reports publicerar 13 oktober 2022 en artikel som rubriceras som det första direkta beviset för att den europeiska ålen vandrar till sina lekplatser i Sargassohavet. Forskarna märkte 26 europeiska ålar hemmahörande i floder på Azorerna. Två av dessa vuxna ålar återfanns i Sargassohavet väster om längdgraden 50°W. (blå karta) First direct evidence of adult European eels migrating to their breeding place in the Sargasso Sea | Scientific Reports (nature.com)

Ålyngellarver har tidigare påträffats i Sargassohavet inom ett ca 200 mil brett område mellan 50°W och 70°W. (vita ringar i figuren). Förekomsten av ålyngel i Sargassohavet, har varit känd sedan länge, men hur de vuxna ålarna tar sig dit har varit en gåta.

SVT rapporterade den 7 oktober 2016 att ålens gåta var löst. Svenska och europeiska forskare märkte ca 700 ålar varav ca 200 ”svenska” ålar. De två ”svenska” ålar som simmade längst återfanns vid kusten utanför Irland. (blå pil). De hade då avverkat ca 1/3 av sin 700 mil långa resa till lekplatserna i Sargassohavet. De första 20 milen fick silverålarna åka tankbil från Fegen till Marstrand, förbi kraftverkens galler och turbiner i Ätran.

Irländska ålar simmade på väg mot Azorerna (grön pil). Och nu har forskarna alltså visat att två vuxna silverålar från Azorerna kommit fram till området i Sargassohavet där det finns ålyngel. (gula plus).

Hur kan det då komma sig att den gamla gåtan med ålens vandringsvägar är löst, men att ålen ändå är akut hotad och har minskat med över 95%?

Saken är den att vi vet att den katadroma ålen leker i havet och växer upp i sötvatten. Vi vet också till att de svenska ålynglens vandring stoppas av tusentals dammar och att tusentals lekmogna ålar dör i kraftverkens turbiner och galler på sin väg till Sargassohavet. De få som ändå lyckas ta sig förbi hindren dör av de skador de fått i kraftverken. De blir utsatta för ökad predation eller har de helt enkelt inte krafter kvar för sin långa resa från Sverige till Sargassohavet.

Före kraftverksepoken var den årliga invandringen av ålyngel till svenska inlandsvatten ca 118–360 miljoner ålyngel. (Källa: Wikström &Åström). 20% av dessa beräknas överleva till lekvandrande ål. (Källa: Energiforsk). Det innebär att Sverige naturligt årligen producerade 23,6 till 72 miljoner lekvandrande ålar. De senaste hundra åren har alla dessa ålar stoppats eller dött i våra vattenkraftverk där det saknas fria vandringsvägar.

Som kompensation för stängda vandringsvägar sätter kraftbolagen årligen ut några hundra tusen ålyngel och ordnar Trap & Transport av ca 0,014 miljoner lekvandrande ålar förbi kraftverken. Dessa åtgärder står inte i proportion till orsakad skada. Enligt EU:s vattendirektiv skall denna omoderna lagstiftning omprövas.

Sveriges regering har hösten 2022 beslutat att pausa omprövningen av fria vandringsvägar för ålen. Omprövningen skulle tagit ca 20 år om den startats nu och skjuts därför bortom 2042. Det ser mörkt ut för ålen och vandringsfisken om vattenkraften tillåts att hålla alla vandringsvägar stängda.

Hertingforsen i Falkenberg är ett av de få svenska vattenkraftverk där vandringsvägarna öppnats 2013 och alla fiskarter kan vandra fritt. Nettonuvärdet av denna åtgärd har av länsstyrelsen beräknats till över 65 miljoner kronor. ”Energiförlusten” är inte större än vad som produceras i ett mindre vindkraftverk.

2022-10-20 Falkenbergs föreläsningsförening gästades av Margot Wallström som på ett fascinerande sätt föreläste om vår tids stora frågor.

Margot Wallström citerade några av världens stora filosofer men ändå var det Margots egna upplevelser från ett långt och rikt politikerliv som gjorde störst avtryck. Bland annat utlämnade Margot sin egen kropp till forskarna för att analysera miljögifter.

Modiga Margot född på 1950-talet lämnade 2003 ut 40 ml av sitt eget blod till miljöforskarna. De fick uppdraget att analysera 77 olika mer eller mindre kända miljögifter. Svaret visade att Margot hade 28 av de kända miljögifterna i sin kropp. Bland annat innehöll Margots blod rester av DDT som varit ”förbjudet” när Margot växte upp. Margot bodde i Norrland långt från industrier och lantbruk som använt ämnet. Exemplet visar att när vi släpper löst ett giftigt ämne i naturen sprids det i hela naturen inklusive till människans blodomlopp.

Forskarna nämnde dock för Margot att halterna DDT var något lägre än för gemene man. Margot hade ammat två barn och en del av giftet hade överförts via bröstmjölken till barnen.

Modiga Margot lät år 2019 forskarna upprepa analysen av gifter i sitt blod. Nu, årtionden efter det att DDT och PCB hotade människors hälsa och djurlivets välbefinnande förekommer nya miljöföroreningar i Margots blod. Det gäller grupperna PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser) och CP (klorerade paraffiner). De används bl.a. som mjukgörare i plaster och som bekämpningsmedel. Användningen sägs vara störst i Kina men likafullt förekom de nu i Margots blodprov.

Margot Wallström kom inte med så mycket pekpinnar utan tryckte på att nu måste vi gemensamt hjälpas åt att lösa de stora giftproblem som världen står inför. Då finns det hopp för våra barn och barnbarn. Margot nämnde i förbigående att var fjärde amerikansk man är steril på grund av att deras kroppar samlat gifter och hormonstörande ämnen.

Margot var bekymrad över att Miljödepartementet nu läggs ned. Ett av riksdagens 16 beslutade miljömål är giftfri miljö. Margots giftiga beskrivning av sina blodanalyser visar att nu är det allvar.

EU-kommissionen har tagit fram rättsligt bindande förslag för att minska användningen av bekämpningsmedel med 50% till 2030. Sverige agerar nu för att förslaget skall stoppas. C, M, KD, SD och S röstade nej till förslaget med motiveringen att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser.

Användningen av dagens potenta miljögifter är inte ett problem för enskilda länder. Det är ett globalt problem som berör våra gemensamma naturresurser som vatten- och livsmedelsförsörjningen. Därmed är det en viktig fråga för hela mänskligheten.

Margot Wallströms egen blodanalys visar på ett enkelt sätt att miljögifterna är ett allvarligt problem som drabbar oss alla. Miljömålet ”Giftfri miljö” har hamnat i bakvattnet av andra miljöfrågor men angår alla länder och stater samt alla politiker och enskilda personer. Vi behöver sluta upp kring EU kommissionens förslag att halvera användningen av miljögifter och bekämpningsmedel som till sist hamnar i våra egna blodomlopp.

Läs mer Miljögifter+i+blod+från+Margot+Wallström+och+Jytte+Guteland+2019.pdf (squarespace.com)

2022-10-20 Svenska miljödepartementet läggs ned efter att ha funnits i 35 år i sin nuvarande form och 50 år i olika former.

Miljöfrågorna hamnar nu under energi- och näringslivsdepartementet med energi- och näringsminister Ebba Bush som chef. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inordnas under energi- och näringslivsdepartementet och får därmed energi- och näringsministern som chef.

Det innebär att ansvaret för genomförandet av Sveriges 16 beslutade miljökvalitetsmål och generationsmålet för vår miljö nu hamnar under energi- och näringslivsdepartementet.

Departementschef och vice statsminister Ebba Bush har redan kungjort beslut som påverkar de svenska miljömålen. Kraftig utbyggnad av kärnkraften och stopp för omprövning av vattenkraftens omoderna miljölagar var några av de nyheter som annonserades vid regeringsöverenskommelsen den 14 oktober 2022.

Miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv” kan inte uppfyllas då tusentals dammar och kraftverk stoppar och dödar vandringsfisken. Vattenkraftens korttidsreglering och torrläggning (nolltappning) slår ut hela ekosystem. Omprövning av denna lagstiftning från början av 1900-talet pausas nu enligt besked från den nya energi- och näringsministern. Omprövningen och åtgärder var tänkta att vara klara om 20 år dvs 2042. Nu pausas denna åtgärdstakt.

Sverige har fått kritik från EU för att inte uppfylla gemensamma åtaganden enligt vattendirektivet. Nu kan Sverige riskera dryga böter om EU-kommissionen anser att Sverige fortsätter att bryta mot gemensamma beslut.

På regeringens hemsida kan man den 20 oktober 2022 läsa nyheten att statsminister Ulf Kristersson lämnat regeringsförklaringen till riksdagen och anmält Romina Pourmokhtari som ny klimat- och miljöminister och departementschef på Miljödepartementet. Miljödepartementet – Regeringen.se

På annan plats på regeringens hemsida kan man se de olika departementen och att miljödepartementet saknas. Där är klimat- och miljöministern underordnad energi- och näringslivsdepartementet och har Ebba Bush som departementschef.

Miljödepartementet och dess departementschef har blivit en ”papperstiger” på regeringens hemsida och departementschef för ett departement som avvecklats. Läs mer här Miljömålen – en svensk papperstiger | Ingemar Alenäs (alenas.se)

2022-10-15 Regeringen avbryter den pågående miljöprövningen av vattenkraften. Stora ekonomiska och ekologiska effekter kan förväntas.

Svensk Vattenkraft har levt efter vattenlagen från 1918. EU:s Vattendirektiv kom 2000 och infördes i svensk lagstiftning 2004. Sverige har fått varningar för dålig anpassning och startade den 1 september 2022 omprövningar av de föråldrade, omoderna tillstånden. Sveriges nya regering har bestämt att denna process nu skall pausas, vilket ger stora ekonomiska och ekologiska avtryck.

Kraftbolagen har fått skattelättnader på 3,5 miljarder per år i 20 år vilket var tänkt som en kompensation i samband med deras kostnader och uteblivna vinster vid miljöprövningen. Pausar regeringen även dessa skatteförmåner? Det vore rimligt då utländska bolag gör miljardvinster på svenska vattenresurser.

Kammarkollegiet, miljödomstolar och länsstyrelser har avsatt ökade personella och ekonomiska resurser för att handlägga alla omprövningar. Länsstyrelsen har pausat tillsynen på vattenkraften i väntan på kommande omprövning. Nu behövs åter en omdirigering av personella och ekonomiska resurser samt ett tillsynsarbete som samlar in uppgifter inför kommande omprövning.

Effekterna på personalresurser och ekonomi blir stora. Större blir dock effekterna på miljön. Omprövningen startade 2022 och beräknades pågå ca 20 år. Nu pausas omprövningen vilket innebär att vattenkraften inte kommer att omfattas av moderna miljölagar förrän efter 2042.

Störst konsekvenser blir det för miljön när vattenkraftens miljöanpassning fördröjs eller uteblir. Som ett exempel kan nämnas Ätran där korttidsreglering vid Ätrafors kraftverk orsakar en årlig död av 34 500 laxsmolt. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag kommer enligt årets utvärdering inte att nås före 2030 och nu skjuts det beslutade miljömålet upp på obestämd tid.

Regeringsbeslutet att i detta akuta läge för miljön pausa nödvändiga åtgärder är illa valt. Sverige må blunda för att den biologiska mångfalden förbrukas men EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv kräver hänsyn. De länder som bryter mot EU:s gemensamma lagstiftning kan komma att straffas med kännbara ekonomiska sanktioner.

2022-10-13 Världsnaturfondens rapport ”Living Planet Report 2022” drar slutsatsen att krisen är värre än någonsin.

Rapporten har studerat 31 821 populationer, utspridda på 5 230 arter ifrån hela världen, och visar på en genomsnittlig minskning med 69 procent. Living Planet Report 2022 – Världsnaturfonden WWF

Sverige hör till de 15 länderna i världen med störst ekologiskt fotavtryck per person. Om alla andra invånare på planeten hade ett lika stort avtryck som vi har i Sverige, skulle vi behöva cirka fyra jordklot.

Bland naturtyperna är det sötvattensmiljöer, exempelvis sjöar och floder, som det går sämst för. Här lever en tredjedel av planetens ryggradsdjur och här har arterna minskat med i genomsnitt 83 procent sedan 1970. De viktigaste åtgärderna för att återställa sötvattensmiljöer är att avlägsna dammar och skapa fria vandringsvägar.

2022-10-10 Sveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen. Havs bedömning är att de inte kommer att nås före 2030 med beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder.

Det svenska miljömålssystemet har funnits sedan 1999. När det gäller målet Levande sjöar och vattendrag är beslutet: ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”

Målet är vidare att: ”Sjöars och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur”.

Havs- och vattenmyndigheten har nu gjort en avstämning av flera svenska miljömål. (Rapport 2022:17 ISBN 978-91-89329-46-1).
Levande sjöar och vattendrag (havochvatten.se)
För att uppnå miljökvalitetsmålen behövs fler fysiska åtgärder och ökad genomförandetakt. Myndigheten fastslår att inget av de beslutade miljömålen uppfylls till 2030.

Havs rapport fastslår: ”Fysisk påverkan i vattenmiljön är fortfarande den främsta orsaken till att sjöar och vattendrag inte uppnår god status. Vattenkraftverk skapar fysiska barriärer och vandringshinder som innebär att hydrologin i vattensystemet påverkas, och att uppströms förflyttning och nedströms transport begränsas eller förhindras. Vattenkraften påverkar också hydrologin genom bland annat torrfåror, minskade flöden, korttidsreglering och omvänd vattenföring”. ”De flesta vattendrag i Sverige är på något sätt påverkade av fysiska förändringar. Av samtliga statusklassificerade vattendrag i Sverige 2020 (totalt 1905 stycken) är det endast 12 procent som har hög ekologisk status. Den vanligaste orsaken till att vattendrag inte uppnår god eller hög status är negativ påverkan från till exempel vattenreglering från framförallt vattenkraft”.

Problemet är omfattande eftersom det finns omkring 2 100 vattenkraftverk i Sverige och det totala antalet dammar uppskattas till cirka 11 000. Av dessa är det flera tusen dammar som saknar tillstånd enligt miljöbalken.

I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 lades därför fokus på vattenkraftens fysiska påverkan. Fysisk påverkan i vattenmiljön påverkar åtta av målets elva preciseringar och är fortfarande en av de främsta orsakerna till problemen att nå de svenska miljömålen.

I juni 2020 fattade regeringen beslut om den nationella planen för omprövning av vattenkraften. Idag är åtgärdstakten för långsam, och därför bedöms inte beslutade miljömål kunna nås till 2030. Omprövningen av vattenkraften påbörjas 2022 och ska enligt tidplanen vara klar om ca 20 år dvs. år 2042.

Riksdagen beslutade 1999 om miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Nu är tidplanen att eventuella åtgärder för att uppnå målet skall vara klara 2042. De större kraftbolagen har enligt SVT 1 Uppdrag granskning genomfört åtgärder vid fyra (4) kraftverk. Krav ställs dock från energiföretagen att Vattenmyndigheten utnyttjar alla EU-rättens möjligheter till lägre ställda miljökvalitetskrav och förlängda tidsfrister.

Klarar ”den sista ålen” och ”ursprungsålen” att överleva lägre krav och en längre tidsfrist än 43 år efter Riksdagens beslut om ”Levande sjöar och vattendrag”?

2022-10-04 Västerhavets vattendistrikt har beslutat att dra in sitt bidrag till vattenråden från och med 2023.

Distriktets Vattenvårdsdirektör säger till tidningarna att: – ”Det här är ett jättebekymmer”, ” pengarna som gått till samverkansbidragen har öronmärkts till annat”. – ”Hade jag fått bestämma själv hade man naturligtvis givit kanske ännu mer pengar till vattenråden, men jag råder inte över det här”. Därför blir vattenråden utan detta bidrag från årsskiftet.

Ordföranden i Stensåns vattenråd menar att detta kan bli dödsstöten för många små vattenråd som arbetar ideellt. Större vattenråd som Ätran har haft ett årligt bidrag på ca 60 000 kronor från distriktet och ingått i ett internationellt samverkansprojekt om samverkan.

Västerhavets Vattendistrikt och Havs och vattenmyndigheten rapporterade så sent som 2020 om erfarenheterna av projektet (Water-Co Governance). Slutsatserna från projektet är att: ”Vattenråden, som är en redan existerande mötesplats för många lokala aktörer, bör nyttjas mer och ges större utrymme att kunna vara denna mötesplats”. ”Kommuner, myndigheter och regeringen behöver stödja, underlätta för och förstå värdet av mötesplatserna för delaktighet och samverkan. Det kan också ske genom att regeringen ger betydligt mer långsiktig finansiering och undviker snabba förändringar av bidrag och regler. Plötsliga neddragningar eller kortsiktiga ökningar av pengar orsakar risk för sämre kvalitet, ineffektivitet och stress”.

Vad är det som fått myndigheterna att redan efter två år omvärdera bidragen till vattenråden? Vattenråden är fortfarande en viktig mötesplats för att diskutera vattenfrågor speciellt med tanke på genomförandet av nationella planen.

Vissa vattenråd har dock drabbats av att medlemmarna känner att information, dialog och den demokratiska processen uteblir. Det finns vattenråd där hemsidan inte uppdaterats med ny information på ett år. Det finns vattenråd som underlåtit att lämna synpunkter på efterfrågade remissvar till myndigheterna inför omprövningen av vattendomar inom rådets verksamhetsområde.

Det finns ett stort behov av samverkan när det gäller vattenfrågor i allmänhet och den viktiga omprövningen av vattendomar i synnerhet. Samtidigt behöver vattenråden ha en öppen information och en revision av hur den demokratiska processen fungerar inom vattenråden. Myndigheterna har nu pausat bidragen till vattenråden. Vattenråden behöver visa att den demokratiska processen fungerar i informations- och samrådsarbetet för att statliga bidrag åter skall kunna utbetalas till verksamheten.