2024-08-24 Lördagens Naturmorgon i P1 handlade bl.a. om Sveriges största naturproducerade atlantlaxbestånd – Ätranlaxen. Vi fick följa med reportrar och länsfiskekonsulenten till Högvadsån och Nydala kvarn som är beläget i laxens vandringsområde. Vad har hänt och vad händer med Ätranlaxen?
Vid Nydala har det årligen räknats lax sedan 1954, i 70 år! Sven-Erik och Berit Möller gör här en livsgärning med att räkna och märka passerande laxar. Ätran är en s.k. Indexälv för atlantlaxen och tillsammans med elfisken och fiskräknare vid Herting har SLU stenkoll på laxläget i Ätran.
Hur går det då för Ätranlaxen? Redan förra året varnar SLU för att Ätrans laxbestånd har gått från ”grönt till rött”. Det vill säga ”god reproduktionsförmåga” (grön) 2017 – 2020 till ”risk för nedsatt reproduktionsförmåga” (orange) 2021 – 2022, till ”nedsatt reproduktionsförmåga” (röd) 2023. Laxfisket i Ätran har under 2024 infört delvis fångstförbud.
Vi fick också en nostalgisk tillbakablick från ett inslag i Naturmorgon 2014, från Hertingforsen i Falkenberg där kraftverksdammen rivits och forsen återställts. Dåvarande kommunekologen berättar lyriskt att nu kommer laxuppvandringen i Ätran att kraftigt förbättras. Med ”facit” i hand kan vi se att fria vandringsvägar faktiskt gav en förväntad ökning av laxuppvandringen i Ätran. (se figur).
”Nettouppvandringen av laxfisk ökade från i medeltal cirka 2 400 till cirka 4 100 per år efter återställningen av Hertingforsen”, säger Mats Hebrand vid Fiskevårdsteknik. Totalt registrerades drygt 86 000 vandrande fiskar under perioden. Källa: Fiskvandring vid Herting 2000–2020 Rapport Länsstyrelsen i Hallands län, rapportnummer 2021:10.
Trots denna ökade uppvandring av laxfiskar till Ätrans lek- och uppväxtområden har den totala produktionen av lax från Ätran stadigt minskat främst på grund av korttidsreglering och torrläggning.
Det är mycket fint att Naturmorgon tar upp frågan om vår Atlantlax, Hallands landskapsdjur! Naturmorgon och länsfiskekonsulenten brottas med frågan att ”det blev ju inte riktigt så att det blev jättemycket lax bara för att man öppnade upp vid Herting”.”Men det blir inte fler laxar, det blir ju inte det”. Reportern är inne på orsaken när betongdammen vid Ätrafors beskrivs.
Länsstyrelsen skriver i sin ”Bevarandeplan för Ätran”. ”Efter utbyggnaden i Ätrafors har den totala produktionen av laxsmolt i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998)”. En bidragande orsak är en ”tsunamiliknande” korttidsreglering där flödet under dygnet kan ändras mellan 7–72 kbm/s. Högvadsån är utsatt för nolltappning vid Ödgärdets kraftstation uppströms Nydala. Det innebär att laxens uppväxtområden, särskilt vid torrperioder (som 2018) helt torrläggs. Två årsklasser av laxyngel dör vid varje torrläggning. Ingressbild: Högvadsån Sumpa 2023-06-26
Länsfiskekonsulenten säger att frågan är komplicerad. Havet mår inte bra. Klimatet förändras. Vattnen försuras. Laxen drabbas av sjukdom. Hundratals miljoner satsas av samhället för laxens och vandringsfiskens välbefinnande. Men det är ganska elementärt att utan tillgång till lek- och uppväxtområden med naturliga flöden så dör våra vandringsfiskar bort från de halländska åarna. Det gäller bl.a. laxen, havsöringen, havsnejonögat, flodnejonögat, ålen och majfisken.
Därför litar vi nu till att även vattenkraften tar sitt ansvar när vattenkraftens påverkan på vandringsfiskarna skall miljöprövas.