2024-09-12 Regeringen har den 22 augusti 2024 gått ut med en promemoria om förslag till ändrad lagstiftning när det gäller kraftigt modifierade vatten (KN 2024/01642).
Förslaget skall underlätta att förklara åar med vattenkraftverk som kraftigt modifierade (KMV). Det innebär att lägre krav kan ställas på miljöåtgärder i åar med vattenkraft. Regeringen meddelar också att detta innebär försämrade förutsättningar att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, som inte uppnås med dagens regelverk.
Promemorian kan läsas i sin helhet på regeringens hemsida. Konsekvenserna för miljön med sämre förutsättningar att uppfylla miljömålet Levande sjöar och vattendrag beskrivs på sidan 44.
Lägre krav på miljöåtgärder innebär att kraftbolagen kan producera mer el när priset är högt vilket ökar vinsten. Detta görs med kraftig korttidsreglering vilket inte nödvändigtvis ökar den energimängd som produceras. Vattenkraften har också betydande utsläpp av koldioxid från infrastruktur, tillverkning av betongdammar och tunnlar, samt avgivande av gaser (koldioxid, metan och lustgas) från kraftverksdammarnas sediment.
Varför behöver vi då levande sjöar och vattendrag? Jo, det borgar för en hållbar och förnybar produktion av livsviktiga naturresurser. Dessa har betydande positiva socioekonomiska effekter för dagens och framtidens samhälle. Några exempel:
Kulturhistoria Ålen och vandringsfisken har funnits i ca 70 miljoner år. Vandringsfiskens kulturhistoria är beroende av rika fiskbestånd. Ålarvet och laxarvet har dokumenterats sedan 1500-talet och har hittills förts vidare till kommande generationer.
Ekoturism, naturturism och fisketurism drabbas när fiskarter och forsar försvinner. Det gäller vandringsfisk som lax och ål men även en mångfald av potadroma arter som gädda, gös m.fl.
Sveriges potential för ekoturism minskar om vi inte kan hålla sjöar och vattendrag vid liv.
Ekosystemens motståndskraft mot yttre påverkan (ex klimat, förorening) försämras när arter dör ut.
Livsmedelsförsörjning En viktig del av Sveriges livsmedelsförsörjning och krisberedskap finns i levande sjöar och vattendrag. Den årliga produktionen av enbart ål från Sveriges inlandsvatten var ca 50 000 ton. Tidiga bosättningar placerades därför nära vatten med rik tillgång på fisk. Runt Dalstorpasjön i Västergötland fanns 1709 drygt 30 fasta platser (notvarpar) för fiske.
Hälsa Möjligheten till naturupplevelser och rekreation förbättrar hälsan. Människan mår bra av att vistas i en natur med rik biologisk mångfald och levande sjöar och vattendrag. 1,7 miljoner svenskar fritidsfiskar enligt SCB.
Landsbygdsutveckling Levande sjöar och vattendrag är en av de viktigaste resurserna för en god landsbygdsutveckling. Värnar vi om dessa resurser innebär det en bas för en fortsatt utveckling av landsbygden.
Regeringens promemoria prioriterar kraftigt modifierade vattendrag framför levande sjöar och vattendrag. Miljökonsekvenserna och de socioekonomiska konsekvenserna av en sådan prioritering blir en belastning för folkhemmet och turistlandet Sverige.
Kraftigt modifierade vattendrag har tidigare inte varit ett prioriterat tillstånd. ”Levande sjöar och vattendrag” och ”En rik biologisk mångfald” har varit våra prioriterade miljömål. Sverige skall inte ändra lagstiftningen så att vi överger våra miljömål och säljer ut våra värdefulla tillgångar av levande, förnybara naturresurser.
Regeringen önskar synpunkter på sitt förslag senast den 22 november. Här finns uppgifter vilka organisationer som fått remissen.
Olaus Magnus stora verk, Historia om de nordiska folken (Historia de gentibus septentrionalibus), gavs ut 1555. Det svenska laxfisket (och ålfisket) beskrivs som mycket rikligt. Och var så fram till början av 1900-talet. I dag återstår mindre än 1% av ålen och mindre än 5% av den vilda atlantlaxen på grund av kraftigt modifierade vatten. Fisket är rätt förvaltat en förnybar naturresurs. Fiskeförbud åtgärdar inte grundproblemet.