Miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”

2024-08-29 Regeringen föreslår ett försämrat skydd för vattenmiljön. Miljömålen för Sveriges tusentals inlandsvatten föreslås nedprioriteras samt att lägre krav ställs på miljöåtgärder inom vattenkraften.

Regeringen har den 22 augusti 2024 gått ut med en promemoria om ändrad lagstiftning när det gäller våra vatten och den biologiska mångfalden (KN 2024/01642). Förslaget är omfattande och Regeringen gör själva följande bedömning av hur förslaget påverkar miljön:

Förslaget ”sammantaget innebär försämringar för vattenmiljön jämfört med om prövningarna skulle genomföras enligt nu gällande regelverk, med försämrade förutsättningar att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag som följd. Exempelvis innebär förslagen att förutsättningarna förbättras för att förklara vattenförekomster som påverkas av vattenkraften som kraftigt modifierade vilket medför att lägre krav kan ställas på miljöåtgärder”.

Det är mindre än cirka två månader efter det att Europaparlamentet antog Lagen om Restaurering av Naturen 2024-06-17. EU-länderna måste återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som är i dåligt skick senast 2030, 60 procent senast 2040 och 90 procent senast 2050. För vattenrelaterade ekosystem innebär lagen att 25,000 km stängda och reglerade älvar skall restaureras till fritt rinnande vatten till 2030. Det innebär att många dammar och regleringsmagasin måste öppnas då det i dag i Europa finns 0,74 dammar per kilometer vattendrag.

Regeringens beslut motarbetar således både de svenska och internationella miljömålen och lagarna om att restaurera påverkade vatten till Levande sjöar och vattendrag.

När det gäller Ätran säger nuvarande förslag till lagstiftning att Ätran maximalt skall tåla 6,1 % produktionsförlust av Ätrans produktion eller ca 19 GWh vilket motsvarar produktionen från två större vindkraftverk. Regeringen anser alltså att detta är för stor miljöhänsyn för Ätran.

Men hur är det då med Ätrans naturvärde? Ätran har Sveriges största Atlantlaxbestånd. Ätran har Sveriges största bestånd av havsnejonöga och majfisk. Ätran var en viktig producent av ål.

Samhället har satsat hundratals miljoner på kalkning av Ätran. Enskilda har satsat hundratusentals kronor på avloppsrening. EU bidrag ges till restaurering av Ätran. Alla positiva effekter av dessa insatser vill Regeringen nu offra för vattenkraften i Ätran.

Vilka naturvärden är det då som offras när åtgärder i vattenkraften uteblir? Nuvarande policy har lett till delvis fiskeförbud av lax i Ätran 2024. Om man istället gått andra vägen enligt svensk och internationell miljölagstiftning och öppnat upp Ätrafors kraftverk, vilket motsvarar ca fem större vindkraftverk (52 GWh) hade resultatet gett ett antal positiva effekter.

Mängden producerad Atlantlax hade blivit ungefär densamma som den nuvarande totala Svenska vildlaxproduktionen från övriga 24 åar och älvar med Atlantlax. Vi skulle i stället kunnat utveckla ekoturismen och laxfisketurismen med en levande älv. Hotade bestånd av ål, havsnejonöga och majfisk skulle ha fått drägliga livsbetingelser.

Samhället hade fått tillbaka avkastningen från en stor del av de viktiga miljöinsatser som hittills gjorts i Ätran och i Sverige. Sverige och Uniper är inte beroende av 52 GWh från Ätran (fem vindkrafverk). Atlantlaxen, havsnejonögat och majfisken är för sin överlevnad helt beroende av positiva miljöåtgärder i Ätran.