2024-09-27 Kattegatts kustvattenråd och Länsstyrelsen i Halland skall ha en eloge för att de i veckan bjöd in till ett seminarium för att belysa situationen för Atlantlaxen på Västkusten.

Situationen är den att mindre än fem procent av naturlaxen återstår och behovet är stort av åtgärder för att förvalta laxen så att vår landskapsfisk åter kan trivas i våra halländska åar. Därför är det viktigt att alla som påverkar laxbestånden tar ansvar för sina åtgärder.

Ida Ahlbäck Bergendahl från SLU berättade om det internationella arbetet som pågår inom NASCO för att skydda laxen. SLU konstaterar att 19 av västkustens 24 laxälvar har nedsatt reproduktionsförmåga med mindre än 10 smolt per 100 kvadratmeter och därför är i akut behov av åtgärder för att vända den negativa trenden. Det gäller exempelvis Lagan, Nissan, Fylleån, Suseån, Ätran med Högvadsån, Viskan och Kungsbackaån.

Jens Persson och Håkan Carlstrand från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) presenterade ett förslag på nya regler och hur tidsplanen ser ut med remisstid och ett planerat beslut om ändrade föreskrifter till den 25 januari 2025.

HaV verkar för en beståndsspecifik förvaltning av Västkustens laxbestånd. Det innebär att den mängd lax som återvandrar till varje å skall öka. Förslaget som HaV presenterade var begränsat till åtgärder för spöfångad lax. Eftersom Sportfiskarna i stor utsträckning genomfört dessa åtgärder får det begränsad effekt. HaV missar samtidigt andra åtgärder som kunde göra skillnad för att förbättra bestånden.

Hav efterfrågade en öppen diskussion om det fanns flera ytterligare förslag till åtgärder. Åhörarna kom med flera konstruktiva förslag:

1. Vattenkraften behöver ta sitt ansvar. Vandringshinder, torrläggning, korttidsreglering behöver miljöanpassas! Exempelvis reduceras årligen produktionen med 61 000 laxsmolt i Ätran på grund av verksamheten vid Ätrafors kraftverk.
2. Vattenkraften har dämt in forna laxhabitat. Öppna dessa för att återuppta den förlorade produktionen av lax! (Ex Lillån).
3. Allmänheten får fiska med nät, ut till 3m djup, på blandbestånd av lax utefter södra västkusten och i Laholmsbukten. Detta fiske slår urskiljningslöst mot svaga laxbestånd varför det bör upphöra.
4. Laxparasiten Gyrodactylus salaris slår hårt mot de svenska atlantlaxbestånden bl.a. i Ätran. Inled ett samarbete med Norge för att lära mer om klorbehandling för att bekämpa parasiten. Inför ett testområde i svenska laxvatten.
5. Kalkningsverksamheten är viktig för laxynglens överlevnad. Bibehåll den nivå som rekommenderas av norska forskare när det gäller pH-status för lax. Sök EU-bidrag om svenska staten inte prioriterar kalkningen.
   
   Sammanfattningsvis kan sägas att HaV:s förslag om begränsat sportfiske inte räddar vandringsfisken varken lax, ål, havsnejonöga, staksill eller majfisk. Alla som påverkar vandringsfisken inklusive vattenkraften måste ta sitt miljöansvar om vi skall ha ett livskraftigt bestånd av atlantlax i Sverige.