2021-05-04 Falkenbergs kommun har svarat på vattenmyndighetens remiss om förslag till normsättning och värdering av Ätran samt aktuella åtgärder för att förvalta Ätrans värden.

Kommunstyrelsen beslutar lämna följande svar på remissen: Samråd för vatten med påverkan från vattenkraft KS 2021/103 § 127.
”Falkenbergs kommun har inget att erinra eller tillägga till remitterat förslag”.
Beskrivning av ärendet
Underlaget beskriver förutsättningar för normsättning av vatten med påverkan från vattenkraft och de hänsynstaganden som är kopplade till detta som exempelvis åtgärders produktionspåverkan och åtgärdsbehov för Natura 2000-områden.
Motivering av beslut
”Den aktuella remissen bedöms inte ha någon direkt påverkan på
kommunens verksamhet”.
Ekonomi
”Beslutet kommer inte att påverka kommunens ekonomi”.

Så långt kommunens beslut.

En hållbar förvaltning av Ätran har historiskt påverkat, och kommer även i framtiden att i högsta grad påverka kommunens verksamhet och kommunens ekonomi. Under slutet av 1800-talet var inkomsten till Falkenbergs stad från laxfisket den enskilt största skatteintäkten som dessutom avlönade borgmästaren och hans stab av anställda.

Ätran skall 2022 omprövas enligt modern miljölagstiftning. Ätran borde då inte klassas som KMV enligt remissens förslag. Ätrans naturvärden skall inte klassas som lägre än Lagans och Nissans vilket är direkt felaktigt. Kommunen borde inte godta föreslagna normsättning som missgynnar Ätrans natur och miljö på bekostnad av en av kommunens viktigaste näringsgrenar; ekoturismen.

1978 startade Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen vad som då var världens största kalkningsprojekt i rinnande vatten. Efter Hertingprojektets genomförande 2013 publicerade Länsstyrelsen i Halland en publikation om Ätrans socioekonomiska värde. Nettonuvärdet beräknades till 65,3 miljoner kronor.

F.d. turistchef Randolph Stenlund beräknade värdet av Ätrans laxfiske till ca 5 miljoner kronor årligen. Ätrans laxfiske bedömdes ha samma utvecklingsmöjligheter som Mörrums laxfiske som värderats till ca 50 miljoner kronor årligen.

Ätran med biflöden utgör kommunens resurser som vattentäkter. Vattenreglering påverkar sedimenttransport och vattenkvalité och därmed kommunens kostnader för reningsåtgärder. Erosion och sedimenttransport ökar kommunens kostnader för muddring i hamnen vartill 2-3 miljoner kronor avsatts årligen. Vattenreglering påverkar även stabiliteten hos Ätrans stränder exempelvis vid vårdcentralen.

Korttidsregleringen påverkar Ätrans Natura 2000 område från Ätrafors till havet. Fiskeriverkets utredning visar att ca 90% av Ätrans laxproduktion går till spillo på grund av vattenkraftens reglering och vandringshinder. Hotade arter som havsnejonöga och ål decimeras. Ätrans ekosystemtjänster och Falkenbergs ekoturism begränsas.

Falkenbergs Destinationsbolag har förtjänstfullt tagit fram ett attraktivt förslag till ”Ekomuseum” för Ätranlaxen. Den anrika Laxodlingen förvandlas till café och utställningslokal. Hertings kraftverk från 1944 omvandlas till konferenslokal med lax och kraft som förtecken. Dessa verksamheter är Falkenbergs naturliga signum som man så länge letat efter att profilera. Det kommer att påverka kommunens ekonomi positivt.

Läs även Naturnytts synpunkter på vattenmyndighetens remiss här.

Halmstads kommunekolog har skrivit ett svar på remissen vilket antagits av kommunstyrelsen. Läs mer här. Kommunekologen anger att kommunen behöver lämna synpunkter på tio delsträckor i reglerade vattendrag samt att förslaget kan påverka kommunens dricksvattenförsörjning. Under rubriken konsekvenser skriver ekologen: ”Kommunen har under 1990-talet ingått avtal med ett flera kraftverksägare i samband med införande av fisktrappor i anslutning till deras verk. I samband med kommande prövningar måste kommunen aktivt delta och bevaka kommunens intressen”. Synpunkter framförs bl.a. på Suseån som förvaltas gemensamt med Falkenbergs kommun.

2021-04-30 Valborgsmässoafton är sista dagen för att komma med synpunkter om vilka normer som skall användas för åar och sjöar som påverkas av vattenkraften.

Saken är den att myndigheterna önskar en måttstock för att vattenkraften skall få moderna miljövillkor för de vatten som skall prövas enligt nationella planen (NAP) för perioden 2022-2024.

Ätran till Ätrafors och hela Högvadsån ingår i denna prövning nu när gammal vattenlagstiftning skall ersättas med moderna miljövillkor. Vad detta innebär är just kärnfrågan som myndigheterna ställer till kommuner, markägare, fiskerättsägare och naturvänner i Ätrans dalgång.

Det är få nu levande människor som kan berätta om hur Ätran med omgivningar såg ut före kraftverksepoken när imponerande dammar och sjömagasin växte fram i landskapet utefter ”Hallands vackraste väg”.

Historiska dokument finns dock att tillgå som exempelvis STF:s vykort med Ätrans forsar vid Yngered och Boa eller målande bandinspelningar med laxfiskare ”Botel” Andersson. Väggen utanför Kommunfullmäktiges sal i Falkenberg pryds av tavlan Laxauktionen av R.Lundberg från 1892.

Kan nya modernare vattendomar innebära att Ätran återfår sin unika natur? Är det möjligt att återställa Ätrans laxproduktion till sin fulla glans som lockade engelmän, friherrar och prinsar att komma till Falkenberg och pröva lyckan?

Svaret är tveklöst, ja det är möjligt. Naturen och laxen har en förunderlig förmåga att återkomma om rätt förutsättningar ges med moderna miljölagar. Hur skall det då gå till att återupprätta dessa förlorade värden till gagn för kommande generationer?

Problematiken utreds närmare i Naturnytts remissvar som sänds på Valborgsmässoafton till Vattenmyndigheten.

2021-04-28 Kommuner blir nya ägare till kraftverk i indexälven Testeboån.

Gävle och Ockelbo kommuner blir nya ägare till kraftverken i Strömsbro och Åmot för den runda summan av 50 miljoner kronor över 5 år. Kommunerna får upp till 95 procent av kostnaderna i stöd från Vattenkraftens miljöfond.

Kommunstyrelsens ordförande hoppas så mycket på utvecklingen av indexälven Testeboån att de nu köper kraftverken och lägger ned dem för att vandringsfisken skall få fria vandringsvägar. Målet är att det om tio år skall vandra upp 2000 fiskar i Testeboån. Läs mer på SVT här.

Vi kan inte underlåta att jämföra med Falkenbergs kommuns eget Hertingprojekt. Där ökade fiskvandringen från 2000 laxar till 4000 laxar redan åren efter utrivningen av Hertingdammen. Tiotusentals ålyngel som tidigare var utestängda kan nu vandra uppströms!

Men uppströms vid Ätrafors är det stopp. Nu skall vattendomarna för detta kraftverk omprövas i nationella planen. Gävle och Ockelbo kommuner är föregångare och visar hur högt de värderar att naturen återkommer i deras älv.

Bästa lösningen vid Ätrafors kanske man finner genom att inspireras av de framsynta kommunerna i Gävle och Ockelbo?

2021-04-27 Svenska myndigheters förvaltning av det hotade ålbeståndet är en totalmiss som leder till fortsatt minskning av det akut hotade ålbeståndet.

Havs- och Vattenmyndigheten föreslår nu ett fortsatt totalstopp för ålfiske under månaderna november till januari 2021-22. Förbudet inträder således efter det att den största ålvandringen och det största ålfisket är avklarat under augusti till oktober. Lyssna till Sveriges Radios reportage här.

Myndigheterna fortsätter också att negligera att merparten av åldöden inträffar när de lekmogna ålarna skall ta sig förbi älvarnas alla vattenkraftverk på sin vandring till Sargassohavet. 70% anses dö vid varje kraftverkspassage vilket innebär en närmast 100%- ig dödlighet innan ålarna ens når fram till kusten.

Myndigheterna har därför gjort två typer av överenskommelser med kraftbolagen.

Den första ”dealen” är en frivillig (!) överenskommelse att varje kraftverk endast skall ta död på 60% av de utvandrande ålarna.

Den andra ”dealen” är att kraftbolagen handlar ålyngel från England och sätter ut ovanför kraftverken. Då blir kraftbolagen i Ätran befriade från att ha fria vandringsvägar både för ålynglen(upp) och blankålen(ned).

Slutsatsen är att om man köper ålyngel från England kan man fortsätta med att stoppa all naturlig ålyngelinvandring och fortsätta med att ta död på samtliga utvandrande ålar från Ätran! Enligt Ål i Ätran vandrade ca 5000 ålar ut årligen (2010 och 2011) från Ätran. Dessa ålar är enligt överenskommelsen i huvudsak förlorade till kraftverksdöden. Men Kalle som metar upp en ål blir brottsling om den inte omedelbart återutsätts!
Kraftbolagens lagligförklarade ”ålfiske” fortsätter dag och natt.

Man behöver inte vara expert för att inse att Sveriges ålförvaltning är ett totalt misslyckande!

2021-04-23 Efter påtryckningar från Sverige uppges nu EU klassa vattenkraften som grön energi.

Sveriges Radio rapporterar att EU kommissionen nu efter påtryckningar från Sverige klassar både skogen och vattenkraften som gröna energikällor. Läs mer här.

Det är i så fall viktigt att den blå vattenkraften nu bekänner färg och inför kommande omprövningar ser till att bli mer miljövänlig.

Som exempel kan nämnas att Unipers korttidsreglering i Ätran för närvarande årligen ger okompenserade skador på laxbeståndet med en årlig dödlighet av 34 500 smolt. Det skall jämföras med den nuvarande produktionen av smolt i Ätrans huvudfåra som är ca 9000 smolt.

Ätran är internationellt utpekat som bevarandevärt N2000 område med hänvisning till att Ätran är Sveriges största producent av vild Atlantlax. För att den blå vattenkraften skall bli grön måste Sverige då också se till att både svenska och utländska kraftbolag antar förslag om moderna miljödomar där bättre hänsyn tas till natur och miljö.

Naturnytt har tidigare berört frågan om Sveriges memorandum till förmån för skogsindustrin och vattenkraften. Läs mer här.

Sverige och Finland försvagar nu EU:s taxonomi om vad som skall klassas grönt och hållbart. WWF Europe hoppar av med sitt deltagande i protest. Läs WWF:s pressmeddelande här. Läs Natursidans reportage här.

2021-04-11 Ett elbolag med tio miljoner kunder i Spanien är nu stämt för att de medvetet har struntat i att vidta åtgärder för att förhindra skador på djurlivet och miljön.

Saken är den att kraftledningar och stolpar inte isolerats på ett korrekt sätt och därmed blivit en dödsfälla för många fåglar. Detta ledde till att 255 fåglar dog i ett område norr om Barcelona under åren 2018 och 2020. Experter menar att detta utgör ett hot mot många fågelarter, särskilt mot de arter som är hotade. Läs mer här.

Bl.a. är det storkar och rovfåglar som dött när de rastat på ledningarna. I augusti 2018 dog 72 vita storkar när de landade på utrustning som inte isolerats av bolaget.

Enligt stämningsansökan anförs att bolaget inte vidtagit åtgärder för att reparera utrustning som inte uppnår aktuella säkerhetsföreskrifter och därigenom uppsåtligen ignorerat den lagstadgade skyldigheten att förebygga skada på djurliv och miljö.

Kraftbolaget försvarar sig med att man åtgärdat över 2000 pyloner och investerat € 4,6 miljoner för att skydda fågellivet.

Det är intressant att utländska kraftbolag anses ha skyldigheter att vidta åtgärder och inte orsaka skador på natur och miljö. Naturnytt har tidigare rapporterat om hur Uniper orsakar omfattande fiskdöd på bl.a. akut hotad ål och lax i Ätran. Årligen vandrar ca 5000 blankålar från Ätrans vattensystem mot Sargassohavet för att leka. Merparten av dessa ålar omkommer tillsammans med andra fiskar och fåglar vid Unipers galler och kraftverk, eftersom flyktöppningar saknas. Bolaget städar medvetet undan döda fiskar och djur vid anläggningarna.

Skillnaden mellan Spanien och Sverige är kanske att kraftbolagen i Spanien är skyldiga att vidta åtgärder för att värna djurlivet och miljön, medan Uniper har tillstånd att döda alla vandrande ålar och övriga fiskar vid de svenska kraftverken.