2020-11-19 Det handlar om havsfåglar. Stormvindar gör att de kan ses vid våra kuster. Morups tånge och Glumstenen är några säkra platser där ornitologer samlas för att uppleva våra vingade vänner.
2020-11-19 Sillgrissla och tretåig mås passerar på publikt avstånd vid Glumstenen. Namnet Glumsten går tillbaks till vikingatiden.
Under torsdagen räknade ornitologerna tusentals havsfåglar som passerade utanför Glommen. Vad sägs om att några entusiaster under drygt tre förmiddagstimmar räknade 1250 sillgrisslor/tordmular, 425 tretåiga måsar och 160 havssulor.
2020-11-19 En av alla de 1250 alkfåglar som passerade utanför Glommen och Morup. Detta är en tordmule.
Trots att havet har en rikedom av liv så har fågelbergens invånare minskat drastiskt de senare åren. En av möjliga orsaker tros vara utfiskningen. Föräldrarna kan inte fånga tillräckligt med småfisk till sina ungar. Ett exempel är lunnefågeln som har brist på lodda vilken fiskas upp som föda till laxindustrin.
2020-11-19 Alkekungen är vår minsta alkfågel som har en längd av endast 20 centimeter. Fågeln häckar i stora kolonier i nordöstra Atlanten och norra Ishavet. Födan utgöres huvudsakligen av små kräftdjur. Antalet alkekungar har uppskattats till 8-18 miljoner par. Den lilla alkan passerar här utanför Glumstenen.2020-11-19 Havssulan som passerar utanför Glumstenen har en röd näthärva i näbben. Många fåglar fastnar i plastskräp och ”spöknät” och får då svårt att fånga tillräckligt med föda.2020-11-19 Även dvärgmåsar sågs bland de tretåiga måsar som drog vidare söder ut.
2020-11-18 Ätrafors. Denna vecka forsar vattnet i N2000 området i Ätrans naturliga åfåra nedanför dammen vid Ätrafors.
Kraftbolaget framsläpper nu ett minimiflöde på ca 2 m³/s. Detta ger en förhandsvisning hur fantastiskt fin den gamla Rävigeforsen var när vattnet fick flöda fritt.
2020-11-17 Vattnet brusar i N2000 området vid den gamla Rävigeforsen i Ätrafors.
Redan efter några dagar kan man se hur kungsfiskare, forsärla och strömstare känner igen sig och flyger över sina naturliga miljöer. När det livgivande vattnet kommer tillbaka är naturen inte sen att reagera. Även Naturnytt tog sig dit med kameran och njöt i fulla drag av den fina forsmiljön som återuppstått för några dagar.
Fåglarna flyger snabbt. Laxar och ålar simmar lite lugnare. Erfarenheterna vid den nedströms återställda Hertingforsen visar att det tar något år innan laxen lekt och ynglen frodas i forsen. Vattenlevande bäck-, dag- och nattsländor skall också hinna etablera sig och de är mat för forsens fiskar och fåglar.
2020-11-17 Vattnet brusar vid Brus i Ätrafors.
Lösningen med att återställa forsen fungerar betydligt bättre än kraftbolagets tidigare provisoriska lösningar att stänga av forsen med fördämningar av trä, stålvajrar och plastremsor. Nu är man inne på rätt väg när man istället följer naturens kraft.
Det vore en ynnest att nu få tillbaka vattnet även i Rävigeforsen. Det återupprättar en underbar miljö för utflykter i det närbelägna ekomuséet vid luftvärnstornet och kanske en utflykt till lilla Café Brus där man kan ta en kopp kaffe till musiken av forsens brus. Naturen och människan behöver fler forsar.
2020-11-10 Kraftbolaget har sedan Allhelgona arbetat med gallerbyte vid sitt kraftverk i Ätrafors. Burarna som är tänkta att rädda utvandrande ål hamnade i luften och fångar nu fåglar istället.
2020-11-09 Tre rödhakar är sedan några dagar instängda i kraftverkets ålburar. Två av rödhakarna är instängda i samma bur. Rödhaken har svårt att tolerera artfränder inom sitt revir. Därför letar de febrilt efter flyktvägar mellan slagsmålen. Fjädrar fastnar på burarnas väggar.
Saken är den att gallerbytet föregicks av tömning av kraftverkskanalen för att gallren lätt skulle kunna bytas. Då blev ålburarna hängande i luften. Eftersom gallrens flyktöppningar lämnades öppna blev burarna fångstanordningar för fåglar istället för ålar.
Kring burarna ses också strömstarar, forsärlor och den sällsynta kungsfiskaren flyga. Vi håller nu tummarna för att inga av dessa sällsynta forsfåglar skall falla för frestelsen att flyga in i fångstburarna och fastna.
Ätrans vattenråd hade i slutet av oktober en hållbarhetsdag som vattenblänk rapporterat från. Läs rapporteringen här.
Nu har en sammanställning även kommit på ÄVR:s hemsida. Läs mer här . Här kan vi läsa att medlemmarna unisont menar att kunskap om Ätran är viktig för att vi skall kunna värna om miljön.
Kraftbolagets installation av fyra ålburar vid Ätrafors är ett steg i rätt riktning. Kunskap behövs om hur många ålar som dagligen vandrar i Ätrans vattensystem. Därför behövs en noggrann statistik över varje tömning av Unipers ålburar. Det behövs också en noggrann statistik över hur många ålar som omkommer på kraftverksgallren vid Ätrafors och övriga kraftverk uppströms i Ätran. Denna statistik samlas inte in för närvarande.
Vid hållbarhetsdagen diskuterades kommande omprövningar av Ätran 2024 och 2027. Den avslutande synpunkten i vattenrådets sammanställning är att kraftbolagen behöver delta i recipientkontrollen och samla in uppgifter om sin miljöpåverkan. Då får vi veta hur många ålar som kraftbolaget räddar. Och vi får veta hur många ålar som omkommer på gallren. Denna kunskap är viktig vid kommande omprövning av Ätrans vattendomar.
Vid hållbarhetsdagen nämndes också samrådsunderlaget ”Åtgärdsprogram för vatten 2021—2027 Västerhavets vattendistrikt”. Citat från programmet: ”En utveckling av egenkontrollen som berör recipientförhållanden är nödvändig för att tydliggöra, för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter, hur olika verksamheter påverkar vattenförekomsternas status”. ”Enligt MB 26 kap. 21–22 §§ har länsstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet, möjlighet att kräva in underlag”. Då alla medlemmar i ÄVR var rörande eniga om att kunskap behövs för kommande omprövning hoppas vi nu att kraftbolaget snarast deltar i recipientkontrollen och påbörjar insamlandet.
2020-11-01 Kraftbolaget sänkte under helgen drastiskt vattennivån i dammarna i Ätran. Tiotusentals stormusslor kämpar för sina liv.
Det blev ingen lugn Allhelgonahelg för stormusslorna vid Ätrafors. Tiotusentals musslor hamnade på torra land när kraftbolaget tog det vatten som musslorna behöver för att andas.
2020-11-01 Målarmusslorna ritar sina sista dödsrunor i sanden vid Ätraforsdammen.
Snälla närboende uppmärksammade musslornas situation och gick på stränderna och plockade musslor som de kastade tillbaka i vattnet. Men det var bara en droppe i havet på de kilometerlånga torrlagda stränderna. Förra gången anlitades Farmartjänst för en gedigen räddningsinsats. Läs mer här.
Men denna helgdag fick musslorna klara sig själva. Och det gick inte så bra. Stora dammusslan, allmänna dammusslan och den rödlistade äkta målarmusslan fanns alla bland de döende musslorna.
2020-11-01 Stormusslan tar sina sista andetag i stillhet under Allhelgonahelgen vid Ätraforsdammen. Tiotusentals artfränder går samma öde tillmötes när timglaset rinner ut. Den annars slutna musslan ser ut att säga något till betraktaren. Denna gång uteblev Farmartjänsts räddningsaktion.
2020-10-30 Enligt säkra källor stängs Ätrafors kraftverk ned av ägarna Uniper, Fortum och Sydkraft Hydropower AB. Nedstängningen är tillfällig och planerad att ske i nästa vecka, dvs. vecka 45.
Anledningen till den tillfälliga nedstängningen är enligt samma källa att intagsgallret till kraftverket har rostat och skall bytas till ett nytt i rostfritt stål.
Uniper har tidigare enligt miljöchefen testat ny teknik vid Ätrafors. Förra gången var det för att utestänga laxen från Ätrans Natura 2000 område. Detta hade ingen framgång då den nya träkonstruktionen spolades bort med första högflödet. (se bild ovan)
Problemen med gallren som nu byts ut har varit många för bolagen. De har samlat löv och skräp vilket gett fallförluster och minskad elproduktion. Transportbandet och skrapan som skall ta bort skräpet har fungerat dåligt och tidvis varit ur funktion. ”Cementbunkern” dit skräpet fraktas måste tömmas med jämna mellanrum.
Problemen för fisken har också varit omfattande. Döda fiskar ses med jämna mellanrum på galler och transportband. Cementbunkern har försetts med insynsskydd för att minska insyn och stanken från döda fiskar. Till bolagens fördel skall sägas att de genom flyktöppningar och uppsamlingsburar försökt att minska dödligheten för den utvandrande fisken vilket till viss del lyckats. Tömningen av burarna har tyvärr haft långa tömningsintervall. Ålar har dött och döda gösar har ruttnat i burarna.
2020-01-29 Nuvarande bristfälliga lösning för fiskvandringen vid Ätrafors kraftverk. Fiskarna dör och anläggningen utgör även en fara för trafikanterna.
Under arbetet med gallret skall nu den grävda intagskanalen till kraftverket torrläggas. Detta kommer att innebära att vattnet släpps i Ätrans torrlagda N2000 område som kommer att översvämmas med ”spillvatten”. Laxar och havsöringar är nu i lektagen och kommer att vandra upp i den gamla naturliga forsen för att leka så som de tidigare gjort i århundraden på 1500, 1600, 1700 och 1800-talet. Vad de leksugna fiskarna inte vet är att efter bara någon dag kommer bolagen åter att torrlägga Ätrans gamla åfåra. Lekfisken stängs då inne och dör. Eventuella befruktade romkorn kommer att torrläggas.
Vän av ordning kanske frågar sig varför inte Länsstyrelsen i Halland som tillsynsmyndighet har en dialog med verksamhetsutövaren för att ge anvisningar så att skadorna minskar inom detta värdefulla N2000 område. Det kanske inte var nödvändigt att utföra gallerbytet under laxens och havsöringens mest intensiva lekperiod?
Länsstyrelsen har tyvärr ”straffat ut” sig själva. De skriver i beslut att ”Spill i torrfåran är en förutsättning för driften av kraftverket” och ”Länsstyrelsen finner inga skäl att vidta tillsynsåtgärder”. Länsstyrelsen hänvisar också till att kraftbolagens tillstånd för Ätrafors skall omprövas 2027 varför tillsyn inte prioriteras.
Bolaget får därför inte vägledning om BMT bästa möjliga teknik för att undvika skador på Ätrans N2000 värden. Nu installeras åter ett nytt alfagaller vilket hittills visat sig ge allvarliga skador på fisken. Dessa skador behöver inte dokumenteras eller rapporteras. BMT kan studeras nedströms vid Herting där ett betagaller installerats i kraftverkets intagskanal.
Länsstyrelsens och Vattenmyndighetens ”Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde” anger vilka produktionspåverkande åtgärder som ger ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomst och ligger till grund för miljökvalitetsnormerna MKN i Ätran. Åtgärder behövs även för att uppnå bevarandemålen i Natura 2000-området som påverkas av anläggningen. Läs mer här.
Enligt åtgärdsplanen skall både Ätrafors och Yngeredsfors kraftverk ha en minimitappning i torrfårorna samt förses med anordningar för både uppströms och nedströms konnektivitet. (Tabell 4). Detta innebär att alla fiskarter skall kunna vandra både uppströms och nedströms förbi kraftverken utan att skadas. Dessutom skall de tidigare åfårornas ekologi återställas genom minimitappningar av vatten.
Mot denna bakgrund är det märkligt att bolagen i dag väljer att investera i en dålig teknik som inte uppfyller kraven enligt miljökvalitetsnormerna, som anges i Vattenmyndigheternas åtgärdsplan för Ätran. Denna dåliga investering skall omprövas om endast sex år. Vi vet redan i dag att betagaller är en betydligt bättre teknik för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Dessutom minskar det kraftverkets fallförluster och underlättar skötsel.
Kan det vara så illa att kraftbolagen redan i dag bedömt att de kan strunta i att följa vattenmyndigheternas åtgärdsplan för Ätran vid kommande omprövning 2027 ? Kanske blir investeringen i det nya rostfria gallret ett argument för att inte använda BMT och installera ett mera fisksäkert betagaller?
2020-10-30 Översikt över Ätrafors kraftstation med nuvarande alfagaller vid vägbron. Lösningen är farlig både för fisken och för trafiken över den smala vägbron. Den dåliga lösningen permanentas nu genom att gallret byts ut i nästa vecka. Lösningen på problemen är BMT med ett fisksäkert betagaller så som gjorts vid Hertings kraftverk nedstöms.
2020-10-26 Ätrans laxar är drabbade av fiskmögel. Orsaken till sjuka laxar debatteras nu i media, läs mer här.
Forskare från Stockholms Universitet har under många år undersökt bristen på tiamin. De menar att brist på tiamin sätter ned immunförsvaret och skadar cellsystemen, vilket i sin tur leder till att fiskarna angrips av bakterier och fiskmögel.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt ansvarar för undersökning av fiskhälsan i Sverige. De menar att svamsporer trivs eftersom vattnet blivit varmare på grund av klimatförändringarna och att fisken av naturliga skäl är försvagad inför leken. De menar också att det kan påverka att det i östersjöälvarna blivit mera fisk de senaste åren.
2020-01-24 Fiskkameran vid Herting. Många sjuka laxar passerar här. Vissa simmar uppstöms och vissa flyter döda nedströms. Fiskevårdsteknik AB
Myndigheten och forskarna är således oense om vad som orsakar ökade sjukdomsutbrott på laxarna. Även när det gäller Ätran ses laxar som är angripna av fiskmögel. Fisksjukdomar är ett komplicerat kapitel och är ofta en effekt av miljö och fiskens hälsa. Stressade fiskar löper större risk att drabbas av sjukdomar och angrepp av fiskmögel har ofta föregåtts av att fisken mår dåligt. Där kan tiaminbrist vara en avgörande faktor.
Ätran är också drabbad av laxparasiten Gyrodactylus salaris som planterades in med laxsmolt från Laholms laxodling på 1980-talet. Detta gör att en stor andel av laxynglen inte överlever till sitt andra levnadsår. I år upptäcktes vita pricksjukan på ålyngel i Ätran. Denna sjukdom kan överföras till laxfiskar och ger en påverkan på fiskens skyddande hudlager där fiskmögel då kan få fäste.
Laxar som är hindrade i sin vandring stressas när de gör upprepade försök att ta sig förbi vandringshinder. Särskilt när de slår nosen i betongdammar upprepade gånger uppstår skador där infektioner av fiskmögel får fäste.
Hertingprojektet visar att vi kan lösa en del av dessa problem. Problemen kan också minskas genom att vi undviker att plantera ut sjuka fiskar i Ätrans vattensystem. Kanske har tiaminbristen också en lösning där vi kan mildra symptomen. Det är viktigt att vi hittar konstruktiva lösningar och vidtar effektiva åtgärder innan vi skyller allt på ”klimatet”. Det är inte klimatets fel om vi planterar ut sjuk fisk i våra vatten.
Det är inte klimatets fel om vi utestänger fisken med dammar och galler så att de inte kan vandra till sina lek- och uppväxtområden. Det är sjukt att inte tillåta fiskarna att reproducera sig och föra sina gener vidare till nästa generation av fiskar.
2020-10-25 Konnektivitet betyder enligt ordboken logisk förbindelse. Vägverket talar om god konnektivitet mellan olika städer och orter. Nu skall stenvalvsbron över Högvadsån vid Lia ersättas med en ny bro för 8 miljoner kronor.
Den gamla bron håller inte måttet. Timmerbilarna kan inte längre köra över den gamla bron med full last. Det är logiskt att man får en ny förbindelse över Högvadsån så att transporterna kan anslutas till vägen mellan Falkenberg och Ullared. Läs mer här.
2020-10-25 Befintlig bro över Högvadsån vid Lia ersätts nu med en ny, modern vägbro. Detta ger ökad konnektivitet för skogsbruket.
Konnektivitet kan också vara att den logiska förbindelsen för spridningen av djur och växter i vattensystemen. Denna kan brytas av en kraftverksdamm. Dammen vid Lia strax uppströms det nya brobygget är ett tydligt exempel. För vandrande laxar och ålar är detta en fråga om liv eller död då de är beroende av fria vandringsvägar. Laxen behöver nå sina forna lekområden och ålen måste kunna vandra till sina uppväxtområden i våra sjöar. De flesta laxarna stoppas tyvärr av dammen vid Lia. Laxar och ålyngel har svårt att vandra uppströms i befintlig laxtrappa.
Frågan om konnektiviteten är livsavgörande för livet i Högvadsån. Det finns teknik att ordna så att naturen får fria vägar i vattendragen. Tänk er in i deras situation. Hur vore det om bron över ån vore helt avstängd och alla transporter och människor vore utestängda från sina hem? Både människor , djur och fiskar är helt beroende av den logiska konnektiviteten. Dammen vid Lia skall omprövas i den nya Nationella Planen 2024. Vi får se vad juristerna säger om den logiska förbindelsen.
2020-10-25 Det nedlagda kraftverket vid Lia där laxar och ålar hindras på sin fortsatta vandring. Konnektiviteten är bruten och fiskarna är utestängda från sina hem.
2020-10-23 Nu är vandringstid för Suseåns laxar och havsöringar. Varje höst återkommer de troget till fallet vid Boberg. Ivrigt hoppar de och mäter sig med vattnets kraft.
2020-10-23 En kraftig laxhona lyckas passera första avsatsen. Vi hoppas att hon kommer vidare uppströms och kan föra laxsläktet vidare på Suseåns suveränt fina lek- och uppväxtområden. Här finns dessutom flera kalktorn med kalkdoserare för att vattenkemin skall vara den rätta.
Laxar och öringar hoppar främst i den gamla laxtrappan i fallet. Den senaste trappan som byggdes i anslutning till kraftverket var felkonstruerad med korta och breda fack där fiskarna hoppade vinkelrätt ur trappan. Lösningen var att sätta upp ett grönt nät vid sidan som stoppade laxarna. Meningen med en trappa är inte att laxarna stoppas utan att de kan vandra vidare uppströms.
Vattenmyndigheten för Västerhavet föreslår i sitt åtgärdsprogram för 2015-2021, 34 olika åtgärder för att förbättra fiskvägar vid strömkraftverk eller alternativt utrivning av vandringshinder i Suseån. Läs mer här.
Suseåns vattendomar skall omprövas 1 september 2022. Tills dess behövs ett underlag för att ta ställning till hur vattenkraften påverkar fiskarnas vandringsmönster. Det brådskar.
Vid Hertings kraftverk gjordes telemetristudier innan man beslöt att riva vandringshindret. Det visade sig att ca en tredjedel av laxarna inte kunde passera laxtrappan varför det var viktigt att vidta åtgärder. Dessutom utestängdes alla svagsimmande arter. Troligtvis fungerar laxtrappan vid Boberg sämre än vad laxtrappan gjorde vid Herting.
2020-10-23. Vad har hajar med Corona att göra? Jo, ett ämne i hajarnas lever kallat squalen kan komma att bli en viktig ingrediens i de vaccin som nu utarbetas mot pandemin.
Den ansedda Miljöbloggen varnar nu för att en halv miljon djuphavshajar kan komma att behöva avlivas för att vi skall framställa ett vaccin mot pandemin.
Saken är den att squalen från hajarnas lever är en viktig ingrediens vid vaccinframställningen. Läs mer här. Redan i dag dödas enligt bloggen tre miljoner hajar som används vid bl.a. tillverkning av kosmetika och maskinolja. Ungefär 3 000 hajar behövs för att utvinna ett ton squalen. Shark Allies menar att om hela världens befolkning fick en dos av ett covid-19-vaccin med hajleveroljan, skulle cirka 250 000 hajar behövas dödas. Och två doser kan behövas för att uppnå immunitet.
Detta är dock det värsta hajscenariot. Det finns enligt Ny Teknik fem olika sätt att tillverka coronavaccin. Vid en av dessa tillverkningar används hajleveroljan. I dag vet vi inte vilket eller vilka vaccin som kommer att användas. Ämnet squalen skall också gå att framställa syntetiskt av växtprotein men kostnaden kan då bli hög.
Det är således osäkert hur våra hajar kommer att användas i kampen mot pandemin. Vad vi vet är att många hajarter är utrotningshotade och att dessa stora predatorer spelar en central roll i havets ekosystem. Det är intressant att det nu blir påtagligt att djur och natur också kan ha en avgörande betydelse för miljontals människors överlevnad.
Det är kanske dags att tänka om och sluta att auktionera ut tonvis med rödlistad pigghaj på de nordiska fiskauktionerna i Göteborg och Danmark. Läs mer här. och här.
2020-10-21 Livskvalité är att ta en höstpromenad och bara njuta av forsens brus och alla underbara höstfärger. Vetskapen att det finns tusentals levande laxyngel och vilande ålyngel under ytan gör inte upplevelsen mindre angenäm.
Vid en sten står en gråhäger och vilar. Han har säkert tagit del av forsens överskott av laxyngel. Kungsfiskaren ses ganska ofta patrullera över forsen för att också få en välförtjänst matbit. Snart kommer det flera strömstarar, ”fossekallar” som främst äter av de små husmaskar som finns i forsen. När naturen och ekosystemen fungerar så räcker maten till alla.
Forsande miljöer är dock en bristvara och vi får hoppas att fler forsar kan restaureras och ge ett överflöd av lax, sländor och fåglar som alla är anpassade till livet vid forsen och dess speciella ekosystem.
Men nu under hösten kan man ta stärkande promenader och bara njuta av former, färger och den ständigt brusande forsen. Det är balsam för själen i Corona-tider.
