2022-02-08 Falkenbergs kommun skriver på sin webbplats ”Utveckling Falkenberg” att kommunen ska bevara den biologiska mångfalden, skapa resurseffektiva och giftfria kretslopp samt värna och förstärka naturens ekosystemtjänster. Läs mer här.

Det är glädjande att Falkenberg satsar på denna utveckling som tar avstamp i Agenda 2030, världens och FN:s hållbarhetsagenda. Till sin hjälp har man bl.a. anställt en hållbarhetschef, en utvecklingsledare för ekologisk hållbarhet samt två kommunekologer. Kommunen har ytterligare minst tre tjänstemän med universitetsutbildning i biologi. Mål nr 15 i Agenda 2030 handlar om levande ekosystem och biologisk mångfald.

Naturnytt har tidigare skrivit om att Falkenbergs kommun 2015 fått en miljon kronor från Länsstyrelsen för att skapa fria fiskvägar i Stockån. Detta skulle bl.a. innebära att åns ekosystemtjänster årligen skulle förbättras med en produktion av 6000 extra lax- och öringsmolt. Falkenbergs Laxfiske och Hallands landskapsdjur skulle påverkas positivt.

Kommunstyrelsen i Falkenberg skriver i sitt beslut 2015: ”I regionalt och nationellt perspektiv är åtgärder för fria fiskvägar i Högvadsån med biflöden mycket högt prioriterade efter kommunens åtgärder vid
Hertings kraftverk”. Läs hela beslutet här §335.

I dag berättar Hallands Nyheter om att Falkenbergs kommun efter sju år och 700 000 kronor senare hoppar av projektet i Stockån utan att ha lyckats hitta några konkreta förslag för att förbättra för fisken i ån.

– Vi ser från kommunens håll att vi behöver lägga fokus på andra delar i kommunekologtjänsten och därför har vi valt att avsluta vår medverkan i projektet, säger hållbarhetschefen vid Falkenbergs kommun till HN.
– Som ansvarig chef behöver jag ta ansvar för att vi lägger fokus på rätt saker och att vi har kraft att driva projekt som vi tar oss ann vidare. I detta fall ser jag att våra personella resurser inte räcker för att driva det här projektet vidare.

Biträdande enhetschefen vid länsstyrelsen säger till HN att det är ovanligt att kommunen väljer att hoppa av projektet efter sex år.
– Man kan ju fundera på hur mycket man behöver utreda för att vidta en sådan här åtgärd, säger hon till HN.

Falkenbergs kommun genomförde 2013- 2014 det omtalade Hertingprojektet. Detta projekt har enligt Länsstyrelsens utredning gett ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor. Läs mer här. När kommunen året efter fick projektpengar till Stockån kunde vi läsa i HN: “– Det är mycket positivt att vi får de här pengarna. I och med att vi har öppnat upp Hertingsforsen blickar vi nu längre upp” kommenterade kommunekologen 2015 bidraget som skulle gå till att genomföra åtgärder för fria fiskvägar i Stockån. Läs mer i HN här.

Naturnytt hoppas att Falkenbergs kommun på nytt höjer blicken och fortsätter med det viktiga arbetet för biologisk mångfald i Ätran och Ätradalen. Det är ett riksintresse som kommunen har att förvalta enligt målen i Agenda 2030.

PS Falkenbergs kommun kalkar sedan 1980-talet Stockåns sjöar med helikopter (Stora och Lilla Maresjöarna, S. o N. Välasjön samt Stora Bälgsjön). Dessutom kalkas Stockån med kalkdoserare vid Pukasjöhultsvägen. I skrivande stund doserar kommunen 620 kg kalk per dygn (!) för att neutralisera och avgifta vattnet från giftiga metaller så att den biologiska mångfalden kan bevaras i Stockån. (Se doseraren här.) DS

2022-02-01 Denna dag är historisk då den är startskottet för omprövning av en över 100 år gammal vattenlagstiftning. Hittills har 1918 års vattenlag tillämpats i Sverige men gamla domar skall nu omprövas till förmån för en modern miljölagstiftning.

EU:s vattendirektiv har tagits fram för att skapa en gemensam förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att våra vattenresurser skall vårdas så att kommande generationer får tillgång till en levande natur med vatten av bra kvalitet.

Med EU:s vattendirektiv från år 2000 har vi ett gemensamt regelverk som gäller för alla vattendistrikt i Europa. Det innebär att alla bedömningar görs på samma sätt för att säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten. Även om det var EU som införde direktivet så ingår förutom alla EU-länder även Norge i arbetet. EU:s vattendirektiv infördes i svensk lagstiftning år 2004 genom bland annat vattenförvaltningsförordningen.

Men Sverige har väl redan moderna miljölagar med miljömålet levande sjöar och vattendrag? Tyvärr visar SVT i programmet ”Den sista ålen” av Uppdrag Granskning att vattenkraften i Sverige inte omfattas av modern miljölagstiftning. Vandringsfiskar och ålen är akut hotad. Det är mycket positivt att EU:s vattendirektiv nu kan bli räddningen för våra svenska vandringsfiskar. Harren utrotades i Lagan. Majfisken och havsnejonögat riskerar att utrotas från Halland. Ålen är akut hotad i alla halländska åar och svenska inlandsvatten. Experter har beräknat att den naturliga utvandringen av blankål från inlandsvattnen årligen var minst 37,6 miljoner ålar, vilket var en oskattbar naturresurs.

Enligt Förordningen (1998:1388 t.o.m. SFS 2020:664 § 39) om vattenverksamheter har vattendragen indelats i prövningsgrupper och den tidpunkt anges när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in för en verksamhet.

I dag infaller den historiska dag när klockan är slagen för att vattenkraftbolag och verksamhetsutövare skall lämna in förslag på en modern, miljövänlig omprövning av gällande vattendomar.
Tanken går osökt till Alfred Tennysons Nyårsklockan som lästes för första gången på Skansen 1895.

”Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar”.

Dagens prövning gäller Örekilsälven, Enningdalsälven, Tvååkersån, Stensån och Rönne å. Den 1 september 2022 skall omprövning lämnas in för Rolfsån, Suseån och Fylleån. Verksamhetsutövare i Ätran skall lämna in vid fyra olika tillfällen, 1/9 2024, 1/2 2027, 1/9 2027 och 1/2 2028.

Diskussionens vågor har gått höga bl.a. på DN debatt. Ordföranden för Svensk Vattenkraftförening skriver att ”det är obegripligt att riva ut tusentals vattenkraftverk”. Läs mer här. Han får svar från generaldirektören vid Havs och vattenmyndigheten att detta är en missuppfattning. Ingenstans i lagstiftningen eller i instruktionerna från regeringen står det att ”myndigheterna ska riva ut tusentals vattenkraftverk.” ”Vad det handlar om är ett 20-årigt arbete där cirka 2 000 vattenkraftverk ska omprövas för att få moderna miljövillkor.” Läs mer här. Även Christer Borg och Margaretha Svenning, Älvräddarnas Samorganisation har svarat: ”Småskaliga vattenkraftverk har ingen betydelse för att reglera elnäten”. ”Ramvattendirektivets miljömål är bindande och om alla vatten med småskalig vattenkraft skulle klassas som kraftigt modifierade – då kommer inte Sverige att lyckas med den mycket viktiga miljöanpassningen av svensk vattenkraft”.

Vi som värnar om naturen och miljön gläds åt att miljölagstiftningen moderniseras. Vi oroas dock över att en EU- lagstiftning som officiellt infördes i svensk lagstiftning 2004 nu skall införas under en 20-årsperiod och vara klar först 2040. Klarar ålen och majfisken detta? Bevarar vi vårt natur- och kulturarv, från första läseboken Sörgården som utkom 1912, medan tid är?

Vad säger ålen? Lyssna här ca 1:40 in i inslaget!

2022-01-15 Riksdagen beslutade den 15 november att nu skall regeringen vidta fler åtgärder för att minska vattenkraftens negativa påverkan på hotade arter.

Nytillsatta landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) svarar nu till Fiskejournalen hur beslutet skall verkställas: ”Mot bakgrund av frågornas komplexitet, inte minst utifrån den rådande lagstiftningen, är det ännu för tidigt att presentera någon form av handlingsplan för dessa frågor. För regeringen är det viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för ett kustnära fiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring som levererar och bereder fiskeriprodukter i Sverige.” ”Regeringen har uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda …… Det är viktiga processer som tar tid. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.” Läs mer här.

Mönstret känns tyvärr igen när det gäller påverkan av vattenkraften. Verksamheten har funnits sedan början av 1900-talet. Effekterna är välkända då dammarna hindrar vandringsfiskarna samt att utvandrande fiskar dör i turbiner och galler. Åtgärder har dock fördröjts då verksamhetsutövarna hävdat att vi måste utreda hur vi skall förhindra att fiskarna utestängs och dör.

Efter över hundra år och sex ålgenerationer senare står vi nu inför faktum att ålen är akut hotad. Medan vi skall fortsätta att utreda hur vi skall rädda ålen. Man skulle kunna säga att patienten avlider medan utredning av orsaken pågår. Regeringen missar då helt målet att se till att det i framtiden finns en fiskerinäring som bereder fiskeriprodukter av ål.

Den jungfruliga ursprungliga utvandringen av ål från Sveriges inlandsvatten har av experter bedömts till ca 55 miljoner kilo årligen. I december 2021 såldes rökt ål för 560 kronor kilot. Den största förlusten är dock om ålen försvinner från näringsväven och ekosystemen i alla Sveriges sjöar och vattendrag.

Vad säger ålen själv om saken? Lyssna här ca 1:40 in i inslaget!

2022-01-14 Umeå Universitet visar i en ny rapport att det går att vidta omfattande åtgärder för att göra vattenkraften mer miljövänlig samtidigt som det bara blir små förluster i vattenkraftsproduktionen. Läs pressmeddelande från universitetet här.

Sveriges Riksdag tog nyligen ett beslut om att Regeringen skall tillse att det görs fler åtgärder för att motverka vattenkraftens oönskade miljöeffekter. Läs mer här.

Falkenbergs kommun och Falkenberg Energi har år 2013 genomfört en ekologisk anpassning av sina vattenkraftverk vid Herting (se ingressbild). De ekologiska resultatet har varit mycket positivt. Läs mer här. Länsstyrelsen har beräknat att nettonuvärdet av projektet var plus 65,3 miljoner kronor när alla kostnader fråndragits! Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland rapporterar 2021: ”vid den senaste statusklassningen av Hallands vatten bedömdes endast 23 procent ha god ekologisk status. Länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan. Fysisk påverkan är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms”. Läs mer här. Samtidigt har Länsstyrelsen i Ålplan Ätran godkänt att vattenkraften är befriad från att hålla fria vandringsvägar för ålen!

Behovet är verkligen stort då fysisk påverkan på våra vatten är ett av Sveriges och Hallands största miljöproblem. Harren har utrotats från Lagan. Arter som ål, havsnejonöga och majfisk hotas att försvinna från Sverige och flera genetiskt unika stammar av lax och öring har försvunnit eller är på väg att försvinna. Har vi insett att vi här och nu är på väg att utrota några av våra viktiga svenska karaktärsarter?

Kraftverksdammar hindrar mer än 90% av vandringsfisken från att nå sina uppväxtområden i inlandsvattnen. Återstår mindre än 10%. Av dessa 10% dör mer än 90% i turbiner och galler när de skall vandra tillbaka ut till havet. Återstår mindre än en procent av tidigare livskraftiga bestånd av ål, havsnejonöga samt genetiskt unika laxbestånd hotas av undergång. Läs mer här.

Korttidsreglering och torrläggning av tidigare vattenrika åfåror, numera kallade ”döda fallen”, lägger ytterligare lök på laxen. Därför är det nu mycket glädjande att Umeå Universitet i sin nya rapport visar att man med en ekologiskt anpassad reglering kan rädda stora delar av de nu påverkade ekosystemen och de hotade arterna. Läs mer här.

Uppdrag Granskning redovisade nyligen nuläget i våra svenska inlandsvatten där den hotade ålen lider stora förluster. Statliga Vattenfall har dragit in åtgärder för att rädda ålen (utsättningar) med motiveringen att lönsamheten minskat. De nu uteblivna åtgärderna kostade dock mindre än en promille jämfört med Vattenfalls vinst. Riksdagens beslut om fler miljöåtgärder i vattenkraften är därför välkommet och behöver genomföras utan dröjsmål för att rädda den hotade ålen.

Naturnytt har tidigare rapporterat om den förödande korttidsregleringen i Ätran som årligen reducerar reproduktionen av den unika laxstammen med 34 500 smolt. Läs mer här. Ätran har över 30 vattenkraftverk som enligt Ålplan Ätran och Länsstyrelsens godkännande är befriade från att hålla fria vandringsvägar för ålen. Ätran skall 2024 omprövas i den nationella planen för ”moderna miljövillkor för vattenkraften”.

Vad säger ålensjälv om saken? Lyssna här ca 1:40 in i inslaget!

2022-01-10 Varannan svensk vill vara mer ute i naturen och få naturupplevelser. Vi är många som törstar efter information och tips om naturen.

SVT sände i höstas serien ”Fiskarnas rike” som handlade om den svenska naturen och livet under ytan i våra vattendrag, insjöar och havet. Det var en mycket fin och välgjord serie som gav högtidsstunder för alla de miljoner svenskar som någon gång sysslar med sportfiske.

TV är en fantastisk källa till information och kunskap för olika intresseinriktningar. Vi har dagligen återkommande sändningar och information om nyheter, ekonomi, sport, kultur, resor och matlagning. Det är bra och håller tittarsiffrorna uppe.

När vi läser artikelrubriken blir den densamma oavsett om vi läser fram eller baklänges! Meningen är ett så kallat ”palindrom” vilket kommer från grekiskan och syftar på ”återkommande” där första delen ”palin” är ”återigen” och andra delen ”dromos” är ”löpande”.

TV har en stor brist på återkommande löpsedlar med naturinnehåll. Trots att Svenskarna är ett dokumenterat naturälskande folk.

Alla lever vi med den svenska naturen. Klimat och pandemi har gjort att kunskaper om natur och ekologi stadigt har ökat i vårt medvetande. TV-utbudet har inte ökat i motsvarande grad. Särskilt viktig är informationen om den nära naturen där vi bor och verkar och information om den svenska naturen.

Sportnytt, kulturnytt och ekonominyheter skulle behöva kompletteras med Naturnytt och Ekologinyheter. Korta notiser om de senaste aktuella naturhändelserna är viktigt när vi skall leva med naturen. Tänk att bara få en notis om att nu blommar vitsippan eller att nu sjunger den första lärkan i Skåne! Vilken lycka! Dagens Naturnyhet skulle berika det annars ganska grå nyhetsutbudet.

Natursidan är en intressant webbsida som rapporterar om Sveriges natur. Nu har de även den 9 januari en krönika som behandlar det skrala TV-utbudet om svensk natur. Läs mer här.

Debatten är startad och vi får se vilken TV-kanal som nappar på förslaget att tillgodose folkets törst efter information om vår Svenska natur.

2022-01-04 Forskare rapporterar att mängden invandrande ålyngel ökar något de senaste åren. Riksdagen beslutar nu om krafttag för att rädda ålen.

Problemet har uppmärksammats bl.a. genom SVT:s Uppdrag Granskning och boken Ålevangeliet. Regeringen avsatte 2021 tre miljoner kronor årligen 22/23/24 för internationell utvärdering av Svensk Ålförvaltning. Regeringen avsatte vidare sex miljoner kronor årligen 22/23/24 till ett frivilligt program för ersättning av ålfiskefångster. Dessa 27 miljoner kronor till ålförvaltningen är positivt, men det löser inte problemet med att ålen utrotas och att naturligt invandrande yngel utestängs från sina uppväxtplatser.

Riksdagen beslutar därför hösten 2021 enligt 2021/22:MJU6 uppmana Regeringen att ta initiativ till fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till Jordbruksutskottets betänkande där man kan läsa: ”Fiskens vandringsvägar har i många vattendrag påverkats negativt genom dämning eftersom detta försämrar fiskens rekryteringshabitat. Detta har i sin tur minskat, och i vissa fall slagit ut, lokala bestånd…. Mängden lek- och uppväxtområden är en grundläggande faktor som påverkar mängden vuxen fisk”.

Sveriges ledande ålforskare bedömer att uppvandringen av ålyngel till svenska insjöar och vattendrag före kraftverksepoken (ursprungligt, jungfruligt) var i storleksordningen 188–360 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk är överlevnaden från ålyngel till blankål ca 20% vilket innebär att den opåverkade produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten var 37,6–72 miljoner blankålar eller ca 37 600–72 000 ton blankål.

”Krafttag ål” startades 2011 och är en sammanslutning av de sex största kraftbolagen i Sverige. De skriver på sin hemsida: ”Målet för åtgärder under 2021 är att minst 15 000 blankålar ska transporteras förbi vattenkraftverk. En minskad budget jämfört med tidigare år medför att ingen utsättning av karantäniserade ålyngel kommer att genomföras inom ramen för Krafttag ål under 2021″. 2021 har de sex bolagen avsatt en budget på 2,5 miljoner kronor vilket är ganska kraftlöst och är långt från PPP. Det motsvarar ex 0,5 miljoner ålyngel vid ett pris av 5 kr/st.

Två kraftbolag har rapporterat från sin ålyngeluppsamling under 1930-40 talet i Göta Älv vid Olidan och i Lagan vid Laholm. Under en sommar kunde de samla in 5 miljoner (Olidan) resp. 1,3 miljoner (Laholm) ålyngel vid dessa två kraftverksdammar, vilket tillsammans gör 6,3 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk överlever ca 20% till vuxen blankål vilket innebär att de ålyngel som lyftes förbi dessa två uppsamlingsställen gav en produktion av 1 260 000 blankålar eller vid en vikt av ca 1 kg/st 1 260 ton. I Sverige finns över 2100 kraftverksdammar. Detta ger en hint om Sveriges centrala roll som produktionsområde för europeisk ål. Detta har helt missats i den Svenska Ålförvaltningsplanen.

Bolagen i ”Krafttag ål” har årligen som kompensation för sina skador, satt ut mellan 0–3 miljoner influgna engelska ålyngel och med lastbil transporterat ca 10–15 tusen blankålar nedströms förbi kraftverkens turbiner. Dessa åtgärder kan liknas vid en droppe i havet och är tyvärr helt otillräckliga och kraftlösa för att kompensera skador av utestängda ålyngel och turbindödad blankål. I Uppdrag Granskning sägs därför att kraftbolagens insatser ”bara är på låssas”. Man behöver inte vara expert för att inse att det inte är en hållbar lösning att förse några få ålar med vingar eller hjul för att lösa vandringen.

Hertingprojektet i Falkenberg är ett gott exempel där åtgärder genomförts ”på riktigt”. Alla fiskarter har fått fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom har den tidigare åfåran fått kontinuerligt forsande vatten. Länsstyrelsen har beräknat att lösningen ger ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor. Liknande lösningar skulle kunna tillämpas vid alla kraftverk i södra Sverige om viljan och lagkraven fanns. Därmed skulle de stängda habitaten öppnas för ålen i alla sjöar och vattendrag uppströms. Den enda hållbara lösningen är att ge ålarna tillbaka sina fria vandringsvägar, som de haft under årtusenden.

Fria vatten – EU commissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

2021-12-31 Ätrans laxyngel kämpar under årets första dagar för sin överlevnad. Naturligt skulle deras miljö vara lugn men de genomgår nu vad som kan liknas vid en tsunami.

Ätrans flöden kan variera ganska kraftigt. De naturliga variationerna är dock relativt långsamma och sker mellan månader och veckor när det är variationer i nederbörd. I extrema fall kan det variera mellan dagar men vintertid är det ofta mindre flödesvariationer.

Denna naturliga hydrologiska regim har Ätrans fiskar och bottenfauna anpassat sig till genom århundraden. Vad naturen inte räknat med är en korttidsreglering som vintertid på kvällen snabbt stryper flödet från 57 till 13 kubikmeter per sekund för att nästa morron skapa en tsunami från 13 till 57 kubikmeter som flödar över de stressade och hjälplösa laxynglen. Denna ojämna reglering maximerar bolagets vinst då elpriset är lågt under natten och högt under dagtid när förbrukningen är stor. Se Unipers flödesprognos nedan.

Experter har beräknat att det vid Ätrafors och nedströms årligen omkommer 34 500 laxsmolt på grund av skadlig korttidsreglering. Skadan är dock mycket större än så. Utter, kungsfiskare, strömstare, forsärla, havsnejonöga och bottenfauna påverkas. Laxynglen blir försvagade och påverkas mer av parasiter och predatorer. De orkar inte vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna och havsöverlevnaden försämras. För att nämna några oreglerade skador.

Laxen får nu lita till att Riksdagens beslut 2021-11-25 om åtgärder kommer att göra skillnad. Kommande omprövning av vattendomar skall också ersätta dessa med modern miljölagstiftning, för att minska vattenkraftverkens negativa påverkan på hotade arter. Till dess gäller för laxen ”håll i – håll ut”. Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Se nedan vad Havs- och vattenmyndigheten skriver om förändringar i flöde och sänkhastigheter. Vid ett flöde på 15-25 kbm/s bör sänkhastigheten ligga under 5 centimeter i timman och vid 25-35 kbm/s vara under 10 cm i timman. Laxen är dessutom ännu mer känslig i kallt vatten vintertid. Dessa nivåer överstigs konstant i Ätran vilket ger nuvarande omfattande och okompenserade skador på laxbeståndet och andra hotade arter som exempelvis ål och havsnejonöga.