2021-01-18 Naturvårdsverket beviljade 2018 VIVAB 2,2 miljoner kronor för att genomföra en förstudie av läkemedelsrening vid avloppsreningsverket i Ullared.
Sammanfattningsvis visar IVL:s rapport att ” med några få undantag så ligger samtliga halter av hormoner, läkemedel och antibiotika i inkommande och utgående vatten vid Ullared ARV mycket eller extrem mycket över genomsnittshalter för andra svenska reningsverk. Speciellt för de läkemedel som också identifierades som mest betydande i recipientbedömningen, Citalopram och Oxazepam förekommer i signifikant högre halter än i andra anläggningar. Att utgående halter ligger över referensvärden beror främst på de höga halter i inkommande vatten då reningseffektiviteten över anläggningen är jämförbart med andra reningsverk”.
Bedömningen är att ”vid ett definierat reningskrav på 80% för olika substanser över hela reningsverket, som tillämpas i andra länder som t.ex. Schweiz, skulle en extra rening av utgående avloppsvatten från dammen för de flesta substanser behövas”. Läs mer här.
Studien genomfördes med tanke på att det förekommer en betydande belastning i Ullared vid verksamheter med affärer, restauranger och camping. Mottagare av det renade avloppsvattnet är Högvadsån som är ett N2000 område och av Naturvårdsverket klassat som riksintresse på grund av sina höga naturvärden och som barnkammare för den värdefulla Ätranlaxen.
Studien har nu publicerats och VIVAB informerar på sin hemsida att verket har en fullgod reningseffekt när det gäller microplaster och hormoner medan resultatet för läkemedel och antibiotika varierar, men att i dagsläget kan inte införandet av läkemedelsrening motiveras utifrån aktuell miljöpåverkan i recipienten. Läs mer här.
– ”Vi hade ingen anledning med att gå vidare med det. Vi måste ha ett helhetsperspektiv och titta på ekosystemet utanför reningsverket”, säger Alexander Keucken, forsknings- och utvecklingschef på Vivab till dagens Hallands Nyheter.
Studien som genomfördes 2019 visade på förekomst av 41 olika läkemedelspreparat i avrinningen till Högvadsån. – Alla analyserade substanser, förutom Citalopram och Oxazepam, har en riskkvot under 0,01 i recipienten vilket medför mycket låg risk för påverkan på växt- och djurliv, fastslår forskningschefen.
Naturnytt läste rapporten och såg att riskkvoten för Citalopram var 9.6 och för Oxazepam 0,35 vilket var 960 resp. 35 gånger högre än den låga riskkvot som chefen relaterar till. Vad kan detta då ha för effekt på ekosystemet utanför reningsverket som får motta föroreningen? Kan det vara så att den rika förekomsten av läkemedelssubstanser har en del i den konstaterat dåliga konditionen hos laxsmolt och dålig yngelöverlevnad första året hos laxyngel? Får denna exponering också återverkningar på smoltens överlevnad i havsmiljön?
Detta är ett relativt nytt forskningsfält men aktuella studier finns bl.a. i Tidskriften Chemosphere 238 (2020) 124587 av R.-L. Bachour et al. Läs mer här. Enligt artiklen stör låga halter av Citalopram fiskars seretoninbalans vilket orsakar ett flertal beteende- och utveckingsstörningar. Särskilt anges förändrad simaktivitet, skelettuppbyggnad och störd embryoutveckling, som allvarliga biverkningar. Zebrafiskars larvutveckling störs vid 20 µg/ L och japanska risfiskar påverkas redan vid 10 µg/ L av Citalopram i vattnet.
Andra fiskarter som studerats och visat beteendestörningar är guppy och storspigg. Allra känsligast är kräftdjur som redan vid 1 µg/L uppvisar förändrat beteende. Artiklen betonar att Citalopram i naturen ofta förekommer tillsammans med andra föroreningar och läkemedel som då förstärker effekten. Därför skall man vid bedömningar räkna med den ”additiva” summaeffekten av förekomsten av dessa föroreningar som kan vara betydligt högre än effekten av det enskilda ämnet. Använd ozonteknik i reningsverket kan också innebära en omvandling till nya kemiska komponenter med miljöpåverkan (ex bromater).
Med tanke på det goda forskningsläget är det anmärkningsvärt att VIVAB drar slutsatsen att rening av läkemedelsrester inte är motiverat från Ullareds ARV till Högvadsåns N2000 område, och drar slutsatsen att ”vi har ingen anledning att gå vidare med det”.
Ullareds 3-4000 parkeringsplatser ger också ett tillskott av föroreningen 6PPD-quinone som kan vara giftig för fisk i mängder om 0,8 µg/L. Läs mer här. Men detta är en annan historia som ännu inte är undersökt när det gäller att minska miljöpåverkan i Högvadsån.
Vi som är lite äldre minns hur ”skört” Högvadsåns laxbestånd var när Ullareds kromverk släppte ut föroreningar på 1960-talet. Vi får inte begå samma misstag med vår tids nya föroreningar.
Not. 1 µg/L = 1 miljondels gram/L
Not. Ätrans vattenråd har nyligen antagit ett nytt kontrollprogram för Ätran/Högvadsån.