2020-11-27 EU-kommissionen föreslår att vattenkraften inte skall klassas som en hållbar energikälla. Det rapporterar Sveriges Radio. Läs mer här.

Villkoren för vad som anses vara en hållbar grön investering finns i sex punkter som är beslutade i EU-parlamentet och i ministerrådet.  Vattenkraften hamnar alltså inte på listan över hållbar energi. Listan är en viktig del i EU:s ”Green deal”.

Biträdande finansminister Per Bolund säger till Sveriges Radio att han och regeringen nu kommer att försöka påverka tjänstemännen i EU-kommissionen att ändra sig. Det är först i vår som ett beslut kommer att tas.

Studio Ett reder ut begreppen om vattenkraftens hållbarhet och miljövänlighet. Lyssna här

Sammantaget motsvarar utsläppen från kraftverkens dammar ca 2 procent av den växthuseffekt som orsakas av kända mänskliga utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan. 2 procent kanske inte låter så mycket. Men man måste då beakta att man i den allmänna klimatdebatten ofta utgår från att vattenkraftens bidrag är 0. Istället är bidraget ungefär 10 gånger större än Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Dessutom svarar vattenkraften bara för ca 3 procent av världens energiförsörjning. Om den trots sin lilla andel ändå står för 2 procent av alla utsläpp, så betyder det att bidragen av växthusgaser från vattenkraften är nästan lika stora som genomsnittet för alla energikällor. Läs mer här. och här.

Vän av ordning kan påpeka att de svenska vattenkraftsmagasinen bidrar med förhållande små växthusutsläpp. Undersökning av Kanadensiska dammar visar att om de är belägna i torv- och skogsmarker kan det bildas metangas som har 21 gånger större klimateffekt än koldioxid. Motsvarande svenska undersökningar saknas.

Vattenkraften i Sverige omfattas av en ålderdomlig lagstiftning som inte tar hänsyn till moderna miljölagar och vattendirektivet. Därför är det föga förvånande att EU gör bedömningen att den svenska vattenkraften inte är hållbar. Denna uppfattning delas av Roland Jansson docent i ekologi vid Umeå Universitet som intervjuas av Studio Ett.

Vattenkraften i Sverige skall nu omprövas i den Nationella Planen den s.k. NAPP:en. För den oinvigde syns det mer naturligt att regeringen på hemmaplan arbetar för att den svenska vattenkraften görs mer miljövänlig så att den förtjänar att klassas som hållbar. Dagens vattenkraft har en alltför stor negativ inverkan på naturmiljön och de vandrande fiskbestånden för att klassas som hållbar.

Lobbyarbete inom EU för ändrad klassning påverkar inte den faktiska situationen vid de svenska vattenkraftverken. Om man vill göra skillnad kan man titta på hur Falkenbergs kommun löst problemen vid Hertings kraftverk i Ätran vid Falkenberg. Hertings strömkraftverk har ändrats med bästa möjliga teknik (BMT) från att vara icke hållbart till att bli ett gott exempel för hållbar vattenkraft. Läs mer här.

2020-11-24 Flodpärlmusslan klarar inte Havs- och Vattenmyndighetens förslag att sänka pH målet till 6,0.

Den ärevördiga Havs- och Vattenmyndigheten föreslår nu att pH-målet kan sänkas i de svenska vatten där det finns flodpärlmussla. Ett antal experter har därför undertecknat en skrivelse till flodpärlmusslans försvar. För musslorna tiger som muren och vi måste visa respekt för dessa “sköra” hundraåringar!

Läs skrivelsen här och här.

Experterna menar att beslutet att sänka pH målet är dåligt underbyggt. Norska experter har fastställt ett pH mål för flodpärlmusslans vatten på 6,4 vilket är 2,5 gånger bättre försurningsstatus än det föreslagna svenska målet. Det nuvarande svenska målet föreslås sänkas till ett vatten som är 1,6 gånger surare än nuvarande pH mål på 6,2.

Till saken hör att musslans larver lever på lax och/eller öring under en del av sin livscykel. Norska forskare har konstaterat att smolt som levt med pH under 5,8 och aluminium i den kalkade ån, dör när de vandrar till havet. Lax som levt med pH 5,8 – 6,5 hade problem medan lax som levt med bättre pH klarade sig bättre. Laxen är flodpärlmusslans värdfisk. Därför rekommenderar norska forskare inte lägre pH än 6,4 i sina musselvatten. Läs mer här.

Naturnytt har för två år sedan vädjat om aktsamhet för flodpärlmusslan då den har svårt för sin överlevnad. Vi måste värna om våra urinnevånare i våra vatten. Läs mer här. Det är mycket glädjande att den svenska kalkningsverksamheten varit en av våra mest lyckade miljöåtgärder alla kategorier. Därför är det viktigt att vi upprätthåller de positiva resultaten och avvecklar med förstånd när det sura nedfallet minskar. Det handlar inte enbart om pH värde utan markernas buffertsystem måste också hinna återhämta sig.

2020-11-18 Ätrafors. Denna vecka forsar vattnet i N2000 området i Ätrans naturliga åfåra nedanför dammen vid Ätrafors.

Kraftbolaget framsläpper nu ett minimiflöde på ca 2 m³/s. Detta ger en förhandsvisning hur fantastiskt fin den gamla Rävigeforsen var när vattnet fick flöda fritt.

Redan efter några dagar kan man se hur kungsfiskare, forsärla och strömstare känner igen sig och flyger över sina naturliga miljöer. När det livgivande vattnet kommer tillbaka är naturen inte sen att reagera. Även Naturnytt tog sig dit med kameran och njöt i fulla drag av den fina forsmiljön som återuppstått för några dagar.

Fåglarna flyger snabbt. Laxar och ålar simmar lite lugnare. Erfarenheterna vid den nedströms återställda Hertingforsen visar att det tar något år innan laxen lekt och ynglen frodas i forsen. Vattenlevande bäck-, dag- och nattsländor skall också hinna etablera sig och de är mat för forsens fiskar och fåglar.

Lösningen med att återställa forsen fungerar betydligt bättre än kraftbolagets tidigare provisoriska lösningar att stänga av forsen med fördämningar av trä, stålvajrar och plastremsor. Nu är man inne på rätt väg när man istället följer naturens kraft.

Det vore en ynnest att nu få tillbaka vattnet även i Rävigeforsen. Det återupprättar en underbar miljö för utflykter i det närbelägna ekomuséet vid luftvärnstornet och kanske en utflykt till lilla Café Brus där man kan ta en kopp kaffe till musiken av forsens brus. Naturen och människan behöver fler forsar.

2020-11-10 Kraftbolaget har sedan Allhelgona arbetat med gallerbyte vid sitt kraftverk i Ätrafors. Burarna som är tänkta att rädda utvandrande ål hamnade i luften och fångar nu fåglar istället.

Saken är den att gallerbytet föregicks av tömning av kraftverkskanalen för att gallren lätt skulle kunna bytas. Då blev ålburarna hängande i luften. Eftersom gallrens flyktöppningar lämnades öppna blev burarna fångstanordningar för fåglar istället för ålar.

Kring burarna ses också strömstarar, forsärlor och den sällsynta kungsfiskaren flyga. Vi håller nu tummarna för att inga av dessa sällsynta forsfåglar skall falla för frestelsen att flyga in i fångstburarna och fastna.

Ätrans vattenråd hade i slutet av oktober en hållbarhetsdag som vattenblänk rapporterat från. Läs rapporteringen här.

Nu har en sammanställning även kommit på ÄVR:s hemsida. Läs mer här .
Här kan vi läsa att medlemmarna unisont menar att kunskap om Ätran är viktig för att vi skall kunna värna om miljön.

Kraftbolagets installation av fyra ålburar vid Ätrafors är ett steg i rätt riktning. Kunskap behövs om hur många ålar som dagligen vandrar i Ätrans vattensystem. Därför behövs en noggrann statistik över varje tömning av Unipers ålburar. Det behövs också en noggrann statistik över hur många ålar som omkommer på kraftverksgallren vid Ätrafors och övriga kraftverk uppströms i Ätran. Denna statistik samlas inte in för närvarande.

Vid hållbarhetsdagen diskuterades kommande omprövningar av Ätran 2024 och 2027. Den avslutande synpunkten i vattenrådets sammanställning är att kraftbolagen behöver delta i recipientkontrollen och samla in uppgifter om sin miljöpåverkan. Då får vi veta hur många ålar som kraftbolaget räddar. Och vi får veta hur många ålar som omkommer på gallren. Denna kunskap är viktig vid kommande omprövning av Ätrans vattendomar.

Vid hållbarhetsdagen nämndes också samrådsunderlaget “Åtgärdsprogram för vatten 2021—2027 Västerhavets vattendistrikt“.  Citat från programmet: “En utveckling av egenkontrollen som berör recipientförhållanden är nödvändig för att tydliggöra, för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter, hur olika verksamheter påverkar vattenförekomsternas status”. “Enligt MB 26 kap. 21–22 §§ har länsstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet, möjlighet att kräva in underlag”. Då alla medlemmar i ÄVR var rörande eniga om att kunskap behövs för kommande omprövning hoppas vi nu att kraftbolaget snarast deltar i recipientkontrollen och påbörjar insamlandet.

2020-10-30 Enligt säkra källor stängs Ätrafors kraftverk ned av ägarna Uniper, Fortum och Sydkraft Hydropower AB. Nedstängningen är tillfällig och planerad att ske i nästa vecka, dvs. vecka 45.

Anledningen till den tillfälliga nedstängningen är enligt samma källa att intagsgallret till kraftverket har rostat och skall bytas till ett nytt i rostfritt stål.

Uniper har tidigare enligt miljöchefen testat ny teknik vid Ätrafors. Förra gången var det för att utestänga laxen från Ätrans Natura 2000 område. Detta hade ingen framgång då den nya träkonstruktionen spolades bort med första högflödet. (se bild ovan)

Problemen med gallren som nu byts ut har varit många för bolagen. De har samlat löv och skräp vilket gett fallförluster och minskad elproduktion. Transportbandet och skrapan som skall ta bort skräpet har fungerat dåligt och tidvis varit ur funktion. “Cementbunkern” dit skräpet fraktas måste tömmas med jämna mellanrum.

Problemen för fisken har också varit omfattande. Döda fiskar ses med jämna mellanrum på galler och transportband. Cementbunkern har försetts med insynsskydd för att minska insyn och stanken från döda fiskar. Till bolagens fördel skall sägas att de genom flyktöppningar och uppsamlingsburar försökt att minska dödligheten för den utvandrande fisken vilket till viss del lyckats. Tömningen av burarna har tyvärr haft långa tömningsintervall. Ålar har dött och döda gösar har ruttnat i burarna.

Under arbetet med gallret skall nu den grävda intagskanalen till kraftverket torrläggas. Detta kommer att innebära att vattnet släpps i Ätrans torrlagda N2000 område som kommer att översvämmas med “spillvatten”. Laxar och havsöringar är nu i lektagen och kommer att vandra upp i den gamla naturliga forsen för att leka så som de tidigare gjort i århundraden på 1500, 1600, 1700 och 1800-talet. Vad de leksugna fiskarna inte vet är att efter bara någon dag kommer bolagen åter att torrlägga Ätrans gamla åfåra. Lekfisken stängs då inne och dör. Eventuella befruktade romkorn kommer att torrläggas.

Vän av ordning kanske frågar sig varför inte Länsstyrelsen i Halland som tillsynsmyndighet har en dialog med verksamhetsutövaren för att ge anvisningar så att skadorna minskar inom detta värdefulla N2000 område. Det kanske inte var nödvändigt att utföra gallerbytet under laxens och havsöringens mest intensiva lekperiod?

Länsstyrelsen har tyvärr “straffat ut” sig själva. De skriver i beslut att “Spill i torrfåran är en förutsättning för driften av kraftverket” och “Länsstyrelsen finner inga skäl att vidta tillsynsåtgärder”. Länsstyrelsen hänvisar också till att kraftbolagens tillstånd för Ätrafors skall omprövas 2027 varför tillsyn inte prioriteras.

Bolaget får därför inte vägledning om BMT bästa möjliga teknik för att undvika skador på Ätrans N2000 värden. Nu installeras åter ett nytt alfagaller vilket hittills visat sig ge allvarliga skador på fisken. Dessa skador behöver inte dokumenteras eller rapporteras. BMT kan studeras nedströms vid Herting där ett betagaller installerats i kraftverkets intagskanal.

Länsstyrelsens och Vattenmyndighetens “Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde” anger vilka produktionspåverkande åtgärder som ger ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomst och ligger till grund för miljökvalitetsnormerna MKN i Ätran. Åtgärder behövs även för att uppnå bevarandemålen i Natura 2000-området som påverkas av anläggningen. Läs mer här.

Enligt åtgärdsplanen skall både Ätrafors och Yngeredsfors kraftverk ha en minimitappning i torrfårorna samt förses med anordningar för både uppströms och nedströms konnektivitet. (Tabell 4). Detta innebär att alla fiskarter skall kunna vandra både uppströms och nedströms förbi kraftverken utan att skadas. Dessutom skall de tidigare åfårornas ekologi återställas genom minimitappningar av vatten.

Mot denna bakgrund är det märkligt att bolagen i dag väljer att investera i en dålig teknik som inte uppfyller kraven enligt miljökvalitetsnormerna, som anges i Vattenmyndigheternas åtgärdsplan för Ätran. Denna dåliga investering skall omprövas om endast sex år. Vi vet redan i dag att betagaller är en betydligt bättre teknik för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Dessutom minskar det kraftverkets fallförluster och underlättar skötsel.

Kan det vara så illa att kraftbolagen redan i dag bedömt att de kan strunta i att följa vattenmyndigheternas åtgärdsplan för Ätran vid kommande omprövning 2027 ? Kanske blir investeringen i det nya rostfria gallret ett argument för att inte använda BMT och installera ett mera fisksäkert betagaller?

2020-10-26 Ätrans laxar är drabbade av fiskmögel. Orsaken till sjuka laxar debatteras nu i media, läs mer här.

Forskare från Stockholms Universitet har under många år undersökt bristen på tiamin. De menar att brist på tiamin sätter ned immunförsvaret och skadar cellsystemen, vilket i sin tur leder till att fiskarna angrips av bakterier och fiskmögel.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt ansvarar för undersökning av fiskhälsan i Sverige. De menar att svamsporer trivs eftersom vattnet blivit varmare på grund av klimatförändringarna och att fisken av naturliga skäl är försvagad inför leken. De menar också att det kan påverka att det i östersjöälvarna blivit mera fisk de senaste åren.

Myndigheten och forskarna är således oense om vad som orsakar ökade sjukdomsutbrott på laxarna. Även när det gäller Ätran ses laxar som är angripna av fiskmögel. Fisksjukdomar är ett komplicerat kapitel och är ofta en effekt av miljö och fiskens hälsa. Stressade fiskar löper större risk att drabbas av sjukdomar och angrepp av fiskmögel har ofta föregåtts av att fisken mår dåligt. Där kan tiaminbrist vara en avgörande faktor.

Ätran är också drabbad av laxparasiten Gyrodactylus salaris som planterades in med laxsmolt från Laholms laxodling på 1980-talet. Detta gör att en stor andel av laxynglen inte överlever till sitt andra levnadsår. I år upptäcktes vita pricksjukan på ålyngel i Ätran. Denna sjukdom kan överföras till laxfiskar och ger en påverkan på fiskens skyddande hudlager där fiskmögel då kan få fäste.

Laxar som är hindrade i sin vandring stressas när de gör upprepade försök att ta sig förbi vandringshinder. Särskilt när de slår nosen i betongdammar upprepade gånger uppstår skador där infektioner av fiskmögel får fäste.

Hertingprojektet visar att vi kan lösa en del av dessa problem. Problemen kan också minskas genom att vi undviker att plantera ut sjuka fiskar i Ätrans vattensystem. Kanske har tiaminbristen också en lösning där vi kan mildra symptomen. Det är viktigt att vi hittar konstruktiva lösningar och vidtar effektiva åtgärder innan vi skyller allt på “klimatet”. Det är inte klimatets fel om vi planterar ut sjuk fisk i våra vatten.

Det är inte klimatets fel om vi utestänger fisken med dammar och galler så att de inte kan vandra till sina lek- och uppväxtområden. Det är sjukt att inte tillåta fiskarna att reproducera sig och föra sina gener vidare till nästa generation av fiskar.

2020-10-25 Konnektivitet betyder enligt ordboken logisk förbindelse. Vägverket talar om god konnektivitet mellan olika städer och orter. Nu skall stenvalvsbron över Högvadsån vid Lia ersättas med en ny bro för 8 miljoner kronor.

Den gamla bron håller inte måttet. Timmerbilarna kan inte längre köra över den gamla bron med full last. Det är logiskt att man får en ny förbindelse över Högvadsån så att transporterna kan anslutas till vägen mellan Falkenberg och Ullared. Läs mer här.

Konnektivitet kan också vara att den logiska förbindelsen för spridningen av djur och växter i vattensystemen. Denna kan brytas av en kraftverksdamm. Dammen vid Lia strax uppströms det nya brobygget är ett tydligt exempel. För vandrande laxar och ålar är detta en fråga om liv eller död då de är beroende av fria vandringsvägar. Laxen behöver nå sina forna lekområden och ålen måste kunna vandra till sina uppväxtområden i våra sjöar. De flesta laxarna stoppas tyvärr av dammen vid Lia. Laxar och ålyngel har svårt att vandra uppströms i befintlig laxtrappa.

Frågan om konnektiviteten är livsavgörande för livet i Högvadsån. Det finns teknik att ordna så att naturen får fria vägar i vattendragen. Tänk er in i deras situation. Hur vore det om bron över ån vore helt avstängd och alla transporter och människor vore utestängda från sina hem? Både människor , djur och fiskar är helt beroende av den logiska konnektiviteten. Dammen vid Lia skall omprövas i den nya Nationella Planen 2024. Vi får se vad juristerna säger om den logiska förbindelsen.