Hållbarhetsdag för Ätran

2020-10-17 I går hade Ätrans vattenråd en hållbarhetsdag för Ätran i Bogösund vid Åsundens strand.

Huvudintresset för dagen var inriktat på kommande omprövning av vattenkraften i Ätrans avrinningsområde. Vattenmyndigheten har sedan tidigare i sin åtgärdsplan konstaterat att bristande konnektivitet och fysisk påverkan är den enskilt största miljöpåverkan i Ätran som är i behov av åtgärder. Läs mer här. Något hundratal dammar och kraftverk utgör vandringshinder och reglerar på ett sätt som förhindrar att Ätran uppnår god ekologisk status.

Ordföranden i LRF:s kommungrupp i Falköping, tillika ordföranden i Ätrans vattenråd, Wanja Wallemyr hälsade välkomna till hållbarhetsdagen och påpekade att alla verksamhetsutövare inom Ätrans avrinningsområde skall vara stolta över sin verksamhet.

Föreläsarna var många denna intressanta dag. Först ut var ÄVR:s egen konsult och verksamhetsutvecklare Peter Nolbrant som talade om “Hydromorfologi och biologi”.

Därefter föreläste Johan Tielman, miljöchef Uniper, och Magnus Carlsson, Assman Ätran Kraft AB, om “Kraftproducenternas syn på framtiden, åtgärdsarbete och samverkan”. Uniper driver de fem största kraftverken i Ätran och Magnus driver flera småskaliga kraftverk i Ätran och menar att kraftverk som bidrar med 100 kW och uppåt är viktiga för reglerkraften därför att de skulle kunna kopplas samman. Då behövs ca 100 minikraftverk för att ens kunna delta i budgivningen vilket inte är realistiskt. Not. Enligt Statens Energimyndighet köper Svenska kraftnät reglerkraft genom att begära in bud för varje leveranstimme så rangordnas buden efter pris. Rangordningen görs av samtliga bud inom Norden. För att kunna delta i manuella regleringen krävs att anläggningen/resursen har minst en volym om 10 MW i elprisområde 1-3. Om vindkraftsanläggningar deltar i reglering skulle det ibland innebära att vattenkraftens elproduktion behöver ”spillas”. Källa ER 2014:12. Se Ätrans nuvarande bidrag till reglerkraften här. Fig 15.

Johan Tielman berättade även om att Uniper och kraftbolagen i Ätran sätter ut engelska ålyngel som kompensation för att de hindrar ålyngel att vandra upp och blankålar att vandra ut till Sargassohavet för att leka. Se bilder. Bolagen har då befriats från att vidta åtgärder för ålens vandring. Problemet är att influgna ålyngel från England bara är en omflyttning av ålyngel samt att dessa vuxit färdigt först om 15-20 år. När de sedan skall vandra ut från ex Åsunden och Fegensjön så dör alla föräldraålar och ingen ål bidrar till beståndet! Detta är inte hållbart.

Så var det dags för vattenvårdsdirektören för region Bottenhavet, Joakim Kruse med föredrag om “Vattenmyndighetens syn på vattenförvaltningen”. Direktören menar att det behövs fler KMV-klassade vattendrag i Sverige. Läs mer här. Riktvärdet 1,5 TWh eller 2,3% av produktionen är ett “adaptivt” värde och arbetet med regionala värden för ex Ätrans avrinningsområde pågår. Här är vattenråden en viktig aktör. Samrådssynpunkter för Ätran-Högvadsån skall vara inne i mars-april 2021. Missa inte detta!

Vattenkraftens Miljöfond AB är en sammanslutning av de åtta största kraftbolagen i Sverige. Kraftbolagen har av regeringen fått 70 miljarder i lättnader av fastighetsskatten för sina kraftverk och 10 miljarder av dessa skall användas för de kostnader som den nationella omprövningen innebär för dessa verksamhetsutövare. Det inkluderar även en ersättning för utebliven elproduktion. VD Anna Jivén och projektledare Joakim Thanke Wiberg “Berättar om sitt arbete och tidplan”. VMF skall finansiera kraftverkens åtgärder de närmsta 20 åren. De har anställt sju projektledare och har sitt säte i Göteborg eftersom de flesta vattenkraftverken finns i södra Sverige. Läs mer om Vattenkraftens Miljöfond här.

Älvräddarnas ordförande Christer Borg och miljörättsjurist Dr. Margaretha Svenning talar om “Kommande omprövningar och deras syn på vattenkraften i Ätran”. Älvräddarna har begärt överprövning av den nationella planen för att förse Sveriges vattenkraft med moderna miljövillkor. Begäran är skickad till Högsta Förvaltningsdomstolen som är den instans som kan göra en prövning och framförallt är det riktvärdet på 1,5 TWh, eller 2,3 procent av elproduktionen i svensk vattenkraft som man önskar prövat. Älvräddarna tar även upp frågan om betydande miljöskada i Ätran, men frågan diskuteras inte under dagen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland Morgan Jensen berättar om “Länsstyrelsens roll vid omprövning och tillsyn”. Länsstyrelsens roll är att dokumentera samverkan och nå enskilda, lokala aktörer som har kunskap. Lst i VG har flera team med kompetenser som arbetar med olika haro som ex Rolfsån och Viskan. Lst i Halland har endast ett sådant team som arbetar med flera vattendrag parallellt. Petra Bragée och Ylva Asklöf var närvarande och presenterade sig. Länsstyrelserna har ännu inte bestämt vilken Lst som skall arbeta med samordningen av Ätrans omprövning. Det brådskar då de samordnade synpunkterna skall vara inlämnade i mars-april 2021.

Centerpartiets energitalesperson riksdagsman Rickard Nordin berättar enligt rubriken om “Deras syn på frågan kring vattenkraft kontra andra särintressen”. “Känslan är att politiken och EU säger en sak medan våra länsstyrelser gör en annan bedömning”. Det viktigaste som sas var att ersättningen som kraftbolagen fått för att bekosta ersättningen till Nappen kan politikerna komma att ompröva till 11-12 miljarder. Men bolagen har redan ett regeringsbidrag på 70 miljarder att ta av……. Flaskhalsen är nog snarare länsstyrelsernas resurser till samråden eller Kammarkollegiets resurser till den juridiska prövningen.

Fiskevattenägarna skulle under eftermiddagen prata om projekt Ätran Öring, men inslaget utgick. Eftermiddagen ägnades åt att diskutera dagens agenda och föredrag i sex olika diskussionsgrupper varav fem på plats i Bogösund och en grupp på 6-10 personer som varit med via internet och chat-grupp. Grupperna skulle svara på två frågor:
1. Vad behövs för att få en bra samverkan kring vattnet? Ökad samsyn?
2. Vilka värden vill vi värna om i området?

Som man frågar får man svar. Samverkan har pågått inom Ätrans avrinningsområde sedan Ätrans Vattenvårdsförbund bildades 1973. Läs historiken här. Ätrans värden har bl.a. undersökts genom elfiskeundersökningar sedan 1947 och vattenmyndigheterna har skrivit ett åtgärdsförslag Läs mer här.

Sammanfattningsvis kan sägas att de fem grupperna på plats menade att man skall ha en samverkan, respekt och transparens mellan olika aktörer och verksamhetsutövare och att det är viktigt med kunskap om vattendraget. Man skall värna om olika värden under, i och över vattnet. En grupp menade att man måste tillåtas att ha olika synpunkter då vi prioriterar olika saker. En klok synpunkt.

Chat-gruppen knöt an till dagens tema om långsiktig hållbarhet för Ätran. För att få kunskap inför kommande omprövning i Nationella Planen är det viktigt att Länsstyrelsen och Ätrans vattenråd tillser att vattenkraften som verksamhetsutövare utför egenkontroll och deltar i recipientkontrollen, vilket brister i dag. Om vi skall få en bra nationell omprövning av vattenkraften så behöver vi kunskap om vattenkraftens negativa effekter. Som exempel visades under dagen bilder på döda ålar och instängda laxar. Verksamhetsutövarna behöver kontrollera, dokumentera och rapportera hur många ålar som fraktas bort från kraftverkens galler och hur många instängda laxar som dör. Det är dessa miljö- och naturvärden som påverkas negativt av vattenkraften, varför de också behöver värnas till kommande generationer. Se bilder nedan på den akut hotade ålen som omfattas av EU:s ålförordning.

Död ålhona vid Unipers kraftverk i Ätran hästen 2020
Hösten 2019. Döda ålar efter en natts ålvandring vid ett av Unipers kraftverk i Ätran
När åtgärder inte vidtas är miljöskadan betydande vid kraftverken i Ätran. Bild från Ätrafors kraftverk efter en natts ålvandring innan alfagaller installerades. Denna typ av äldre galler finns fortfarande i Unipers övriga fyra kraftverk i Ätran där ålen vandrar.