2022-11-04 SVT Uppdrag Gransknings program “Den sista ålen” har i dag nominerats till det prestigefyllda Stora journalistpriset i kategorin årets berättelse.
Stort Grattis till SVT Uppdrag granskning som är nominerade till Stora Journalistpriset för programmet “Den sista ålen”! Journalisterna Sven Bergman och Erik Palm berättar bl.a. med hjälp av Martin och Johan Falklinds dokumentära fotokonst historien om den europeiska ålens öde. Läs mer https://fisheco.se/sista-alen-nominerat-till-stora…/
Med såväl hjärta som förnuft, öppnas dammluckorna till mänsklighetens stora ödesfråga i en svindlande resa från urtid till nutid.
Hertingprojektet visar att när vandringshindren avlägsnas har naturen en stor förmåga till återhämtning även om luckorna varit stängda i 70 år. Därför är det viktigt att vi påbörjar restaurering av förstörda ekosystem medan tid är. Det finns inte längre tid att förhala ålfrågan och skjuta upp omprövningen av vattendomar.
Mänsklighetens stora ödesfråga gäller att vi inte har råd att fortsätta att förbruka den biologiska mångfalden och ödelägga våra gemensamma naturresurser där den europeiska ålen utgör en viktig del av det kulturarv som vi fått att förvalta.
2022-11-02 Sverige har helt tappat sin ställning när det gäller det internationella miljöarbetet.
Sedan Olof Palme bjöd in till FN:s första miljökonferens 1972 har Sverige helt tappat sin internationella ställning inom miljöområdet. Miljödepartementet avskaffas efter att ha funnits som eget departement i 35 år. Miljöfrågorna inordnas under Klimat- och näringslivsdepartementet med energi- och näringsminister Ebba Bush som departementschef. Miljöministern saknar eget departement. Detta inger farhågor liksom det faktum att den viktiga frågan om biologisk mångfald saknas i regeringsförklaringen. Sveriges nya regering – Regeringen.se
Förslaget från EU är att det ska införas ett rättsligt bindande mål för att återställa olika ekosystem för varje medlemsstat. Målet är att 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030 ska åtgärdas för att återställa naturen.
EU:s nya lagförslag sätter press på EU:s medlemsländer att skriva under ett lagligt bindande avtal om restaurering av biologiskt viktiga habitat inom Unionen. Förslaget hyllas av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) men i Sverige röstades förslaget ned av S, C, L, KD och SD. Partierna motiverade det med att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser. Men det kan bli fel om vi i Sverige inte kan skilja en naturlig bokskog från en planterad granåker. (se ingressbild). Tanken att EU gemenskapen inte får ha synpunkter på olika länders miljöpolitik är absurd.
EU:s vattendirektiv kräver restaurering av vattenmiljöer för att gynna hotade arter, parallellt med skyddet av kvarvarande natur. Sveriges nya regering pausar nu omprövningen av vattenkraftens föråldrade vattendomar som bygger på 1918 års vattenlag. Sverige får skarp kritik från EU för att vi inte följer EU:s lagstiftning enligt vattendirektivet.
Ålen är en av de akut hotade arter som lider stora förluster i bl.a. Ätran när Sverige pausar införandet av lagstiftning som följer EU:s vattendirektiv.
2022-11-02 Naturnytt noterar även sjuka laxar i Högvadsån.
Ätrans huvudfåra nedströms Ätrafors är utsatt för korttidsreglering. Det innebär att flödet förändras kraftigt mellan olika timmar när elpriset varierar.
Korttidsreglering kombinerat med sommarens torka gör att laxen i Ätran utsatts för en stor stress. Stressade laxfiskar drabbas ofta av olika sjukdomar varav fiskmögel (Saprolegnia) är en allvarlig sjukdom som ofta har dödlig utgång.
Även i Högvadsån förekommer korttidsreglering och till och med nolltappning vilket innebär att flödet i Älvsered kan stängas av helt.
Laxen som vandrar in till Ätran under vår eller sommar stressas först i Ätran nedanför Ätrafors och sedan tilltar ytterligare stress när den vandrar vidare till sina lekområden i Högvadsån.
Ingressbilden är tagen vid Övre Horsared i Högvadsån. Vid tillfället sågs två kraftigt angripna, sjuka laxar. Detta kan förmodas vara “toppen på isberget” när det gäller stressad lax.
Med varje laxhona som dör går 1300 romkorn per kilo lax förlorade. Regeringen har nu pausat omprövningen av den lagstiftning som tillåter att Högvadsån torrläggs.
2022-10-30 Rapporter kommer in om sjuka fiskar i Ätran. Laxen och öringen leker nu i månadsskiftet. Friska och starka fiskar är viktigt för god framgång med leken.
Fiskmögel (Saprolegnia) finns närvarande i vattnet. Om fisken stressas löper den större risk att drabbas av denna dödliga sjukdom.
Hallands Nyheter rapporterar i onsdags om sjuka laxar i Ätran. Vid Nydala kvarn strandar en del sjuka laxar. Naturnytt ser sjuk lax och havsöring i Vessigebro.
De laxar och öringar som vandrar upp i Ätran från havet kan ha kommit redan i mars-april för sex månader sedan. Lekfisken intar ingen föda under vistelsen i sötvatten. För att de skall hålla sig friska är det viktigt att de inte stressas i onödan. Höga sommartemperaturer är en stressfaktor som är svår att påverka. Laxen är dock ganska anpassningsbar till långsamma, naturliga förändringar.
En allvarligare stressfaktor är korttidsregleringen av Ätran. Lekfisken får hela tiden byta områden och utsätts flera gånger per dygn för en “tsunamiliknande” flodvåg som stressar och tar mycket av den energi som skulle användas vid lekbestyren. Skillnaderna i flöde kan variera med över 40 kubikmeter i sekunden på endast två timmar!
Länsstyrelsen anger att antalet laxyngel som årligen dör av korttidsregleringen vid Ätrafors är ca 34 500 st. Hur många vuxna laxar som stressas och blir sjuka med dödlig utgång som följd har inte beräknats. Laxhonorna har ca 1 300 romkorn per kilo laxhona.
Ätrans vattendomar tillåter i dag korttidsreglering samt att ålen stängs ute från sina uppväxtområden. Och att utvandrande blankål massakreras i kraftverkens turbiner och galler. Regeringen har nu bestämt att omprövningen av dessa omoderna vattendomar skall pausas i två år.
EU-kommissionen har anmärkt på att Sverige inte följer vattendirektivet och ändrar alla otidsenliga vattendomar som skadar våra vandringsfiskar. Vill man se hur fria vandringsvägar kan ordnas så kan man göra ett studiebesök vid Hertings kraftverk och Hertingforsen.
Ätrafors kraftverk i Ätran korttidsreglerar flödet timma för timma. Stora och snabba variationer ger omfattande biologiska skador.
2022-10-29 Forskarna redovisar nu för första gången i historien hur märkta, lekmogna ålar kommer fram till sina lekområden i Sargassohavet. Trots kunskapen är ålen akut hotad.
Ålyngellarver har tidigare påträffats i Sargassohavet inom ett ca 200 mil brett område mellan 50°W och 70°W. (vita ringar i figuren). Förekomsten av ålyngel i Sargassohavet, har varit känd sedan länge, men hur de vuxna ålarna tar sig dit har varit en gåta.
SVT rapporterade den 7 oktober 2016 att ålens gåta var löst. Svenska och europeiska forskare märkte ca 700 ålar varav ca 200 ”svenska” ålar. De två ”svenska” ålar som simmade längst återfanns vid kusten utanför Irland. (blå pil). De hade då avverkat ca 1/3 av sin 700 mil långa resa till lekplatserna i Sargassohavet. De första 20 milen fick silverålarna åka tankbil från Fegen till Marstrand, förbi kraftverkens galler och turbiner i Ätran.
Irländska ålar simmade på väg mot Azorerna (grön pil). Och nu har forskarna alltså visat att två vuxna silverålar från Azorerna kommit fram till området i Sargassohavet där det finns ålyngel. (gula plus).
Hur kan det då komma sig att den gamla gåtan med ålens vandringsvägar är löst, men att ålen ändå är akut hotad och har minskat med över 95%?
Saken är den att vi vet att den katadroma ålen leker i havet och växer upp i sötvatten. Vi vet också till att de svenska ålynglens vandring stoppas av tusentals dammar och att tusentals lekmogna ålar dör i kraftverkens turbiner och galler på sin väg till Sargassohavet. De få som ändå lyckas ta sig förbi hindren dör av de skador de fått i kraftverken. De blir utsatta för ökad predation eller har de helt enkelt inte krafter kvar för sin långa resa från Sverige till Sargassohavet.
Före kraftverksepoken var den årliga invandringen av ålyngel till svenska inlandsvatten ca 118–360 miljoner ålyngel. (Källa: Wikström &Åström). 20% av dessa beräknas överleva till lekvandrande ål. (Källa: Energiforsk). Det innebär att Sverige naturligt årligen producerade 23,6 till 72 miljoner lekvandrande ålar. De senaste hundra åren har alla dessa ålar stoppats eller dött i våra vattenkraftverk där det saknas fria vandringsvägar.
Som kompensation för stängda vandringsvägar sätter kraftbolagen årligen ut några hundra tusen ålyngel och ordnar Trap & Transport av ca 0,014 miljoner lekvandrande ålar förbi kraftverken. Dessa åtgärder står inte i proportion till orsakad skada. Enligt EU:s vattendirektiv skall denna omoderna lagstiftning omprövas.
Sveriges regering har hösten 2022 beslutat att pausa omprövningen av fria vandringsvägar för ålen. Omprövningen skulle tagit ca 20 år om den startats nu och skjuts därför bortom 2042. Det ser mörkt ut för ålen och vandringsfisken om vattenkraften tillåts att hålla alla vandringsvägar stängda.
Hertingforsen i Falkenberg är ett av de få svenska vattenkraftverk där vandringsvägarna öppnats 2013 och alla fiskarter kan vandra fritt. Nettonuvärdet av denna åtgärd har av länsstyrelsen beräknats till över 65 miljoner kronor. “Energiförlusten” är inte större än vad som produceras i ett mindre vindkraftverk.
Regeringen pausar nu den svenska omprövningen av vattendomar. Ålens vandringsvägar förblir stängda och den akut hotade ålen riskerar att helt försvinna från svenska vatten.
2022-10-20 Falkenbergs föreläsningsförening gästades av Margot Wallström som på ett fascinerande sätt föreläste om vår tids stora frågor.
Margot Wallström citerade några av världens stora filosofer men ändå var det Margots egna upplevelser från ett långt och rikt politikerliv som gjorde störst avtryck. Bland annat utlämnade Margot sin egen kropp till forskarna för att analysera miljögifter.
Modiga Margot född på 1950-talet lämnade 2003 ut 40 ml av sitt eget blod till miljöforskarna. De fick uppdraget att analysera 77 olika mer eller mindre kända miljögifter. Svaret visade att Margot hade 28 av de kända miljögifterna i sin kropp. Bland annat innehöll Margots blod rester av DDT som varit ”förbjudet” när Margot växte upp. Margot bodde i Norrland långt från industrier och lantbruk som använt ämnet. Exemplet visar att när vi släpper löst ett giftigt ämne i naturen sprids det i hela naturen inklusive till människans blodomlopp.
Forskarna nämnde dock för Margot att halterna DDT var något lägre än för gemene man. Margot hade ammat två barn och en del av giftet hade överförts via bröstmjölken till barnen.
Modiga Margot lät år 2019 forskarna upprepa analysen av gifter i sitt blod. Nu, årtionden efter det att DDT och PCB hotade människors hälsa och djurlivets välbefinnande förekommer nya miljöföroreningar i Margots blod. Det gäller grupperna PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser) och CP (klorerade paraffiner). De används bl.a. som mjukgörare i plaster och som bekämpningsmedel. Användningen sägs vara störst i Kina men likafullt förekom de nu i Margots blodprov.
Margot Wallström kom inte med så mycket pekpinnar utan tryckte på att nu måste vi gemensamt hjälpas åt att lösa de stora giftproblem som världen står inför. Då finns det hopp för våra barn och barnbarn. Margot nämnde i förbigående att var fjärde amerikansk man är steril på grund av att deras kroppar samlat gifter och hormonstörande ämnen.
Margot var bekymrad över att Miljödepartementet nu läggs ned. Ett av riksdagens 16 beslutade miljömål är giftfri miljö. Margots giftiga beskrivning av sina blodanalyser visar att nu är det allvar.
EU-kommissionen har tagit fram rättsligt bindande förslag för att minska användningen av bekämpningsmedel med 50% till 2030. Sverige agerar nu för att förslaget skall stoppas. C, M, KD, SD och S röstade nej till förslaget med motiveringen att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser.
Användningen av dagens potenta miljögifter är inte ett problem för enskilda länder. Det är ett globalt problem som berör våra gemensamma naturresurser som vatten- och livsmedelsförsörjningen. Därmed är det en viktig fråga för hela mänskligheten.
Margot Wallströms egen blodanalys visar på ett enkelt sätt att miljögifterna är ett allvarligt problem som drabbar oss alla. Miljömålet ”Giftfri miljö” har hamnat i bakvattnet av andra miljöfrågor men angår alla länder och stater samt alla politiker och enskilda personer. Vi behöver sluta upp kring EU kommissionens förslag att halvera användningen av miljögifter och bekämpningsmedel som till sist hamnar i våra egna blodomlopp.
2022-10-20 Svenska miljödepartementet läggs ned efter att ha funnits i 35 år i sin nuvarande form och 50 år i olika former.
Miljöfrågorna hamnar nu under energi- och näringslivsdepartementet med energi- och näringsminister Ebba Bush som chef. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inordnas under energi- och näringslivsdepartementet och får därmed energi- och näringsministern som chef.
Det innebär att ansvaret för genomförandet av Sveriges 16 beslutade miljökvalitetsmål och generationsmålet för vår miljö nu hamnar under energi- och näringslivsdepartementet.
Departementschef och vice statsminister Ebba Bush har redan kungjort beslut som påverkar de svenska miljömålen. Kraftig utbyggnad av kärnkraften och stopp för omprövning av vattenkraftens omoderna miljölagar var några av de nyheter som annonserades vid regeringsöverenskommelsen den 14 oktober 2022.
Stopp för omprövningen av vattendomar innebär stopp för tiotusentals akut hotade ålar. Det innebär även att ett stopp införs för att genomföra flera viktiga miljökvalitetsmål.
Miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv” kan inte uppfyllas då tusentals dammar och kraftverk stoppar och dödar vandringsfisken. Vattenkraftens korttidsreglering och torrläggning (nolltappning) slår ut hela ekosystem. Omprövning av denna lagstiftning från början av 1900-talet pausas nu enligt besked från den nya energi- och näringsministern. Omprövningen och åtgärder var tänkta att vara klara om 20 år dvs 2042. Nu pausas denna åtgärdstakt.
Sverige har fått kritik från EU för att inte uppfylla gemensamma åtaganden enligt vattendirektivet. Nu kan Sverige riskera dryga böter om EU-kommissionen anser att Sverige fortsätter att bryta mot gemensamma beslut.
På regeringens hemsida kan man den 20 oktober 2022 läsa nyheten att statsminister Ulf Kristersson lämnat regeringsförklaringen till riksdagen och anmält Romina Pourmokhtari som ny klimat- och miljöminister och departementschef på Miljödepartementet. Miljödepartementet – Regeringen.se
På annan plats på regeringens hemsida kan man se de olika departementen och att miljödepartementet saknas. Där är klimat- och miljöministern underordnad energi- och näringslivsdepartementet och har Ebba Bush som departementschef.
2022-10-15 Regeringen avbryter den pågående miljöprövningen av vattenkraften. Stora ekonomiska och ekologiska effekter kan förväntas.
Svensk Vattenkraft har levt efter vattenlagen från 1918. EU:s Vattendirektiv kom 2000 och infördes i svensk lagstiftning 2004. Sverige har fått varningar för dålig anpassning och startade den 1 september 2022 omprövningar av de föråldrade, omoderna tillstånden. Sveriges nya regering har bestämt att denna process nu skall pausas, vilket ger stora ekonomiska och ekologiska avtryck.
Kraftbolagen har fått skattelättnader på 3,5 miljarder per år i 20 år vilket var tänkt som en kompensation i samband med deras kostnader och uteblivna vinster vid miljöprövningen. Pausar regeringen även dessa skatteförmåner? Det vore rimligt då utländska bolag gör miljardvinster på svenska vattenresurser.
Kammarkollegiet, miljödomstolar och länsstyrelser har avsatt ökade personella och ekonomiska resurser för att handlägga alla omprövningar. Länsstyrelsen har pausat tillsynen på vattenkraften i väntan på kommande omprövning. Nu behövs åter en omdirigering av personella och ekonomiska resurser samt ett tillsynsarbete som samlar in uppgifter inför kommande omprövning.
Effekterna på personalresurser och ekonomi blir stora. Större blir dock effekterna på miljön. Omprövningen startade 2022 och beräknades pågå ca 20 år. Nu pausas omprövningen vilket innebär att vattenkraften inte kommer att omfattas av moderna miljölagar förrän efter 2042.
Störst konsekvenser blir det för miljön när vattenkraftens miljöanpassning fördröjs eller uteblir. Som ett exempel kan nämnas Ätran där korttidsreglering vid Ätrafors kraftverk orsakar en årlig död av 34 500 laxsmolt. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag kommer enligt årets utvärdering inte att nås före 2030 och nu skjuts det beslutade miljömålet upp på obestämd tid.
Regeringsbeslutet att i detta akuta läge för miljön pausa nödvändiga åtgärder är illa valt. Sverige må blunda för att den biologiska mångfalden förbrukas men EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv kräver hänsyn. De länder som bryter mot EU:s gemensamma lagstiftning kan komma att straffas med kännbara ekonomiska sanktioner.
2022-10-15 För sju år sedan fick Falkenbergs kommun 1 miljon kronor till att ordna fria fiskvägar i Stockån.
Stockån är ett biflöde till Högvadsån och rinner genom samhället Okome där det ligger en gammal kvarndamm. Uppströms dammen finns en kalksilo som årligen kalkar med tusentals kilo kalkstensmjöl, allt för att laxen skall trivas. Okome – Mall Generic (movab.nu)
Sträckan mellan dammen och doseraren är utmärkta för laxens och havsöringens uppväxt, men det är bara en hake, dammen hindrar fisken. Därför fick Falkenbergs kommun år 2015 en miljon kronor av Länsstyrelsen i Halland för att åtgärda problemet. Utredningar gjordes under flera år för drygt 0,7 miljoner för att se hur vandringsvägen skulle utformas.
2022-10-15 Lax och öring försöker förgäves vandra förbi hindret i Okome.
Eftersom återstående pengar inte räckte till åtgärder betalades de drygt 0,2 miljonerna som återstod förra året tillbaka till Länsstyrelsen i Halland. Och laxfiskarna fortsätter att hoppa sig blodiga i sin iver att komma upp till lekområdena uppströms dammen.
2022-10-15 En havsöring dunsar i berget nedanför kvarndammen i Okome.
Beräkningar har gjorts att det årligen skulle kunna produceras ca 6000 laxsmolt uppströms dammen vid Okome. Men nu ligger det nykalkade vattnet mellan doserare och damm outnyttjat. Laxar, havsöringar och ålar för en ojämn kamp mot stängda dammar och dörrar.
2022-10-15 Stopp i Stockån för ännu en rombärande honfisk.
Sverige hör till de 15 länderna i världen med störst ekologiskt fotavtryck per person. Om alla andra invånare på planeten hade ett lika stort avtryck som vi har i Sverige, skulle vi behöva cirka fyra jordklot.
Bland naturtyperna är det sötvattensmiljöer, exempelvis sjöar och floder, som det går sämst för. Här lever en tredjedel av planetens ryggradsdjur och här har arterna minskat med i genomsnitt 83 procent sedan 1970. De viktigaste åtgärderna för att återställa sötvattensmiljöer är att avlägsna dammar och skapa fria vandringsvägar.
