2022-10-10 Sveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen. Havs bedömning är att de inte kommer att nås före 2030 med beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder.
Det svenska miljömålssystemet har funnits sedan 1999. När det gäller målet Levande sjöar och vattendrag är beslutet: ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
Målet är vidare att: ”Sjöars och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur”.
Havs- och vattenmyndigheten har nu gjort en avstämning av flera svenska miljömål. (Rapport 2022:17 ISBN 978-91-89329-46-1).
Levande sjöar och vattendrag (havochvatten.se)
För att uppnå miljökvalitetsmålen behövs fler fysiska åtgärder och ökad genomförandetakt. Myndigheten fastslår att inget av de beslutade miljömålen uppfylls till 2030.
Havs rapport fastslår: “Fysisk påverkan i vattenmiljön är fortfarande den främsta orsaken till att sjöar och vattendrag inte uppnår god status. Vattenkraftverk skapar fysiska barriärer och vandringshinder som innebär att hydrologin i vattensystemet påverkas, och att uppströms förflyttning och nedströms transport begränsas eller förhindras. Vattenkraften påverkar också hydrologin genom bland annat torrfåror, minskade flöden, korttidsreglering och omvänd vattenföring”. “De flesta vattendrag i Sverige är på något sätt påverkade av fysiska förändringar. Av samtliga statusklassificerade vattendrag i Sverige 2020 (totalt 1905 stycken) är det endast 12 procent som har hög ekologisk status. Den vanligaste orsaken till att vattendrag inte uppnår god eller hög status är negativ påverkan från till exempel vattenreglering från framförallt vattenkraft”.
Problemet är omfattande eftersom det finns omkring 2 100 vattenkraftverk i Sverige och det totala antalet dammar uppskattas till cirka 11 000. Av dessa är det flera tusen dammar som saknar tillstånd enligt miljöbalken.
I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 lades därför fokus på vattenkraftens fysiska påverkan. Fysisk påverkan i vattenmiljön påverkar åtta av målets elva preciseringar och är fortfarande en av de främsta orsakerna till problemen att nå de svenska miljömålen.
I juni 2020 fattade regeringen beslut om den nationella planen för omprövning av vattenkraften. Idag är åtgärdstakten för långsam, och därför bedöms inte beslutade miljömål kunna nås till 2030. Omprövningen av vattenkraften påbörjas 2022 och ska enligt tidplanen vara klar om ca 20 år dvs. år 2042.
Riksdagen beslutade 1999 om miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Nu är tidplanen att eventuella åtgärder för att uppnå målet skall vara klara 2042. De större kraftbolagen har enligt SVT 1 Uppdrag granskning genomfört åtgärder vid fyra (4) kraftverk. Krav ställs dock från energiföretagen att Vattenmyndigheten utnyttjar alla EU-rättens möjligheter till lägre ställda miljökvalitetskrav och förlängda tidsfrister.
Klarar “den sista ålen” och “ursprungsålen” att överleva lägre krav och en längre tidsfrist än 43 år efter Riksdagens beslut om “Levande sjöar och vattendrag”?
