2022-09-21 Regeringen har gett HaV i uppdrag att se över miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2023 till Regeringskansliet.
Naturnytt har tidigare rapporterat att vattenkraft och dammar har en katastrofartad påverkan på våra vatten genom att hindra fiskens vandring: Av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster är det 1850 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status.
– ”HaV ska nu granska om vattenmyndigheterna har tillämpat undantagsmöjligheterna för kraftig modifierade vatten och om de har tillämpat lägre ställda krav för vattenförekomster med samhällsnyttig verksamhet, inom tex vattenkraft och jordbruk”, förklarar Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenförvaltning. Läs Regeringsbeslutet här.
– ”Regeringen vill veta om vattenmyndigheterna har tillräckligt med vägledning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ytvattenområdet, inte minst uppdraget att använda en lägre ambitionsnivå i sektorer som bedöms särskilt viktiga med hänsyn till säkerhetsläget”. Läs mer här.
Naturnytt ser nu att det kommer in energipolitiska, livsmedelstekniska och säkerhetspolitiska argument för att inte nå långsiktiga mål om biologisk mångfald. Vi är på lång sikt helt beroende av de hållbara ekosystemtjänster som flödar i naturliga ekosystem.
Miljömålet skall enligt tidigare beslut jämställas med energimålet. Miljön i 1850 västsvenska vattenförekomster är i akut behov av åtgärder på grund av bristande konnektivitet. Att i detta akuta läge sänka ambitionsnivån för miljöhänsyn innebär en dödsstöt för de halländska åarna. Harren är borta. Det återstår mindre än en procent av staksillen, majfisken, havsnejonögat och ålen. Det återstår mindre än fem procent av vårt Halländska landskapsdjur laxen.
Är vi nu beredda att slutligen offra våra halländska åar som gett oss mat och rekreation? Ätran skall omprövas 2024 och 2027 med hänsyn till de nya miljökvalitetsnormerna.
2022-09-15 Nu har salamandrarnas höstvandring påbörjats i Vessigebro. Hundratals blir varje år offer för trafiken på Forsvägen och väg 712 vid Flädje mot Ätrafors.
Naturnytt har under sju svåra år sedan 2015 rapporterat om denna ”massaker” av strikt skyddade större vattensalamandrar. Naturcentrum, Trafikverket och Falkenbergs kommun har inventerat och dokumenterat förödelsen.
Naturcentrum AB skriver i senaste utvärderingen om Vessigebro: ”Att skapa säkra passager, som grodtunnlar, bör kunna rädda många individer av groddjur på den aktuella sträckan”. Naturcentrums inventeringar har bl.a. lett till att tunnlar för groddjur anlagts i bl.a. Lerums och Alingsås kommuner.
Våtmarkerna vid Vessigebro är särskilt rika på salamandrar. Naturnytt har under några år räknat över 2600 salamandrar varav de flesta drabbats av trafikdöden. Behovet av insatser är trängande. Artens långa livslängd (mellan 12–18 år) och storlek är en anpassning som kompenserar den låga ungöverlevnaden. Genom att bida sin tid i stabila landmiljöer och föröka sig många år, kan den genomsnittliga individen lämna efter sig en ersättare i populationen. Detta kräver dock att landmiljön är stabil nog att tillåta denna strategi, vilket är av stor naturvårdsbiologisk betydelse. Trafiken ingår inte i denna kalkyl.
2022-09-15 Forsvägen: Trafikdödad större vattensalamander
Vägföreningen har de senast åren satt ut varningsskyltar ”salamandrar på vägen”. När dessa sitter uppe kan man vid mörker och regn med fördel välja alternativ väg exempelvis Solliden. Tyvärr har skyltarna blivit stulna men nya skyltar finns för höstsäsongen. Skyltarna kan rädda hundratals salamandrar undan trafikdöden i väntan på ett planerat(?) övergångsställe för salamandrar. Respektera att skyltarna räddar liv.
Kommunen åtgärdade snabbt härom veckan en vattenläcka mitt i Vessigebro i vinterbiotopen för salamandrarna. Grävmaskinen var på plats och arbetet utfördes på någon dag. Nu ser vi fram emot att grävmaskinen också används för en salamandertunnel som skulle rädda tusentals hotade salamandrar. Denna livräddande insats är ett betydligt mindre arbete än vattenläckan…..det räddar dessutom salamandrarna i lövskogen som är nyckelbiotop.
2022-09-15 Kommunen åtgärdade snabbt vattenläckan i Vessigebro. Ca. 100 meter därifrån har det under sju år påtalats ett behov av en liten tunnel för salamandrar och grodor.
Naturnytt har hittills räknat 1220 trafikdödade större vattensalamandrar. Dessa är strikt skyddade och omfattas av artskyddsförordningen §4. Enligt Radio P4 Skaraborg kan indikationer (DNA tester) på att arten förekommer stoppa bygget av en batterifabrik. Naturnytts inventering visar att en enkel vägpassage (tunnel/färist) skulle kunna rädda tusentals större och mindre vattensalamandrar undan trafikdöden. Vi väntar nu på att Länsstyrelse, Trafikverk, kommun och andra berörda parter kan enas om att finansiera denna enkla åtgärd för att rädda en skyddad art i naturnära Vessigebro.
2022-09-11 Myndigheterna skriver i sin nya förvaltningsplan att av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster riskerar 2 425 att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status.
Vattenmyndigheterna har ett uppdrag att visa vilka åtgärder som är nödvändiga för att Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i och kring våra vattenmiljöer. Vattenkraften och försurningen är enligt den senaste utvärderingen de utan jämförelse största miljöhoten för våra vatten de kommande sex åren. Läs mer här.
Det är mycket allvarligt att ålen, laxen, havsnejonögat och majfisken håller på att utrotas från tusentals inlandsvatten i sydvästra Sverige. Det är dock hoppfullt att det finns effektiva åtgärder. Hertingprojektet visar 2013 att det går att återställa torrlagda åfåror samt att det går att ordna fria vandringsvägar för alla fiskarter. Falkenberg har kalkat sina vattendrag sedan 1978 och det finns utarbetade metoder att åtgärda försurade sjöar och vattendrag. Falkenberg har dessutom erhållit EU-bidrag för att kalka försurade sjöar för att bibehålla ålens uppväxtområde.
Vattenkraft och dammar har en katastrofartad påverkan på våra vatten genom morfologiska förändringar och kontinuitet: Av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster är det 1850 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För ytterligare 783 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.
Kalkning är en effektiv och beprövad åtgärd som behöver fortgå så länge försurningspåverkan i vattnet kvarstår. Om kalkningsverksamheten upphör för tidigt kan sjöar och vattendrag återförsuras vilket kan medföra utslagning av fiskstammar och minskning av den biologiska mångfalden. I Västerhavets vattendistrikt riskerar 1237 ytvattenförekomster att inte följa miljökvalitetsnormerna för ytvatten med avseende på försurning.
Vattenkraftens miljöfond har erhållit 10 miljarder kronor för att ompröva omoderna vattendomar. Vattenfall gjorde förra året en vinst på 45 miljarder kronor. Svenska staten ger kraftbolagen 70 miljarder i subventioner genom minskad fastighetsskatt. Det finns viss ekonomi för att bolagen nu skall kunna ta sitt miljöansvar och anpassa driften till nya, moderna miljölagar.
Atlantlax och ål har årligen producerats i miljontals år. Ätran är ett exempel där tusentals ton årligen producerades av dessa fiskar. Ätran är en bland alla ”siffror” där god ekologisk status hindras av vattenkraften.
När den sista ålen och laxen är borta vad händer sen?
2022-09-06 Bird Life International gör en årlig uppdatering av situationen för Europas fåglar. Antalet häckfåglar har minskat med 560-620 miljoner fåglar sedan 1980 vilket är en minskning med 17-19%.
Bird Life gör också en analys av orsakerna till denna drastiska minskning av Europas fåglar. Analyserna bygger på IUCN: rödlista och de faktorer som bidrar mest till minskningen av fåglar är i fallande ordning: 1. Jordbruket 2. Skogsavverkningar 3. Jakt och fångst 4. Invasiva arter 5. Mänsklig utveckling (byggnation mm) 6. Bränder
Först därefter kommer klimatpåverkan och ett antal andra faktorer. Läs mer här.
Hur går det då för Sveriges fåglar? Läget är minst lika bekymmersamt som i övriga Europa! I Sverige finns 245 fågelarter som häckar regelbundet. Av dessa bedöms 26 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent. Läs mer: Hur går det för Sveriges fåglar? | SLU Artdatabanken
Dessa rapporter är kraftiga varningsklockor. Vi behöver vidta aktiva åtgärder för att stoppa fåglarnas utdöende och undvika en ”Tyst vår”. Åtgärderna som behövs är enligt forskarnas rapporter ett mer miljöanpassat jordbruk, skogsbruk och fiske. Det gäller såväl Sverige som övriga Europa.
2022-09-02Sveriges regering har nu beslutat att avsätta 15 miljoner kronor för att under tre år 2022, 23 och 24 göra en femte utvärdering av den svenska ålförvaltningen. Formas får uppdraget och skall anlita utländska ”oberoende” experter för utredningen.
Regeringen anger att syftet med uppdraget är att utvärdera om de åtgärder som hittills genomförts, säkerställer att vi i Sverige långsiktigt kan nå målen i ålförordningen. Uppdraget skall slutredovisas senast 31 december 2024. Detta är ett slöseri med skattemedel och manipulering med svensk natur.
Erik Eriksson, chef för avdelningen för analys och policy på Formas säger att Formas är med sitt breda kunnande och starka nätverk väl lämpat för att genomföra utvärderingen av svensk ålförvaltning. På Formas hemsida kan man läsa att chefen för närvarande 2022-11-17 är tjänstledig.
Kraftbolagen har årligen med sina dammar stoppat 188 till 360 miljoner ålyngel som skulle vandrat upp i våra inlandsvatten. (Källa Wikström, Åström). Av dessa yngel blir ca 20% vuxna ålar (Källa Elforsk). Kraftbolagen har således årligen förhindrat produktion och tagit död på 37 till 72 miljoner blankålar i sina galler och turbiner. Det motsvarar ca 37 till 72 tusen ton ål. Som kompensation har bolagen inte vidtagit några åtgärder för fiskens fria vandring.
Vilka åtgärder har då genomförts? Kraftbolagen har med flyg årligen importerat och ”omflyttat” ca 0,4 miljoner vilda ålyngel från England. Även svenska myndigheter har deltagit i denna omflyttning av ålyngel där ynglen först hålls i karantän i Helsingborg. Där görs ett uttag som föds upp till ca 140 ton ”silver eel” och går till försäljning för konsumtion!
Kraftbolagen har dessutom anlitat yrkesfiskare som årligen fångat 0,014 miljoner blankålar och transporterat med lastbil förbi kraftverken till havet. Alla kan förstå att denna ”kompensation” är otillräcklig.
Kraftbolagen väljer att ändra ålens livscykel i stället för åtgärder i kraftverken. Ålynglen får åka flyg och blankålen får åka lastbil. Så ”låssas” de lösa problemet med åldöden i dammar och turbiner. Fria vandringsvägar är självklart den enda fungerande lösningen. Regeringen satsar nu 15 miljoner kronor för att under tre år utreda om detta varit en långsiktigt hållbar ålförvaltning.
Statens Lantbruksuniversitet (SLU) gjorde 2021 en fjärde utvärdering av den svenska ålplanen. Några citat ”Svenska inlandsvatten bidrar för närvarande inte till en återhämtning av beståndet”. ”Biomassan av inlandsvattnens ålbestånd uppnår inte nödvändig miniminivå, den mänskliga påverkan överskrider den lägsta gränsen för återhämtning, och de negativa effekterna kommer fortsätt öka”. ”Utan ytterligare skyddsåtgärder kommer situationen att förvärras. Det rekommenderas därför att nuvarande förvaltningsplan för ål i sötvatten omprövas”.
Det är också välkänt att vattenkraften genom påverkan och minskning av habitat samt flödesreglering är huvudorsaken till minskningen av ål och andra sötvattenslevande djur. (Tickner et al., 2020; WWF, 2018). Den biologiska mångfalden I sötvatten minskar snabbt i alla större avrinningsområden på jorden och förlusterna är större än vad de är i både landekosystem och marina system (Albert et al., 2020).
SVT har haft de uppmärksammade och prisade programmen ”Den sista ålen – vad hände sen”, ”Ursprungsålen – spelet om åldöden” och ”Fiskarnas Rike”. Ingen borde vara ovetande om att det är fria vandringsvägar som behövs för att rädda ålen. Varför anlitar då regeringen utländska experter och förhalar nödvändiga åtgärder fram till december 2024?
Kraftbolagens omoderna vattendomar är nu under omprövning. För att rädda Sveriges Natur behövs fria vandringsvägar i våra vatten. Kraftbolagen lobbar nu för att Sverige skall införa undantag i reglerade vatten och slippa vattendirektivets miljökrav på god ekologisk status (GES). Regeringen förhalar genom utredningar införandet av EG:s ålförordning och miljölagar, så att kraftbolagen kan hänvisa till omoderna vattendomar när de fortsätter att utrota ålen och utarma den biologiska mångfalden i våra svenska vatten. Ålen är akut hotad och behöver fria vandringsvägar nu.
Hertingprojektet är ett lysande exempel på att det går att lösa med bästa tillgängliga teknik. Vi kan bli den generation som utrotar, ål, havsnejonöga och majfisken från svenska vatten. Eller vi kan bli den generation som med fria vandringsvägar räddar dessa akut hotade arter undan galler och turbindöden. Vilket val gör Du?
Kraftverkens dammar, galler och turbiner stoppar effektivt all produktion av ål från svenska inlandsvatten, som före utbyggnaden av modern vattenkraft årligen producerade 37 till 72 miljoner blankålar. Källa: Wikström/Elforsk.
2022-09-01 Ålamnesi är att vi inte längre minns hur mycket ål det fanns förr. Det är svårt att föreställa sig att ålen utgjorde mer än 50% av sötvattnens hela biomassa i många länder! Ålamnesin innebär också att vi inte kan ta in vad som sker med ålen och våra svenska vatten nu och framåt i tiden.Utan ål i svenska vatten blir det ålkollaps!
Begreppet ålamnesi kan användas för att beskriva smygande förändringar som är tillräckligt långsamma för att inte märkas. Men förändringen är i själva verket så stor att en av jordens vanligaste fiskarter, ålen, riskerar att utrotas av vår generation. Det är svårt att tänka sig att utrotandet av någon annan art skulle få lika förödande konsekvenser för sötvattnen som ålens försvinnande!
Hur vanlig var då ålen i våra svenska inlandsvatten? Sveriges ledande ålforskare (Wikström, Åström) anger att det årliga behovet av invandringen av glasål från havet till Sverige var 188-360 miljoner glasålar. Kraftbolagen ”kompenserar” med 0,3 miljoner ålyngel.
Energiforsk anger en överlevnad av ålynglen till ca 20% till vuxna, lekmogna blankålar. Det innebär att våra svenska inlandsvatten årligen producerade ca 37,7 till 72 miljoner blankålar. Vid en medelvikt på 1 kilo producerade svenska inlandsvatten årligen 37 till 72 tusen ton ål. När det gäller denna ålproduktion råder fullständig ålamnesi. Kraftbolagen ”kompenserar” med 0,014 miljoner blankålar.
Åtgärder för att rädda ålproduktionen i Svenska inlandsvatten är också mycket enkla: Fria vandringsvägar uppströms och nedströms medan tid är skulle också innebära att ålen kunde återgå till sin ursprungliga produktion. Även här råder fullständig anterograd amnesi där man mist förmågan till att förstå vad som är långsiktigt hållbart.
Vi har hamnat i ”Utdöendespiralen” där en storskalig minskning har inletts och en mängd olika processer, både demografiska och spatiala, (läs kraftverk och dammar) verkar tillsammans för att förstärka den nedåtgående trenden.
När vi får tillbaka insikten om att ålen kan räddas genom fria vandringsvägar så kan vi rädda ålen och undvika att bli den generation som utrotade en av jordens viktigaste och vanligaste fiskarter. Svenska vatten kräver svenska ålar för att fungera! Utan ål blir det ålkollaps!
Ålamnesi: Vi minns inte längre hur mycket ål det fanns och vi har mist förmågan att tänka långsiktigt hållbart? Lösningen för att undvika ålkollaps är så enkel som fria vandringsvägar!
2022-09-01 Naturnytt har tidigare rapporterat om döda laxar i Ätran. Nu rapporterar HN om döda fiskar i Källstorps våtmarker.
Länsstyrelsen i Halland och Falkenbergs kommun är underrättade om fiskdöden. En gemensam nämnare för båda tillfällena är låga vattenflöden där en stor del av fiskarnas habitat torrlagts. Extremsituationer gör att naturen blir mer känslig för olika typer av föroreningar och bekämpningsmedel. Myndigheterna har ännu inte undersökt orsaken till fiskdöden.
De låga vattennivåerna har ytterligare förstärkts av korttidsregleringen av Ätran. Kraftbolaget har en överenskommelse med Länsstyrelsen att inte reglera under 11 kbm/s. Trots överenskommelsen har regleringen under sommaren understigit denna lägsta nivå. Detta innebär en ytterligare stress för fisken och ekosystemen.
Torrläggning av mossar och våtmarker ger dessutom en ökad tillförsel av växthusgaser. Experter beräknar att dikning och torrläggning av våra våtmarker ger större utsläpp av växthusgaser än biltrafiken.
Det är naturligt att vattennivån i Källstorps våtmarker varierar. Men en eventuell torrläggning på grund av en onaturligt låg vattennivå i Ätran är inte acceptabelt. Källstorp är ett så kallat Natura 2000 område av stort internationellt skyddsvärde. Falkenbergs kommun har tillsammans med ornitologerna lagt ned ett stort arbete på att restaurera våtmarken. Därför är det viktigt att effekten av naturens extrema situationer inte förstärks av mänsklig verksamhet.
Länsstyrelsen säger till HN att ärendet i första hand hamnar på kommunen. Kommunekologen säger till HN ”- Jag får diskutera det med mina kollegor”.
2022-08-28 Iden är en potadrom fiskart vilket innebär att den är beroende av vandring mellan olika sötvatten för sin överlevnad.
Havs och vattenmyndigheten skriver om iden på sin hemsida: ”Som flera andra arter som vandrar upp i vattendrag för att leka har bestånden av id tagit skada av dammar som hindrar deras vandring”.
Ätrans idar har inte undersökts i någon större utsträckning. Det är dock känt att iden liksom sin släkting färnan förekom rikligt i Ätran men att båda minskat kraftigt under senare decennier. Efter Hertingprojektets genomförande så filmas vandrande idar vid webbkameran i Herting. Där kan man se att 81 idar passerat kameran på väg uppströms under några dagar i augusti månad 2022. Vad denna ”idrusning” har för orsak är mindre känt. Näringsvandring och lekvandring är dock två vanliga orsaker till potadroma fiskarters vandring.
Ett känt faktum är att efter öppnandet av Hertings fria fiskvägar 2014 kan nu alla fiskarter passera ostört utan att påverkas och skadas av varken kraftverkets galler eller turbiner.
Fria vandringsvägar är inte bara en förutsättning för ålen, havsnejonögat, laxen, havsöringen och majfisken m.fl. arter.
Havs och vattenmyndighetens hemsida skriver: ”Färnan vandrar ofta uppströms för att komma till sina lekplatser, vilket innebär att den kan påverkas negativt av små kraftverk eller andra vandringshinder”.
Även iden är beroende av en lösning med fri vandringsväg. Även om denna gyllenfärgade fiskart fått det nedlåtande namnet ”skitprins” utgör den en viktig del av ett fungerande ekosystem i Ätran.
2022-08-28 Ren luft, rent vatten och biologisk mångfald är i alla människors intresse. Det behövs för ett samhälle som är hållbart socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Hovrättsrådet Roberth Nordh vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet har skrivit en doktorsavhandling i miljörätt. Där konstaterar professorn att en fri talerätt är det första och nödvändiga steget för att bota rådande brister i miljöskyddet och ta tillvara allmänna intressen i miljömål. Läs mer här.
En allmän uppfattning är att det krävs att man är sakägare för att kunna föra talan i ett miljömål vilket riskerar att gynna särintressen och åsidosätta allmänna miljöintressen.
Älvräddarna ställde före årets val 2022 följande fråga till de politiska partierna: ”Det har väckts förslag om att miljöorganisationers talerätt i domstolsmål i miljöprövningar ska begränsas. Anser du att det är ett bra förslag?” Det tyckte de partier som markerats med ett rött kryss.
Det är tveksamt om en sådan lagändring är förenlig med EU-rätten, eftersom EU och Sverige som nation är parter till Århuskonventionen. Många gånger är det miljöorganisationerna som kan tillvarata boendes intressen när de inte är i partsställning på grund av ägande och vinstintressen.
Älvräddarna ställde också denna fråga: ”Anser ni att hållbarhetsbegreppets tre dimensioner, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, ska avvägas i varje enskild verksamhet vid prövning enligt miljöbalken, inkluderande vattenkraftsanläggningar?” Det tyckte inte de partier som markerats med ett rött kryss.
Naturnytt konstaterar liksom professor Roberth Nordh att skyddet av miljön ligger i allmänhetens intresse. Naturnytt konstaterar vidare att det är viktigt med hänsyn till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet vid prövning enligt miljöbalken.
Sedan är det upp till väljarna att dra sina egna slutsatser av partiernas enkätsvar. Svaren kan läsas här.
I Sverige finns nära 2000 småskaliga vattenkraftverk och över 10 000 dammar. Vandringsfisken utestängs ofta helt i onödan eftersom inga åtgärder vidtas. Denna situation är ohållbar för den biologiska mångfalden i våra vatten där över 30% av våra fiskarter går mot utrotning. (Källa WWF).
Företrädare för den småskaliga svenska vattenkraften försöker få till stånd en klassning av alla nuvarande svenska vattenverksamheter som så kallade kraftigt modifierade vatten (KMV). Källa: SVAF. Det innebär att de inte behöver ta sitt miljöansvar och leva upp till kraven på god ekologisk status (GES). I själva verket är det lätt att med enkla åtgärder och befintlig teknik återställa vattnens tidigare värden. Hertingprojektet är ett utmärkt exempel på detta.
Sverige släpar ofta efter andra europeiska länder när det gäller att ta aktiva beslut för en levande miljö. Sveriges sjöar och vattendrag är en stor naturtillgång som vi fått att värna och förvalta på ett hållbart sätt till kommande generationer. Levande natur ger förutsättningar för en levande landsbygd med ekoturism.
