Ålen har funnits i 70 miljoner år. Det borde innebära att vi behandlar ålen med respekt så att inte vi blir den generation som utrotar ålen från Sveriges sjöar och vattendrag.
350 f.Kr. Aristotiles skriver i “Historia animalium” att ålen föds ur sjöarnas bottenslam.
1550 Gustav Vasa får en femtedel av statens skatteintäkter från ålfisket.
1800-tal. Inlandsvattnens fiskbiomassa utgjordes till hälften av ål. När ålen utestängs ändras hela ekosystemet och sjöarnas näringsbiologi.
1900-talets första hälft. Vattenkraften byggs ut med tusentals dammar i Sverige. Forsar torrläggs, biotoper överdäms, vattnen korttidsregleras. Enorma, okompenserade skador uppstår.
1933 Statkraft insamlar 1,3 ton ålyngel i Lagan dvs. ca 1,3 miljoner naturligt invandrande ålyngel. Energiforsk anger att 20% blir blankål dvs minst 260 ton blankålar vandrade årligen ut från Lagan!
1973 Ätrans vattenvårdsförbund bildas. Fiskerikonsulent Gösta Edman: “Om det inte ordnas fria vandringsvägar för ålen i Ätran, kommer ålen att försvinna från vattensystemet inom en snar framtid”. Källa: ÄVVF historik
1984 Ålplan Ätran diskuteras. Drygt ett trettiotal vattenkraftsägare befrias enligt planen från vattendomar med skyldighet att hålla fria vandringsvägar. Bolagen bekostar istället omflyttning av ålyngel till sjöar ovanför kraftverken. Efter ca 20 år när dessa ålar vuxit till blankålar som skall vandra ut, dör de i kraftverkens galler och turbiner. Liknande destruktiva ålplaner finns i flera vattenområden.
2007 EUROPISKA RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Varje medlemsstat skall årligen rädda minst 40% av mängden ursprungligt utvandrande ål, dvs av de som naturligt vandrade ut före vattenkraftens påverkan. Sätts denna siffra för lågt blir åtgärderna få och ålen riskerar att utrotas från våra inlandsvatten.
2009 Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) antas och godkänns av EU. Inlandsvattnens ursprungliga ålproduktion anges till endast 300 ton per år. Forskare från SLU har uppskattat inlandsvattnens årliga ålproduktion till mellan 37 000 och 72 000 ton.
2010 Karlstads Universitet beräknar empiriskt vid fångst med ålfällor att 5322 blankålar vandrar ut från Ätran detta år. Merparten dör vid kraftverken då bolagen i Ålplan Ätran är befriade från att hålla fria vandringsvägar. ÅFP beräknar Ätrans jungfruliga, årliga ålproduktion till endast 1878 blankålar! Ätrans rika ålbestånd utrotas! Källa: Ål i Ätran.
2014 Kung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen med återställda vandringsvägar för alla fiskar i Ätran. Alla ålar kan nu vandra fritt både uppströms och nedströms förbi Hertings kraftverk. Det finns lösningar för att rädda ålen förbi kraftverken.
2015 Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder som syftar till att förebygga artskyddsbrott, och stärka och samordna berörda myndigheters arbete mot artskyddsbrott.
2019 Ålevangeliet blir storsäljare och vinner Augustpriset.
2019 Finska Jord- och Skogsbruksministeriet fastställer värdet på en ål till 3510 euro. Värdet underlättar behandlingen av förseelser och brott i domstolar mot artskyddet.
2021 Sveriges statssekreterare döms för tjuvfiske av 11 ålar – får böta 38 800 kronor för brott mot fiskerilagen. Inget straff utdöms enligt artskyddslagstiftningen. NOA utreder frågan.
2021 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen”.
2022 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen – vad hände sen?”
2022 Uppdrag granskning sänder “Ursprungsålen”. Danske professorn Kim Aarestrup räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen producerade 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Professorn menar att Sveriges ursprungliga produktion av ål före vattenkraften har varit ca 30 till 40 gånger större än Danmarks, dvs. minst 33 300 ton och inte 300 ton som Sverige rapporterat till EU.
2022 Regeringen beslutar M2022/02251 pausa vattenkraftens omprövning för moderna miljövillkor.
2022–24 Sveriges regering ger FORMAS 12 miljoner koronor för uppdraget N2022/01282 att internationella experter till dec. 2024 utvärderar den svenska ålförvaltningen.
2023–24 Sveriges regering ger Affärsnätverket Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag KN2023/02319 att undersöka hur miljöprövningen av vattenkraften påverkar elsystemet.
2023–2026 Myndigheterna utlyser 21 miljoner kronor för att forska på vattenkraftens miljöpåverkan. Forskare får i uppdrag att påvisa riskerna med att återställa de stängda vandringsvägarna för fisken. Projektet kallas ”Riskvatten”. Är naturligt fria forsar och vandringsvägar ett problem som orsakar spridning av sjukdomar, invasiva arter och miljögifter?
2030 Produktion av blankål från naturligt invandrande ålyngel bedöms upphöra i svenska inlandsvatten år 2030. Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2022:2 se graf nedan.
2024–2044 Miljöprövningar av vattenkraften kommer under de närmaste 20 åren att innebära miljöhänsyn med minskad fysisk påverkan med fria vandringsvägar och ekosystem med ål och övriga vandringsfiskar som lax, havsöring, harr, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, sik, kungsfiskare, utter m.fl. arter.
Ålynglen måste få vandra till uppväxtområden i sina inlandsvatten.
Ålföräldrarna (blankålen) måste få vandra från inlandsvattnen till Sargassohavet för att leka. Stoppas ålen av vattenkraften blir den inte fossilfri – den bidrar till att ålen blir en fossil art.
Vad händer nu – för ålen i tiden – medan tid är?
