2023-03-13 Flera forskningsprogram skall nu visa hur våra vatten skall förvaltas efter omprövningen av vattenkraften. Laxen och ålen längtar efter lösningarna.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avsätter 21 miljoner kronor till sex forskningsprojekt som skall ”underlätta genomförandet av Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften”. Projekten skall utföras från första mars 2023 till sista februari 2026.

FORMAS har 2022-05-25 N2022/01282 fått regeringsuppdraget att för 15 miljoner kronor utvärdera svensk ålförvaltning till 2024-12-31. Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder att användas för en nationell omprövning av vattenkraften (NAP) de kommande 20 åren.

Hur skall Naturvårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens sex projekt underlätta genomförandet av Nationella Planen med fria vatten för miljoner fiskar?

Samhällsekonomi och konfliktlösning
Tre projekt med en budget om 15 miljoner kronor skall utföras under perioden första mars 2023 till sista februari 2026. Projektens fokus ligger på samhällsekonomi och intressekonflikter när nuvarande omoderna vattenlagar från 1918 skall ersättas med modern miljölagstiftning. För det första skall det särskilt utredas hur förlorad elproduktion bör värderas samhällsekonomiskt. Forskare inom statsvetenskap, process- och miljörätt skall studera de intressekonflikter som uppstår vid införandet av modern miljölagstiftning. Forskarna skall identifiera hur myndighetspersoners rättsbefogenheter och politiska normer påverkar prioriteringar och samverkan.

Påverkan ekosystem
Tre projekt med en budget om 6 miljoner kronor skall utföras under perioden första mars 2023 till sista februari 2025. Projektens fokus ligger på att identifiera eventuella negativa effekter i s.k. riskvatten, vid införandet av moderna miljölagar med fria vandringsvägar. Negativa effekter som skall studeras är spridning av sjukdomar, hälsofarliga ämnen och invasiva arter. Dessutom skall lämpliga fiskevårdsåtgärder i reglerade sjöar och magasin utredas ytterligare.

Ser inte mångfalden för vanligt vatten
Omprövningen av vattenkraften är en process som innebär konfliktlösning. Därför är det positivt att myndigheterna avsatt 21 miljoner kronor för att underlätta genomförandet av den nationella planen (NAP). Problemet med myndigheternas satsning är att de missar huvudsyftet med NAP som är att ”säkra en hållbar vattenresursförvaltning som gynnar den biologiska mångfalden i rinnande vatten”. Myndigheterna stöttar däremot ekonomisk och ekologisk forskning som syftar till att permanenta nuvarande missförhållanden med reglerade sjöar och stängda vandringsvägar. Kraftbolagens nuvarande kompensationsodling är en större risk för spridning av sjukdomar än fiskarnas naturliga vandring, vilket kan exemplifieras med aktuella fall från Ätran.

Kraftbolaget satte ut 1200 odlade laxsmolt i Ätran i slutet på 1980-talet. Kraftbolagets laxodling i Laholm var vid tillfället smittad med laxparasiten Gyrodactylus salaris. (Pers.com. G. Malmberg SU, Viggo Persson bolaget, B. Holmberg FiV). 1991 konstaterades smitta i Ätran (Alenäs, Malmberg, Carlstrand). Överlevnaden på naturliga laxsmolt är sedan dess kraftigt reducerad.

Karantäniserade ålyngel sätts ut i Ätran både nedströms och uppströms Ätraforsdammen. 2020 rapporterades smitta av ”vita pricksjukan” Ichthyophthirius multifilis hos ålyngel fångade i ålyngelledare vid dammen. (Pers.com J.Tielman). Kraftbolagen sätter ut yngel och blir därmed berfriade från att hålla fria vandringsvägar. SVA har rapporterat smittan i Ätran 2021. Hälsostatusen på de utsatta ålynglen från karantänen i Helsingborg, som förser hela Sverige med ålyngel, är sekretessbelagd handling. Ålyngel som stoppas vid Ätraforsdammen har kraftigt stört simbeteende.

Lösningar finns
Hertingprojektet visar att vi redan 2012 kunde genomföra en modern omprövning av vattenkraften som innebar fria vandringsvägar och en återställning av hydrologin. Därför finns ingen anledning att avvakta utvärderingar av pågående forskning (FORMAS, Naturvårdsverket och HaV) för att framgångsrikt genomföra NAP. Behovet är dessutom akut då det utan paus beräknas ta ca 20 år att genomföra NAP i alla Sveriges avrinningsområden. Både pågående och nya relevanta forskningsrön får implementeras i vattenkraftens moderna miljövillkor efter hand som de tas fram.

Genomförandet beslutat
Förenta Nationerna antog december 2022 ”Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” (GBF) vid COP15 mötet i Montreal. Mötet enades om 30/30 målet till 2030 och samtliga medlemsländer är uppmanade att implementera strategin i sin förvaltning. Denna strategi innehåller tydliga krav på restaurering av naturmiljöer, bland annat återskapandet av 25 000 km fritt strömmande vatten. Här kommer Sveriges hantering av omprövning av vattenkraften med restaureringsinsatser att vara avgörande för genomförandet av vår del av strategin.