2023-02-26 Vattenkraften utrotar ett flertal fiskarter från sjöar och vattendrag i södra Sverige. Detta är välkänt men vi fokuserar helst på att rädda hotade arter i fjärran länder. Nu är det hög tid att ta hand om den unika svenska naturen.
Martin Falklinds naturdokumentär och trilogi ”Fiskarnas Rike” har fått utmärkelsen ”Best Environmental Film” samt ”Best Nature Film” vid Filmfestivalen i Cannes. Temat var ”Remember the Future”. Svenskarna har fått en dokumentation av det vackra och fascinerande livet under ytan i hundratusentals svenska sjöar och vattendrag.
SVT:s dokumentärer ”Den sista ålen” och uppföljarna ”Den sista ålen – vad hände sen” och ”Ursprungsålen” har på ett påträngande sätt förklarat vad som händer vid de svenska kraftverken där den akut hotade ålen offras. Ingen kan förbli oberörd av dessa scener.
Artutrotningen började med att Sveriges sydligaste bestånd av harr försvann från Lagan. Sportfiskarna har startat ett projekt för att undersöka återintroduktion av den försvunna harren.
Den vårlekande siklöjan finns kvar i ett fåtal sjöar i världen. Fegen är en av dessa sjöar. Kraftbolaget reglerar Fegen med 1,8 meter vilket innebär att omfattande strandområden torrläggs. Stranderosion och sedimentflykt ger tidvis syrebrist i Fegens djupområden där den akut hotade löjan leker. Ett av värdens få kvarvarande bestånd är på väg att offras. Fiskgjuse och storlom är andra arter som lider av den omfattande regleringen av sjön Fegen. Allvarlig syrebrist i sjön Fegen | Ingemar Alenäs (alenas.se)
Hallands landskapsdjur laxen är under gränsen för en gynnsam bevarandestatus i flertalet hallandsåar. (Källa: SLU). Flera laxbestånd har mist sin genetiska särart. Nio laxälvar på västkusten bedöms ha en reducerad produktion som ligger under gränsen för bevarande. Ätrans unika laxbestånd bedöms enligt SLU att liksom nio ytterligare älvar ha risk för reducerad produktion. Årligen dör 61,000 laxsmolt i Ätran på grund av Unipers korttidsreglering och åtgärder vid Ätrafors kraftverk. (Källa: Länsstyrelsen i Halland). Ätranlaxen är hindrad från att nå sina forna lekområden uppströms Ätrafors.
Ålen är akut hotad. Ca 100 000 ålar beräknas årligen dö i vattenkraftens galler och turbiner i Sverige och de invandrande ynglen stoppas av dammar från att nå sina uppväxtområden i tiotusentals svenska sjöar och vattendrag. Endast en hundradel av Europas ålbestånd finns kvar. Enbart i Ätran omkommer nu årligen (2010) ca 5000 blankålar i kraftverken. Källa: Ål i Ätran. I ”Ålplan Ätran” ger Länsstyrelsen alla kraftbolagen tillstånd att ignorera de vattendomar som kräver ålens fria vandring. Finska Miljöministeriet har beräknat värdet av en ål till 3510 euro. Kraftbolagen i Ätran dödar således i dag årligen utvandrande blankålar till ett värde av 3510×11,13×5000 kronor = 195 331 500 kronor.
Havsnejonögat är en akut hotad art som enligt forskarna i Sverige minskat från 1000 till 100 lekmogna individer på några få år. Ätran har Sveriges rikligaste förekomst av havsnejonöga. Arten kan vandra 20-850 km upp i vattendragen för lek men hindras i Ätran av Ätrafors kraftverk. Uråldriga fisken på väg att utrotas – regeringen fördröjer miljöåtgärder – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio
Majfisken och staksillen fanns förr rikligt i Sveriges sydligaste vatten. I Rhen i Tyskland fångades vissa år på 1800-talet över 250 000 ton. Alosasillarna tävlade förr med laxen om att vara älvarnas viktigaste fiskresurs. Majfisken kan vandra 800 km uppströms havet i vattendragen för att leka.
Under 2000-talet har endast tre majfiskar registrerats från Ätran. 2011-06-03 sportfiskades en majfisk i Garvareforsen, 2018-06-07 filmades en i kameran vid Herting och 2018-09-18 fångades en utlekt majfisk i besefällan. Det vore en stor förlust om dessa Alosasillar helt utrotades från Ätrans vatten!
Sverige har med sina över 100 000 sjöar och vattendrag en unik ställning i Europa. Vi har fått ett ovärderligt natur- och kulturarv att förvalta. Fria vandringsvägar är en förutsättning för överlevnad av alla våra vandringsfiskar som ål, lax, havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk och staksill. Föråldrade vattenlagar som tillåter miljöskada och utrotning av arter behöver snarast bytas mot en vattenlagstiftning som enligt gällande EU-direktiv säkrar god ekologisk status i våra svenska vatten.
