2021-07-12 Nu har 11 puckellaxar registrerats i videokameran vid Hertingforsen! Ett enkelt fjällprov kan öka kunskapen om denna potentiellt invasiva art i Ätran!

Puckellaxar har registrerats i nordiska vatten 2017, 2019 och 2021. Norska NINA rapporterar att årets inslag av puckellax är rekordstort och de genomför nu en handlingsplan för att samla in kunskap och åtgärda fortsatt spridning av den främmande laxen. Läs mer här.

Svenska Havs- och vattenmyndigheten har gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att begränsa artens spridning. Läs mer här. Svenska myndigheter är bra på att utreda men när det kommer till praktisk handling har lite hänt på de fem år som problemet med puckellaxen varit känt.

Norska NINA menar att ett enkelt fjällprov är viktigt för att förstå spridningen av puckellaxen och därmed vidta rätt åtgärder. Därför skall fjäll insamlas från fångade laxar. Naturnytt har också uppmanat till att fjällprov tas på puckellaxar som fångas eller hittas döda i Ätran!

Är det då komplicerat att ta ett fjällprov? Svaret är nej, det är mycket enkelt och kan göras av alla som fiskar lax i Ätran! Torka bort slem och tag 10-20 fjäll som läggs i en liten påse (kan du vika själv av papper) och ange dina kontaktuppgifter, fångstplats, dag, fiskart, kön, vikt, längd och annat av intresse. Lämna till fisketillsynen så har Du gjort Din insats!

Läs mer om internationellt projekt om Puckellaxen och e-DNA här.

PS 2021-08-12 skriver Länsstyrelsen på sin hemsida vad vi bör göra om vi fångar en puckellax. Läs mer här. Den viktiga informationen som ett enkelt fjällprov kan ge nämns inte. Laxarna filmas men det som sportfisket kan bidra med är 1. att ta död på laxen. 2. ta ett enkelt fjällprov som ger viktig information om var fisken är född och hur problemet bäst skall lösas!DS

2021-06-25 Puckellax konstaterades 2017 och 2019 i Ätran. Nu är det dax igen! I juni 2021 har hittills två puckellaxar filmats i fiskräknaren vid Herting.

De som fiskar i Ätran uppmanas att inte släppa tillbaka fångad puckellax. Det är en främmande art som inte hör hemma i ån. Naturnytt har tidigare år föreslagit lämpliga åtgärder för att samla in information om puckellaxen. Läs mer här.

Länsstyrelsen uppmanade 2019 fiskare att rapportera in fångster av puckellax. Läs mer här.

Tidigare i år har 113 havsnejonögon vandrat upp i Ätran. Sveriges bestånd beräknades 2019 till ca 100 exemplar. Nejonögonen har nu setts vid sina lekgropar i Ätran. Tyvärr har kraftbolaget tidvis släppt endast ca 10 kbm/s förbi kraftverket vid Ätrafors. Medan tillflödet uppströms vid Yngeredsfors varit betydligt större. Det kallas korttidsreglering och skador uppstår på våra vandringsfiskar.

Korttidsregleringen i Ätran skall nu 2024 prövas av domstol enligt modern miljölagstiftning enligt EU:s vattendirektiv. Ätrans natur är beroende av en mer naturlig hydrologisk regim för att kunna fungera. I dagsläget beräknas ca 34 500 smolt dö årigen av bolagets relering.

2021-06-23 Dagens Nyheter avslöjar ett hemligt dokument om EU:s nya skogsstrategi som föreslår att kalhyggen förbjuds. Läs artikeln här.

 I många länder i Europa är redan kalhyggesbruk antingen förbjudet eller kraftigt begränsat. Sverige är ett av de länder där kalhyggesbruk och markplöjning tillämpas i stor skala. Riksdagens beslutade miljömål om levande skogar uppnås inte, men nu kanske EU:s nya ”Green Deal” blir räddningen för den svenska naturen.

Skogsbruket påverkar även den biologiska mångfalden och våra vatten. Det är sedan länge känt att kalhyggesbruket påverkar kvicksilverhalten i våra sjöar och att kvicksilvret förgiftar konsumtionsfisk högre upp i näringskedjan. Högst upp i den naturliga kedjan finns människan.

Sverige föreslår dock i den nationella planen att den akuta frågan om kvicksilver i våra vatten skall ges tidsfrist. Problemet skall därmed skjutas på framtiden för att lösas av kommande generationer. EU reagerar nu på exploateringen av den svenska naturen. Läs Naturnytts remissvar om skogsbrukets påverkan våra vatten här.

2021-06-08 Nu har 112 lekvandrande havsnejonögon registrerats vandra upp i Ätran. Hela det Svenska lekbeståndet bedömdes 2019 till mindre än 100 individer.

Det är positivt att myndigheterna synes ha underskattat antalet av den hotade arten något. Det negativa är Sveriges förhållningssätt till denna hotade art.

Länsstyrelsen skriver i sitt Åtgärdsprogram för havsnejonöga:
” I samband med EU-inträdet förhandlade Sverige fram ett undantag från kravet att peka ut särskilda skyddsområden för samtliga nejonögon. Fortfarande gäller kravet på att nejonögonen ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus”.

Ätran är ett av Sveriges starkaste fästen för havsnejonögat. Den största påverkan är enligt Länsstyrelsens rapport korttidsreglering och torrläggning. Ätran från Ätrafors till havet skall nu omprövas 2024 enligt NAP nationella planen. Då skall den föråldrade miljölagstiftningen ersättas av modern miljölagstiftning.

Havsnejonögat är en fighter och har funnits på jorden i 400 miljoner år. Varje hona bär enligt Fiskbasen på 24 000 till 240 000 ägg. Ynglen lever 6-8 år i floden innan de vandrar ut i havet. Det gäller nu att ta vara på den resurs som finns kvar i Ätran. Uniper har här ett fint tillfälle att visa sin miljöprofil och upphöra med korttidsreglering och torrläggning av Ätran.

Uniper skulle då medverka till att rädda det akut hotade havsnejonögat från utrotning i Svenska vatten. Dessutom skulle man ”på köpet” årligen rädda 34 500 laxsmolt som årligen omkommer på grund av regleringen av Ätran.

2021-06-04 I Sverige pågår en utslagning av akut hotade arter. Med myndigheternas goda minne. Ett exempel är det hotade havsnejonögat som funnits på jorden i 400 miljoner år.

Myndigheterna beräknar att det finns mindre än 100 lekvandrande individer kvar av Sveriges hela bestånd av havsnejonöga. Det fastslogs i en inventering 2019.

Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida: ”Havsnejonöga – en art på sista versen?” ”Konkreta åtgärder behövs omedelbart”. Läs här.

Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: ”Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser”. Läs här.

Saken är den att nu den 4 juni 2021 har 62 lekvandrande havsnejonögon hittills räknats i Ätran! De utgör således över 60% av Sveriges lekbestånd. Som nu skall utföra sina lekbestyr för att föra det hotade släktet vidare. Larverna som kläcks redan några veckor efter leken skall sedan leva 6-8 år i Ätrans sedimentent innan de påbörjar sitt liv i havet.

Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för de värnlösa larverna. Havs och vattenmyndigheten har fastställt programmet. Men korttidsregleringen av Ätran fortsätter och lekområden och ynglens uppväxtområden torrläggs. Med myndigheternas goda minne.

Situationen för havsnejonögat i Sverige påminner om hotet mot bergsgorillor, flodhästar och elefanter. Men situationen här hemma är än mer kritisk. För inget görs åt korttidsregleringen av Ätran som dessutom årligen tar livet av 34 500 Ätransmolt (P. Sjöstrand 1998). De hotade arterna får betala priset till vinsterna för de utländska kraftbolagen. Sverige är ett av de länder där akut hotade arter lever farligast.

Just i skrivande stund leker havsnejonögat i Ätran. De lägger miljontals ägg för att trygga kommande generationer. Ägg och yngel massakreras av kraftbolagens korttidsreglering. Men hur länge kan denna ohållbara situation pågå innan Sverige har blivit ytterligare en art fattigare? Länsstyrelsen i Halland anger tidsperspektivet:

”Konkreta åtgärder behövs omedelbart!”

2021-06-02 Havsnejonögat är nu på lekvandring i Ätran! Denna urtidsfisk har funnits längre på jorden är dinosaurierna!

Havsnejonögat är en akut hotad art i Sverige. Experterna räknar med att det finns mindre än 100 exemplar kvar i alla Sveriges vattendrag. Vid en inventering 2019 noterades arten endast i fyra västsvenska åar. Läs mer här.

Nejonögonen tillhör rundmunnarna och har inget släktskap med ål eller andra fiskar. Länsstyrelsen i Halland har ansvaret för artskyddet av denna akut hotade art där Ätran är artens kärnområde. Till skrivande stund har 42 nejonögon setts vandra upp i Ätran och det är kanske hälften av hela Sveriges population.

De vuxna djuren leker nu under försommaren och ”städar” därmed laxens lekplatser inför kommande lek till hösten. Nejonögats larver lever under 5-8 år i Ätrans strandkanter där det samlas grus och sediment. Sedan sker en förvandling och de vandrar ut till ett liv i havet.

Havsnejonögats försvinnande kan bl.a. bero på att antalet större fiskar minskat i havet. Det kan också bero på torka i Ätran under vissa år vilket medför att larvernas strandmiljö torkar ut. Detta har dock arten lyckats anpassa sig till under de över 400 miljoner år den funnits på jorden.

Varför har då arten minskat så mycket att den nu hotas av att försvinna från Halland och Sverige? Jo för det första så byggdes dammar så att arten under det senaste århundradet inte kunnat nå större delen av sina lekplatser. Men nu har Hertingdammen nedmonterats i Ätran och nejonögonen kan vandra fritt till sina lekplatser uppströms. Då borde allt vara OK?

För det andra så har Ätran en omfattande korttidsreglering där det ena timman kan flöda ca 10 kubikmeter i sekunden och andra timman kan flöda över 60 kubikmeter i sekunden. Laxens och havsnejonögats yngel har under årmiljoner inte anpassat sig till detta nya ”fenomen” och stressas eller hamnar på torra land. För laxen har Fiskeriverket beräknat att korttidsregleringen varje år minskar överlevnaden med ca 34 500 laxyngel. För havsnejonögonen finns ingen sådan beräkning.

Nu skall dock vattendomarna omprövas i Ätran 2024 enligt Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP). Detta skall ske enligt modern miljölagstiftning. Därför hoppas nu Naturnytt att de laxar och nejonögon som leker i Ätran fortsättningsvis inte skall drabbas av torrläggning. De är anpassade till fria vandringsvägar och en mer naturlig vattenföring för att kunna överleva!

Men det brådskar medan det fortfarande finns havsnejonögon som vandrar! Ätran från Falkenberg till Högvadsån och Högvadsån skall omprövas 2014. Men Ätrafors där vattenregleringen sker skall omprövas först 2027. Sedan kanske omprövningen pågår i fem år. Då skriver vi 2031. Skall nejonögat bli en utdöd art under tiden som vi utreder? Och 345 000 laxsmolt dö helt i onödan?