2021-04-11 Ett elbolag med tio miljoner kunder i Spanien är nu stämt för att de medvetet har struntat i att vidta åtgärder för att förhindra skador på djurlivet och miljön.

Saken är den att kraftledningar och stolpar inte isolerats på ett korrekt sätt och därmed blivit en dödsfälla för många fåglar. Detta ledde till att 255 fåglar dog i ett område norr om Barcelona under åren 2018 och 2020. Experter menar att detta utgör ett hot mot många fågelarter, särskilt mot de arter som är hotade. Läs mer här.

Bl.a. är det storkar och rovfåglar som dött när de rastat på ledningarna. I augusti 2018 dog 72 vita storkar när de landade på utrustning som inte isolerats av bolaget.

Enligt stämningsansökan anförs att bolaget inte vidtagit åtgärder för att reparera utrustning som inte uppnår aktuella säkerhetsföreskrifter och därigenom uppsåtligen ignorerat den lagstadgade skyldigheten att förebygga skada på djurliv och miljö.

Kraftbolaget försvarar sig med att man åtgärdat över 2000 pyloner och investerat € 4,6 miljoner för att skydda fågellivet.

Det är intressant att utländska kraftbolag anses ha skyldigheter att vidta åtgärder och inte orsaka skador på natur och miljö. Naturnytt har tidigare rapporterat om hur Uniper orsakar omfattande fiskdöd på bl.a. akut hotad ål och lax i Ätran. Årligen vandrar ca 5000 blankålar från Ätrans vattensystem mot Sargassohavet för att leka. Merparten av dessa ålar omkommer tillsammans med andra fiskar och fåglar vid Unipers galler och kraftverk, eftersom flyktöppningar saknas. Bolaget städar medvetet undan döda fiskar och djur vid anläggningarna.

Skillnaden mellan Spanien och Sverige är kanske att kraftbolagen i Spanien är skyldiga att vidta åtgärder för att värna djurlivet och miljön, medan Uniper har tillstånd att döda alla vandrande ålar och övriga fiskar vid de svenska kraftverken.

2021-03-12 I dag forslas skogen bort som avverkats vid Ätrans stränder. Hundraåringa almar och alar har blivit ”sköra” och sågas utefter doktorspromenaden mellan Garvareforsen och Tullbron.

Stockarna och den gamla veden flottades till Tullbron där en modern kranbil tog vid och lastade veden. Totalt handlar det om ett 20-tal så kallade ”riskträd”, som ska fällas ner i Ätran säger kommunens arbetsledare för skogsavdelningen på Skog- och kust till lokalpressen. Orsaken är att träden är döda eller så allvarligt skadade att det finns fallrisk.

Även om träden var gamla och sköra var de fulla av liv. Almarna hade spår av almsplintborre som troligen orsakat almsjuka på träden. Det intressanta med ”sjuka” träd är att de kan vara fulla av liv. Under barken kröp larver av den ganska ovanliga större kardinalbaggen. De senaste 30 åren finns endast tjugosju fynd av baggen från Falkenbergs kommun.

Falkenbergs kommun har på flera platser förtjänstfullt sparat död ved i s.k. ”faunadepåer” där sällsynta vedinsekter kan leva. I Hertingforsen städas inte död ved bort då där lever många insekter som föder vår kära Ätranlax. Naturens nätverk är förunderligt och det är inte alltid det som är ”välstädat” är bra för den biologiska mångfalden.

Några högstubbar hade sparats vid Ätrans strand. – Det är för att nedbrytningsorganismer gillar död ved, likaså insekter och fåglar, förklarar arbetsledaren. – Här är en lite mer utsatt miljö så det blir inte riktigt det där lugnet i naturen, men då har vi gjort det vi kan för naturvården, säger han. Miljön i och kring Ätran är av regeringen utsedd till SCI vilket innebär bevarandeområde av internationellt gemenskapsintresse.

2021-03-06 Vattenmyndigheterna går nu ut med förslag på nya miljökrav för 1300 vattendrag som påverkas av vattenkraften. Detta är den mest genomgripande prövning som gjorts sedan tillkomsten av alla vattendomar under förra seklet. Läs mer här.

Under 2020 beslutade regeringen om en nationell plan (NAP)för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ska säkerställa ett systematiskt och långsiktigt arbetssätt där all vattenkraft omprövas under en period på 20 år från 2022 och framåt. Ätran och Högvadsån skall omprövas år 2024.

Inför de kommande prövningarna gör därför vattenmyndigheterna en genomgång av alla vatten som påverkas av vattenkraft. Syftet är att se till att miljökvalitetsnormerna är väl underbyggda och motiverade och att bästa tillgängliga underlag har använts. Därför går myndigheterna nu ut med en allmän förfrågan om synpunkter för de som kan beröras av eventuella förändringar som vattenkraften orsakar. Förslagen skall lämnas in till myndigheten senast den 30 april 2021. Läs mer här.

Viktiga remissinstanser är Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd (ÄVR). Ätrans vattenråds medlemmar är förutom Falkenbergs kommun bl.a. Hallands Fiskevattenägare, Hallands Sportfiske- och fiskevårdsförbund och Falkenbergs Naturskyddsförening.

Hertingprojektet har inneburit förbättrade möjligheter för naturen och vandringsfisken i Ätran. Nu finns goda möjligheter att genom förnyade miljöanpassade åtgärder för att ytterligare förbättra livsvillkoren och miljön för Ätrans unika fauna och flora. Ätrans Laxfiske kan med rätt åtgärder gå mot en förnyad renässans.

Ätrans årliga produktion av laxsmolt på sträckan Ätrafors till havet har av SLU:s experter (Spjut, Degerman 2018) i dag bedömts till 9140 st. Fiskeriverket (Sjöstrand 1989) bedömde att den årliga smoltproduktionen på denna sträcka minskade med 30 000 till 40 000 laxsmolt när Ätrafors kraftverk byggdes och korttidsreglering infördes. Beräkningarna indikerar hur mycket naturen och laxfisket skulle kunna förbättras om nu gällande vattendomar miljöanpassades.

Men myntet har alltid två sidor. Uniper som äger Ätrafors korttidsreglerar Ätran för att säja mer el när priset är högt och sparar vatten när elpriset är lågt. Således visas på Unipers hemsida att vattenflödet under tre timmar på måndag morron 2021-03-08 ökas från 13 till 57,9 m³/s för att på måndag kväll under tre timmar stängas från 57,6 till 12,7 m³/s. Vid högre basflöde kan skillnaderna vara ännu större.

Vattenmyndigheterna behöver nu stöd från de som värnar om våra vatten för att anpassa de föråldrade vattendomarna till moderna miljökrav. Om detta stöd uteblir är risken stor att domarna även fortsättningsvis anpassas efter maximal ekonomisk vinst.

Naturnytt har tidigare rapporterat om torrläggning av Högvadsån och döda åfåran vid Ätrafors liksom åldöd vid kraftverken. Även dessa missförhållanden kan lätt ordnas genom moderna miljökrav.

2021-02-24 Världsnaturfonden påminner i en ny rapport om sötvattenfiskarnas stora värden.

Världens sötvattensfiskar utgör 1/4 av alla världens ryggradsdjur och erbjuder mat till 200 miljoner människor. En tredjedel av alla världens sötvattensfiskar hotas av utrotning. Vetenskapsradion.

Visste ni att det finns fler arter fisk i våra sötvatten än i alla världens hav och oceaner? Sjöar, vattendrag och våtmarker är de habitat som har den största biologiska mångfalden på jorden.

Enligt Världsnaturfonden är de goda nyheterna att vi känner till vad som behöver göras för att stoppa utrotningen av våra sötvattensfiskar. Men frågan är om vi är fullt medvetna om att det i högsta grad gäller våra västsvenska åar och Ätran i Halland? Sverige är ett av de utpekade länderna där fisken är under hot. Läs den intressanta rapporten och se hur läget är i Sverige på kartan sid 23 här. Vad är det då som vi borde göra för att rädda fisken och artrikedomen i våra åar? WWF rapporten lämnar sex tydliga förslag:

1. Låt floderna flöda fritt.
2. Förbättra vattenkvalitén.
3. Skydda och återskapa kritiska habitat.
4. Stoppa överfiske och ha en hållbar förvaltning.
5. Hindra invasion av främmande arter.
6. Skydda fritt flytande älvar och ta bort hindrande dammar.

Genom att anta dessa enkla regler kan länderna säkra tillgången på friska vatten med god tillgång på frisk fisk. Ansvaret vilar tungt på de länder som utpekas i rapporten. Sverige är ett av dessa länder.

I Ätran finns ca 35 olika fiskarter. Arterna vårlekande siklöja, majfisk och staksill är på väg att bli utrotade. Havsnejonöga och ål är kritiskt hotade. Lake och stensimpa är rödlistade. Ätranlaxen är genetiskt unik och har mist sina största lek- och uppväxtområden genom korttidsreglering och vandringshindrande dammar. Korttidsregleringen beräknas årligen döda 30-40 000 laxsmolt. Dammar mellan Ätrafors och Yngeredsfors beräknas årligen minska laxproduktionen med ytterligare 34 500 laxsmolt. Detta skall jämföras med nuvarande produktion som är beräknad till 9 140 smolt (SLU).

Ätrans vattendomar skall omprövas i en första omgång 2024. Synpunkter skall inlämnas till Vattenmyndigheten senast 2021-04-30. Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd är två av remissinstanserna.

Ätrans natur och fiskar är ett världsarv som vi fått att förvalta till kommande generationer. Innan vi ondgör oss över andra kontinenters och länders utrotning av arter kanske vi borde tillse att städa framför egen dörr. Vi har börjat med att ”damma av” Hertingforsen. Då har säkert Uniper råd med att fixa övriga ”dammstopp” i Ätran. Det gäller liv eller död för våra värdefulla sötvattensfiskar.

2021-02-18 Vintertid är naturen nu inne i en viloperiod. Ätrans fiskar går på sparlåga och laxrommen ligger nedgrävd i väntan på att kläckas vid vårens stigande vattentemperatur.

Under denna vintervila är djurlivet mycket känsligt för onaturliga störningar. Detta drabbar just nu Ätrans djurliv. Var tredje timma under både natt och dag tvingas laxarna att simma ”intervallträning”. Intervallerna växlar mellan en inställning på 12, 35 och 57 m³/s med jämna mellanrum och utan hänsyn till natt eller dag. Fisken är förvarnad för Uniper anger regleringsintervallen på sin hemsida.

Finska undersökningar visar att vinterreglering gör att nejonögonen försvinner från korttidsreglerade vatten. Ätran har haft Sveriges starkaste bestånd av det hotade havsnejonögat och rikliga bestånd av flodnejonöga. Nejonögonen minskar nu i Ätran och andra svenska vatten.

Vinterreglering riskerar även att påverka den känsliga laxrommen som ligger nedgrävd bland älvens bottenstenar. Isgång, underfrysning mm. förvärras och riskerar att blottlägga och göra rommen oduglig.

I korttidsreglerade vattendrag händer det ofta att ynglen stängs inne i vattensamlingar. Risken ökar vid låga vattentemperaturer när fisken inte är lika aktiv och risken är störst för juvenila individer som är sämre simmare och inte hinner simma undan. Läs mer (Calles 2005).

Laxynglen och smolten behöver all sin energi när de i april-maj skall prestera det stora vårruset och vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna. Kraftbolagets korttidsreglering är då helt förödande.

De utlekta laxarna ”besorna” kämpar nu för sin överlevnad i det iskalla vattnet. De som lyckas överleva och klarar att vandra ut till havet återkommer som värdefulla storlaxar. Korttidsregleringen blir tyvärr dödsstöten för många av dessa laxar. De får inte tillfälle att dra nytta av att vandringsvägen nu är fri vid den nyöppnade Hertingforsen.

Skadorna framfördes 1998 av dåvarande Fiskeriverket i publikationen ”Okompenserade skador på fisket orsakade av Ätrafors kraftverk”. Utredningskontoret bedömer i rapporten att den årliga skadan nedströms kraftverket på grund av korttidsreglering består i en förlust av 30-40000 laxsmolt per år sedan Ätrafors byggdes ut. Förlusten av utebliven smoltproduktion uppströms kraftverket mellan Ätrafors och Yngeredsfors bedöms till 34500 smolt. Fiskerikonsulent Gösta Edman vittnar om laxproduktion även i Skåpanäs forsar in i Västra Götaland.

Länsstyrelsen i Halland anger år 2000 ett smoltvärde på 45 kronor. Läs mer här. Årligen skulle då förlusten för enbart smolt vara 1,35 1,80 miljoner kronor i 2000 års penningvärde. På 100 år blir förlusten drygt 135 till 180 miljoner kronor för enbart förlorad laxsmolt nedströms Ätrafors kraftverk. Lokala fiskare bedömde att förlusten av ålfisket var betydligt större än förlusten av laxfisket.

Ätrans vattendomar skall nu omprövas. Sträckan från havet till Ätrafors samt Högvadsån står först på tur. De som har synpunkter skall lämna in dessa före den 30 april 2021. Kanske är det dags för fiskerättsägarna att få kompensation för de skador som aldrig reglerats i Ätran?

Men viktigast av allt är att vi förvaltar och utvecklar Ätrans naturvärden på ett hållbart sätt till glädje för kommande generationer.