2023-03-31 Ätrans vattenråd kallar till stormöte med öppet hus för att diskutera Ätrans och Högvadsåns framtid. Mötet äger rum den 13 april klockan 17:00-20:00 i Ullareds bygdegård.

Rådet har fått pengar från länsstyrelsen för att samla in åtgärdsförslag till ett omfattande EU-projekt samt till kommande miljöprövning av vattendomar i nationella planen (NAP).

Rådet skriver: ”Ätran kommer ingå som ett av flera vattendrag i en kommande EU LIFE projektansökan som går under arbetsnamnet LIFE ReSource2Sea. Ansökans syfte är att genomföra åtgärder som stärker livsmiljön för de hotade arter som finns i området. Arterna som prioriteras är havsnejonöga, lax och flodpärlmussla”.

Det är glädjande om det nu skall göras åtgärder för fiskens, naturens och ekoturismens bästa i Ätran. Det är hög tid då det återstår 1% av ålen, 5% av atlantlaxen och endast en spillra av forna bestånd av nejonögon och Alosasillarna majfisk och staksill.

Ätrans vattenråd har ett recipientkontrollprogram för Ätran. Det är önskvärt att verksamhetsutövarna dokumenterar förlusten av ål, lax m.fl. arter vilket inte sker i dag. Kunskap behövs för att på rätt sätt åtgärda problemet med förlusten av biologisk mångfald.

Havs- och Vattenmyndigheten m.fl. rapporterar att det är fysisk påverkan och konnektivitet som är huvudorsaken till den drastiska årliga fiskdöden av ca 61 000 ätransmolt. Därför är det också givet vilka åtgärder som kan ge positiv effekt på de internationellt skyddade (N2000 art- och habitatdirektivet) naturvärdena i Ätran:

1. Åtgärda överdämning av sträckan Ätrafors-Yngeredsfors och återställ Ätrans tidigare åfåra. Fri fiskvandring och hydrologisk regim återställs.
2. Åtgärda all korttidsreglering av Ätran.
3. Åtgärda med minimitappning i alla torrlagda åfåror.
4. Åtgärda nolltappning i alla kraftverk ex Ödgärdet i Älvsered.
5. Åtgärda alla vandringshinder och regleringar i samtliga biflöden till Ätran och Högvadsån (ex Vinån och Stockån)
6. Samarbeta med norsk expertis för åtgärder mot laxparasiten
7. Låt EU ta sitt ansvar för kalkningsverksamheten

Falkenbergs kommun har i Hertingprojektet visat att det finns teknik för att åtgärda både återställning av förlorade forsar och fri fiskvandring både uppströms och nedströms för alla fiskarter. Falkenbergs Energi ger fortfarande vinst då insatsen för miljön motsvarade ca ett vindkraftverk. Falkenbergs kommun har tidigare sökt och erhållit EU-bidrag för kalkningsåtgärder.

Föreslagna åtgärder för att återlämna förlorade habitat är avgörande för Ätrans fortsatt rika produktion av ekosystemtjänster. Pågående korttidsreglering förstör helt livsbetingelserna för lax, havsnejonöga och flodpärlmussla med flera arter. Fria vandringsvägar och naturlig hydrologisk regim med borttagande av dammar och skadlig reglering är nyckeln till Ätrans framtid för god ekologisk status (GES) som producent av lax och ål. EU-projekt och miljöprövning kan nu samverka så att Ätran räddas.

Påverkan på Unipers energivinst är endast marginell liksom reglerbidraget. Ätrafors vattenkraftverk producerar energi motsvarande 8 vindkraftverk. Bra Miljöval är därför i detta fall att väja produktion av lax, havsöring, havsnejonöga, ål och flodpärlmussla samt ekoturism som alternativ till energiproduktion på sträckan mellan Yngeredsfors och Ätrafors.

Nu ser vi fram emot Ätrans vattenråds och länsstyrelsens gemensamma redovisning av hur de tänkt att Ätran skall räddas med hjälp av EU-bidrag och de miljarder som finns att tillgå för miljöprövningen av Ätrans vattenkraftverk.

Kanske har Du viktig information, som vattenrådet behöver ta del av, om hur Ätran kan räddas från torrläggning och fiskdöd, och bidra till den biologiska mångfalden med en levande landsbygd!

2023-03-21 Vi har kalkat ca 4500 sjöar i Sverige. Regeringen har beslutat om en neddragning med 1/3 av kalkmängden. Konsekvensen kan bli att 1500 sjöar blir utan kalk och därmed återförsuras.

Kalkningen av Sveriges försurade vatten har varit en av våra mest framgångsrika miljöåtgärder som delvis löst ett av våra allvarligaste miljöproblem. Har vi redan glömt bort försurningsdöden som höll Sverige i sitt järngrepp på 1970-talet? Kanske dags att påminna beslutande församling om vad försurningen av våra vatten orsakade och kan orsaka.

Sura sjöar samlade oväntade mängder av förorenande kvicksilver. Kvinnor avråddes från att äta fisk från försurade svenska insjöar. Kvicksilvret överförs via moderkakan och bröstmjölken till fostret. Kvicksilver är ett allvarligt miljögift där speciellt barn påverkas genom nerv- och hjärnskador. Försurade svenska sjöar har gädda och abborre med kvicksilverhalter som vida överstiger WHO:s rekommendationer. Studier visar att återförsurning riskerar höjda halter.

Sura vatten får höga halter av järn, mangan och aluminium. Brist uppstår av kalcium och magnesium. Obotliga skador uppstår på många fiskbestånd. Flodkräftan försvinner. Mörtens reproduktion upphör. Abborren får allvarliga skelettskador och ryggraden deformeras. ”Vanskapta” abborrar kläcks med puckelrygg, glosögon och underbett. Missbildade abborrar | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Laxen var nära att försvinna från Ätran på 1970-talet. Det unika laxbeståndet räddades när världens största kalkningsprojekt startades i rinnande vatten 1978 i Högvadsån. Även havsöring och ålyngel är beroende av neutrala pH-värden i sjöar och vattendrag. Falkenbergs kommun fick 2010 EU-bidrag för att med sjökalkning rädda den akut hotade europeiska ålen från försurningsdöden i svenska vatten.

Detta är några påtagliga effekter av försurningen. Faktum är att kalkningen ”avgiftat” våra vatten och därmed räddat ca 50% av den biologiska mångfalden. Minskar vi kalkningen tappar vi de naturvärden vi byggt upp under 40 års kalkning och skadorna kommer tillbaka igen.

Miljöministern anger det tuffa ekonomiska läget som orsak till att nu minska miljöåtgärderna i våra vatten. Kalkningen är en långsiktig miljöåtgärd som byggt upp och restaurerat den biologiska mångfalden i tusentals svenska vatten. Tillåts återförsurning ökar åter hälsorisken för barn och kvinnors exponering för kvicksilver. Konsumtion av insjöfisk blir en ökad hälsorisk för landsbygden, turister och fiskälskare. Ekoturismen drabbas.

Är vi beredda att offra naturens artrikedom och ekosystemtjänster på grund av ”det tuffa ekonomiska läget?” Är det kanske till och med så att ekosystemtjänsterna är värd mer än den blygsamma kostnaden för kalkningsågärder i Sveriges unika vatten?

2023-03-17 Albaniens regering avsätter nu Vjosafloden som Europas första vilda nationalpark.

Vjosafloden blir därmed bevarad som en levande, fritt forsande flod till glädje och gagn för Albaniens folk och natur. Floden flyter fritt i över 400 kilometer från bergen i Grekland till Adriatiska kusten i Albanien. Floden och avrinningsområdet är hem för en rik biologisk mångfald med över 1 100 olika djurarter.

Nationalparken skapar ekonomiska möjligheter för lokala samhällen med en ansvarsfull ekoturism som löser problemen med en avfolkning av området. Nationalparkstatusen innebär att älven får högsta internationella skyddsstatus som säkrar ekologisk integritet, tillåter naturliga processer och hållbara populationer av alla inhemska arter.

Mirela Kumbaro Furxhi utsågs hösten 2021 till Albaniens första kvinnliga minister för Turism- och Miljödepartementet. Mirela säger: ”Vår vision är en hållbar och miljömässigt ansvarsfull utveckling, som skyddar den biologiska mångfalden och ger befolkningen möjligheten att leva och frodas i sin hembygd”.

Vjosafloden skulle kunna jämföras med den sydsvenska floden Ätran. Ätran flyter de över 240 kilometerna från Västgötaslätten till Västerhavet. Ätran är hemvist för ett stort antal skyddsvärda arter som Sveriges största, naturliga bestånd av Atlantlax, Sveriges största bestånd av havsnejonöga, flodnejonöga, flodpärlmussla, utter, den unika majfisken och den akut hotade europeiska ålen, för att bara nämna några. Ätran har status som N2000 område för att skydda unika arter och miljöer.

Sverige har avvecklat Miljödepartementet som fristående departement och istället inrättat ett Klimat- och Näringslivsdepartement som även ansvarar för energifrågor, friluftsliv och Agenda 2030.

Sveriges Klimat- och Näringslivsdepartement sätter spelreglerna för förvaltningen av Ätrans naturresurser. Ett drygt trettiotal vattenkraftverk stoppar konnektiviteten och den fria vandringen för Ätrans fiskarter. Ätran klassas vid kraftverken som KMV, kraftigt modifierat vatten, vilket innebär att verksamhetsutövaren inte behöver vidta nödvändiga åtgärder för att återfå god ekologisk status (GES).  Vattenkraften skulle ha miljöprövats enligt vattendirektivet, men den svenska regeringen har pausat omprövningen. 40% av ålen skulle enligt Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 ha erbjudits fri nedströmsvandring men länsstyrelserna har upphävt gällande vattendomar angående ålens fria vandring. Hertings kraftverk längst ned i Ätran har frivilligt 2012 miljöprövats av kommunen. Fria vandringsvägar har där upprättats 2013 för alla vandrande fiskarter både uppströms och nedströms.

Sveriges Klimat och Näringslivsdepartement har beslutat om oförändrade kalkningsanslag för 2013. Det innebär en kraftig neddragning av åtgärdsbehovet. För Västra Götaland innebär det en minskning med 1/3 del eller 5000 ton kalk. Den biologiska artrikedom som har byggts upp under 40 års lyckad kalkning av Sveriges försurade vatten riskerar inom kort att halveras.

Sveriges och Albaniens förvaltning av flodernas naturresurser och ekosystemtjänster uppvisar stora olikheter. Albaniens vision är en utveckling som tillvaratar flodernas ekosystemtjänster medan Sveriges utgångspunkt varit att miljöprövningen endast får ge en begränsad påverkan på elsystemet. Sverige behöver i likhet med Albanien lägga större vikt vid internationella överenskommelser enligt COP15 och CBD/WG2020/3/3 5 July 2021, konventionen om den biologiska mångfalden.

Ätran som världsarv | Ingemar Alenäs (alenas.se)

2023-03-19 TV4 har gjort en enkät där nio län larmar om otillräckliga kalkningsanslag. Utebliven kalkning kan få stora konsekvenser för miljön.

Sveriges Miljöminister hänvisar till det tuffa ekonomiska läget. Ansvarig myndighet, Havs- och vattenmyndigheten, kommenterar att vi ändå har kunnat bibehålla en nivå på finansiering. Men tillägger att konsekvensen är att det kommer att bli ”mindre kalkning ut i verkligheten”. TV4.se

Vad är då effekten i verkligheten? Länsstyrelsens kalkhandläggare i Västra Götaland säger till TV4 att det innebär att 1/3 del av länets beräknade kalkspridning dvs. 5000 ton kalk inte kommer att spridas i Västra Götaland i år. Effekten blir att vi kommer att tappa de naturvärden som vi byggt upp under 40 års lyckad kalkningsverksamhet. Nationella och internationella miljömål raseras.

Kalkade och neutrala vatten har nämligen nästan dubbelt så många arter som försurade okalkade vatten. Naturvårdsverkets rapport 6302, 2009.

Kalkning kommer att behövas i många decennier framöver för att undvika skador på försurningskänslig fauna och flora i sjöar och vattendrag. Falkenbergs kommun erhöll 2010 EU-bidrag för att kalka försurade sjöar. Andra EU-länder har delvis orsakat försurningen i Sverige och såg det som självklart att hjälpa till att lösa problemet.

Motiv för EU att bidra till kalkning av svenska vattendrag är att bl.a. att enligt ålförordningen rädda den akut hotade europeiska ålen som är känslig för sura vatten. Sveriges levande sjöar och vattendrag är också intressanta för ekoturism. Kalkning är en win-win åtgärd för alla som lever i verkligheten.

Nu pausar Regeringen både den planerade miljöprövningen och kalkningsverksamheten i tusentals svenska vattenförekomster. Konsekvenserna blir omfattande för den biologiska mångfalden i våra unika svenska sjöar och vattendrag.

Mer kalkning tack vare EU-pengar | HN
Nykalkningsbehovet i Sverige (sportfiskarna.se)

Ålen har funnits i 70 miljoner år. Det borde innebära att vi behandlar ålen med respekt så att inte vi blir den generation som utrotar ålen från Sveriges sjöar och vattendrag.

350 f.Kr. Aristotiles skriver i ”Historia animalium” att ålen föds ur sjöarnas bottenslam.
1550 Gustav Vasa får en femtedel av statens skatteintäkter från ålfisket.
1800-tal. Inlandsvattnens fiskbiomassa utgjordes till hälften av ål. När ålen utestängs ändras hela ekosystemet och sjöarnas näringsbiologi.
1900-talets första hälft. Vattenkraften byggs ut med tusentals dammar i Sverige. Forsar torrläggs, biotoper överdäms, vattnen korttidsregleras. Enorma, okompenserade skador uppstår.
1933 Statkraft insamlar 1,3 ton ålyngel i Lagan dvs. ca 1,3 miljoner naturligt invandrande ålyngel. Energiforsk anger att 20% blir blankål dvs minst 260 ton blankålar vandrade årligen ut från Lagan!
1973 Ätrans vattenvårdsförbund bildas. Fiskerikonsulent Gösta Edman: ”Om det inte ordnas fria vandringsvägar för ålen i Ätran, kommer ålen att försvinna från vattensystemet inom en snar framtid”. Källa: ÄVVF historik
1984 Ålplan Ätran diskuteras. Drygt ett trettiotal vattenkraftsägare befrias enligt planen från vattendomar med skyldighet att hålla fria vandringsvägar. Bolagen bekostar istället omflyttning av ålyngel till sjöar ovanför kraftverken. Efter ca 20 år när dessa ålar vuxit till blankålar som skall vandra ut, dör de i kraftverkens galler och turbiner. Liknande destruktiva ålplaner finns i flera vattenområden.
2007 EUROPISKA RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Varje medlemsstat skall årligen rädda minst 40% av mängden ursprungligt utvandrande ål, dvs av de som naturligt vandrade ut före vattenkraftens påverkan. Sätts denna siffra för lågt blir åtgärderna få och ålen riskerar att utrotas från våra inlandsvatten.
2009 Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) antas och godkänns av EU. Inlandsvattnens ursprungliga ålproduktion anges till endast 300 ton per år. Forskare från SLU har uppskattat inlandsvattnens årliga ålproduktion till mellan 37 000 och 72 000 ton.
2010 Karlstads Universitet beräknar empiriskt vid fångst med ålfällor att 5322 blankålar vandrar ut från Ätran detta år. Merparten dör vid kraftverken då bolagen i Ålplan Ätran är befriade från att hålla fria vandringsvägar. ÅFP beräknar Ätrans jungfruliga, årliga ålproduktion till endast 1878 blankålar! Ätrans rika ålbestånd utrotas! Källa: Ål i Ätran.
2014 Kung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen med återställda vandringsvägar för alla fiskar i Ätran. Alla ålar kan nu vandra fritt både uppströms och nedströms förbi Hertings kraftverk. Det finns lösningar för att rädda ålen förbi kraftverken.
2015 Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder som syftar till att förebygga artskyddsbrott, och stärka och samordna berörda myndigheters arbete mot artskyddsbrott.
2019 Ålevangeliet blir storsäljare och vinner Augustpriset.
2019 Finska Jord- och Skogsbruksministeriet fastställer värdet på en ål till 3510 euro. Värdet underlättar behandlingen av förseelser och brott i domstolar mot artskyddet.
2021 Sveriges statssekreterare döms för tjuvfiske av 11 ålar – får böta 38 800 kronor för brott mot fiskerilagen. Inget straff utdöms enligt artskyddslagstiftningen. NOA utreder frågan.
2021 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen”.
2022 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen – vad hände sen?”
2022 Uppdrag granskning sänder ”Ursprungsålen”. Danske professorn Kim Aarestrup räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen producerade 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Professorn menar att Sveriges ursprungliga produktion av ål före vattenkraften har varit ca 30 till 40 gånger större än Danmarks, dvs. minst 33 300 ton och inte 300 ton som Sverige rapporterat till EU.
2022 Regeringen beslutar M2022/02251 pausa vattenkraftens omprövning för moderna miljövillkor.
2022–24 Sveriges regering ger FORMAS 12 miljoner koronor för uppdraget N2022/01282 att internationella experter till dec. 2024 utvärderar den svenska ålförvaltningen.
2023–24 Sveriges regering ger Affärsnätverket Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag KN2023/02319 att undersöka hur miljöprövningen av vattenkraften påverkar elsystemet.
2023–2026 Myndigheterna utlyser 21 miljoner kronor för att forska på vattenkraftens miljöpåverkan. Forskare får i uppdrag att påvisa riskerna med att återställa de stängda vandringsvägarna för fisken. Projektet kallas ”Riskvatten”. Är naturligt fria forsar och vandringsvägar ett problem som orsakar spridning av sjukdomar, invasiva arter och miljögifter?
2030 Produktion av blankål från naturligt invandrande ålyngel bedöms upphöra i svenska inlandsvatten år 2030. Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2022:2 se graf nedan.
2024–2044 Miljöprövningar av vattenkraften kommer under de närmaste 20 åren att innebära miljöhänsyn med minskad fysisk påverkan med fria vandringsvägar och ekosystem med ål och övriga vandringsfiskar som lax, havsöring, harr, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, sik, kungsfiskare, utter m.fl. arter.

Ålynglen måste få vandra till uppväxtområden i sina inlandsvatten.
Ålföräldrarna (blankålen) måste få vandra från inlandsvattnen till Sargassohavet för att leka. Stoppas ålen av vattenkraften blir den inte fossilfri – den bidrar till att ålen blir en fossil art.
Vad händer nu – för ålen i tiden – medan tid är?

2023-03-07 Regeringen ger nu Affärsnätverket svenska kraftnät m.fl. uppdraget att kartlägga vilka konsekvenser det blir för elsystemet när vattenkraften skall miljöprövas.

Regeringsuppdraget KN2023/02319 går till Affärsnätverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet samt Havs- och Vattenmyndigheten att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften kan medföra m.m. Uppdraget lyder:

”Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt förmår svara upp mot förändrade behov bedömer regeringen att effekterna av omprövningarna av vattenkraften bör kartläggas och det nationella riktvärdet ses över”. På regeringens vägnar ”Klimat- och näringslivsdepartementet”

Miljöprövningen av vattenkraften är en av Sveriges viktigaste miljöfrågor som legat vilande i ca 100 år. Nu bjuder Klimat- och näringslivsdepartementet in Affärsnätverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet att kartlägga konsekvenserna för elsystemet. Miljöprövningen borde naturligtvis först och främst kartlägga konsekvenserna för miljön! Inget av detta efterfrågas i regeringsuppdraget.

Energimyndighetens hemsida skriver om energipolitiken: ”Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet med konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vår energipolitik grundar sig på den lagstiftning som fastställts inom EU”.

Miljödepartementet, som är avställt, borde ge Naturvårdsverket i uppdrag att bedöma effekterna av omprövningarna av vattenkraften och se över det nationella riktvärdet så att det anpassas till internationellt och nationellt beslutade miljömål.  ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ett rikt växt och djurliv”, ”Vattendirektivet”, ”Ålförordningen”, ”EU:s nya strategi för biologisk mångfald 2030” samt nya internationella mål enligt Aichimålen och CBD COP15 överenskommelserna är alla avgörande riktlinjer för att Sverige skall klara att anpassa vattenkraften till antagna miljömål med hänsyn till såväl ekosystemtjänster som anpassad energianvändning.

Uppdraget att kartlägga konsekvenserna för miljön skulle kunna ha sett ut på följande sätt om det hade kommit tillstånd:

”Mot bakgrund av den snabbt minskande biologiska mångfalden och behovet att säkra resilienta, hållbara ekosystem som snabbt kan svara upp mot ett tryggt behov av livsmedel och andra socioekonomiska ekosystemtjänster vid såväl pandemi- som konfliktsituationer, bedömer regeringen att miljöeffekterna av omprövningarna av vattenkraften bör kartläggas och det nationella riktvärdet ses över”. På Regeringens vägnar ”Miljödepartementet”

Det är mycket olyckligt när svensk vattenkraft för första gången nu miljöprövas om hänsyn inte kommer att tas till de unika värden som Sveriges över hundratusen sjöar och vattendrag representerar.

2023-03-03 Sverige är ett av Europas sjörikaste länder med hundratusentals sjöar och vattendrag. Sveriges inlandsvatten hade en betydande produktion av ål som nu medvetet offras.

Den europeiska ålen är en akut hotad art. Europeiska unionen upprättade därför RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Enligt förordningen skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten av ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Förordningen är antagen av samtliga länder.

Energiministern får frågan vid en presskonferens i december 2022 om inte Sverige riskerar böter för pausad miljöprövning, när vi inte följer den gemensamma lagstiftningen i vattendirektivet och ålförordningen. Ministern svarar att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. 

Sverige och Finland har på regeringsnivå ett samarbete när det gäller viktiga politiska beslut. Finska miljöministeriet har gett den europeiska ålen ett värde som kan tillämpas när det gäller tjuvfiske eller annan miljöskada. Ministeriet har satt värdet till 3510 euro per ål.

Svenska Havs- och Vattenmyndigheten har hand om reglerna för ålfisket. Reglerna har varit mycket omdebatterade. Ålfisket i Sveriges inlandsvatten är fritt uppströms tredje kraftverket. Myndighetens motivering är att ingen ål ändå kan passera levande nedströms genom kraftverken.

De åtta största kraftbolagen i Sverige har gjort frivilliga överenskommelser med myndigheterna om hur de skall bidra till att rädda ålen i Sveriges inlandsvatten. På Energiforsks hemsida kan vi 2023-03-03 läsa om deras projekt ”Krafttag ål”.  Inriktningen på åtgärderna är att omflytta ålyngel från kusten i andra länder till havskusten i Sverige. Omflyttningen av ålyngel till inlandsvattnen upphör. Blankål skall fiskas i Sveriges inlandsvatten och köras med tankbil förbi kraftverken till kusten. Detta kallas PR-mässigt för ”Trap & Transport” och ”Eels on Wheels”. Målet för 2022 var biltransport av femton tusen blankålar.

Pudelns kärna är då hur stor var den ursprungliga, jungfruliga, opåverkade produktionen (B₀) av vandrande blankål från Sveriges inlandsvatten? Ledande svenska ålforskare (Wikström/Åström) och Energiforsk anger att (B₀) var 37–72 miljoner blankålar per år. Denna storleksordning stöds också av danska ålforskare. Det innebär att ett årligt värde på (B₀) var 130 till 253 miljarder euro. Sveriges fiskevattenägare förvaltade dessa värden. På Gustav Vasas tid inbringade ålfisket 1/5 av statens totala inkomster.

EU kräver att 40% av (B₀) klarar sig oskadda förbi vattenkraftverken ut till havet. Sveriges Ålförvaltningsplan (ÅFP) anger att (B₀) var 0,3 miljoner blankålar vilket är ett absurt lågt antal jämfört med ålforskarnas bedömning. Bolagens PR-kampanjer med omflyttning av ålyngel och ”Eels on Wheels” är en droppe i havet för att ta Sveriges ansvar för ålens överlevnad.

Sveriges sjöar kan lätt göras tillgängliga för vandringsfisken och ålen. Hertingprojektet är ett av de goda exemplen som visar på effektiva åtgärder. Sverige har valt en annan väg. Kraftverk klassas som KMV där inga miljöåtgärder skall göras för fria vandringsvägar. Vi offrar fungerande habitat och ekosystem med ål, majfisk, staksill, sik, havsnejonöga, flodnejonöga, lax och havsöring.

Sveriges inlandsvatten producerade ekosystemtjänster från vandringsfiskar som årligen var värda miljardbelopp. Sveriges regering väljer bort dessa miljövärden. Valet innebär att ett flertal arter av vandringsfiskar inklusive ålen, inom kort kommer att försvinna från den svenska naturen.

Beslut har dock ändrats förr när vi till fullo förstått innebörden av besluten. För ålens, majfiskens, havsnejonögats, laxens och vår egen skull hoppas vi att de styrande omprövar beslutet så att antagna miljömål och internationell miljölagstiftning prioriteras framför kortsiktig vinning.

2023-03-01 Frågan är om vi vill rädda ålen i Sverige? Varje år dör hundratusentals ålar helt i onödan i våra svenska vatten.

Miljontals ålynglen hindras och dör årligen vid kraftverksdammarna. Hundratusentals lekmogna blankålar dör årligen vid kraftverkens galler och turbiner. Hertingprojektet visar att vi kan återställa fria vandringsvägar för våra vandringsfiskar. Ålslakten i Sverige sker helt i onödan.

Svenska ålexperter Wikström/Åström har beräknat den naturliga, årliga invandringen av ålyngel till svenska inlandsvatten som är nödvändig för att upprätthålla en naturlig produktion och lekvandring av blankål till Sargassohavet. 118–360 miljoner invandrande ålyngel är deras expertbedömning.

Energiforsk samlar kraftbolagens betalda ålexperter och de rapporterar att ca 20% av ålynglen överlever till utvandrande blankålar. Det innebär att den naturliga, årliga produktionen av vandrande blankålar från Sveriges inlandsvatten var 37–72 miljoner blankålar enligt Energiforsk.

Sverige har därmed ett stort ansvar för den akut hotade europeiska ålens överlevnad. De åtta största kraftbolagen i Sverige utför åtgärder i en satsning kallad ”Krafttag ål”. Bolagen utför huvudsakligen två åtgärder, omflyttning av ålyngel till svenska inlandsvatten och biltransport av blankålar förbi kraftverken.

Årligen har bolagen transporterat ca 0,4 miljoner engelska/franska ålyngel med flyg till Sverige. Bolagens mål är att ca 0,015 miljoner blankålar fiskats av fiskare och transporterats med lastbil till kusten. Bolagen kallar projektet ”Eels on Wheels”. Alla förstår att ”Krafttag ål” endast är en droppe i havet för att verkligen rädda den hotade ålen. Åtgärden betyder mer för PR-värdet än för ålens överlevnad. Vattenkraftbolagen hjälper 15 000 ålar ut på sin långa vandring | (energiforsk.se)

Alla förstår också att den enda åtgärd som räddar ålen är att öppna fria vandringsvägar. Problemet är att vattenkraften har omoderna miljötillstånd som ger dem rätt att döda alla ålar vid kraftverken. De kraftverk som har villkor i sina vattendomar att ordna fria vandringsvägar har blivit befriade från dessa krav av Länsstyrelserna mot att de omflyttar några få ålyngel från utlandet till Sverige. Detta hjälper inte ålens överlevnad.

Svensk ålförvaltning måste tillåta ålynglen att komma till svenska vatten och växa. Svensk ålförvaltning måste tillåta blankålen att vandra till havet för att leka. Fria vandringsvägar är lösningen som bl.a. tillämpas vid Hertings kraftverk i Ätran.

Regeringen har pausat omprövningen av vattenkraften. Formas har fått 12 miljoner kronor för att utvärdera den svenska ålförvaltningsplanen till 2024-12-31. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har gett forskarna 21 miljoner kronor för att till 1 mars 2026 bl.a. utvärdera negativa effekter och risker med att öppna fria vandringsvägar för ålen. Projektet kallas ”Riskvatten”. Fria vatten för miljoner | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Handen på hjärtat. Vill Sverige ta sitt ansvar för att rädda den akut hotade europeiska ålen och den biologiska mångfalden i våra svenska sjöar och vattendrag?