2024-06-12 Ätran och Högvadsån ingår nu i Europas största vattenvårdsprojekt som skall pågå till år 2031.
Projektet kallas ”Improve Aquatic LIFE” som satsar nära 400 miljoner kronor bl.a. för att restaurera viktiga miljöer för vandringsfiskar. De nio Länsstyrelserna inom Västerhavets- och Södra Östersjöns vattendistrikt (Värmland, Västra Götaland, Halland, Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland) tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Helsingborgs kommun, Tingsryds kommun och Sportfiskarna deltar i projektet. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida här.
”Särskilt fokus läggs på laxen, havsnejonöga och ålen som är starkt hotade arter i Europa. Genom smarta passagelösningar och förbättringar i livsmiljöer och vattenkvalitet är förhoppningen att överlevnaden och produktionen kommer att öka avsevärt”.
Saken är den att Ätran och Högvadsån har Sveriges största reproduktion av både havsnejonöga och naturligt producerad Atlantlax! Hundratals miljoner har här tidigare satsats på kalkningsåtgärder och ca 45 miljoner på restaurering av Hertingforsen med fria vandringsvägar.
Därför är det nu mycket glädjande att dessa åtgärder följs upp med ytterligare åtgärder för vandringsfisken i Ätran. Majfisken, ålen, laxen och havsnejonögat har här länge kämpat för sin överlevnad. Sportfiskarna i Ätran har på eget initiativ upprättat ett tillfälligt förbud mot att avliva Ätranlax för att säkra den hotade laxens fortlevnad och ett ålfiskeförbud har gällt sedan länge.
Restaurering av Rävigeforsen och uppströms belägna lekområden mellan Ätrafors och Yngeredsfors i Ätran har en mycket stor potential. Här skulle kunna produceras lika många natursmolt av Atlantlax som i dag produceras i samtliga 23 Svenska laxåar. Hertingprojektet kan tjäna som förebild.
Länsstyrelsen beräknar att enbart korttidsregleringen i Ätran i dag årligen skördar 34500 natursmolt. Hur många larver av nejonöga som omkommer på grund av torrlagda sedimentbankar eller störning pga. korttidsreglering har inte beräknats. Nolltappningen (avstängning av vattenfödet) i Högvadsån har också stora konsekvenser för vandringsfisken. Läs mer här.
”Improve Aquatic LIFE” kan säkra viktiga biotoper för vandringsfisken så att ålen och laxen kan användas som en hållbar naturresurs i framtiden och inte behöver omfattas av permanent fiskeförbud. Det hotade havsnejonögat kan räddas. Naturnytt har för ett år sedan beskrivit viktiga förutsättningar för att detta LIFE projekt skall lyckas. Läs mer här.
I dag torrläggs stora lekområden genom nolltappning och korttidsreglering. Därför måste också vattenkraften ta sitt miljöansvar och sluta med nolltappning, korttidsreglering och stängda vandringsvägar så att samhällets satsningar på miljön kan ge de goda effekter som var meningen.
