2024-05-14 En enda ålhona har över en miljon ålägg. Hon kan ha levt i 30 år i en svensk sjö innan hon vandrar till Sargassohavet för att fortplanta sig. Varje år producerade svenska inlandsvatten 37,6 till 72 miljoner lekvandrande ålar. (Källa Wickström och Elforsk)

Så kom vattenkraften till svenska vatten. För tre- till fyra ålgenerationer sedan byggdes anläggningar med dammar och turbiner i alla svenska vattendrag. Det behövs inte särskilt mycket mänsklig sympati för att inse vad som hände med ålen.

Ålbarnen som vandrade till Sverige för att växa i våra jungfruliga sjöar möttes av stora betongdammar. De var utestängda från det som varit deras hem under tusentals generationer.

Ålföräldrarna som växt upp i sjöarna och skulle vandra tillbaka till havet för att leka möttes av kraftverkens galler och turbiner. De samlades i containrar eller kördes levande eller döda med bruten ryggrad till närmsta avfallstipp. De som passerade turbinerna hackades sönder av turbinskovlarna.

Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev 1970 för Ätrans vattenvårdskommitté: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages inom vattendraget …. kommer ålförekomsterna att upphöra inom en relativt nära framtid”. Sedan dess har lyckade åtgärder genomförts vid ett av Ätrans drygt 30 vattenkraftverk i Falkenberg. Alla ålar överlever nu passagen uppströms och nedströms förbi detta kraftverk.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Ständigt har rapporterna om åldöden återkommit såväl i Ätran som i andra svenska vattendrag. Vattenkraftens reaktion brukar vara densamma: ”Det hade vi ingen aning om”. Så var också fallet vid rapporten om åldöden i Säveån 2024-05-13. Sveriges Radio P4 Göteborg.
2024-05-17 SR P4 Göteborg Nytt samlat reportage

SR:s reportage beskriver att vi kommer att bli den generation som utrotar ålen. Lyssna på intervjun där det även framkommer att ålen kan räddas om vattenkraften blir miljövänlig och ordnar fria vandringsvägar för ålen och laxen. Hertingprojektet i Falkenberg visar att passagen förbi kraftverken går att lösa samt att det även är samhällsekonomiskt lönsamt.

Vi kan konstatera att eftersom stora mängder ål fortfarande dör i svenska vattenkraftverk så kan vi fortfarande med lämpliga åtgärder rädda ålen. Ansvaret vilar nu tungt på vattenkraften som hittills inte varit beredda att ta sitt miljöansvar för att rädda den akut hotade ålen.

Ålen var tidigare den vanligaste arten i våra insjöar och betydde allt för en levande näringsväv. Ålen var en stor tillgång i folkhushållet och kan svårligen värderas i kronor och ören. Finska Jord- och skogsbruksministeriet har dock i sin lagstiftning Finlex 2019 åsatt värdet av en fullvuxen ål till 3510 euro. Vi kan då enkelt räkna ut värdet av den årliga svenska produktionen på 37,6 till 72 miljoner ålar.

Utländska kraftbolag gör nu miljardvinster genom att hänsynslöst exploatera svenska forsar och utarma ett rikt djurliv av utter, kungsfiskare, forsärla, fiskgjuse, storlom, lax, havsöring, nejonögon, ål, gös, gädda och majfisk med flera arter.