Länsstyrelsen i Halland har den 23 december 2023 gjort en nulägesbeskrivning av tillståndet i Ätran. Dokumentet har nu varit ute på remiss. 2024-06-24 publicerades slutversionen av tillståndet i Ätran. Syftet med beskrivningen är att ge ett underlag inför kommande miljöprövning av vattenkraften. Läs dokumenten här.
Det är välkänt att atlantlaxen minskat med över 95% samt att ålen minskat med över 99%. Fiskeförbud på ål och lax har införts men bestånden fortsätter att minska. Förvaltningsplaner finns för ål och lax men bestånden av lax och ål återhämtar sig inte.
Enligt HaV (Kling, J. 2012) har fysisk påverkan med konnektivitet, korttidsreglering och torrläggning den ojämförligt största negativa påverkan på vattendragens ekologiska status. Vattenkraften, som nu skall miljöprövas, har sedan början av 1900-talet haft denna påverkan. Länsstyrelsen bedömer att 34 500 natursmolt årligen dör i Ätran enbart på grund av korttidsreglering. Över 100 ton lekvandrande ål dör årligen i och vid Sveriges vattenkraftverk.
Ålplan Ätran är en sällsam historia. Länsstyrelsen i Västra Götaland ber därför i sitt remissvar sina kollegor på Länsstyrelsen i Halland att utveckla nulägesbeskrivningen (NB) av ålplanen. Halland svarar att ”synpunkten är beaktad och nulägesbeskrivningen är uppdaterad”. Beskrivningen av Ålplan Ätran på sidan 30 i dokumentet är dock inte ändrad från remissversion till slutversion, utan är densamma i varje bokstav.
Även Älvräddarnas Riksorganisation (ÄlvR) efterfrågar i sitt remissvar ”om juridiskt beslut om Ålplan Ätran föreligger då den ligger till grund för nuvarande ålförvaltning och tillsyn i Ätran”.
Länsstyrelsen i Halland svarar ÄlvR: ”Synpunkterna beaktas men föranleder ingen uppdatering av NB. Det finns inga formella beslut som undantar verksamhetsutövarna från att uppfylla sina villkor enligt vattendom. Länsstyrelsen kan inte upphäva eller ändra villkor i en vattendom, det måste gå via Mark- och miljödomstolen. En översyn av Ålplan Ätran har inte varit aktuell efter att regeringen beslutat om att göra en översyn av vattenkraften i Sverige och att denna ska ses över”.
Sveriges riksdag beslutade 2018 om förändringar i miljöbalken som innebar att Sveriges vattenkraftverk ska ha moderna miljövillkor. Domstolarnas omprövning kan komma att ta decennier. Naturligtvis är det helt orimligt att Länsstyrelsen under denna tid prioriterar bort tillsyn på vattenkraften. Länsstyrelsen i Halland menar vidare att det är Ålplan Ätran som gäller vilket också är orimligt eftersom den strider mot gällande vattendomar. SVT:s Uppdrag granskning filmar vad detta innebär för ålen i Ätran. Se reportaget här.
Till saken hör att Ålplan Ätran har tillämpats i Ätran sedan 1980-talet. Stadgarna §2 säger att ”Föreningens ändamål är att inköpa och utplantera ålyngel i Ätrans vattensystem i enlighet med en av Fiskeriverket fastställd plan. Som kompensation för detta behöver ej ingående medlemmar följa de ålägganden vad gäller ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”.
Bakgrunden är att Fiskeriintendent Åke Pettersson skriver 1984-03-01 att det återfunnits 39 vattendomar med skyldighet för ål i Ätran och att ”en omprövning av alla domar skulle bli alltför omfattande”. Fiskeriintendenten föreslår istället utsättning av ål på 47 platser i Ätran uppströms kraftverken. Denna konstruktion kallas för Ålplan Ätran.
Vattenkraftbolagen i Ätran följer Ålplan Ätran men bryter mot gällande vattendomar. Länsstyrelsen i Halland har prioriterat bort tillsynen och den årliga slakten av ålyngel och lekvandrande blankål kan fortgå år efter år. Varje år körs hundratals lekvandrande ålhonor till tippen.
Situationen är kritisk då det årligen dör ca 140 ton akut hotad ål i vattenkraftverken i Sverige. Sverige är en skamfläck för Europa när det gäller ålförvaltning och efterlevnad av RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål.
