2023-04-19 Ett säkert vårtecken är årets smoltvandring i Ätran. Nu har tusentals laxyngel klarat livet i Ätran och är på väg till sitt nya havsliv vid Grönland och Färöarna. Vi önskar dem lycka till och välkomna tillbaka som fullvuxna kraftfulla Ätranlaxar.

Men vilken start får nu laxarna på sin långa och mödosamma havsresa. Det är särskilt viktigt att ha bra kondition och vara stark för att klara livets hårda skola i haven.

Trots att det vandrar upp dubbelt så många leklaxar i Ätran så minskar antalet utvandrande smolt. Smolten är dessutom ofta i usel kondition.

Länsstyrelserna i Skåne och Halland m.fl. län satsar nu på ett EU Life projekt i mångmiljonklassen för att värna om målarterna lax, havsnejonöga, flodpärlmussla och ål. Lekbottnar, uppväxtområden och fria vandringsvägar skall nu ordnas bl.a. i Ätran för dessa arter. Det är mycket lovvärt.

För att denna stora EU-satsning skall lyckas är det mycket viktigt att man ser den ekologiska helheten så att man inte räddar laxar som kommer att dö en säker död av andra orsaker. Konnektivitet och fysisk påverkan är några av dagens nyckelfrågor för vandringsfiskens överlevnad.

1. Samordna EU-projektet med NAP den nationella miljöprövningen av vattenkraften. Vattenkraftens turbiner, galler och dammar får inte ta död på de fiskar som räddas. Fisken skall inte försvagas eller dö av korttidsreglering eller torrläggning (nolltappning).
2. Samarbeta med Norges forskning av laxparasiten. Norge testar åtgärder mot laxparasiten som annars dödar en stor andel av producerade laxyngel. Även svensk lax är känslig för laxparasiten vilket visas i akvariestudier!
3. Sök EU-medel för kalkningsåtgärder. Sverige och Halland har en stor andel försurade sjöar och vattendrag vilket orsakar död av målarter. Falkenbergs kommun fick 2010 en miljon kronor i EU-bidrag för kalkning av svenska sjöar där ålen var målart.
4. Kolla främmande ämnens inverkan på målarterna. Läkemedel, hormonstörande ämnen, bekämpningsmedel och påverkan från P-platser kan vara störningsmoment för vandringsfiskarnas känsliga ekologi.

I dag har vi kunskapen hur vandringsfisken skall räddas. Det är nu dags att prioritera miljön och den akut hotade vandringsfisken innan det är för sent. Vi har fått denna hållbara resurs till låns. Därför skall vi förvalta resursen och inte byta ut den mot kortsiktiga ekonomiska vinster. Vårt grannland Finland har värderat en ål till 3510 euro och en insjölax till 7510 euro. Ätrans årliga produktion av lax och ål är med denna måttstock värd mångmiljardbelopp. Ätran är värd att vårda!

2023-04-07 Ålen i Ätran har i år lekvandrat även i januari månad. Ålens vandring styrs av vattenflödet och januari 2023 var ovanligt vattenrik med höga flöden över 100 kubikmeter per sekund.

Kraftbolagen i Ätran gör goda vinster när vattenflödet är stort under den kalla perioden med höga elpriser. Förlorare är Ätrans akut hotade arter som ål, havsnejonöga samt havsöring och lax.

Det är välkänt att vi i Sverige inte sätter något värde på dessa akut hotade arter. Kraftbolagen har enligt omoderna vattendomar tillstånd att döda lax och ål i Sverige. Det är också välkänt att tjuvfiskare i Sverige får böta för brottet tjuvfiske medan det inte kostar något extra för varje dödad, skyddsvärd fisk.

Annorlunda är det i Finland. Fiskare kan få betala tusentals euro i böter om de fiskar efter utrotningshotade arter. Jord- och skogsbruksministeriet godkände i maj 2019 en lista med värdering för varje individ (!) av utrotningshotade fiskarter.

Vandrande fiskarter som berörs av de finländska bestämmelserna är exempelvis lax, insjölax, ål, nejonöga, öring, harr och röding. Bestämmelserna gäller också sik som fiskas i en älv eller bäck som mynnar ut i havet. Enligt listan är värdet av en havsöring 3260 euro, en insjölax 7510 euro och en ål 3510 euro.

Ministeriet hoppas nu att listan på värdet av olika fiskarter bidrar till att rädda hotade arter. Och det går inte att komma undan genom att skylla på att man inte kände till bestämmelserna.  Läs mer här: https://svenska.yle.fi/a/7-1386872 “Påföljderna har tidigare varit obetydliga” – Nya skyddsvärden för utrotningshotade fiskarter ska bekämpa tjuvfiske – Inrikes – svenska.yle.fi

Uppmärksamma vandrare har under 2023 kunnat se döda ålar på gallren vid Unipers kraftverk i Ätran. Ålar som tillsammans med grenar och annan bråte körs till tippen. Säsongen för ålvandringen har egentligen inte börjat ännu i Ätran. Ändå har det setts döda blankålar på kraftverksgallren hittills i år med ett värde på över 1 000 000 kronor! Enligt de finländska bestämmelserna. Och det är bara ”toppen på isberget” innan den stora ålvandringen börjar.

Länsstyrelsen har hand om tillsynen av kraftverket. De menar att bolaget inte behöver rapportera döda ålar då det inte strider mot vattendomen. Ätrans vattenråd har hand om recipientkontollen. De anser att kraftbolagen är befriade från kontollavgift då de inte påverkar Ätran, genom utsläpp. Fiskdöden i Ätrans kraftverk registreras därför inte vilket gör att åtgärdsbehovet “mörkas”.

Omprövningen av Ätrans omoderna vattendomar skulle ha påbörjats 2024 men är pausad. Nu skall EU eventuellt ge ett bidrag för att rädda den biologiska mångfalden och hotade fiskarter i Ätran. Det är bra. För att lyckas med projektet måste EU-projektet samordnas med NAP – den nationella miljöprövningen av vattenkraften. Annars kan positiva biotopåtgärder i värsta fall leda till att vattenkraften tillåts att döda ännu fler av Ätrans skyddsvärda arter.

2023-04-05 Tranorna trumpetar ut sin lycka över att varje vår få återvända till sina häckningsplatser i Norden. Övervintringen har skett på varmare breddgrader vid Medelhavet.

Tänk tanken om vi plötsligt skulle stoppa alla vårens flyttfåglar genom att bygga barriärer som de inte kunde passera. Skogarnas och myrarnas fågelsång och lockrop skulle tystna.

Tänk om de sedan skulle stoppas på sin vandring till Medelhavet. De skulle tvingas att passera genom vindkraftverkens rotorblad. Där skulle alla fåglar dö, samlas in och köras till tippen.

Vindkraftbolagen skulle som kompensation samla in några tranor och trastar i Frankrike och flyga dem förbi vindkraftverken hem till deras våtmarker och skogar. Så vore problemet ”löst”. Även om de räddade fåglarna sedan skulle dö i kraftverken på sin årliga vandring tillbaka till Medelhavet.

Detta är naturligtvis ett helt osannolikt scenario för alla natur- och fågelälskare. Trandansens internationella dragningskraft skulle försvinna i takt med tranornas decimering. Men ingen skulle väl ens komma på tanken att stoppa de livsviktiga vandringsvägarna för tiotusentals tranor som årligen samlas vid Hornborgasjön?

Tyvärr är det just något liknande som sker när det byggs tusentals dammar och kraftverk i alla Sveriges fiskrika vattendrag där all vandring av lax från Grönland och ål från Sargasso stoppas. Det rör sig om tiotusentals fiskar som är utestängda enbart från Ätran. Det sker i Ätradalen, men under ytan.

Intresset för Ätrans en gång berömda laxfiske håller på att tyna bort med de förlorade naturresurserna. Endast fem procent av Atlantlaxen återstår. Engelsmännen och franska hertigar har slutat att åka till Falkenberg för att fiska lax. Laxstugan vid Falkenbergs Laxfiske var stängd på laxpremiären den 1 april 2023. För inte länge sedan var det en årlig folkfest med laxmacka och information om fiskevården i Ätran av Falkenbergs kommun.

Ålen är akut hotad och några få procent återstår. Nejonögonen och majfisken lever på utrotningens brant och är i akut behov av åtgärder. Är då alla vandringsfiskar helt förlorade i våra svenska vattendrag? Den goda nyheten är att fisken kan räddas med rätt åtgärder för fria vandringsvägar.

Det goda exemplet finns vid Hertings kraftverk i Ätran där fria vandringsvägar ordnats för alla fiskarter både upp- och nedströms. Sanningen är den att detta goda exempel skulle kunna följas vid merparten av Sveriges kraftverk och dammar, om viljan fanns. Tio miljarder kronor finns redan avsatta för åtgärder. Kraftverken i Ätran uppströms Herting väntar nu på att miljöprövas.

Nationella planen (NAP) innebär att alla vattenkraftverk och dammar skall miljöprövas för att energimål och miljömål skall jämställas. Vi är långt från att uppnå de nationellt och internationellt antagna miljömål som svenska regeringen beslutat och därefter pausat.

Viktigast av allt är att vi behandlar naturen med respekt så att inte naturens ekosystemtjänster till oss försvinner. Det handlar om vårt landskapsdjur laxen. Det handlar om vi skall bli den generation som räddar eller stjälper ålen med flera arter. Det finns både pengar och kunskap hur vi skall rädda laxen och ålen med fria vandringsvägar. Mister vi respekten för naturen och fisken kan det bli älgen, hjorten, fiskgjusen och tranan som står på tur härnäst. Lyssna till tranans trumpetande. Låt Hallands natur och laxar leva!

2023-03-31 Ätrans vattenråd kallar till stormöte med öppet hus för att diskutera Ätrans och Högvadsåns framtid. Mötet äger rum den 13 april klockan 17:00-20:00 i Ullareds bygdegård.

Rådet har fått pengar från länsstyrelsen för att samla in åtgärdsförslag till ett omfattande EU-projekt samt till kommande miljöprövning av vattendomar i nationella planen (NAP).

Rådet skriver: ”Ätran kommer ingå som ett av flera vattendrag i en kommande EU LIFE projektansökan som går under arbetsnamnet LIFE ReSource2Sea. Ansökans syfte är att genomföra åtgärder som stärker livsmiljön för de hotade arter som finns i området. Arterna som prioriteras är havsnejonöga, lax och flodpärlmussla”.

Det är glädjande om det nu skall göras åtgärder för fiskens, naturens och ekoturismens bästa i Ätran. Det är hög tid då det återstår 1% av ålen, 5% av atlantlaxen och endast en spillra av forna bestånd av nejonögon och Alosasillarna majfisk och staksill.

Ätrans vattenråd har ett recipientkontrollprogram för Ätran. Det är önskvärt att verksamhetsutövarna dokumenterar förlusten av ål, lax m.fl. arter vilket inte sker i dag. Kunskap behövs för att på rätt sätt åtgärda problemet med förlusten av biologisk mångfald.

Havs- och Vattenmyndigheten m.fl. rapporterar att det är fysisk påverkan och konnektivitet som är huvudorsaken till den drastiska årliga fiskdöden av ca 61 000 ätransmolt. Därför är det också givet vilka åtgärder som kan ge positiv effekt på de internationellt skyddade (N2000 art- och habitatdirektivet) naturvärdena i Ätran:

1. Åtgärda överdämning av sträckan Ätrafors-Yngeredsfors och återställ Ätrans tidigare åfåra. Fri fiskvandring och hydrologisk regim återställs.
2. Åtgärda all korttidsreglering av Ätran.
3. Åtgärda med minimitappning i alla torrlagda åfåror.
4. Åtgärda nolltappning i alla kraftverk ex Ödgärdet i Älvsered.
5. Åtgärda alla vandringshinder och regleringar i samtliga biflöden till Ätran och Högvadsån (ex Vinån och Stockån)
6. Samarbeta med norsk expertis för åtgärder mot laxparasiten
7. Låt EU ta sitt ansvar för kalkningsverksamheten

Falkenbergs kommun har i Hertingprojektet visat att det finns teknik för att åtgärda både återställning av förlorade forsar och fri fiskvandring både uppströms och nedströms för alla fiskarter. Falkenbergs Energi ger fortfarande vinst då insatsen för miljön motsvarade ca ett vindkraftverk. Falkenbergs kommun har tidigare sökt och erhållit EU-bidrag för kalkningsåtgärder.

Föreslagna åtgärder för att återlämna förlorade habitat är avgörande för Ätrans fortsatt rika produktion av ekosystemtjänster. Pågående korttidsreglering förstör helt livsbetingelserna för lax, havsnejonöga och flodpärlmussla med flera arter. Fria vandringsvägar och naturlig hydrologisk regim med borttagande av dammar och skadlig reglering är nyckeln till Ätrans framtid för god ekologisk status (GES) som producent av lax och ål. EU-projekt och miljöprövning kan nu samverka så att Ätran räddas.

Påverkan på Unipers energivinst är endast marginell liksom reglerbidraget. Ätrafors vattenkraftverk producerar energi motsvarande 8 vindkraftverk. Bra Miljöval är därför i detta fall att väja produktion av lax, havsöring, havsnejonöga, ål och flodpärlmussla samt ekoturism som alternativ till energiproduktion på sträckan mellan Yngeredsfors och Ätrafors.

Nu ser vi fram emot Ätrans vattenråds och länsstyrelsens gemensamma redovisning av hur de tänkt att Ätran skall räddas med hjälp av EU-bidrag och de miljarder som finns att tillgå för miljöprövningen av Ätrans vattenkraftverk.

Kanske har Du viktig information, som vattenrådet behöver ta del av, om hur Ätran kan räddas från torrläggning och fiskdöd, och bidra till den biologiska mångfalden med en levande landsbygd!

2023-03-21 Vi har kalkat ca 4500 sjöar i Sverige. Regeringen har beslutat om en neddragning med 1/3 av kalkmängden. Konsekvensen kan bli att 1500 sjöar blir utan kalk och därmed återförsuras.

Kalkningen av Sveriges försurade vatten har varit en av våra mest framgångsrika miljöåtgärder som delvis löst ett av våra allvarligaste miljöproblem. Har vi redan glömt bort försurningsdöden som höll Sverige i sitt järngrepp på 1970-talet? Kanske dags att påminna beslutande församling om vad försurningen av våra vatten orsakade och kan orsaka.

Sura sjöar samlade oväntade mängder av förorenande kvicksilver. Kvinnor avråddes från att äta fisk från försurade svenska insjöar. Kvicksilvret överförs via moderkakan och bröstmjölken till fostret. Kvicksilver är ett allvarligt miljögift där speciellt barn påverkas genom nerv- och hjärnskador. Försurade svenska sjöar har gädda och abborre med kvicksilverhalter som vida överstiger WHO:s rekommendationer. Studier visar att återförsurning riskerar höjda halter.

Sura vatten får höga halter av järn, mangan och aluminium. Brist uppstår av kalcium och magnesium. Obotliga skador uppstår på många fiskbestånd. Flodkräftan försvinner. Mörtens reproduktion upphör. Abborren får allvarliga skelettskador och ryggraden deformeras. ”Vanskapta” abborrar kläcks med puckelrygg, glosögon och underbett. Missbildade abborrar | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Laxen var nära att försvinna från Ätran på 1970-talet. Det unika laxbeståndet räddades när världens största kalkningsprojekt startades i rinnande vatten 1978 i Högvadsån. Även havsöring och ålyngel är beroende av neutrala pH-värden i sjöar och vattendrag. Falkenbergs kommun fick 2010 EU-bidrag för att med sjökalkning rädda den akut hotade europeiska ålen från försurningsdöden i svenska vatten.

Detta är några påtagliga effekter av försurningen. Faktum är att kalkningen ”avgiftat” våra vatten och därmed räddat ca 50% av den biologiska mångfalden. Minskar vi kalkningen tappar vi de naturvärden vi byggt upp under 40 års kalkning och skadorna kommer tillbaka igen.

Miljöministern anger det tuffa ekonomiska läget som orsak till att nu minska miljöåtgärderna i våra vatten. Kalkningen är en långsiktig miljöåtgärd som byggt upp och restaurerat den biologiska mångfalden i tusentals svenska vatten. Tillåts återförsurning ökar åter hälsorisken för barn och kvinnors exponering för kvicksilver. Konsumtion av insjöfisk blir en ökad hälsorisk för landsbygden, turister och fiskälskare. Ekoturismen drabbas.

Är vi beredda att offra naturens artrikedom och ekosystemtjänster på grund av ”det tuffa ekonomiska läget?” Är det kanske till och med så att ekosystemtjänsterna är värd mer än den blygsamma kostnaden för kalkningsågärder i Sveriges unika vatten?

2023-03-17 Albaniens regering avsätter nu Vjosafloden som Europas första vilda nationalpark.

Vjosafloden blir därmed bevarad som en levande, fritt forsande flod till glädje och gagn för Albaniens folk och natur. Floden flyter fritt i över 400 kilometer från bergen i Grekland till Adriatiska kusten i Albanien. Floden och avrinningsområdet är hem för en rik biologisk mångfald med över 1 100 olika djurarter.

Nationalparken skapar ekonomiska möjligheter för lokala samhällen med en ansvarsfull ekoturism som löser problemen med en avfolkning av området. Nationalparkstatusen innebär att älven får högsta internationella skyddsstatus som säkrar ekologisk integritet, tillåter naturliga processer och hållbara populationer av alla inhemska arter.

Mirela Kumbaro Furxhi utsågs hösten 2021 till Albaniens första kvinnliga minister för Turism- och Miljödepartementet. Mirela säger: ”Vår vision är en hållbar och miljömässigt ansvarsfull utveckling, som skyddar den biologiska mångfalden och ger befolkningen möjligheten att leva och frodas i sin hembygd”.

Vjosafloden skulle kunna jämföras med den sydsvenska floden Ätran. Ätran flyter de över 240 kilometerna från Västgötaslätten till Västerhavet. Ätran är hemvist för ett stort antal skyddsvärda arter som Sveriges största, naturliga bestånd av Atlantlax, Sveriges största bestånd av havsnejonöga, flodnejonöga, flodpärlmussla, utter, den unika majfisken och den akut hotade europeiska ålen, för att bara nämna några. Ätran har status som N2000 område för att skydda unika arter och miljöer.

Sverige har avvecklat Miljödepartementet som fristående departement och istället inrättat ett Klimat- och Näringslivsdepartement som även ansvarar för energifrågor, friluftsliv och Agenda 2030.

Sveriges Klimat- och Näringslivsdepartement sätter spelreglerna för förvaltningen av Ätrans naturresurser. Ett drygt trettiotal vattenkraftverk stoppar konnektiviteten och den fria vandringen för Ätrans fiskarter. Ätran klassas vid kraftverken som KMV, kraftigt modifierat vatten, vilket innebär att verksamhetsutövaren inte behöver vidta nödvändiga åtgärder för att återfå god ekologisk status (GES).  Vattenkraften skulle ha miljöprövats enligt vattendirektivet, men den svenska regeringen har pausat omprövningen. 40% av ålen skulle enligt Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 ha erbjudits fri nedströmsvandring men länsstyrelserna har upphävt gällande vattendomar angående ålens fria vandring. Hertings kraftverk längst ned i Ätran har frivilligt 2012 miljöprövats av kommunen. Fria vandringsvägar har där upprättats 2013 för alla vandrande fiskarter både uppströms och nedströms.

Sveriges Klimat och Näringslivsdepartement har beslutat om oförändrade kalkningsanslag för 2013. Det innebär en kraftig neddragning av åtgärdsbehovet. För Västra Götaland innebär det en minskning med 1/3 del eller 5000 ton kalk. Den biologiska artrikedom som har byggts upp under 40 års lyckad kalkning av Sveriges försurade vatten riskerar inom kort att halveras.

Sveriges och Albaniens förvaltning av flodernas naturresurser och ekosystemtjänster uppvisar stora olikheter. Albaniens vision är en utveckling som tillvaratar flodernas ekosystemtjänster medan Sveriges utgångspunkt varit att miljöprövningen endast får ge en begränsad påverkan på elsystemet. Sverige behöver i likhet med Albanien lägga större vikt vid internationella överenskommelser enligt COP15 och CBD/WG2020/3/3 5 July 2021, konventionen om den biologiska mångfalden.

Ätran som världsarv | Ingemar Alenäs (alenas.se)

2023-03-19 TV4 har gjort en enkät där nio län larmar om otillräckliga kalkningsanslag. Utebliven kalkning kan få stora konsekvenser för miljön.

Sveriges Miljöminister hänvisar till det tuffa ekonomiska läget. Ansvarig myndighet, Havs- och vattenmyndigheten, kommenterar att vi ändå har kunnat bibehålla en nivå på finansiering. Men tillägger att konsekvensen är att det kommer att bli “mindre kalkning ut i verkligheten”. TV4.se

Vad är då effekten i verkligheten? Länsstyrelsens kalkhandläggare i Västra Götaland säger till TV4 att det innebär att 1/3 del av länets beräknade kalkspridning dvs. 5000 ton kalk inte kommer att spridas i Västra Götaland i år. Effekten blir att vi kommer att tappa de naturvärden som vi byggt upp under 40 års lyckad kalkningsverksamhet. Nationella och internationella miljömål raseras.

Kalkade och neutrala vatten har nämligen nästan dubbelt så många arter som försurade okalkade vatten. Naturvårdsverkets rapport 6302, 2009.

Kalkning kommer att behövas i många decennier framöver för att undvika skador på försurningskänslig fauna och flora i sjöar och vattendrag. Falkenbergs kommun erhöll 2010 EU-bidrag för att kalka försurade sjöar. Andra EU-länder har delvis orsakat försurningen i Sverige och såg det som självklart att hjälpa till att lösa problemet.

Motiv för EU att bidra till kalkning av svenska vattendrag är att bl.a. att enligt ålförordningen rädda den akut hotade europeiska ålen som är känslig för sura vatten. Sveriges levande sjöar och vattendrag är också intressanta för ekoturism. Kalkning är en win-win åtgärd för alla som lever i verkligheten.

Nu pausar Regeringen både den planerade miljöprövningen och kalkningsverksamheten i tusentals svenska vattenförekomster. Konsekvenserna blir omfattande för den biologiska mångfalden i våra unika svenska sjöar och vattendrag.

Mer kalkning tack vare EU-pengar | HN
Nykalkningsbehovet i Sverige (sportfiskarna.se)

Ålen har funnits i 70 miljoner år. Det borde innebära att vi behandlar ålen med respekt så att inte vi blir den generation som utrotar ålen från Sveriges sjöar och vattendrag.

350 f.Kr. Aristotiles skriver i “Historia animalium” att ålen föds ur sjöarnas bottenslam.
1550 Gustav Vasa får en femtedel av statens skatteintäkter från ålfisket.
1800-tal. Inlandsvattnens fiskbiomassa utgjordes till hälften av ål. När ålen utestängs ändras hela ekosystemet och sjöarnas näringsbiologi.
1900-talets första hälft. Vattenkraften byggs ut med tusentals dammar i Sverige. Forsar torrläggs, biotoper överdäms, vattnen korttidsregleras. Enorma, okompenserade skador uppstår.
1933 Statkraft insamlar 1,3 ton ålyngel i Lagan dvs. ca 1,3 miljoner naturligt invandrande ålyngel. Energiforsk anger att 20% blir blankål dvs minst 260 ton blankålar vandrade årligen ut från Lagan!
1973 Ätrans vattenvårdsförbund bildas. Fiskerikonsulent Gösta Edman: “Om det inte ordnas fria vandringsvägar för ålen i Ätran, kommer ålen att försvinna från vattensystemet inom en snar framtid”. Källa: ÄVVF historik
1984 Ålplan Ätran diskuteras. Drygt ett trettiotal vattenkraftsägare befrias enligt planen från vattendomar med skyldighet att hålla fria vandringsvägar. Bolagen bekostar istället omflyttning av ålyngel till sjöar ovanför kraftverken. Efter ca 20 år när dessa ålar vuxit till blankålar som skall vandra ut, dör de i kraftverkens galler och turbiner. Liknande destruktiva ålplaner finns i flera vattenområden.
2007 EUROPISKA RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Varje medlemsstat skall årligen rädda minst 40% av mängden ursprungligt utvandrande ål, dvs av de som naturligt vandrade ut före vattenkraftens påverkan. Sätts denna siffra för lågt blir åtgärderna få och ålen riskerar att utrotas från våra inlandsvatten.
2009 Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) antas och godkänns av EU. Inlandsvattnens ursprungliga ålproduktion anges till endast 300 ton per år. Forskare från SLU har uppskattat inlandsvattnens årliga ålproduktion till mellan 37 000 och 72 000 ton.
2010 Karlstads Universitet beräknar empiriskt vid fångst med ålfällor att 5322 blankålar vandrar ut från Ätran detta år. Merparten dör vid kraftverken då bolagen i Ålplan Ätran är befriade från att hålla fria vandringsvägar. ÅFP beräknar Ätrans jungfruliga, årliga ålproduktion till endast 1878 blankålar! Ätrans rika ålbestånd utrotas! Källa: Ål i Ätran.
2014 Kung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen med återställda vandringsvägar för alla fiskar i Ätran. Alla ålar kan nu vandra fritt både uppströms och nedströms förbi Hertings kraftverk. Det finns lösningar för att rädda ålen förbi kraftverken.
2015 Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder som syftar till att förebygga artskyddsbrott, och stärka och samordna berörda myndigheters arbete mot artskyddsbrott.
2019 Ålevangeliet blir storsäljare och vinner Augustpriset.
2019 Finska Jord- och Skogsbruksministeriet fastställer värdet på en ål till 3510 euro. Värdet underlättar behandlingen av förseelser och brott i domstolar mot artskyddet.
2021 Sveriges statssekreterare döms för tjuvfiske av 11 ålar – får böta 38 800 kronor för brott mot fiskerilagen. Inget straff utdöms enligt artskyddslagstiftningen. NOA utreder frågan.
2021 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen”.
2022 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen – vad hände sen?”
2022 Uppdrag granskning sänder “Ursprungsålen”. Danske professorn Kim Aarestrup räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen producerade 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Professorn menar att Sveriges ursprungliga produktion av ål före vattenkraften har varit ca 30 till 40 gånger större än Danmarks, dvs. minst 33 300 ton och inte 300 ton som Sverige rapporterat till EU.
2022 Regeringen beslutar M2022/02251 pausa vattenkraftens omprövning för moderna miljövillkor.
2022–24 Sveriges regering ger FORMAS 12 miljoner koronor för uppdraget N2022/01282 att internationella experter till dec. 2024 utvärderar den svenska ålförvaltningen.
2023–24 Sveriges regering ger Affärsnätverket Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag KN2023/02319 att undersöka hur miljöprövningen av vattenkraften påverkar elsystemet.
2023–2026 Myndigheterna utlyser 21 miljoner kronor för att forska på vattenkraftens miljöpåverkan. Forskare får i uppdrag att påvisa riskerna med att återställa de stängda vandringsvägarna för fisken. Projektet kallas ”Riskvatten”. Är naturligt fria forsar och vandringsvägar ett problem som orsakar spridning av sjukdomar, invasiva arter och miljögifter?
2030 Produktion av blankål från naturligt invandrande ålyngel bedöms upphöra i svenska inlandsvatten år 2030. Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2022:2 se graf nedan.
2024–2044 Miljöprövningar av vattenkraften kommer under de närmaste 20 åren att innebära miljöhänsyn med minskad fysisk påverkan med fria vandringsvägar och ekosystem med ål och övriga vandringsfiskar som lax, havsöring, harr, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, sik, kungsfiskare, utter m.fl. arter.

Ålynglen måste få vandra till uppväxtområden i sina inlandsvatten.
Ålföräldrarna (blankålen) måste få vandra från inlandsvattnen till Sargassohavet för att leka. Stoppas ålen av vattenkraften blir den inte fossilfri – den bidrar till att ålen blir en fossil art.
Vad händer nu – för ålen i tiden – medan tid är?

2023-03-07 Regeringen ger nu Affärsnätverket svenska kraftnät m.fl. uppdraget att kartlägga vilka konsekvenser det blir för elsystemet när vattenkraften skall miljöprövas.

Regeringsuppdraget KN2023/02319 går till Affärsnätverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet samt Havs- och Vattenmyndigheten att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften kan medföra m.m. Uppdraget lyder:

”Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt förmår svara upp mot förändrade behov bedömer regeringen att effekterna av omprövningarna av vattenkraften bör kartläggas och det nationella riktvärdet ses över”. På regeringens vägnar ”Klimat- och näringslivsdepartementet”

Miljöprövningen av vattenkraften är en av Sveriges viktigaste miljöfrågor som legat vilande i ca 100 år. Nu bjuder Klimat- och näringslivsdepartementet in Affärsnätverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet att kartlägga konsekvenserna för elsystemet. Miljöprövningen borde naturligtvis först och främst kartlägga konsekvenserna för miljön! Inget av detta efterfrågas i regeringsuppdraget.

Energimyndighetens hemsida skriver om energipolitiken: ”Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet med konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vår energipolitik grundar sig på den lagstiftning som fastställts inom EU”.

Miljödepartementet, som är avställt, borde ge Naturvårdsverket i uppdrag att bedöma effekterna av omprövningarna av vattenkraften och se över det nationella riktvärdet så att det anpassas till internationellt och nationellt beslutade miljömål.  ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ett rikt växt och djurliv”, ”Vattendirektivet”, ”Ålförordningen”, ”EU:s nya strategi för biologisk mångfald 2030” samt nya internationella mål enligt Aichimålen och CBD COP15 överenskommelserna är alla avgörande riktlinjer för att Sverige skall klara att anpassa vattenkraften till antagna miljömål med hänsyn till såväl ekosystemtjänster som anpassad energianvändning.

Uppdraget att kartlägga konsekvenserna för miljön skulle kunna ha sett ut på följande sätt om det hade kommit tillstånd:

”Mot bakgrund av den snabbt minskande biologiska mångfalden och behovet att säkra resilienta, hållbara ekosystem som snabbt kan svara upp mot ett tryggt behov av livsmedel och andra socioekonomiska ekosystemtjänster vid såväl pandemi- som konfliktsituationer, bedömer regeringen att miljöeffekterna av omprövningarna av vattenkraften bör kartläggas och det nationella riktvärdet ses över”. På Regeringens vägnar ”Miljödepartementet”

Det är mycket olyckligt när svensk vattenkraft för första gången nu miljöprövas om hänsyn inte kommer att tas till de unika värden som Sveriges över hundratusen sjöar och vattendrag representerar.