Tranorna trumpetar

2023-04-05 Tranorna trumpetar ut sin lycka över att varje vår få återvända till sina häckningsplatser i Norden. Övervintringen har skett på varmare breddgrader vid Medelhavet.

Tänk tanken om vi plötsligt skulle stoppa alla vårens flyttfåglar genom att bygga barriärer som de inte kunde passera. Skogarnas och myrarnas fågelsång och lockrop skulle tystna.

Tänk om de sedan skulle stoppas på sin vandring till Medelhavet. De skulle tvingas att passera genom vindkraftverkens rotorblad. Där skulle alla fåglar dö, samlas in och köras till tippen.

Vindkraftbolagen skulle som kompensation samla in några tranor och trastar i Frankrike och flyga dem förbi vindkraftverken hem till deras våtmarker och skogar. Så vore problemet ”löst”. Även om de räddade fåglarna sedan skulle dö i kraftverken på sin årliga vandring tillbaka till Medelhavet.

2023-04-03 Trandansen vid Hornborgasjön

Detta är naturligtvis ett helt osannolikt scenario för alla natur- och fågelälskare. Trandansens internationella dragningskraft skulle försvinna i takt med tranornas decimering. Men ingen skulle väl ens komma på tanken att stoppa de livsviktiga vandringsvägarna för tiotusentals tranor som årligen samlas vid Hornborgasjön?

Tyvärr är det just något liknande som sker när det byggs tusentals dammar och kraftverk i alla Sveriges fiskrika vattendrag där all vandring av lax från Grönland och ål från Sargasso stoppas. Det rör sig om tiotusentals fiskar som är utestängda enbart från Ätran. Det sker i Ätradalen, men under ytan.

Intresset för Ätrans en gång berömda laxfiske håller på att tyna bort med de förlorade naturresurserna. Endast fem procent av Atlantlaxen återstår. Engelsmännen och franska hertigar har slutat att åka till Falkenberg för att fiska lax. Laxstugan vid Falkenbergs Laxfiske var stängd på laxpremiären den 1 april 2023. För inte länge sedan var det en årlig folkfest med laxmacka och information om fiskevården i Ätran av Falkenbergs kommun.

Laxfiskets blomstringstid före utbyggnaden av vattenkraften i Ätran. Återställande av Ätran mellan Ätrafors och Yngeredsfors skulle kunna tiodubbla dagens produktion av Ätranlax.

Ålen är akut hotad och några få procent återstår. Nejonögonen och majfisken lever på utrotningens brant och är i akut behov av åtgärder. Är då alla vandringsfiskar helt förlorade i våra svenska vattendrag? Den goda nyheten är att fisken kan räddas med rätt åtgärder för fria vandringsvägar.

Det goda exemplet finns vid Hertings kraftverk i Ätran där fria vandringsvägar ordnats för alla fiskarter både upp- och nedströms. Sanningen är den att detta goda exempel skulle kunna följas vid merparten av Sveriges kraftverk och dammar, om viljan fanns. Tio miljarder kronor finns redan avsatta för åtgärder. Kraftverken i Ätran uppströms Herting väntar nu på att miljöprövas.

Nationella planen (NAP) innebär att alla vattenkraftverk och dammar skall miljöprövas för att energimål och miljömål skall jämställas. Vi är långt från att uppnå de nationellt och internationellt antagna miljömål som svenska regeringen beslutat och därefter pausat.

Viktigast av allt är att vi behandlar naturen med respekt så att inte naturens ekosystemtjänster till oss försvinner. Det handlar om vårt landskapsdjur laxen. Det handlar om vi skall bli den generation som räddar eller stjälper ålen med flera arter. Det finns både pengar och kunskap hur vi skall rädda laxen och ålen med fria vandringsvägar. Mister vi respekten för naturen och fisken kan det bli älgen, hjorten, fiskgjusen och tranan som står på tur härnäst. Lyssna till tranans trumpetande. Låt Hallands natur och laxar leva!