2023-04-07 Ålen i Ätran har i år lekvandrat även i januari månad. Ålens vandring styrs av vattenflödet och januari 2023 var ovanligt vattenrik med höga flöden över 100 kubikmeter per sekund.

Kraftbolagen i Ätran gör goda vinster när vattenflödet är stort under den kalla perioden med höga elpriser. Förlorare är Ätrans akut hotade arter som ål, havsnejonöga samt havsöring och lax.

Det är välkänt att vi i Sverige inte sätter något värde på dessa akut hotade arter. Kraftbolagen har enligt omoderna vattendomar tillstånd att döda lax och ål i Sverige. Det är också välkänt att tjuvfiskare i Sverige får böta för brottet tjuvfiske medan det inte kostar något extra för varje dödad, skyddsvärd fisk.

Annorlunda är det i Finland. Fiskare kan få betala tusentals euro i böter om de fiskar efter utrotningshotade arter. Jord- och skogsbruksministeriet godkände i maj 2019 en lista med värdering för varje individ (!) av utrotningshotade fiskarter.

Vandrande fiskarter som berörs av de finländska bestämmelserna är exempelvis lax, insjölax, ål, nejonöga, öring, harr och röding. Bestämmelserna gäller också sik som fiskas i en älv eller bäck som mynnar ut i havet. Enligt listan är värdet av en havsöring 3260 euro, en insjölax 7510 euro och en ål 3510 euro.

Ministeriet hoppas nu att listan på värdet av olika fiskarter bidrar till att rädda hotade arter. Och det går inte att komma undan genom att skylla på att man inte kände till bestämmelserna.  Läs mer här: https://svenska.yle.fi/a/7-1386872 ”Påföljderna har tidigare varit obetydliga” – Nya skyddsvärden för utrotningshotade fiskarter ska bekämpa tjuvfiske – Inrikes – svenska.yle.fi

Uppmärksamma vandrare har under 2023 kunnat se döda ålar på gallren vid Unipers kraftverk i Ätran. Ålar som tillsammans med grenar och annan bråte körs till tippen. Säsongen för ålvandringen har egentligen inte börjat ännu i Ätran. Ändå har det setts döda blankålar på kraftverksgallren hittills i år med ett värde på över 1 000 000 kronor! Enligt de finländska bestämmelserna. Och det är bara ”toppen på isberget” innan den stora ålvandringen börjar.

Länsstyrelsen har hand om tillsynen av kraftverket. De menar att bolaget inte behöver rapportera döda ålar då det inte strider mot vattendomen. Ätrans vattenråd har hand om recipientkontollen. De anser att kraftbolagen är befriade från kontollavgift då de inte påverkar Ätran, genom utsläpp. Fiskdöden i Ätrans kraftverk registreras därför inte vilket gör att åtgärdsbehovet ”mörkas”.

Omprövningen av Ätrans omoderna vattendomar skulle ha påbörjats 2024 men är pausad. Nu skall EU eventuellt ge ett bidrag för att rädda den biologiska mångfalden och hotade fiskarter i Ätran. Det är bra. För att lyckas med projektet måste EU-projektet samordnas med NAP – den nationella miljöprövningen av vattenkraften. Annars kan positiva biotopåtgärder i värsta fall leda till att vattenkraften tillåts att döda ännu fler av Ätrans skyddsvärda arter.