Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätran värd att vårda?

2019-03-04 Affärsnätverket Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tillsammans klassat älvarnas värde från miljösynpunkt med miljömålet “Levande sjöar och vattendrag” som ledstjärna.

Klassningen skall ligga till grund för en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Eftersom myndigheterna har begränsade resurser bestämmer klassningen turordningen i prövningen. Se filmen Ätran-värd att vårda

Syftet med samarbetet mellan myndigheterna är att ta fram ett förslag för åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan och åtgärder som samtidigt innebär ökad produktion för att klara framtida behov i energisystemet. Se filmen om Ätran Fria vatten

Från och med 1 januari 2019 gäller denna nya lagstiftning. Från den 14 januari till och med den 1 juli 2019 kan kraftverksägarna anmäla sina anläggningar till den nationella planen för miljöprövning. Nationella planen skall lämnas till regeringen den 1 oktober och kommer preliminärt att prioritera och att ange var miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV uppskattar att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.

Myndigheterna har klassat Ätrans värde som ett av de lägsta i landet från miljösynpunkt. Detta innebär att prioriteringen av en omprövning av Ätrans kraftverk för miljöns skull hamnar mycket lågt. Ätran är tidigare klassat som ett Natura 2000 område vilket innebär att det har högt internationellt skyddsvärde. Det är därför motsägelsefullt att Ätran skulle ha låga nationella natur- och miljövärden.

Några av Ätrans värden:

Dricksvatten
Ätran används direkt som dricksvattentäkt.
Bottenfauna
Helt unik. Nattsländan Setodes punctatus finns endast här i hela Skandinavien.
Fiskar
Ett av Sveriges största bestånd av det hotade havsnejonögat.
Sveriges enda dokumenterade förekomst av majfisk.
Ätranlax genetiskt unik atlantlax som har använts för restaurering av laxstammar i Danmark (Gudenåen) och Tyskland (Elbe, Rhen).
Ål Tiotusentals ålyngel vandrar fortfarande upp i Ätran.

Länsstyrelsens analys 2018:18 av Ätrans samhällsekonomiska värde läs mer här.
Analys av Länsstyrelsens rapport Läs mer här.

Hertingprojektet Uppvandringen av laxartad lekfisk har efter projektet 2013 ökat från ca 2000 till ca 4000 lekfiskar.
Läs mer om Ätrans värde här.

Läs mer om Hertingprojektet på Havs hemsida



2. Vattenblänk

World Wildlife Day 2019


2019-03-03 I dag utlyses av FN i hela värden en dag när vi skall tänka på naturen och den biologiska mångfalden, under ytan.

På hemsidan för Förenta Nationerna kan vi läsa att temat i år är Livet under ytan eller:
The theme of World Wildlife Day 2019 is: “Life Below Water: For people and planet” which closely aligns with this goal, with a specific focus on the conservation and sustainable use of marine wildlife”.
Läs mer här.

Är detta något som gäller oss i Sverige? I Halland och till och med i Falkenberg? Ja vi kan med enkla åtgärder bli mycket mer hållbara när det gäller livet under ytan.

Låt oss visa på några exempel på två marina arter:

1. Ätranlaxen

Föds i Ätran och Högvadsån. Simmar till Färöarna, Grönland och New Founland och äter sig stor. Återvänder via Danmark, Laholmsbukten och Skrea till Ätran för att leka. Leklaxar vandrar upp i fallet vid Ätrafors för att leka. Där dör de ofta en plågsam död.

2015-11-28 Ätranlax instängd i hålorna nedanför Ätraforsdammen. © Foto: Ingemar Alenäs
Instängd i hålorna nedanför Ätrafors kraftverk. Laxen kämpar för sitt liv.

2. Den europeiska ålen.

Föds i Sargassohavet och vandrar hela vägen 700 mil till Ätran för att växa sig stor. Hindras av betongdammar där de klättrar nattetid och uttömmer sina sista krafter.

De som överlever och som vuxna efter ca 20 år skall vandra tillbaka till Sargassohavet hamnar i kraftverken, som här vid Yngeredsfors hösten 2018…

Ansvaret ligger inte bara på tropiska länder som har hammarhajar och marlin m.fl. exotiska arter. Våra Ätranlaxar och ålar förvaltas inte hållbart i dag. Hundratals leklaxar dör vid Ätrafors. Tusentals ålyngel dör på kraftverkens betongdammar. Hundratals lekmogna ålar går en plågsam död tillmötes på kraftverkens galler och turbiner.

Ansvaret för livet under ytan vilar lika tungt på oss som på avlägsna länder på vår jord. Hertingprojektet visar hur vi kan rädda laxar och ålar. Vem bär ansvaret för vad som nu sker på ovanstående bilder? Här i Falkenbergs kommun, i Ätran 2018 tills vidare, vid ett flertal kraftverk. Som enligt reklamen inte drivs på naturens bekostnad.

1. Naturnytt

World Wildlife Day 2019

Söndagen den 3 mars är det World Wild Life Day för att uppmärksamma hotade djur och handel med dessa.

Naturnytt och vattenblänk skrev tidigare i år på hemsidan:
2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019. I dag såldes 21 lådor pigghaj som vägde 266 kilo till ett pris av 3195 kronor.

Havs och vattenmyndigheten skriver 2019-03-01 med anledning av WWD på sin hemsida:

“Hajar
Hajfenor är mycket värdefulla på marknaden och hajfiske och handel med hajfenor i världen är omfattande. Omkring en tredjedel av alla hajarter är hotade. De är särskilt sårbara på grund av att de blir könsmogna sent och får få ungar. Många hajar kan bli riktigt gamla som till exempel håkäring som enligt ganska ny forskning kan bli upp till 400 år.
Fakta Har vi hajar i svenska vatten? I Sverige finns många olika arter av hajar, pigghajen och brugden är kanske de mest kända, medan den lilla blåkäxan med gröna ögon och lysorgan är mer anonym.
I Sverige är flera hajarter nationellt fredade, bland andra brugd och pigghaj”. Läs mer här

Havs- och Vattenmyndigheten har hand om tillsynen av försäljningen av fisk på Göteborgs Fiskauktion. De tillser således att tonvis av nationellt fredad pigghaj går till försäljning!
Läs mer här och här

Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten skall alla värna om handel med hotade djur.
Naturvårdsverket är sedan några år tillbaka striktare i sin vetenskapliga bedömning av ansökningar som rör handel med noshörning, elefant och tiger. Det är väl OK men rimmar dåligt med att Havs- och Vattenmyndigheten tillåter försäljning av akut hotade hajar på Göteborgs Fiskauktion! Dags att städa framför egen dörr i Göteborgs fiskehamn.

PS World Wildlife Day den 3 mars är en söndag och då ligger fiskebåtarna i hamn. Redaktören har kanske missuppfattat syftet med World Wildlife Day att det endast är denna dag som Pigghajen är fredad och inte fiskas, men att fiske och försäljning är tillåtet övriga dagar? DS

2019-03-06 I dag såldes 5 lådor fredad Pigghaj 99 kilo till ett pris av 5 kr/kg på Göteborgs fiskauktion. Det verkar som att denna blodiga hantering fortsätter även efter World Wildlife Day. HaV fortsätter att värna om handeln med fredad, hotad Pigghaj.

1. Naturnytt

Första Ätranlaxen fångad

2019-02-28 Troligen är första Ätranlaxen redan fångad – i Gudenå i Danmark.

Danska Gudenå har genomgått restaurering och vandringsvägarna är återställda förbi kraftverken. Då den egna laxstammen var borta gjordes tester med fyra olika stammar för inplantering. Den laxstam som var bäst lämpad för Gudenå var Ätranlaxen. Därför valdes denna unika laxstam för inplantering. Nu har danskarna ett gott fiske på “våra” tidigstigande Ätranlaxar.
Läs mer om Ätrans värdefulla laxar här.
Läs mer och se den nystigna laxen i Gudenå här

PS Vid restaureringen av Gudenå användes först Ätranlax samt irländska och skotska stammar. Då Ätranlaxen fungerade bäst användes denna stam några år. Från 2012 har man använt lax från Storån på västra Jylland. Sannolikheten att laxen fortfarande har Ätrangener är dock stor DS

Vi väntar med spänning på att fiskräknaren vid Herting skall startas upp då de första Ätranlaxarna troligen även återvänt till Ätran. Och så ser vi fram emot premiären i Ätran den 1 april! Laxens år 2019.

2. Vattenblänk

Nationell plan

2019-02-27 Energimyndigheten, Affärsverket Svenska Kraftnät och HaV har kommit överens om en tidplan för omprövning av vattenkraften.

På Havs och vattenmyndighetens hemsida kan man läsa att dessa myndigheter arbetar efter en preliminär tidplan om att förslaget till nationell plan ska lämnas till regeringen den 1 oktober 2019. Läs mer här.

Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV:s uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor. Med “moderna” menar HaV villkor som inte är äldre än 40 år.

Vän av ordning ställer sig då frågan om den akut hotade ålen klarar att leva under dessa förhållanden fram till 2040? Skall vi bli den sista generationen som kan berätta att vi sett denna fantastiska fiskart vars lekvandring började i våra Västsvenska sjöar och avslutades i Sargassohavet.

Åluppvandringen i Ätran har varit stoppad i Ätran sedan början på 1900-talet. Nu kanske den enligt överenskommelse stoppas fram till 2040. Blankålen som skall vandra till Sargassohavet hamnar i turbiner eller turbingaller. Rubrikbild från Yngeredsforsens kraftverk hösten 2019.

Med vilken rätt anser vi oss kunna utöva denna “ålmisshandel” i ytterligare 20 år fram till 2040? Hur mycket längre kan ålen klara denna “tortyr” utan att gå under?

2. Vattenblänk

Missbildade abborrar

2019-02-16 Missbildade abborrar i Rakkurisjöarna får nu stort fokus. Fenomenet är känt från 100-tals sjöar på svenska västkusten som abborre med “puckelrygg”.

Representanter för svenska regeringen informerades i februari 2002 om hur det stod till med miljömålet bara naturlig försurning på svenska västkusten. Kommunekologen i Falkenberg berättade om att mer än varannan sjö är okalkad och försurad i kommunen.
Läs mer här.

Förutom mer kända försurningseffekter innebär det problem med höga kvicksilverhalter i fisk och förhöjda halter av metallerna aluminium, järn och mangan. Gravida kvinnor rekommenderas inte att äta fisk från dessa sjöar. Dessutom skadas reproduktionen och tillväxt av känsliga arter som ex. ål, elritsa, mört och lax.

Ytterligare en känd effekt som redovisades för regeringen var missbildningen av abborre i dessa försurade sjöar. En forskargrupp vid IVL (Hans Hultberg, Erik Nyholm och Ingemar Alenäs) undersökte med provfiske ett flertal västsvenska sjöar.

Deformerade abborrar med “puckelrygg” röntgades och vi kunde konstatera att de främsta ryggkotorna var deformerade vilket gav upphov till detta abnorma utseende. Förutom puckelrygg hade dessa firrar förstorade “glosögon” och ibland förkortad underkäke. I referenssjöar med normalt pH saknades dessa missbildningar.

Röntgenbild av puckelryggig abborre där man tydligt ser de deformerade första ryggkotorna. Bild Erik Nyholm, Hans Hultberg IVL undersökning av puckelryggiga abborrar.

Kommunekologen i Falkenberg försökte hitta bot för de sjuka abborrarna och erhöll kalkningspengar från EU för att åtgärda några av dessa bortglömda sjöar. Fortfarande är 100-tals sjöar försurade och okalkade på västkusten. Detta är känt genom uppföljningen av miljömålen som inte klarar målet “bara naturlig försurning”. Målet vore lätt avklarat om vi fortsatt att ta emot EU-bidrag för våra försurade västkustsjöar. Läs mer här (sid 52 – 54).

Kalkning av försurade sjöar i Falkenberg 2010-11 med bidrag från EU.

Vad som är bortglömt är alla puckelryggiga, glosögda abborrar som lidande simmar omkring i de sura sjöarna. Samt att vi inte kan äta fisken på grund av förhöjda kvicksilverhalter. En lösning är att vi inte längre provtar kvicksilver i dessa försurade sjöar. Och att vi endast provfiskar kalkade sjöar. Det vi inte vet har vi inte ont av. Det är synd att vi inte fokuserar bättre på de miljömål som vi lätt kunde avhjälpa med rätt beslut.

1. Naturnytt

“Insekter är hjärtat i alla näringskedjor”

2019-02-10 Den sjätte massutrotningen har allvarliga konsekvenser för livet på jorden.

Huvudorsaken är intensivt jordbruk med exploatering av livsmiljöer och påverkan av bekämpningsmedel och gödsling. Även invasiva arter och klimatförändringar påverkar, men i mindre grad.
Om vi inte ändrar vårt sätt att producera mat kommer insekter påbörja en väg mot utrotning inom några få årtionden.

Fyra vattenlevande grupper har redan förlorat en stor andel av arterna; trollsländor, dagsländor, nattsländor och bäcksländor. I snitt har 41 procent av insektsarterna minskat i antal det senaste årtiondet enligt studien. Av dessa är det nattsländorna som verkar ha drabbats hårdast. Läs mer i publikationen Biological Conservation

– “Ett nytt tänk kring jordbruksmetoder, inte minst en kraftig minskning av användning av bekämpningsmedel och att ersätta dem med hållbara, ekologiska alternativ, krävs omedelbart för att minska eller vända den nuvarande trenden och låta minskande insektspopulationer återhämta sig och skydda viktiga ekosystemtjänster som de förser oss med”, skriver forskarna i sin studie.

Exploaterar vi våra skogar, jordar och vatten så förstör vi näringsvävarna och den biologiska mångfalden. Då rubbas även den kemiska balansen på jorden mellan syre, koldioxid och lustgas.
Användning av kemiska bekämpningsmedel, utfasning av naturskogar och exploatering av forsar är således inte något som som kan vara klimatpositivt eller positivt för en hållbar miljö. Även om kommersiell reklam vill få oss att tro “det på riktigt”.

Sverige är det land som enligt färska rapporter sämst följer ICES rekommendationer om ett hållbart havsfiske. Obalans i havet kan kraftigt påverka jordens koldioxidbalans. Kraftverksdammar i Brasilien har visat sig ge 5 gånger högre koldioxidutsläpp än om motsvarande energi producerats med olja. Ostörd hydrologi med fria vandringsvägar borgar för balansen i sjö och hav.

Dagens konventionella giftjordbruk är liksom gårdagens gifter med DDT och kvicksilver inte ett hållbart sätt att förvalta naturens ekosystemtjänster. Sveriges dispenser för insektsgifter och Roundup samt indragning av 124 tjänster som värnar om arbetet med naturskogar är beslut som leder allt längre från de demokratiskt antagna miljömålen i Sverige.

Det är dags att inse att det är den biologiska mångfalden i sjö, hav, skog och åker som är avgörande för hur vår jord lever och andas. Klimatet påverkas långsiktigt av dessa faktorer. Skall vi agera nu är det den biologiska mångfalden vi måste värna innan vi utrotat för många arter som gör att jorden kan andas.

När klimatet blir ett alibi för giftanvändning i konventionellt jordbruk, för överfiske i havet, för kalhyggen i skogen eller för betongdammar i forsande vatten har vi hamnat långt ifrån den verklighet och natur som vi människor är en del av.

Läs även vad chalmersdoktorn Lars Bern skriver i frågan:
“De verkligt allvarliga miljöproblemen har lämnats åt sitt öde – det är nu fritt fram för de globala företagen att utarma världens jordbruksmarker och sprida livsfarliga gifter, att fiska ut och förgifta världshaven, att prångla ut livsfarliga medicinska preparat …. Miljörörelsen lyfter knappast ett finger, den är helt upptagen av propaganda mot ett klimatproblem som ännu inte finns”. Läs hela artikeln här.

2. Vattenblänk

Vattnet flödar i döda fallen

2019-02-10 Nu flödar vatten i alla Ätrans döda fall!

Skåpanäs, Skogsforsen, Boaforsen, Yngeredsforsen, Ätraforsen och Hertingforsen har alla under 50-100 år fått döda forsar i samband med utbyggnaden av vattenkraften. Men nu har de fått tillfälligt liv!

Hertingforsen har nu restaurerats och här släpps minst 11 kubikmeter i sekunden alla dagar i veckan för att rädda vandringsfisken. I själva forsen produceras nu årligen 30 000 laxyngel och 3 000 ålyngel.

Tider med högflöden kan inte kraftverken ta allt vatten till turbinerna och överskottet släpps i de tidigare åfårorna. Dessa har en sammanlagd längd av ca 9,8 kilometer där det nu blir forssträckor! Om vandrinsfisken fick tillgång till dessa områden skulle här årligen finnas ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Läs mer här. Dessa beräkningar grundar sig på den nuvarande produktionen i Hertingforsen. Enbart i forsen sålde dessutom fiskevårdsområdet laxfiskekort för 83 000 kronor säsongen 2018.

Vi besökte i dag Yngeredsforsen och det var en imponerande syn. Tyvärr saknar forsarna lax men om man släppte en minimitappning i alla återstående forsar skulle laxen och ålen självmant vandra upp i Rävigeforsen vid Ätrafors. I övriga forsar skulle laxen och ålen trivas om den fick hjälp med vandringen. Här vid Yngeredsforsen skulle laxen och ålen trivas om kraftbolaget tillämpade samma lösning som kommunen genomförde vid Hertingforsen! Läs mer om ecocentrismens grundbudskap här.

Vinsten skulle vara stor för naturen och ekoturismen. Kraftbolaget skulle förbättra sin miljöimage. Kostnaden skulle vara marginell då det kostar noll kronor den tid man ändå spiller vatten och liten under sommaren då elpriset är lågt.

Ätranlaxen är dessutom ovärderlig då den är genetiskt unik. Odlad lax i Norge, Göta Älv, Lagan, Nissan m.fl. vattendrag gör att de odlade generna tar överhanden. Yngel av hybridlax är nämligen mer aggressiv och dominant än vildlaxen! Läs mer om denna forskning här.

1. Naturnytt

Levande skogar

2019-02-10 Sveriges skog är värdefull. Produktionsmål och miljömål skall jämställas. Våra viktigaste miljömål är Levande skogar och rik biologisk mångfald.

Idag är 3-4 procent av den produktiva skogen i södra och mellersta Sverige formellt och långsiktigt skyddad. Sverige har internationellt åtagit sig (Nagoya-åtagandet) en minsta skyddsnivå på 17 procent skydd av landytan till 2020. Sverige ligger långt efter många europeiska länder när det gäller viktigt områdesskydd för biologisk mångfald. Trots detta stoppas nu fortsatt skydd av skogen.

Skogsstyrelsen går den 6 februari ut med ett pressmeddelande att allt formellt skydd av skog stoppas tills vidare. Den främsta orsaken till stoppet är det kraftigt minskade anslaget, från 300 miljoner 2018 till 100 miljoner för skydd av Sveriges skogar. Detta är den nya budgeten beslutad av (m), (kd) och (sd) med indirekt stöd av (c) och (l) som avlööfvade sina röster och lämnade gula blad. Läs mer här.

Skogsstyrelsen varslar den 7 februari 124 anställda om uppsägning fördelat över hela landet. Varslet är en direkt följd av en minskad budget för 2019 och regeringens beslut att avsluta en rad uppdrag, till exempel arbetsmarknadsåtgärden Naturnära jobb och nationell inventering av nyckelbiotoper.

Beslutet om stopp för formellt skydd av Sveriges skogar innebär konkret enligt Skogsstyrelsen att man:

  • inte fattar några beslut om nya biotopskydd eller naturvårdsavtal.
  • inte tecknar några nya uppdragsavtal om naturvårdande skötsel i de skyddade områden Skogsstyrelsen ansvarar för.
  • tillsvidare inte handlägger pågående ärenden gällande områdesskydd.

Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda mindre områden med stor betydelse för växt- och djurarter.
Naturvårdsavtal är den andra formen. Det är ett civilrättsligt avtal mellan en markägare och Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller en kommun.
Under 2018 var ersättningen 318 miljoner kronor varav 288 miljoner kronor för biotopskydd och 30 miljoner kronor för naturvårdsavtal.
-Vi beklagar att de många markägare som väntar sig ersättningar till följd av pågående ärenden om formella skydd nu behöver vänta ytterligare en tid, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.

Sverige lever inte upp till sina nationella och internationella åtaganden, markägarna mister sin ersättning för naturvård och sist men inte minst våra skogar förlorar sin biologiska mångfald och förmåga att producera viktiga ekosystemtjänster.

2. Vattenblänk

Högflöde i Ätran

2019-02-09 Snösmältning och regn gör att flödet i Ätran snabb ökar och nu är ca 100 kubikmeter i sekunden.

Vatten släpps nu i Natura 2000 området vid Rävigeforsen i Ätrafors. Detta är “spillvatten” och det kostar kraftbolaget 0 kronor eftersom tillgängliga turbiner har maximal produktion. Om kraftbolaget kunde släppa vatten i Rävigeforsen hela året skulle det vara mycket positivt för naturvården. Under den varma årstiden när elpriset är lågt skulle kostnaden vara försumbar.

2019-02-09 Rävigeforsen återuppstår när kraftbolaget släpper vatten. I detta N2000 område hade tusentals laxar och ålar sitt hem ända fram till dess kraftverksdammen byggdes.

Det skulle kunna leva ca 60 000 laxyngel och cirka 6 000 ålyngel i forsen. När laxarna lockas att vandra upp i forsen som sedan torrläggs lider 100-tals laxar en kvalfull död i detta “fängelse”. Rommen som laxarna lägger torrläggs.

Kontinuerligt vattensläpp på några kubikmeter skulle dessutom jämna ut risken för översvämningar. Hertingprojektet har som bekant gett tusentals extra laxar till Ätran. En mindre känd verkan är att högflöden utjämnats i Falkenberg tack vare projektet. Att detta sedan motverkats av en omfattande stenläggning av Ätrans stränder är en annan historia.

Kontentan är att ett minimiföde i Rävigeforsen vid Ätrafors skulle ta hänsyn till Ätrans fiskbestånd, som har internationellt skyddsvärde, ge ett jämnare flöde som minskar risken för översvämningar och dessutom ge bättre goodwill för kraftbolaget.

Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver i VISS om Ätrafors:
“Minimitappning till Ätrafors torrfåra behöver införas för att återskapa eller förstärka ekologiska funktioner i vattendraget. Ågärden behövs också för att möjliggöra uppvandring av lax, havsöring och ål”. Läs mer här.