2019-03-03 I dag utlyses av FN i hela värden en dag när vi skall tänka på naturen och den biologiska mångfalden, under ytan.

På hemsidan för Förenta Nationerna kan vi läsa att temat i år är Livet under ytan eller:
The theme of World Wildlife Day 2019 is: “Life Below Water: For people and planet” which closely aligns with this goal, with a specific focus on the conservation and sustainable use of marine wildlife”.
Läs mer här.

Är detta något som gäller oss i Sverige? I Halland och till och med i Falkenberg? Ja vi kan med enkla åtgärder bli mycket mer hållbara när det gäller livet under ytan.

Låt oss visa på några exempel på två marina arter:

1. Ätranlaxen

Föds i Ätran och Högvadsån. Simmar till Färöarna, Grönland och New Founland och äter sig stor. Återvänder via Danmark, Laholmsbukten och Skrea till Ätran för att leka. Leklaxar vandrar upp i fallet vid Ätrafors för att leka. Där dör de ofta en plågsam död.

2. Den europeiska ålen.

Föds i Sargassohavet och vandrar hela vägen 700 mil till Ätran för att växa sig stor. Hindras av betongdammar där de klättrar nattetid och uttömmer sina sista krafter.

De som överlever och som vuxna efter ca 20 år skall vandra tillbaka till Sargassohavet hamnar i kraftverken, som här vid Yngeredsfors hösten 2018…

Ansvaret ligger inte bara på tropiska länder som har hammarhajar och marlin m.fl. exotiska arter. Våra Ätranlaxar och ålar förvaltas inte hållbart i dag. Hundratals leklaxar dör vid Ätrafors. Tusentals ålyngel dör på kraftverkens betongdammar. Hundratals lekmogna ålar går en plågsam död tillmötes på kraftverkens galler och turbiner.

Ansvaret för livet under ytan vilar lika tungt på oss som på avlägsna länder på vår jord. Hertingprojektet visar hur vi kan rädda laxar och ålar. Vem bär ansvaret för vad som nu sker på ovanstående bilder? Här i Falkenbergs kommun, i Ätran 2018 tills vidare, vid ett flertal kraftverk. Som enligt reklamen inte drivs på naturens bekostnad.