2022-10-10 Sveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen. Havs bedömning är att de inte kommer att nås före 2030 med beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder.

Det svenska miljömålssystemet har funnits sedan 1999. När det gäller målet Levande sjöar och vattendrag är beslutet: ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”

Målet är vidare att: ”Sjöars och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur”.

Havs- och vattenmyndigheten har nu gjort en avstämning av flera svenska miljömål. (Rapport 2022:17 ISBN 978-91-89329-46-1).
Levande sjöar och vattendrag (havochvatten.se)
För att uppnå miljökvalitetsmålen behövs fler fysiska åtgärder och ökad genomförandetakt. Myndigheten fastslår att inget av de beslutade miljömålen uppfylls till 2030.

Havs rapport fastslår: “Fysisk påverkan i vattenmiljön är fortfarande den främsta orsaken till att sjöar och vattendrag inte uppnår god status. Vattenkraftverk skapar fysiska barriärer och vandringshinder som innebär att hydrologin i vattensystemet påverkas, och att uppströms förflyttning och nedströms transport begränsas eller förhindras. Vattenkraften påverkar också hydrologin genom bland annat torrfåror, minskade flöden, korttidsreglering och omvänd vattenföring”. “De flesta vattendrag i Sverige är på något sätt påverkade av fysiska förändringar. Av samtliga statusklassificerade vattendrag i Sverige 2020 (totalt 1905 stycken) är det endast 12 procent som har hög ekologisk status. Den vanligaste orsaken till att vattendrag inte uppnår god eller hög status är negativ påverkan från till exempel vattenreglering från framförallt vattenkraft”.

Problemet är omfattande eftersom det finns omkring 2 100 vattenkraftverk i Sverige och det totala antalet dammar uppskattas till cirka 11 000. Av dessa är det flera tusen dammar som saknar tillstånd enligt miljöbalken.

I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 lades därför fokus på vattenkraftens fysiska påverkan. Fysisk påverkan i vattenmiljön påverkar åtta av målets elva preciseringar och är fortfarande en av de främsta orsakerna till problemen att nå de svenska miljömålen.

I juni 2020 fattade regeringen beslut om den nationella planen för omprövning av vattenkraften. Idag är åtgärdstakten för långsam, och därför bedöms inte beslutade miljömål kunna nås till 2030. Omprövningen av vattenkraften påbörjas 2022 och ska enligt tidplanen vara klar om ca 20 år dvs. år 2042.

Riksdagen beslutade 1999 om miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Nu är tidplanen att eventuella åtgärder för att uppnå målet skall vara klara 2042. De större kraftbolagen har enligt SVT 1 Uppdrag granskning genomfört åtgärder vid fyra (4) kraftverk. Krav ställs dock från energiföretagen att Vattenmyndigheten utnyttjar alla EU-rättens möjligheter till lägre ställda miljökvalitetskrav och förlängda tidsfrister.

Klarar “den sista ålen” och “ursprungsålen” att överleva lägre krav och en längre tidsfrist än 43 år efter Riksdagens beslut om “Levande sjöar och vattendrag”?

2022-10-04 Västerhavets vattendistrikt har beslutat att dra in sitt bidrag till vattenråden från och med 2023.

Distriktets Vattenvårdsdirektör säger till tidningarna att: – “Det här är ett jättebekymmer”, ” pengarna som gått till samverkansbidragen har öronmärkts till annat”. – “Hade jag fått bestämma själv hade man naturligtvis givit kanske ännu mer pengar till vattenråden, men jag råder inte över det här”. Därför blir vattenråden utan detta bidrag från årsskiftet.

Ordföranden i Stensåns vattenråd menar att detta kan bli dödsstöten för många små vattenråd som arbetar ideellt. Större vattenråd som Ätran har haft ett årligt bidrag på ca 60 000 kronor från distriktet och ingått i ett internationellt samverkansprojekt om samverkan.

Västerhavets Vattendistrikt och Havs och vattenmyndigheten rapporterade så sent som 2020 om erfarenheterna av projektet (Water-Co Governance). Slutsatserna från projektet är att: “Vattenråden, som är en redan existerande mötesplats för många lokala aktörer, bör nyttjas mer och ges större utrymme att kunna vara denna mötesplats”. “Kommuner, myndigheter och regeringen behöver stödja, underlätta för och förstå värdet av mötesplatserna för delaktighet och samverkan. Det kan också ske genom att regeringen ger betydligt mer långsiktig finansiering och undviker snabba förändringar av bidrag och regler. Plötsliga neddragningar eller kortsiktiga ökningar av pengar orsakar risk för sämre kvalitet, ineffektivitet och stress”.

Vad är det som fått myndigheterna att redan efter två år omvärdera bidragen till vattenråden? Vattenråden är fortfarande en viktig mötesplats för att diskutera vattenfrågor speciellt med tanke på genomförandet av nationella planen.

Vissa vattenråd har dock drabbats av att medlemmarna känner att information, dialog och den demokratiska processen uteblir. Det finns vattenråd där hemsidan inte uppdaterats med ny information på ett år. Det finns vattenråd som underlåtit att lämna synpunkter på efterfrågade remissvar till myndigheterna inför omprövningen av vattendomar inom rådets verksamhetsområde.

Det finns ett stort behov av samverkan när det gäller vattenfrågor i allmänhet och den viktiga omprövningen av vattendomar i synnerhet. Samtidigt behöver vattenråden ha en öppen information och en revision av hur den demokratiska processen fungerar inom vattenråden. Myndigheterna har nu pausat bidragen till vattenråden. Vattenråden behöver visa att den demokratiska processen fungerar i informations- och samrådsarbetet för att statliga bidrag åter skall kunna utbetalas till verksamheten.

2022-09-30 Hur är det med den information som vi får om Sveriges miljö? Vilken bild ger massmedia av svensk miljövård?

Svensk information om vår miljö är korrekt.
Svensk information om miljön är vilseledande.

Miljö=Klimat?
Miljöfrågorna omfattas av Sveriges 16 miljömål där klimatet ingår. Länsstyrelsen bedömer att Halland inte uppfyller något av de 16 beslutade miljömålen till 2030.

Falkenberg är framåt när det gäller att kalka sjöar?
Falkenberg har överlämnat kalkningen att skötas av Halmstads kommun. Andelen försurade sjöar i Halland uppgår till cirka 75 procent, vilket innebär att Halland har störst andel försurade sjöar i landet.

Västerhavet och Halland är bra på att kalka sjöar och vattendrag?
Det finns fortfarande 1240 försurade sjöar i Västerhavets vattendistrikt och vi når ej miljömålet Bara naturlig försurning.

Sverige är ett av de bästa länderna på giftfri miljö?
Du utsätts för mindre mängd miljögift (PFAS) om Du äter 63 turkiska kräftor eller 1 972 egyptiska kräftor jämfört med tre (3) svenska kräftor! Försäljning av svenska kräftor förbjuds därför januari 2023.

Hallands vatten är rena och fria från bekämpningsmedel?
Resultaten från ytvattenstudier i Halland 2011 visar förekomst av ogräs-, svamp- och insektsbekämpningsmedel i alla undersökta vattendrag. Nivåerna är över EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten och över Livsmedelsverket gränsvärde för otjänligt vatten.

Ätran har en bra ekologisk status?
Över 90% av vattnen i Ätrans avrinningsområde har inte god ekologisk status, främst på grund av bristande konnektivitet och vattenreglering som är de största miljöproblemen i Ätran.

Ätran har ett bra recipientkontrollprogram?
Kontrollprogrammet omfattar inte det största miljöproblemen med fragmentering, korttidsreglering och fiskdöd i kraftverk. Dessa skador dokumenteras inte i recipientkontrollen.

Ålen minskar och vi vet inte varför?
Ålen minskar och det beror på att kraftverk och dammar under ca 100 år stoppat all produktion av ål i våra inlandsvatten.

Länsstyrelsen skyddar ålen genom ökad kontroll av vandringsvägarnas funktion? Länsstyrelsen i Halland har prioriterat bort och lagt ned kontrollen av vandringsvägarnas funktion.

Svenska kraftverk tar ansvar och sätter ut 0,3 miljoner ålyngel varje år. Dammarna utestängde en årlig och ursprunglig invandring av 188 till 360 miljoner ålyngel till svenska inlandsvatten.

Svenska kraftverk tar ansvar och kör årligen 0,014 miljoner blankålar med lastbil förbi turbinerna till havet. Blankålutvandringen var 37 till 72 miljoner varje år och över 90% av dessa ålar dödas nu i kraftbolagens galler och turbiner.

I Västsverige är vi bra på att hålla fria vandringsvägar för fisken?
Av Västerhavets 2 853 vattenförekomster är ca 1850 stängda för vandrande fiskar. Åtgärder för fri fiskvandring har vidtagits vid ett fåtal kraftverk.

Ålplan Ätran räddar ålen i Ätran?
Länsstyrelsen upphäver i Ålplan Ätran kraftverksägarnas skyldighet att genom vattendom hålla fria vandringsvägar för ålen. Detta är en viktig orsak till ålens försvinnande.

I Halland är Vi bra på att värna om laxen, ålen, havsnejonögat, majfisken och harren? Av laxen återstår mindre än 5%, av ålen mindre än 1%, av havsnejonögat och majfisken några få individer och harren är helt utrotad.

Vi vet inte varför våra fåglar minskar?
Rapporten ”State of the World’s Birds 2022” har släppts och den visar på en allvarlig situation för världens fåglar, men också att åtgärder räddat 20-30 arter undan utrotning. Det framgår också tydligt vilka de största hoten är: industriellt jordbruk är överlägset värst, med skogsbruket som tvåa. Därefter följer bland annat invasiva arter, överexploatering och klimatförändringar, men de flesta arter påverkas av flera faktorer.

Sverige har bestämt att införa undantag med GEP, mindre stränga krav och förlängd tidsfrist. Sverige har ensidigt bestämt att miljöhänsynen inte kan omfatta mer än 1,5 TWh.
EU har bestämt att Sverige skall införa vattendirektivet och ompröva omoderna vattendomar enligt moderna miljökvalitetsnormer.

Sverige är bäst i klassen och vi behöver inte införa några åtgärder för miljön? Sveriges miljö är i stort behov av åtgärder om vi skall uppnå våra egna fastställda miljömål samt följa EU:s lagstiftning enligt vattendirektivet, art- och habitatdirektivet och ålförordningen.

I Halland värnar vi om vår miljö?
I Halland ”låssas” vi att vi värnar om miljön. Länsstyrelsens utvärdering 2021 visar att Halland inte uppfyller något av de 16 miljömålen som riksdagen fastställt som Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald.

I Sverige värnar vi om biologisk mångfald och giftfri miljö?
EU-kommissionen har tagit fram två rättsligt bindande förslag för att gynna den biologiska mångfalden och minska användningen av bekämpningsmedel med 50% till 2030. Sverige agerar nu för att förslaget skall stoppas. S, C, M, KD och SD röstade nej till båda förslagen och motiverade sitt beslut med att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser.

Sanningen svider. Den goda nyheten är att naturen har en fantastisk förmåga att återhämta sig om den får en chans. Får vi en korrekt information om miljötillståndet så kan vi också rätta det som är fel. En levande giftfri natur är vår viktigaste resurs.

2022-09-25 I kväll är det salamander och grodparty på Forsvägen

Välj Solliden dessa regniga dagar så sparar Ni livet för många salamandrar och grodor – vad det nu kan vara värt.

2022-09-25 Finlands regering stödjer EU:s förslag att länderna gör en gemensam “Green Deal” för att ta hand om naturen.

En svensk riksdagsmajoritet anförd av S, M, C, KD och SD röstade i veckan nej till EU:s förslag att göra en “Green Deal” för att värna om naturen och biologisk mångfald. Sverige har fler sjöar än Finland och vi behöver en samsyn med EU om behovet av naturvård.

Det svenska beslutet är illavarslande när nu Sverige förbereder att ta över ordförandeskapet vilket förpliktigar. Den svenska motiveringen är bl.a. att EU inte skall lägga sig i ländernas interna angelägenheter. Men vad innebär “Green Deal”?

Skadade ekosystem som sjöar och hav, skogar, ängar och våtmarker skall restaureras till 2050. Användning och risker med kemiska bekämpningsmedel skall minska med 50% till 2030.

Sverige är oroliga för att detta skall påverka de areella näringarna och vattenkraften negativt. EU menar att det stärker livsmedelssäkerheten, förbättrar klimatet samt ökar hälsa och välfärd.

Ekonomiskt innebär denna satsning att för varje använd euro får gemenskapen tillbaka 8 till 38 gånger insatta medel i ökade värden för hälsa, välstånd och klimatinsatser! Särskilt positivt avtryck ger insatserna för de som arbetar med naturresurser såsom lantbrukare, skogsägare och fiskare. Sverige sågar bokstavligen av den gren man sitter på.

Läs mer Pioneering proposals to restore Europe’s nature by 2050 (europa.eu)

2022-09-23. Sverige förbereder sig inför ordförandeskapet i EU. Det förpliktigar att vara en förebild för övriga världens länder.

EU-kommissionen har tagit fram två förslag för att gynna den biologiska mångfalden och miljön:
• Rättsligt bindande mål för återställande av olika ekosystem för varje medlemsstat. Målet är att 20 % av EU:s land- och havsområden senast 2030 ska åtgärdas för att återställa naturen. Till 2050 ska alla ekosystem som behöver återställas omfattas.
• Rättsligt bindande mål att minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till 2030, samt förbud mot alla bekämpningsmedel i känsliga områden som till exempel grönområden i städer, skyddade områden och ekologiskt känsliga områden med hotade pollinatörer.

Sverige agerar nu för att dessa naturvårdande insatser skall stoppas. S, C, M, KD och SD röstade nej till båda förslagen och motiverade sitt beslut med att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser. Därmed ökar risken för att förslaget stoppas i EU. Om en tredjedel av medlemsländerna gör som Sverige och röstar ned förslaget så måste EU-kommissionen ompröva, ändra eller dra tillbaka sina förslag.

Sverige har tidigare framstått som miljövänligt. Sverige har haft ett kapital i rena sjöar och vatten, naturliga skogar och blommande ängar. På senare tid har miljö=klimat och den opåverkade, rena naturens biologiska mångfald och ekosystemtjänster har försvunnit i en rasande takt.

Av Västerhavets 2 853 vattenförekomster är ca 1850 stängda för vandrande fiskar. Från 1 januari 2023 förbjuds försäljning av svenska kräftor på grund av för höga halter av miljögifter. Vi hänvisas till Turkiska och Egyptiska kräftor som har betydligt mindre miljögifter än de svenska. 1237 av Västerhavets vattenförekomster är fortfarande försurade. Förlusten av biologisk mångfald är påtaglig vad gäller fiskar, fåglar och insekter. Sverige har tappat greppet om den svenska naturen.

2022-09-22 TV4 rapporterar att försäljning av svenska insjökräftor kan komma att stoppas nästa säsong.

Svenska insjö- och signalkräftor kan stoppas från försäljning nästa sommar. Anledningen är att de har så höga halter av miljögiftet PFAS att de riskerar att inte klara EU:s nya gränsvärden som presenteras i dagarna.

EU:s nya gränsvärde för PFAS ligger på 3 ng/g. Testfaktas analyser av svenska kräftor från bl.a. Vänern och Vättern visade på halter om 7, 9 och 14 ng/g. Halterna PFAS i alla utländska kräftor var mycket lägre än i de svenska så de får grönt ljus, medan svenska kräftor får rött ljus.

Petra Bergkvist på Livsmedelsverket säger att dessa kräftor inte får säljas i svenska affärer efter den 1 januari 2023.

Åke Bergman professor i miljökemi: “Det är helt enkelt en användning av PFAS ämnen som vi har haft i Sverige som har kontaminerat miljön i Sverige – mycket sorgligt”. “Jag skulle ju definitivt välja en bra kräfta som kommer från utanför Sverige”.

Det är känt att kräftor från Spanien, Turkiet och Egypten har mycket lägre halter av giftet PFAS än Svenska insjökräftor. Sveriges liberala syn på giftanvändning inom EU återspeglas tyvärr när det gäller gifter i våra svenska sjöar och vattendrag. Naturnytt har tidigare rapporterat om bekämpningsmedel i Halländska vattendrag. Läs mer här. Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten (diva-portal.org)

Läs även Naturnytts artikel om att svenska kräftor kräver ren miljö här.

2022-09-15 Nu har salamandrarnas höstvandring påbörjats i Vessigebro. Hundratals blir varje år offer för trafiken på Forsvägen och väg 712 vid Flädje mot Ätrafors.

Naturnytt har under sju svåra år sedan 2015 rapporterat om denna “massaker” av strikt skyddade större vattensalamandrar. Naturcentrum, Trafikverket och Falkenbergs kommun har inventerat och dokumenterat förödelsen.

Naturcentrum AB skriver i senaste utvärderingen om Vessigebro:
“Att skapa säkra passager, som grodtunnlar, bör kunna rädda många individer av groddjur på den aktuella sträckan”. Naturcentrums inventeringar har bl.a. lett till att tunnlar för groddjur anlagts i bl.a. Lerums och Alingsås kommuner.

Våtmarkerna vid Vessigebro är särskilt rika på salamandrar. Naturnytt har under några år räknat över 2600 salamandrar varav de flesta drabbats av trafikdöden. Behovet av insatser är trängande. Artens långa livslängd (mellan 12–18 år) och storlek är en anpassning som kompenserar den låga ungöverlevnaden. Genom att bida sin tid i stabila landmiljöer och föröka sig många år, kan den genomsnittliga individen lämna efter sig en ersättare i populationen. Detta kräver dock att landmiljön är stabil nog att tillåta denna strategi, vilket är av stor naturvårdsbiologisk betydelse. Trafiken ingår inte i denna kalkyl.

Vägföreningen har de senast åren satt ut varningsskyltar “salamandrar på vägen”. När dessa sitter uppe kan man vid mörker och regn med fördel välja alternativ väg exempelvis Solliden. Tyvärr har skyltarna blivit stulna men nya skyltar finns för höstsäsongen. Skyltarna kan rädda hundratals salamandrar undan trafikdöden i väntan på ett planerat(?) övergångsställe för salamandrar. Respektera att skyltarna räddar liv.

Kommunen åtgärdade snabbt härom veckan en vattenläcka mitt i Vessigebro i vinterbiotopen för salamandrarna. Grävmaskinen var på plats och arbetet utfördes på någon dag. Nu ser vi fram emot att grävmaskinen också används för en salamandertunnel som skulle rädda tusentals hotade salamandrar. Denna livräddande insats är ett betydligt mindre arbete än vattenläckan…..det räddar dessutom salamandrarna i lövskogen som är nyckelbiotop.

Naturnytt har hittills räknat 1220 trafikdödade större vattensalamandrar. Dessa är strikt skyddade och omfattas av artskyddsförordningen §4. Enligt Radio P4 Skaraborg kan indikationer (DNA tester) på att arten förekommer stoppa bygget av en batterifabrik. Naturnytts inventering visar att en enkel vägpassage (tunnel/färist) skulle kunna rädda tusentals större och mindre vattensalamandrar undan trafikdöden. Vi väntar nu på att Länsstyrelse, Trafikverk, kommun och andra berörda parter kan enas om att finansiera denna enkla åtgärd för att rädda en skyddad art i naturnära Vessigebro.

Skyddad salamander kan stoppa Volvos batterifabrik i Mariestad | GP

Strikt skyddad salamander kan äventyra batterifabriken i Mariestad – P4 Skaraborg | Sveriges Radio

Grodperspektiv i Vessigebro | HN

2022-09-11 Myndigheterna skriver i sin nya förvaltningsplan att av västra distriktets
2 853 ytvattenförekomster riskerar 2 425 att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har ett uppdrag att visa vilka åtgärder som är nödvändiga för att Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i och kring våra vattenmiljöer. Vattenkraften och försurningen är enligt den senaste utvärderingen de utan jämförelse största miljöhoten för våra vatten de kommande sex åren. Läs mer här.

Det är mycket allvarligt att ålen, laxen, havsnejonögat och majfisken håller på att utrotas från tusentals inlandsvatten i sydvästra Sverige. Det är dock hoppfullt att det finns effektiva åtgärder. Hertingprojektet visar 2013 att det går att återställa torrlagda åfåror samt att det går att ordna fria vandringsvägar för alla fiskarter. Falkenberg har kalkat sina vattendrag sedan 1978 och det finns utarbetade metoder att åtgärda försurade sjöar och vattendrag. Falkenberg har dessutom erhållit EU-bidrag för att kalka försurade sjöar för att bibehålla ålens uppväxtområde.

Vattenkraft och dammar har en katastrofartad påverkan på våra vatten genom morfologiska förändringar och kontinuitet: Av västra distriktets 2 853 ytvattenförekomster är det 1850 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För ytterligare 783 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Kalkning är en effektiv och beprövad åtgärd som behöver fortgå så länge försurningspåverkan i vattnet kvarstår. Om kalkningsverksamheten upphör för tidigt kan sjöar och vattendrag återförsuras vilket kan medföra utslagning av fiskstammar och minskning av den biologiska mångfalden. I Västerhavets vattendistrikt riskerar 1237 ytvattenförekomster att inte följa miljökvalitetsnormerna för ytvatten med avseende på försurning.

Vattenkraftens miljöfond har erhållit 10 miljarder kronor för att ompröva omoderna vattendomar. Vattenfall gjorde förra året en vinst på 45 miljarder kronor. Svenska staten ger kraftbolagen 70 miljarder i subventioner genom minskad fastighetsskatt. Det finns viss ekonomi för att bolagen nu skall kunna ta sitt miljöansvar och anpassa driften till nya, moderna miljölagar.

Atlantlax och ål har årligen producerats i miljontals år. Ätran är ett exempel där tusentals ton årligen producerades av dessa fiskar. Ätran är en bland alla “siffror” där god ekologisk status hindras av vattenkraften.

När den sista ålen och laxen är borta vad händer sen?

Uppdrag granskning – Den sista ålen – vad hände sen? | SVT Play