2019-01-27 Sveriges Lantbrukuniversitet (SLU) och Hav skriver nu i en färsk rapport att den svenska förvaltningsplanen för ål ”har gått i stå”.
Bakgrunden till detta misslyckande står att läsa i den senaste rapporten 2019:4 om ”Fisk och skaldjursbestånden i hav och sötvatten 2018”. Läs mer här.
Redan våren 2010 undertecknades en avsiktsförklaring av dåvarande Fiskeriverket och sex av de större kraftbolagen att man skulle vidta åtgärder för att rädda den rödlistade ålen. Hav och SLU skriver nu i sin utvärdering: ”Nettoeffekten av dagens ålfiskevårdsåtgärder är ändå att utvandringen av blankål för lek, så kallade lekflyktingar, faktiskt minskat med ungefär tio procent sedan den svenska ålförvaltningsplanen började gälla.”
Bakgrunden är att ålen finns, eller rättare sagt fanns förr, i hela landet med undantag för fjällregionen. Vid de mätstationer i Sverige varifrån det finns längre tidsserier av uppvandrande småål är dagens rekrytering endast cirka 7 procent av vad den varit under mitten av 1940- och 1950-talen. I Viskan, framgår också att rekryteringen fortsatt att minska under de senaste 20 åren, till mindre än 1 procent, uttryckt i förhållande till ett medelvärde för den svenska referensperioden (1971–1980). Ålbeståndet påverkas av en rad olika faktorer varav fiske och vattenkraftverk är de två viktigaste. Så kallade ålhus och ålkistor fanns över hela landet. I hela Nordsjöområdet var rekryteringen 2018 cirka 2,1 procent i förhållande till referensperioden 1960– 1979.
Havs- och vattenmyndighetens råd för svenska inlandsvatten: ”Fångsterna och/eller den kraftverksrelaterade dödligheten bör minska. Övrig mänskligt orsakad dödlighet, och då främst den vattenkraftsrelaterade dödligheten som påverkar ålbeståndet mer än vad fisket gör, bör minskas. En uppdaterad och fullständig förvaltningsplan för inlandsbeståndet bör utvecklas. Dagens åtgärder baserar sig nämligen på numera föråldrad plan från 2008”.
”Med tanke på den svaga rekryteringen och mängden vandringshinder i våra vatten, konstaterar SLU att utan ålutsättningar kommer många av våra inlandsvatten inom en snar framtid att sakna ål, det vill säga en förlust av biologisk mångfald”. ”Vid ett helt stoppat ålfiske finns en betydande risk för att intresset och kunskapen om artens situation och beståndsutveckling helt försvinner”.
Redan 1970 rapporterade Ätrans Vattenvårdskommitté: ”Tillgången på ål har minskat under de senaste 30-40 åren. Fiskerikonsulent Gösta Edman skriver i rapporten: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid” . Läs mer här.
Ingen har hittills lyssnat på Edmans kloka ord och Europas ålbestånd är nu mycket nära utrotningens brant. Vi är snabbt på väg att bli den generation som utrotade ålen. Då går det inte att komma med argument som att vi gjorde det för ”reglerkraftens skull” eller vi gjorde det ”för klimatets skull”. Hertingprojektet visar vägen till ålens räddning! Fria vandringsvägar för fisken både uppströms och nedströms måste införas nu! Det är ålen som är hotad.
2019-01-26 Kalkningen av sjöar och vattendrag firar i år 40 år i Halland och Falkenberg. Detta är en av de största och mest lyckade miljömålsinsatser som gjorts i Halland.
2009-01-19 Hölls en landsomfattande kalkningskonferens, ”Halland kalkar för livet”, på Strandbaden i Falkenberg, för att fira kalkningens 30-årsjubileum. 112 personer från hela Kalkningssverige hade samlats för att fira denna lyckade miljöinsats.
Falkenbergsfödde Bo Bengtsson var moderator för hela konferensen. Konferensens ”nestor” och en av initiativtagarna till att rädda Ätranlaxen genom kalkning var den 97-årige fiskerikonsulenten Gösta Edman. Denna pionjär gick ur tiden endast någon månad innan han skulle fylla 100 år. Mästerfotografen Mattias Klum höll ett föredrag om biologisk mångfald och alla kände vilka värden vi räddar genom att kalka Hallands tusentals sjöar och vattendrag.
Läs mer om detta event i Hallands Nyheter här. I denna artikel kan man också läsa om alla de personer som belönades med diplom och laxar för att de under tre decennier varit ”motorn” i den svenska kalkningsverksamheten.
Året efter den uppmärksammade konferensen fick Falkenbergs kommun 2010 bidrag från EU för att kalka försurade sjöar. Bidraget var på 7 miljoner och ingick i EU-projektet Living North Sea med den svenska rubriken ”Från källa till hav”. Det femåriga projektet pågick 2009-2014. Detta var ett genombrott då endast 30% av Falkenbergs försurade sjöar tidigare kalkades eftersom kommunekologen i Falkenberg fått nej till statsbidrag för övriga sjöar. Läs reportage i SVT här. Nu stod kalkningsverksamheten på sin höjdpunkt och alla trodde att problemet med finansieringen av åtgärder mot det sura nedfallet var löst, till dess att markernas naturliga återhämtning tar vid.
Men det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Det vi under 30 år lärde oss om vilket pH som naturen behöver har reviderats. Vägen till EU:s kalkningsbidrag har glömts, och kalkningsanslagen har minskat. Falkenbergs kommun ”outsourcade” kalkningsverksamheten till Halmstads kommun och förväntade EU-ansökningar uteblev.
2019-01-26 Efter Hallands miljömålskonferens i Varberg kunde vi i dag läsa i HN att miljömålen om försurning inte uppfylls i Halland! Landshövdingen är fortfarande bekymrad över att ”Vi har här i Halland störst andel försurade sjöar i landet”. Det är dags att det hårt drabbade Halland återtar sin position som föregångare på att åtgärda miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag!”
Kanske är det dags att inte enbart prata om klimatet utan även ägna försurningen och den biologiska mångfalden en tanke. Att åtgärda våra försurade sjöar och vattendrag är lätt. Det finns kunniga entreprenörer och konsulter som gärna utför arbetet och EU betalar om man frågar. Glöm inte bort de konkreta och lätt nåbara miljömålen bara för att vi nu övergått till att prata och prata om de mer abstrakta frågorna kring klimatförändringar!
2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019.
2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019. I dag såldes 21 lådor pigghaj som vägde 266 kilo till ett pris av 3195 kronor.
På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns följande information om Pigghaj (Squalus acanthias): ”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten och den ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Arten kan bli åtminstone 37 år. Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader.”
SLU och Hav har 2018-02-01 gett ut en resursöversikt för havens fiskbestånd. Där kan man läsa om Pigghajen: ”Den totala tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten innebär att den totala fångstmängden i Nordsjön inkluderande Skagerrack och Kattegatt är satt till noll ton sedan 2011. Pigghajen är också förbjuden att fiska både med nät och handredskap i fritidsfisket. Pigghaj ska skyndsamt återutsättas om den fångas”.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsynen över fiskförsäljningen på Göteborgs fiskauktioner. För något år sedan såldes stora mängder tjuvfiskad gös på auktionen. Om pigghajen nu åtnjuter det skydd som framgår av Hav:s hemsida är det märkligt att det förekommer en stor försäljning av haj på Göteborgs fiskauktioner.
Pigghajen gråter blod.
2019-01-23 Sju lådor pigghaj försåldes i dag vilket motsvarade 136 kilo som såldes för 1 632 kronor.
2019-04-18 En låda Pigghaj om 8 kilo såldes på GFA för 56 kronor.
2019-03-01 På fiskauktionen i Hanstholm, Danmark såldes 109 kilo Pigghaj vilket är 1767 danska kronor eller 2493 svenska kronor.
Båda auktionerna säljer haj från Nordsjöns hotade bestånd.
2019-01-16 Länsstyrelsen i Hallands län har i en färsk rapport beräknat vinsten av Hertingprojektet till 65,3 miljoner kronor.
Länsstyrelsen skriver på sin hemsida: “Den huvudsakliga slutsatsen är att Hertingprojektet var samhällsekonomiskt lönsamt. Det vill säga projektets nyttor var större än dess kostnader. Med en tidshorisont på 50 år beräknas vinsten vara 65 miljoner kronor”. Läs mer här
Länsstyrelsen skriver i rapporten att: “Syftet med detta projekt är att ge en bild av det samhällsekonomiska värdet av en miljömässig förbättring i ett vattendrag.” Vidare skriver man att “Resultatet av denna analys kommer att vara ett viktigt underlag för de aktörer som deltagit i, och finansierat Hertingprojektet. Det kommer också att vara ett viktigt underlag för andra aktörer runt om i Sverige som står inför liknande utmaningar och behöver få vägledning i vilka metoder som är samhällsekonomiskt effektiva”.
Länsstyrelsens rapport är i detta avseende mycket värdefull då det är sparsamt med information över liknande restaureringsprojekts positiva socioekonomiska effekter och positiva effekter på områdets produktion av ekosystemtjänster. När man använder rapporten som underlag måste man beakta de begränsningar i rapporten som gör att länsstyrelsens bedömning av projektets verkliga värde är ofullständig.
Länsstyrelsens begränsade värdering är mycket intressant då rapporten endast omfattar det positiva värdet av det geografiska området av Ätran i Falkenberg och är begränsat till värdet av enbart laxen. Projektets största värden ligger enligt Firma Ingemar Alenäs bedömning i den positiva påverkan av ekosystemtjänsterna i de övriga delarna av Ätrans, Högvadsåns och andra biflödens avrinningsområden. Det sammanlagda värdet av positiva ekosystemeffekter för övriga fiskarter såsom havsöring, ål, havsnjonöga, majfisk, sik m.fl. är betydande och ligger för ålen minst i parietet med laxens värde. Länsstyrelsens värdering bör således kompletteras med dessa värden för att tjäna som en god vägledning.
Av rapporten framgår också tydligt att Länsstyrelsen gjort avkall på rapportens syfte. Författaren skriver: “Som tidigare nämnts skall denna analys dessutom betraktas som rörande en delmängd av det totala värdet som uppstått till följd av Hertingprojektet och att laxen är den mest betydelsefulla arten och därför ligger fokus i denna studie helt på den”. “Det är endast värden som uppstår i direkt anslutning till projektområdet som inkluderas”
Länsstyrelsens beräkning av en vinst på 65 miljoner är särskilt anmärkningsvärd då länsstyrelsen utesluter ett antal positiva parametrar. Man anger att bedömningen bygger på 100 till 500 ytterligare återvandrande fiskar och använder Fig. 2 som innehåller allvarliga felaktigheter. Uppvandringen av laxfiskar är efter åtgärd betydligt större än vad figuren visar. Detta fel kunde man undvikit om man frågat någon som arbetat med projektet. Det skulle vara intressant om Länsstyrelsen gjorde en ny beräkning med korrekt information.
Länsstyrelsens rapport missar således att värdesätta en stor del av Hertingprojektets positiva effekter och ekosystemtjänster vilka bl.a. beskrivs i Firma Ingemar Alenäs rapport från 2017-10-10.
Exempel på mervärden som inte belyses av Länsstyrelsen är: Falkenbergs PR och Goodwill för arbetet med den nya forsen. Falkenbergs Energi AB blev efter projektet rankat som topp tre av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) med starkast miljöprofil bland landets ca 130 elhandelsbolag. Firma Ingemar Alenäs har guidat vid forsen och hållit föredrag för över 2000 personer om projektet. Fiskeguide i Falkenberg håller flugfiskekurser vid forsen. Fiskekort säljs i forsen (83000 kr 2018) vilket ökar turistinkomsterna för Falkenberg.
Förbättrat fiske Länsstyrelsen har missat tillgänglig information om att Falkenbergs Laxfiske 2018 har fått ca 30% utökade fiskekortsintäkter genom att göra flugfiske tillgängligt i Hertingforsen. Detta är dessutom ett ekologiskt hållbart fiske där all fångst återutsätts. Försäljningen av fiskekort har även ökat uppströms på Ätrans Nedre FVO:s vatten. Tidigare dog ett stort antal leklaxar och fiskar när de ”fångades” i torrfåran. Värdet av denna förbättring har inte bedömts av Lst.
Ekosystemförbättringar som följer av Hertingprojektet. Antalet uppvandrande laxfiskar i fiskräknaren vid Herting har ökat från ca 2000 till ca 4000 laxfiskar. Länsstyrelsen säger att man gör en “konservativ skattning” och räknar endast positiva effekter på 100-500 laxar!? Ökningen i uppvandringen är ca 5-20 ggr högre! Antalet stora laxar och havsöringar har ökat p.g.a. projektet. Öringar på ca 10 kg återvänder nu! Vid Nydala har det efter projektet (2017) räknats fler laxar (2SW) än någon gång sedan räkningarna startade 1954. Antalet laxyngel och ålyngel i forsen är ca 30 000 och 3000 vilket elfisken visar. Elfiskekonsulten har rapporterat att den återställda forsen nu kan producera ca 1000 nya leklaxar vilka inte ingår i Länsstyrelsens beräkning! Antalet evertebrater (sländor mm.) är ca 30 miljoner i den nya forsen till gagn för fiskar och fågellivet.
Samverkande effekter av Hertingprojektet Falkenbergs kommun har kalkat för ca 200 miljoner kronor och ett mål med kalkningen är att rädda laxen och andra känsliga fiskar samt att återställa påverkade ekosystem. Hertingprojektet innebär nu att man förbättrar utfallet 1+1=3. Översvämningsrisken i Falkenberg minskar enligt utredning. Vattennivån uppströms sänks vilket innebär mindre översvämning och goda förutsättningar för ökade skördar. Transporten av sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel minskar. Kostander för muddring av Falkenbergs hamn minskar.
Uppströms effekter Hertingprojektet ökar möjligheterna och utfallet av att även restaurera den uppströms torrlagda Rävigeforsen vid Ätrafors. Där skulle kunna produceras ca 60 000 laxyngel och ca 6 000 ålyngel. Denna restaurering finns föreslagen i Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran. (2013-11-26 Dnr 511-3405-11) En enkel minimitappning skulle ge dessa stora fördelar för laxen och ålen. Äkta Ätranlax är dessutom ovärderlig då odlade hybridlaxar riskerar att ta över många Norska och Svenska älvar, läs mer här.
Länsstyrelsen kommenterar sin beräkning av det ekonomiska värdet av Hertingprojektet: “Detta inkluderar även en ny gång-cykelväg med tillhörande bro*. Det kan förstås diskuteras huruvida detta är en direkt del av projektet men har här inkluderats för att bibehålla en konservativ skattning av nyttor”. “Projektets metod för utvärdering har bestått av deltagare från både akademi och privat näringsliv och finansierats av bland andra Havs- och vattenmyndigheten och vattenkraftsbranschen” *8 miljoner
Slutsatsen som kan dras av Länsstyrelsens rapport är således att den endast redovisar en delmängd av den totala vinsten av projektet. Den långsiktiga vinsten av Hertingprojektet överstiger således betydligt 65 miljoner kronor. Länsstyrelsen borde göra en rättelse där korrekta ingångsdata används på fiskuppvandring och försålda fiskekort.
2018-12-28 Sveriges Radio kungör två dagar efter julafton och sex dagar före nyårsafton att nu stundar historisk omprövning av 7400 anläggningar som under 100 år lutat sig mot 1918 års vattenlag.
Chefsrådman vid Mark- och Miljödomstolen Peter Ardö, tidigare jurist vid Länsstyrelsen i Halland, säger till SR att -”Det är alla landets kraftverk och dammar som ska omprövas i domstol mot moderna miljövillkor och modern lagstiftning. Totalt rör sig om 7 400 anläggningar som ska prövas”.
Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att myndigheterna skall ompröva ca 370 anläggningar varje år. De närmsta åren är det upp till bevis.
Kraftbolagen har avsatt 10 miljarder i en fond för att finansiera omprövningen och åtgärderna. Domstolarna och Länsstyrelserna behöver mer personal för att genomföra denna gigantiska omprövning som är tänkt att ske vattendragsvis för bästa resultat. Ätrans huvudfåra saknar vatten på flera kilometer av sina tidigare forssträckor så behovet av omprövning är skriande inte minst för vår akut hotade europeiska ål.
Fokus på dom nya kraven kommer att ligga på vattenmiljön.
– ”Fisk ska kunna vandra upp där den en gång vandrat upp. Samtidigt ska verksamheterna kunna drivas vidare, om det här går att förena” avslutar Chefsrådman Peter Ardö.
2018-12-26 Regeringen beslutade dan före dan före dopparedan om en ny nationell plan för hur vattenkraften skall föreses med moderna miljövillkor.
Bakgrunden är att dagens vattenkraft levt under de lagar som rått sedan 1918. Denna lagstiftning har inte varit anpassad till dagens krav på hänsyn till miljön och en hållbar användning av våra resurser.
Detta beslut är kanske en julklapp till dem som önskar att bättre hänsyn skall tas till fria vandringsvägar och en klok förvaltning av den biologiska mångfalden som kan ge oss så många ekosystemtjänster. Ett exempel är en växande fiske- och ekoturism.
Senast den 1 oktober 2019 ska Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Statens Energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät ha tagit fram ett förslag till en nationell plan för hur vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. Planen ska sedan beslutas av regeringen. Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att beslutet berör upp emot 4000 vattenkraftsrelaterade verksamheter.
Vi hoppas att dessa myndigheter har kompetensen och viljan att ta vederbörlig miljöhänsyn så att regeringen inte satt ” bocken till trädgårdsmästare”. Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens dialog om vattenkraft och miljö har pågått i fem år under åren 2012 till 2016 för att identifiera möjliga vägar framåt för att avväga både energi och miljönytta.
Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att personella resurser för att ompröva 200 vattendomar per år måste tillsättas för att nå målet. De närmsta åren får utvisa vad överenskommelsen är värd. Kraftbolagen har redan fått miljardbelopp i skattelättnader för sitt fastighetsinnehav i utbyte mot att godkänna moderna miljövillkor.
Det är nu efter 100 år av misshushållning med vattenresurserna dags att ta hänsyn till modern lagstiftning enligt EU:s vattendirektiv, Ålförordningen och de av Sveriges Riksdag faställda miljömålen.
2018-12-19 EU:s ministrar förhandlade från i måndags morse till tidigt in på onsdagsnatten och enades om att skydda den hotade ålen med ett ålfiskeförbud för all ål under tre månader 2019. Samtidigt utestängs glasålen från svenska vatten och svenska silverålar läggs på soptippen!
Förbudet omfattar nu även glasålen som fiskats vid Europas kuster och exporterats till bl.a. Kina. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Sveriges Radio: – Det här är ett sätt att kunna rädda ålen som faktiskt är i ett väldigt allvarligt skick. Sverige är ett av de länder som har drivit på för ett förbud mot ålfiske i hela EU.
Mindre känt och ytterst pinsamt för Sveriges miljöimage är att landsbygdsministern samtidigt till Bryssel hade med sig ett krav som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet. – Jag fick inte ens några kommentarer på förslaget säger Bucht till pressen. Hav skall nu besluta om vilka tre månader som ålfiskeförbudet skall gälla i Sverige. Ålen vandrar som minst vintertid. Om Sverige kommer att besluta om förbud vintertid, när det har som lägst bevarandevärde, skämmer återigen Sverige ut sin miljöimage internationellt.
EU:s ministrar skall ha en stor eloge för att de nu insett allvaret i ålens försvinnande och börjar städa upp i gamla fiskeregler med fiske av glasål som omsätter miljarder. Men viktigast är ålens fria vandringsvägar. Även miljöpåverkan som thiaminbrist, försurning, främmande ämnen och sjukdomar behöver adresseras då all miljöpåverkan nu riskerar att slå hårt på vårt tynande ålbestånd. Målet måste vara att ha ett gott ålbestånd där ett hållbart fiske kan bedrivas!
Sveriges landsbygdsminister kan nu som internationell pådrivare även ta sig an uppgiften att städa upp framför egen dörr. Tiotusentals glasålar hindras av betongdmmar från att vandra upp till sina uppväxtområden i Sveriges sjöar och vattendrag.
Tiotusentals svenska lekmogna ålar dör och skadas varje år i kraftverkens turbiner och galler. Detta ”fiske” där ålen hamnar på soptippen måste upphöra omedelbart!
Vi upprörs över det internationella ålfisket medan vi här hemma kastar ålen på soptippen! I värsta fall använder vi klimatet som alibi för våra handlingar. Stängda vandringsvägar för ålen har orsakat att beståndet minskat med över 90 procent. Detta har i sin tur lett till att vi inte kan ha ett hållbart fiske av ål. För att lösa problemet måste vi få fria vandringsvägar för ålen!
Tiotusentals blankålar dör i svenska kraftverk på sin väg till Sargassohavet för att leka. Denna massförintelse av svenska ålar sker med tillstånd av gällande svensk lagstiftning. Dags att Sverige vaknar och ser vad som händer nationellt med vår europeiska ål. När landsbygdsministern kallar Sverige för pådrivare är det tyvärr i egenskap av pådrivare för ålens utrotning. Öppna ålens vandringsvägar nu innan det är för sent! Hertingprojektet är ett exempel på fria vandringsvägar vid två kraftverk.
Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin gemensamma webbportal VISS: ”Nedströmsvandring för lax, havsöring, ål och lokalt förekommande fisk/fauna behöver åtgärdas förbi Yngeredsfors. För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver man anlägga nedströmspassager i enlighet med bästa möjliga teknik.” Läs här
Myndigheterna känner till problemet och ändå dör varje år tusentals utrotningshotade ålar i turbiner, på galler och på betongdammar.
2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var har ålen då hamnat?
I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!
Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.
Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON
2018-11-29 Generaldirektör Jakob Granit på Havs- och vattenmyndigheten invigde i dag Laxens år 2019. Hav efterfrågar nu synpunkter på förvaltningen av våra bestånd av Atlantlax.
Ett 70-tal personer med uppgift att värna om laxen hade samlats vid detta välarrangerade symposium för att utbyta kunskap om hur vi bäst skall förvalta bestånden av våra svenska laxbestånd.
Information och kommunikation om laxen är viktig och under 2019 kommer allmänheten att informeras om det arbete som pågår för att värna om laxen.
Hav presenterade en strategi som bl.a. innefattade förslag till nya fiskeregler. Detta renderade inte i så mycket diskussion då de flesta av dessa förslag redan införts av dem som nyttjar våra laxvatten.
Diskussionen skärptes när ordföranden för Stensåns fvo lyfte frågan om fiske på blandbestånd av lax i Laholmsbukten. Hav menade att man nyligen sett över regler för havsfisket och att detta nu får vänta medan man ser över reglerna i sötvattensområdet. Representanten från SKIFO menade att detta fiske är viktigt för husbehovsfiskarna. Myndigheten har till NASCO rapporterat att inget fiske på blandbestånd av lax förekommer i Sverige. Därför borde man prioritera en utfasning av allt blandbeståndsfiske i havet särskilt som det motverkar föreslagna åtgärder i älvarna.
SLU presenterade en indelning av västkuståarna i olika klasser där vissa åar ansågs ha en god reproduktiv kapacitet där inga åtgärder behöver genomföras. Undertecknad ställde frågan om klassning endast gäller områden dit vandringsfisken nu har tillgång till sina lekområden och exkluderar tidigare nyttjade laxhabitat. Så var fallet. Men det är allom bekant att vandringsfisken lax och ål i dag till stor del är utestängda från sina forna reproduktionsområden.
En mer adaptiv förvaltning vore att identifiera områden som nu är stängda för laxen genom dammar eller torrläggning och se över hur vi här kan förbättra tillgängligheten och produktionen. Här finns kanske den största potentialen vilket också visades av Hans Schiblis intressanta föredrag om laxens historia i Halland. (Klicka på bilderna för att förstora – sedan tillbkapil får att komma tillbaka till artikeln).
Hertingprojektet är även ett lysande exempel på vad som händer när vatten släpps i den torrlagda naturliga åfåran. Här produceras i dag ca. 30.000 laxyngel vilket kan ge en smoltproduktion av ca 6000. Det tidigare laxproducerande Natura 2000 området vid Ätrafors är ca 2x Hertingforsen och skulle kunna ge 2x Hertingforsens smoltproduktion. Degerman har bedömt smoltproduktionen i Ätrans huvudfåra från Falkenberg till Ätrafors till 9102 smolt. Exemplet visar att det är viktigt att förvaltningen inkluderar möjliga åtgärder i tidigare laxproducerande områden i våra Hallandsåar. Särskilt borde detta gälla laxens N2000 områden enligt art- och habitatdirektivet. Läs mer om dessa områden i Ätran här.
SLU redogjorde också för en mer biologisk och ekosystembaserad förvaltning där man även tar in genetiska parametrar i bedömningen. Denna aspekt är ytterst viktig då man i ex. Norge förlorat mycket av den genetiska mångfalden i sina laxbestånd genom alla rymlingar som påverkar genetiken. När detta sker får man ingen hållbar förvaltning. För Sveriges och västkustens del kan den omfattande kompensationsodligen utgöra ett orosmoment.
Ätranlaxen är här ett bra exempel på ett av de få kvarvarande laxbestånden som haft minimal genetisk påverkan genom odlingsverksamhet. Undertecknad framförde att detta är en aspekt som tydligt behöver lyftas i laxförvaltningen. Den genetiska särart som utvecklats i Ätrans olika biflöden ger en genetisk bredd som är viktig för beståndets resiliens och motståndskraft mot olika typer av förändringar. Undersökningar av DTU genom LNS-projektet visar på Ätranlaxens genetiska särart. Enbart bedömningar av reproduktiv kapacitet riskerar att underskatta betydelsen av ekosystemens resiliens och beståndens genetiska särart.
Läs mer om Laxens år på Facebook och på Havs hemsida här.
2018-11-28 Göteborgs fiskauktion säljer hotad pigghaj. Vid denna årstiden är honorna dräktiga och skall föda sina ungar efter att ha varit havande i 18-22 månader.
64 lådor akut hotad Pigghaj såldes i dag onsdagen den 28 november på fiskauktionen i Göteborg till ett pris av 11 757 kronor.
48 lådor pigghaj såldes fredagen den 30 november till ett pris av 8831 kronor. Som ”grädde på moset” såldes samma dag 196 kg ål till ett pris av 20635 kronor. Enligt Havs och vattenmyndighetens hemsida: ”Allt kommersiellt fiske efter ål i Nordostatlanten och Östersjön är förbjudet mellan 1 november 2018 och 31 januari 2019”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion av färsk ål är tydligen OK?
Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: ”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion är tydligen OK? Man lagstiftar på ett sätt och handlar på ett annat sätt med haj som handelsvara.
Vikten av den försålda hotade hajen var 1.18 ton och som jämförelse såldes samma dag 1,58 ton torsk. De landade fångsterna av sej, långa, kolja vitling och rödspotta var betydligt lägre. Det är bekymmer med miljömålet ”Levande hav”.
Vår tids allvarligaste miljöhot är förlusten av hotade arter. Respekten för lagstiftningen och myndigheternas tillsyn verkar tyvärr obefintliga när man på detta sätt håller auktion i Göteborgs fiskhamn på akut hotade hajar.
De dräktiga hajhonorna gråter blod.
PS. Fortsatt försäljning 2018-12-06 Pigghaj 37 lådor 561 kilo till ett pris av 6 872 kronor. Säljs kanske nu i juletid som rökt ”havsål”? DS
2018-12-07 Pigghaj 20 lådor 285 kilo pris 3 414 kronor.
2018-12-14 Pigghaj 22 lådor 343 kilo pris 3 418 kronor.