Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Vad är ekocid?

2020-03-15 Ordet ekocid har glömts bort i det svenska språket och beskrevs som ett ”nyord” i maj 2019. I engelska språket har ordet ecocide funnits sedan 1970-talet. Vad betyder då ordet som tagit oss svenskar ca 50 år att återupptäcka?

Ekocid kan beskrivas som mänskliga aktiviteter (miljöbrott) som orsakar omfattande skada eller helt förstör ekosystem vilket leder till skada för välmående hos arter inklusive människan. Människorna har rättigheter enligt deklarationen om mänskliga rättigheter. Naturen saknar dessa rättigheter trots att vi är helt beroende av naturen och en del av denna. Svenska miljöbalken är underordnad ekonomiska faktorer på ett sådant sätt att ekosid blir lagligförklarat.

Den sjätte artutrotningen pågår enligt världens forskare och är det främsta exemplet på ekocid. Många länder har uppmärksammat detta och ger naturen egna rättigheter som skyddas enligt lagstiftningen på samma sätt som mänskliga rättigheter.

Goda exempel på detta är:
• 2008 blev Ecuador första landet med en grundlag som ger ekosystem okränkbara rättigheter.
• 2010 instiftade Bolivia en Moders Jords lag i sin lagstiftning.
• 2010 blev Pittsburgh den första större stad i USA att anta en författning som innefattade naturens rättigheter.
• 2014 beslöt Nya Zeelands parlament att omvandla en nationalpark till en juridisk person ”i sin egen rätt”. Åtal nu kan väckas å ekosystemens vägnar.
• 2016 blev floden Atrato i Colombia status som en egen juridisk person med rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering.
• 2017 fick tre större floder suveräna rättigheter: Whanganui i Nya Zeeland samt Ganges och bifloden Yamuna i Indien blev egna juridiska personer. Den indiska domstolen utvidgade sedan beslutet att även gälla andra ekosystem som ingår i flodsystemen, som glaciärer, sjöar och våtmarker.
• 2018 gav Colombias högsta domstol landets regnskog (en del av Amazonas) status som en egen juridisk person.
• 2019 erkändes floden Magdalena i Colombia som rättssubjekt genom ett domstolsbeslut – floden och dess bifloder är en enhet som har rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering.

Svenska floder saknar det juridiska skydd som införts i bl.a. Indien, Nya Zeeland, Ecuador, Bolivia och Colombia där floderna fått suveräna rättigheter som juridiska personer.

Ätran omfattas av europeisk lagstiftning genom art- och habitatdiretivet kallat N2000. Men här torrläggs naturfåran och fiskens fria vandring hindras genom dammar och turbiner. Den akut hotade ålen och den unika laxen offras i ett omfattande ekocid.

Läs mer Jag är Ätran

Ekocid pågår i Ätran år 2020. 2024-2029 skall Ätran omprövas enligt modern miljölagstiftning.
2. Vattenblänk

Vattendirektivet urvattnas

2020-03-06 Danmark, Finland, Frankrike, Österrike och Grekland ställer sig bakom EU:s Vattendirektiv som säger att kvalitén på våra vatten och den ekologiska statusen inte får försämras. Sverige valde att inte ställa sig bakom lagen i sin nuvarande form vid ministermötet i Bryssel den 5 mars. Läs mer här

Sverige menade även att våra vatten var kraftigare påverkade av industriell verksamhet, vattenkraftsanläggningar, mm än vad man först trodde när direktivet infördes 2003 och att detta då skulle vara ett av de främsta skälen till att direktivet inte kunnat genomföras i vårt land.

Näringslivsföreträdare menar bland annat att kravet att vattnen inte får försämras behöver vara mindre strängt och att möjligheten att omfattas av undantag från kravet på att uppnå god ekologisk status, bör breddas till att omfatta fler samhällsviktiga verksamheter.

Före vattenkraftens påverkan var invandringen av glasål till våra svenska vatten enligt Sötvattenslaboratoriet rapportering ca 620 miljoner st/år. Detta rapporterades av Sö-lab år 2011. Trots ålförordning och vattendirektiv har tillgången på ål fortsatt att försämras och ålen är nu akut hotad.

Sverige menar att vattenkraftens elproduktion inte får påverkas av åtgärder för att lösa ålens fria vandringsvägar. SLU rapporterar att vattenkraftens åtgärder, i form av omflyttning av 1-2 miljoner engelska ålyngel till svenska vatten, nu har inneburit att dödligheten av ål är på en hållbar nivå i Sverige. Denna utrotning av en rödlistad art skulle inte godkännas och bedömas som hållbar om vi tillämpade EU:s vattendirektiv.

Döda fiskar som fastnat i Unipers kraftverk i Ätran.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Varning för höga flöden i Ätran

2020-02-17 SMHI utfärdar en klass 2 varning för höga flöden i Ätran. Åsunden-Svenljunga-Vessigebro-Falkenberg kan räkna med vissa problem med översvämningar.

Ätran i Falkenberg har ett flöde på ca 250 kubikmeter per sekund och Doktorspromenaden är översvämmad. Kraftbolaget Uniper släpper vatten från sina reglermagasin Åsunden och Fegen samt ”spiller” vatten i de torrlagda åfårorna invid kraftverkens dammar.

Hertingforsen lindrar översvämningarna i Falkenberg. Översämningarna vid Ågatan och Laxstugan hade varit mer omfattande om dammen varit kvar och hindrat flödet.

2020-02-18 Laxfiskestugan och den gamla Laxodlingen vid Herting Falkenberg. Hela parkeringen översvämmad. Stort flöde kan ge ett tidigt laxfiske vi får se till premiären den 1 april.

Ätrafors har ett flöde på ca 180 kubikmeter per sekund. Här brukar vara torrlagt men 2019-2020 har bolaget ofta tvingats släpa vatten i den döda åfåran. Länsstyrelsen har föreslagit en minimitappning så att ål och lax kan överleva i detta N2000 område.

2020-02-17 Gamla kraftverksdammen vid Yngeredsfors. Vattnet flödar i den numera oftast torrlagda åfåran. Livsmiljön för tusentals laxar och ålar skulle lätt kunna återskapas med ett minimiflöde.

Vattenkraftens Miljöfond och föreslagen omprövning av vattendomarna den 1 september 2024 kan kanske bli räddningen för Ätrans akut hotade ålbestånd. Minimitappning skulle också ge ett jämnare flöde fördelat över året vilket gynnar både naturen och minskar risken för översvämningar. Nu har bolaget hållit inne vatten i hopp om att elpriset skulle stiga.

Det är naturligt att vi oroar oss för högflöden när bolagen släpper vatten i de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs forsar. Mer krisartat är det för fisken när det är normala flöden och bolaget tar allt vatten till sina turbiner. Tusentals fiskar och hotade ålar dör då kvävningsdöden i de torrlagda, en gång naturliga åfårorna.

Det vattenrika N2000 området vid Ätrafors vid ”naturligt” medelflöde då bolaget tar allt vatten till kraftverket och forsen blir bestulen på allt livgivande, syrerikt vatten. 50-60 kubikmeter i sekunden går till kraftverket samtidigt som den naturliga åfåran torrläggs.
2020-02-17 Samma N2000 område som ovan fast vid översvämning med ”vattensläpp”.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätran som världsarv

2020-02-09 Ätran är inte vilket vatten som helst. Ätran ”den ettriga” har enligt experter värden som gör den till ett världsarv. Länsstyrelsens nyligen gjorda beräkning med ett nettonuvärde på 65,3 miljoner för endast Falkenbergs forsar utgör en bråkdel av de samlade oersättliga skatter som enligt sägnen vaktas av Ätrajungfrun.

Älvarna går som blåa ådror genom landskapet. Vattnets kretslopp ger liv och forsarna syresätter vattnets ekosystem. Vandringsfiskarna som lax, havsöring, havsnejonöga, ål, majfisk och stör kunde ostört vandra under miljontals år.

Så kom industrialismen och byggde dammar som blev till proppar i de blå ådrorna. Forsarna tystnade, syret försvann och vandringsvägarna stängdes. Laxar och ålar blir till organskit material i turbinernas kvarnar. Laxarnas arvsmassa förändras när de odlade laxarna på kort tid svämmar över i de naturliga laxåarna.

Floderna i Indien, på Nya Zeeland och i Sydamerika har redan fått juridiska rättigheter som skyddar dem och deras liv mot exploatering. Europa ligger trots vattendirektivet långt efter i förvaltningen och vården av vattnets kretslopp.

Den 1 april 2014 invigde kung Carl XVI Gustaf Hertingforsen i Ätran. Landshövding Lena Sommestad deltog och det var hennes första dag på jobbet. Hertingforsen gavs nytt liv efter 70 års tystnad. Ätran är en av få kvarvarande atlantlaxälvar i världen där laxbeståndet fortfarande är livskraftigt och har kvar sitt genetiska ursprung. Utter, kungsfiskare, havsnejonöga, flodpärlmussla och majfisk är exempel på skyddsvärda arter som finns i Ätrans och Högvadsåns forsande miljöer.

Landshövdingen slutar nu sin gärning i laxens landskap Halland. Lena Sommestad fortsätter sin tjänst som ordförande för svenska Unescorådet. En av flera viktiga arbetsuppgifter är att leda arbetet med att lämna förslag till världsarv. Rådet har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell världsarvstrategi.

Världens floder har fått stor uppmärksamhet när det gäller att lyfta frågan om juridisk status. Europas floder misshandlas genom 415 000 registrerade dammar och få fungerande forshabitat kvarstår. Courtland Smith Oregon State University PhD. i kulturell antropologi, marinbiologi och vandringsfiskars ekologi menar därför att det vore en stor skatt för folket i världen, Europa, och regionalt om man kunde avsätta Ätran med Högvadsån som världsarv. Kommunekologen i Falkenberg skrev 2006 ett förslag med motivering för att utse Ätran till världsarv. Läs mer här.

Ätrans unika kulturella värden och naturvärden passar väl in i svenska Unescorådets kriterier för ett världsarv eller biosfärområde. Lena Sommestad har som ordförande en unik möjlighet att fortsätta gärningen med arbetet för Halland och laxen. Nu är tid att Ätran blir det goda exempel på en europeisk älv där unika naturvärden säkras. Ätran kan bli det goda exemplet på att Europa skyddar sina älvar och att den juridiska statusen höjs i paritet med älvarnas stora, omistliga socioekonomiska värden.

Yngeredsforsen januari 2020 med naturligt vattenflöde. Kraftbolaget torrlägger forsen när allt vatten tas till turbinerna och forsen kallas då för ”döda” fallen. Vi vet från Hertingforsen att när vattnet får forsa fritt utan att strypas så kommer livet tillbaka; vatten ger liv. Ätran är ett arv som vi fått att förvalta till kommande generationer.
2. Vattenblänk

Nyttan med bättre vatten

EU:s vattendirektiv: ”Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.”

Vattenmyndigheterna har 2020 gett ut en rapport för kommuner, vattenråd m.fl. för att man skall ta rätt beslut för vår gemensamma tillgång; vatten. Läs mer här.

Var och en av oss individer är också kommuninvånare, som sätter värde på vårt gemensamma vatten. Sveriges Vattenråd är tillsatta för att värna dessa tillgångar och ekosystemtjänster. Åtgärder för att nå god status i reglerade vattendrag är ett prioriterat område inom vattenförvaltningen. Sedan flera år används en ekosystemtjänstansats inom det svenska miljömålsarbetet.

Vattendragens mervärden gör kommunen mer attraktiv att leva och verka i. Både invånare och företag flyttar hit och därmed stiger både fastighetsvärden och skatteintäkter. Älvar och sjöar lockar fler turister som vill fiska, paddla, vandra, bada eller bara vara. Kommuninvånarna mår också bättre, när de vet att dricksvattnet är tryggt och säkert och att sjön är och kan förbli en tillgång även för kommande generationer. Sammantaget kan förbättringen i en sjö eller älv skapa stora samhällsekonomiska värden.

I bilaga 2 redogör vattenmyndigheterna för nyttan av de ekosystemtjänster som uppnås med flödesanpassad vattenreglering. Detta innebär att man låter den reglerade flödesregimen avspegla den naturliga flödesregimen för att upprätthålla ekologiska processer i reglerade vattendrag. SLU som utvärderat skriver att detta dock inte implementerats i Sverige i någon större utsträckning. Tyvärr har man missat många intressanta referenser på grund av att författarna uteslutit viktiga ord i sin sökning efter referenser. Exempel på ord som man missat är; fish migration, barriers, impact, management, mortality, stock indicators, restocking, restoration, regulated, invertebrates, Atlantic salmon, European eel etc. Läs mer här.

Tyvärr har vattenmyndigheten därför bl.a. missat att referera till åtgärder i Ätran på svenska västkusten samt förberedande och pågående arbeten i Rönne å inom projektet Life Connects. Litteraturgenomgången av goda exempel när det gäller damm- och vattenregleringsprojekt är således mycket ofullständig.

Hertingprojektet i Ätran är ett utmärkt positivt exempel där fria vandringsvägar och flödesanpassad reglering gett ekosystemtjänster som vida överstiger kostnaderna. Projektet är bl.a. beskrivet på Havs- och Vattnmyndighetens egen hemsida. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland har också skrivit en publikation om projektet som finns på deras hemsida. Den socioekonomiska nettovinsten i projektet är beräknad till 65,4 miljoner kronor! Kostnader för åtgärder (dammrivning mm) samt minskad energiintäkt är då fråndragna. Läs mer här.

De svenska politikerna har nu denna information om vilka tillgångar som ligger i våra reglerade vatten. Enbart i Ätrans nedre delar finns torrlagda åfåror vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. Dessa har en sträckning som är ca 24 gånger så lång som Hertingforsen. Här finns en stor socioekonomisk samhällsvinst om vi tar tillvara dessa ekosystemtjänster på samma sätt som i Hertingforsen!

Detta är nu ett viktigt arbete för Ätrans Vattenråd, Länsstyrelsen i Halland och Vattendomstolen som 2024-2028 skall ompröva torrläggningen av Ätrans döda åfåror. Vattenkraftens Miljöfond har 10 miljarder avsatta för omprövning av dessa omoderna vattendomar. Rubrikbilden visar Yngeredsforsen med vatten. Merparten av tiden tar det tyska kraftbolaget Uniper allt vatten och då är ca en mil av Ätrans naturliga forsar torrlagda från Ätrafors till Skåpanäs.
Ätrans vatten är ett arv som måste skyddas och försvaras!

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Förra Decenniet 2010 och det nya decenniet 2020

2020-01-03 Nu summeras det förra decenniets händelser. Hertingforsens öppnande 2014-04-01 finns med i krönikan av Hallands Nyheter. Läs mer här.

Kung Carl XVI Gustafs invigning av Hertingforsen är enligt HN en av decenniets tio stora händelser i Falkenberg. Detta är inte heller någon ”flyktig” nyhetshändelse utan effekterna är bestående långt in i detta sekel.

Vad har då förändrats i och med öppnandet av Hertingforsen? Den 70-åriga skogen avverkades i den gamla torrfåran. Dammen sprängdes och Hertingforsen återuppstod. Nu kan man vandra ”Kungastigen” ca 1,2 kilometer och njuta av forsens natur.

Strömstaren kan ses dyka efter nattsländelarver s.k. ”husmaskar” i Hertingforsen.

Här lever nu forsens fåglar, forsärla, strömstare och kungsfiskare. Miljontals sländor kläcks årligen och dansar över forsen. De utgör föda för ca 30 000 nya laxyngel som varje år finns i forsen. 3 000 ålyngel kan här börja sitt 20-åriga sötvattenliv innan de skall vandra tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Vandringsfisken kan nu passera ostört utan att skadas i kraftverkens turbiner eller rensgaller. Lax, havsöring, ål, havsnejonöga, färna och majfisk är några av alla de arter som nu fått fria vandringsvägar till sina lek- och uppväxtområden.

En webbkamera filmar vandringsfiskarna och därför vet vi att antalet vandrande laxfiskar i Ätran har ökat från ca 2000 till ca 4000 efter det att Hertingforsen öppnades.

Därför kan vi nu med tillförsikt gå in i nästa decennium 2020-talet. Ätrans Nedre Fiskevårdsområde har fått 445 000 kronor för att göra en ny förvaltningsplan för Ätran! Falkenbergs kommun har fått 1 miljon kronor för att öppna stängda vandringsvägar för ätranlaxen i Stockån! Vattenkraftens Mijöfond har avsatt 10 miljarder för miljöåtgärder vid vattenkrafverken. Åtgärder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har potential att ge hundratusentals extra laxar i Ätran!

Hertingprojektet har visat vägen för hur vi kan ta hand om våra forsande miljöer och vandringsfisken! Välkomna att vandra i Kungens fotspår, och varför inte beställa en guidad tur och lära mer om vår unika Hertingfors? Läs mer här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Världsarven revideras Ätran en värdig kandidat?

2019-12-30 En ny strategi för de svenska världsarven har nu tagits fram. Grimeton är det enda Halländska kulturarvet som ingår. Läs mer här. I hela Sverige finns 15 världsarv men endast två naturarv är representerade, Laponia och södra Ölands odlingslandskap.

Regeringen gav för två år sedan Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram strategin som nu är publicerad. Läs strategin här.
Enligt strategin skall ett världsarv ha: ”Särskilt stort universellt värde och de tre benen: 1. kriterier 2. autenticitet och integritet samt 3. skydd och förvaltning”.

Aktörerna efterfrågar en tydligare riktning och målformulering för världsarvsarbetet än vad det funnits tidigare. Därför behövs tydliggöranden om vad världsarvsarbetet syftar till och vilken ambitionsnivå som gäller för arbetet i förhållande till annat natur- eller kulturarv. Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande. Ett viktigt mål är hantering av potentiella nya världsarv. (Citat från rapporten).

Forsande flodmiljöer är under stark tillbakagång i Europa. 413 000 dammar har kartlagts och man befarar att antalet dammar i Europa är en miljon. Eller att det finns en damm per kilometer vattendrag. Läs mer här. Därför är det viktigt att avsätta en av våra kvarvarande unika atlantlaxälvar som världsarv, medan tid är. Vi som förvaltar den unika Ätranlaxen har här ett stort gemensamt ansvar.

Atlantlaxen och dess miljöer är en värdekärna som tidigare varit av stor betydelse för Sverige och Halland men som delvis fallit i glömska. Genom EU-projektet (Interreg IVB) ”Living North Sea” 2009-2015 fick flaggskeppet Ätran ett samarbete med 15 organisationer i sju europeiska länder. Ett gemensamt mål var ”Free Fish Migration from Sea to Source”. Detta ledde bl.a. till genomförandet av Hertingprojektet och EU-bidrag till den svenska kalkningsverksamheten. Arbetet med Ätran och atlantlaxen som ett nytt potentiellt världsarv skulle åter sätta laxens landskap i focus.

Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, där Falkenbergs kommun är en viktig medlem, har nu fått ett bidrag på 445 000 kronor för att ta fram en förvaltningsplan för Ätran. Detta passar som hand i handske med tankar om världsarv eftersom just förvaltningen är ett av de ben som den nya världsarvsstrategin lutar sig mot. Läs mer här.

Falkenbergs kommunekolog närde redan för 14 år sedan en önskan om att Ätran med laxen skulle bli ett världsarv. Inspirationen kom bl.a. från laxforskaren Courtland Smith som besökte Ätran och laxens barkammare i Högvadsån. Detta besök imponerade mer än det samtida besöket vid radiostationen i Grimeton. Läs mer här.

Läs kommunekologens motivering till Ätran som världsarv här.

Ätran är sedan tidigare utnämnd till N2000 område och har en inofficiell status som Indexälv för atlantlax. Det skulle vara ett stort steg framåt om indexälvsstatusen kunde offentliggöras. Den ”ettriga” Ätran borde också få världsarvsstatus då ytterst få europeiska älvar hyser genetiskt ursprungliga laxbestånd.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Kris för Laxen i Ätran

2019-12-28 Laxens år 2019 var det sämsta för ätranlaxen på flera decennium. En ny elfiskerapport visar att förekomsten av laxyngel och utvandringen av smolt är oroväckande låg. Detta kan på sikt leda till en utarmning av Ätrans laxbestånd om åtgärder inte vidtas snarast.

En allmän uppfattning är att klimatförändringarna orsakat en försämrad överlevnad av laxen på uppväxtområdena i Atlanten. Detta antas leda till att färre lekfiskar återkommer för lek. Läs mer här.

Antalet ätranlaxar som återvänder till lekplatserna i Högvadsån har dock ökat under den senaste tioårsperioden. Under samma period har smoltutvandringen från Högvadsån minskat. 2019 var den sämsta smoltutvandringen sedan kalkningsåtgärderna startade i Högvadsån för ca 40 år sedan! Detta visar att det är försämrade förhållanden och försämrad överlevnad i Högvadsån som är en viktig faktor för Ätrans laxbestånd.

Uppvandringen av leklax till Högvadsån förbättrades efter Hertingprojektet 2013. Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.
Smoltutvandringen från Högvadsån har minskat stadigt den senaste tioårsperioden. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2019:28.

Tyvärr har de senaste årens utvärderingar och rapporter inte nog betonat problemet med Ätranlaxens stora dödlighet i Högvadsån. Orsaken är att man slagit samman årsyngel med äldre yngel av lax och missat den försämrade överlevnaden. (Figur 11. Meddelande 2019:28). Därför är det viktigt att identifiera dessa problem och föreslå åtgärder i den nya förvaltningsplan som nu tas fram. Laxen är en viktig miljöindikator och reagerar därför snabbt på negativa miljöförändringar. Utan att gå närmare in på orsakssamband och åtgärder kan vi nämna några av dessa problem:

  1. Laxen är utestängd från sina tidigare lekområden
  2. Påverkad hydrologi genom exploatering och vattenkraft
  3. Giftpåverkan med ex. Dinoseb och Roundup i strandzoner
  4. Försämrad måluppfyllelse för kalkningsverksamheten
  5. Inplantering av laxparasiten Gyrodactylus salaris
  6. Lågflödesperioder med torka ökar på grund av 2.
  7. Försurningsepisoder ökar p.g.a. torka följt av regn

För att Ätranlaxen skall fortleva i starka bestånd är förbättrad överlevnad av laxyngel och en stärkt utvandring av friska laxsmolt till havet nyckelfaktorer. Om inte den minskade smoltutgången skall resultera i sämre återvandring av leklax måste åtgärder snarast utföras i Ätran och Högvadsån.

De mest omedelbara åtgärderna för att öka smoltproduktionen är att öppna vandringshindren i Älvsered, Okome (Stockån) och Lia samt släppa vatten till de torrlagda lekområdena nedströms Ätrafors. Pengar finns redan avsatta till dessa åtgärder. Men de måste komma till utförande för att vi även fortsättningsvis skall kunna njuta av ett starkt laxbestånd i Ätran.

2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Laxens år 2019…………….. Laxens decennium 2020?

2019-12-26 Laxens år 2019 är tillända. Nu går vi in i laxens decennium 2020. Kommer vi att lyckas med att bryta trenden om minskande laxbestånd?

Vi har kunskapen om att de svenska atlantlaxbestånden stadigt har minskat de senaste åren, förra decenniet och förra århundradet. Vi har nu kunskap, pengar och möjligheten att vända trenden.

Ansvarig myndighet är Havs- och vatttenmyndigheten. De skriver på sin hemsida: ”Laxbestånden på svenska västkusten har försvagats under den senaste tioårsperioden”. ”Det beror främst på att en allt mindre andel av de laxungar som vandrar ut i Atlanten för tillväxt överlever och återkommer till sin hemälv. Orsaken är förändring av havsmiljön i norra Atlanten”. Läs mer här.

För att hitta orsaken till försvagningen måste dock myndigheten ha modet att erkänna de stora problemen som finns i våra svenska vattendrag. Först måste vi titta på våra egna laxälvar och förhållandena i dessa! Läs mer här. Det är också lättare att förbättra förhållandena i våra älvar än att förändra förhållandena i norra Atlanten!

Ett lysande exempel på detta är Hertingforsen. Här ändrades förhållandena i Ätran så att laxen kunde vandra fritt och dessutom fick ca 400 meter nya lekområden som tidigare varit torrlagda. Resultatet blev att uppvandringen av lekande laxfiskar fördubblades från ca 2000 till ca 4000 och att det årligen finns ca 30 000 laxyngel i den gamla Hertingforsen som tidigare var torrlagd. Trots problemen i norra Atlanten! Detta visar hur viktigt det är att ”vi städar framför den egna dörren” och inte skyller allt som rör den viktiga biologiska mångfalden på klimatet.

Skåpanäs forsar, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors är forsar i Ätran som alla är torrlagda och där tusentals ålar och laxar hindras och dödas vid dammar och turbiner. Liknande åtgärder som vid Hertingforsen skulle rädda tusentals av dessa unika fiskar.

Ätranlaxen är ett världsarv som vi fått att förvalta. Läs mer här. Förvaltningen börjar på hemmaplan och den borde börja nu. Låt det bli laxens decennium 2020. Och den akut hotade ålen kräver åtgärder nu. Vattenkraften måste omfattas av och följa modern miljölagstiftning. Vi kan inte vänta och förhala längre, om resursen skall finnas kvar för våra barn och barnbarn och för kommande generationer.

2. Vattenblänk

Kalkning ett svårlöst eller lättlöst problem?

2019-12-15 Låg måluppfyllelse i kalkningen – ett svårlöst problem? Detta är budskapet vid den svensk-norska kalkningskonferensen som gick av stapeln i Göteborg i november. Läs mer här.

Sydvästra Sverige är särskilt hårt drabbat av försurning och här har kalkats med framgång sedan slutet av 1970-talet. Metoderna har finslipats under fem decennier och vi vet i dag vad som krävs för att upprätthålla en bra status i våra vattendrag. Kalkningsverksamheten är en av våra mest lyckade miljösatsningar alla kategorier.

I Halland har man dock kvar ca 80% av de försurade sjöarna eftersom de inte ingår i något kalkningsprogram. Nu visar också utvärderingar att vi i Sverige endast har en faktisk måluppfyllelse i 50% av de kalkade sjöarna.

Falkenbergs kommun sökte och fick EU-pengar, drygt en miljön kronor, för att nykalka ett tiotal försurade sjöar 2010. En viktig anledning var att rädda ekosystemen och uppväxtmiljön för ålen, som är akut hotad. Läs mer här. Pengar verkar således inte vara bekymret för fortsatt och behovsanpassad kalkningsverksamhet.

Kan det vara så att vi endast kan hantera ett miljöproblem i taget? Levande sjöar och vattendrag och en rik biologisk mångfald har kanske hamnat vid sidan om vad vi kan hantera? (Läs klimat). Eller har den ”gamla” kunskapen försvunnit i en generationsklyfta?

Vattendirektivet och ålförordningen är en krävande EU-lagstiftning där vi åtagit oss att den kemiska och ekologiska statusen inte skall försämras i våra sjöar och vattendrag.

När det gäller sjökalkning och fria vandringsvägar vet vi vad som behöver göras. För den svenska naturen och för vår svenska ekonomi är det bättre att vi agerar nu och inte väntar tills EU kommer med sanktioner för att Sverige missar de gemensamma miljömålen.