2022-04-26 I dag har kraftbolagen ”ålsläpp” av karantäniserade franska ålyngel. De kallar det ”Krafttag ål” och menar att så skall ålen räddas.

SVT, Sveriges Radio och en samlad dagspress sväljer betet och rapporterar om denna ”Räddningsaktion” som innebär en omflyttning av hotad ål istället för att lösa problemet med fria vandringsvägar.

Totalt har bolagen årligen enligt Krafttag ål kompenserat svenska vatten med 0.1 till 0,4 miljoner ålyngel. Men vad är behovet för att uppnå den ursprungliga svenska ålproduktionen som bolagen stoppat genom att bygga dammar och turbiner?

Fiskeriverkets experter numera anställda av SLU och Hav gjorde en uppskattning. Man kom fram till att det behövdes en invandring av 340 miljoner glasålar årligen till Västerhavet och Östersjön. Till inlandsvattnen (sötvattnen) behöves en årlig invandring av ytterligare 188-360 miljoner glasålar för att nå jungfrulig produktion av utvandrande blankål från svenska vatten.

Hur är det då med de ålyngel som Krafttag ål importerar? Jo det är vilda europeiska ålar som i år är trålade i Frankrike. De fraktas hela vägen med bil eller flyg till Sverige och får därmed ca 300 mil längre att simma till sina lekområden i Sargassohavet. Men först skall de sitta några månader i ”karantän”. Där dör 4% och ytterligare 23% går vidare från karantänen för uppfödning till konsumtion! (Källa: VD Scandinavian Silver Eel). Läs mer här. Där talas om ”odlad ål” men det är i själva verket karantäniserad vild ål! De som överlever karantänen är enligt danska undersökningar nästan dubbelt så känsliga för predation jämfört med ålar som inte utsatts för transport och karantän.

Det är dessa resterande franska ålar som kraftbolagen nu sätter ut i Sverige. När de växt ca 15 år skall de vandra till Sargassohavet. Kraftbolagen anlitar då yrkesfiskare för att fiska upp blankålen och transportera dem förbi kraftverkens dödliga turbiner och galler. Försvinnande få blankålar får denna betalda biljett. De flesta dör i turbiner eller samlas upp vid gallren och körs till tippen. (se bild)

Märkningsförsök visar att två av dessa ålar på sin lekvandring ca 15 år senare tagit sig till kusten utanför Irland. Ingen vet om ens någon klarar de ytterligare ca 500 milen till Sargassohavet.

Uppdrag granskning har i ”Den sista ålen” beskrivit problemet. Räddningen för ålen är att tillse att ålynglen som naturligt simmar till Sverige kan vandra fritt uppströms till sina uppväxtplatser. Därefter skall de när de är lekmogna efter ca 15 år kunna vandra fritt nedströms till havet i alla svenska vattendrag. Det är enda sättet att rädda den akut hotade ålen.

Kraftbolagen är väl medvetna om problemet: – ”Vi skulle helst vilja bygga faunapassager vid alla våra vattenkraftverk” säger Tekniska verken på sin hemsida. Tvärt emot verkens önskan är tidigare ålyngelledare nedmonterade och ynglen stoppas av tusentals dammar i svenska och europeiska vatten.

Att köpa vingar eller hjul för pengarna är mest bolagens PR-jippon för att slippa undan åtgärder vid dammar och kraftverksturbiner. Ålen måste få leva sin naturliga livscykel för att överleva.

2022-04-23 Smoltvandringen pågår vid Nydala. Många laxsmolt är liksom tidigare i mycket dålig kondition.

Det är därför viktigt att vidta åtgärder som gör att laxens hälsa förbättras. Det kan exempelvis röra sig om kalkningsåtgärder, skyddszoner samt att begränsa påverkan av oönskade kemikalier. Torrläggning på grund av vattenkraftens nolltappning uppströms är fortfarande ett stort problem.

Naturnytt har tidigare rapporterat om betydelsen av tillräckliga kalkningsåtgärder och skyddszoner bl.a. för att hindra bekämpningsmedel att nå Högvadsån. På senare tid har ett ”nygammalt” problem med miljögifter i vattnet uppmärksammats. På 1960-talet var det förödande utsläpp från kromverket i Ullared som dödade många laxar.

I dag är det ” moderna” föroreningar i form av hormoner och läkemedelsrester som riskerar att påverka biologin och vandringsfiskarna i Ätran. ”Omoderna” vattendomar tillåter nolltappning. Vi får inte heller glömma att Ätran och Högvadsån förser kommuninnevånarna med friskt(?) dricksvatten.

Det har funnits misstankar om att Högvadsån påverkas av den stora belastning som är känd från reningsverket i Ullared. VIVAB har därför utfört en specialstudie av belastningen av läkemedelsrester i Högvadsåns N2000 område med 2,2 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket . Naturnytt har tidigare rapporterat om studien här.

Studien visar på en allvarlig påverkan av hormoner och läkemedel men VIVAB:s slutsats blir ändå att föroreningarna späds ut så att det inte skulle finnas ett behov av ytterligare rening. Förutsättningarna som anges för dessa beräkningar är att belastningen i Ullared är 2991 personenheter som späds ut med ett medelflöde i Högvadsån på 8,5 kubikmeter per sekund. Läs mer i utredningen (s.30) här.

Rapportens slutsatser och riskbedöning baserade på ”recipientens höga spädningseffekt” av föroreningarna är helt felaktiga. För fiskens överlevnad är de sämsta förhållandena dimensionerande.

Laxens hälsa eller välmående bestäms inte av nämnda medelvärden då ynglen lever 1-3 år i ån. Gemene man är säkert medveten om att det en sommardag finns tiotusentals tillresta resenärer som belastar Ullareds reningsverk. Dessutom kan man lätt konstatera hur vattenflödet drastiskt stryps i Högvadsån under torrperioder.

Därför underskattar också VIVAB:s rapport grovt betydelsen av påverkan från tillförda hormoner och läkemedel till Högvadsån. Påverkan är i själva verket hundratals gånger större än ”medelvärdet” eftersom antalet personer kan vara 20-30 000 samtidigt som flödet kan vara tio gånger mindre än normalflödet.

Det är i själva verket så att samtliga halter av hormoner, läkemedel och antibiotika i inkommande och utgående vatten vid Ullareds reningsverk är mycket eller extremt mycket över genomsnittshalter för andra svenska reningsverk. Dessutom är effekten av utspädning felbedömd i VIVAB:s rapport. Det är tvärtom så att föroreningarna tidvis koncenteraras i Högvadsån när besökstrycket i Ullared är stort och flödet samtidigt stryps av Ödegärdets kraftstation i Älvsered. Laxynglen lever återkommande under dessa extrema förhållanden som kraftigt försämrar deras hälsa och överlevnad.

Försämrade uppväxtförhållanden i Högvadsån leder till att fler uppvandrande leklaxar de senaste åren resulterar i färre antal utvandrande smolt.

2022-04-20 Vandrande fiskar får betala priset för att betongdammar stängt deras väg. Atlantlaxen är utestängd från sina hemälvar där de förökade sig. Arten går mot genetisk och numerär utarmning. Källa France 24.

I Frankrike har man ”älvdoktorer” som försöker rädda älvarnas liv från denna utarmning. Vandrande fiskarter har minskat med hela 93% i Europa. I floden Selune rev man 2019 en 35-meter hög damm och resultatet har inte låtit vänta på sig. Det överträffade t.o.m. forskarnas förväntningar.

Samma erfarenhet har vi från Hertingprojektet i Sverige där betongdammen revs. Tiotusentals nya laxungar kläcktes i den tidigare torrlagda forsen. Uppvandringen av laxfisk ökade från ca 2000 till ca 4000! Instängda ålar och nejonögon kunde nu vandra vidare.

Nästa stopp är den fula Ätraforsdammen. Här skapar betongdammen en fallhöjd på drygt 20 meter. Inga vandringsfiskar tillåts att vandra uppströms. Korttidsregleringen vid kraftverket orsakar årligen döden för 35 000 laxsmolt. Dessa skador är okompenserade sedan kraftverket byggdes 1918. De är än i dag tillåtna enligt dåtidens vattenlag. Överdämda forsar mellan Ätrafors och Yngeredsfors har en stor potential för laxproduktion.

Resultaten från Selune och Hertingforsen visar att det går att ta hänsyn till miljön. Ätran skall omprövas 2027 även om vissa politiker och verksamhetsutövare vill förhala omprövningen. Energimålet och miljömålet skall då jämställas enligt modern vattenlag. Energiproducenterna är villiga att ställa upp med 1,5 TWH eller 2,3 % av vattenkraftsproduktionen. Det innebär att vandringsfisken inte skall minska med mer än 2,3 % av den ursprungliga produktionen som just nu minskat med 93%!

Naturnytt ser fram emot omprövning av Ätran 2027 och åtgärder enligt modern miljölagstiftning! Då kan laxrikedomen i Halland komma att överträffa alla förväntningar.

2022-04-05 Vårens stora vandring av olika djurarter har börjat. Vägar, vatten och luft fylls av groddjur, fiskar och fåglar. Nu är de på väg!

Tranorna kommer från sina övervintringsplatser i Frankrike och Spanien. Vissa stannar i Vessigetrakten där de lägger ägg och föder upp sina ungar. Andra flyger vidare till Hornborgarsjön som mellanlandning innan de kanske hamnar i Norge eller Norrland. Närmare 20 000 har nu samlats på åkrarna där de matas av vänliga människor.

Ätranlaxen börjar nu anlända från Atlanten där vissa växt upp kring Färöarna och Grönland. I skrivande stund har ca 14 blanklaxar med den imponerande sammanlagda längden av 13 meter passerat fiskräknaren vid Herting. Dessa laxar skall nu i höst sörja för artens fortplantning. Passagen underlättas betydligt tack vare Hertingprojektet.

Samtidigt har i dag den första smoltmärkningen påbörjats vid Nydala av miljöpristagarna Berit och Sven-Erik. Smolten, laxens ungar, är nu redo att påbörja den mödosamma vandringen till de uppväxtområden som deras förfäder använt i hundratals år. Vi observerade att laxungarna var i något dåligt skick för att klara den mödosamma, förestående långresan. Kommande nationell omprövning 2024 av Ätrans och Högvadsåns vattenregim kan underlätta för stressade laxyngel. Laxyngel kan påverkas av vattenreglering, försurning, laxparasiten och föroreningar från bekämpningsmedel och reningsverk. Läs mer här. Utsläppen till Högvadsån och Ätran behöver minskas både för laxens och vår egen skull. (dricksvattentäkt). När laxen mår bra är Ätrans vatten bra.

Natten mellan måndag och tisdag påbörjade vattensalamandrarna i Vessigebro en betydligt kortare vandring. Den begränsar sig från skogsområdenas övervintringsplatser till våtmarkernas lekplatser. Tyvärr behöver de passera allmän väg och hundratals omkommer i trafiken. Vägsamfällighetsföreningen har gjort inventeringar och föreslagit övergångsställen för dessa ovana och långsamma trafikanter. Vi väntar otåligt på att frågan löses för salamandrarnas skull.

Vårens stora naturvandring har börjat. Vi kan alla dra vårt strå till stacken för att förbättra fria vandringsvägar och se till att värna om djurens uråldriga vandringsleder och uppväxtområden.

2022-04-04 SVT rapporterar om yrkesfiskarnas ilska över att någon dumpat halvdöda hajar i hamnen i Lysekil.

”Yrkesfiskarna rasar mot att någon dumpat pigghajar i en hamn i Lysekil. De är frågande till hur någon kan fånga så stora mängder rödlistad fisk som bifångst. Ordförande i Sveriges Fiskares Producentorganisation menar att det är sannolikt att den som misstänks ha dumpat hajarna fått upp dem genom trålning, och använt sig av omoderna redskap” skriver SVT. Se klippet här.

Ett stort antal rödlistade pigghajar och rockor hittades på lördagen döende på botten i Lysekils hamn. – Det var groteskt, närmast surrealistiskt, säger undervattensfilmaren Tobias Dahlin, som dokumenterade händelsen, till DN. Det rörde sig om ett hundratal fiskar.

Utkasten av pigghaj beräknas till 2,7 ton årligen. Fiskhamnen i Göteborg auktionerar ut tonvis med Pigghaj trots att arten är förbjuden att fiska och landa. Fiskauktioner i Danmark auktionerade 2021 ut ca 72 ton pigghaj till ett försäljningsvärde av drygt 876 tusen danska kronor. Hittills i år har sålts drygt 5 ton pigghaj. Hundratalet döda hajar i Lysekils hamn är bara toppen på isberget när det gäller fisket efter fredad haj.

Att det makabra fyndet av döende hajar och rockor gjordes i Lysekils hamn är helt absurt. Havets hus arbetar här med ett projekt för att bevara just hajar och rockor! Under sommaren 2021 satte de ut odlade hajar och för första gången också rockor. Det är knaggrockor och småfläckiga rödhajar som fötts och växt upp på Havets hus. Sedan 2003 har ca 140 märkta akvarieuppfödda hajar satts ut i Gullmarsfjorden.

500 000 kr samlades in till nya akvarier som nu finns på Havets Hus. I bassängerna får hajarna växa upp i en skyddad miljö tills de blir stora nog att återplanteras ut i havet. Havets Hus har också fått stöd av klass 1b på Torpaskolan i Jönköping som samlade in 5000 kronor till hajprojektet. Hajsläppet är en del i Havets Hus arbete för att bevara livet i havet.

Om någon fiskar upp en av hajarna så skall hajen rapporteras till Havets Hus. Därefter måste hajen släppas tillbaka i havet igen eftersom de är fridlysta och inte får fiskas upp i Sverige. Tack vare märkningen vet vi att hajarna rör sig utmed både svenska och norska kusten och att de kan bli minst 14 år gamla. Läs mer här.

2022-04-01 Tonvis med pigghaj dumpas (utkast) fortfarande i haven. Tonvis med pigghaj auktioneras årligen ut på nordens fiskauktioner. De ca 100 dumpade pigghajarna i Lysekils hamn är bara ”toppen på isberget”.

Havs och vattenmyndigheten har med anledning av den uppmärksammade dumpningen av pigghaj i Lysekils hamn försökt informera om vad som gäller för den akut hotade hajarten.

Några citat från Havs hemsida under aktuellt 2022-03-31:
Vad innebär det att pigghajen är fredad?
Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU-lagstiftning.
Om en fiskare råkar fånga en pigghaj – vad ska fiskaren göra då?
Pigghajen ska omedelbart återutsättas i havet, där den fångades.
Läs mer på Hav:s hemsida här.

Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU lagstiftningen och den totala tillåtna fångstmängden är noll sedan 2011.

Enligt Hav:s rapport 2022:2 sker det ett årligt utkast (dumpning) av drygt två ton pigghaj årligen. Pigghaj salufördes och saluförs på fiskeauktionerna i Sverige och Danmark vilket är märkligt om det sedan 2011 är förbjudet att både fiska och ilandföra fångst av pigghaj.

Vattenblänk har på denna hemsida tidigare rapporterat om den omfattande danska och svenska auktionen på akut hotad pigghaj. Läs mer här. Även den hotade aspen auktioneras ut men det är en annan fisk.

I samband med rapporteringen spärrades Göteborgs fiskauktions hemsida för allmänheten och inloggningsuppgifter krävs för att ta del av informationen om auktioner med pigghaj och annan fisk. Havs- och vattenmyndigheten är tillsynsmyndighet för försäljning av pigghaj på fiskeauktionen i Göteborg. Försäljningen av pigghaj på ärevördiga auktionshallen i Göteborg sker alltså med Havs- och vattenmyndighetens goda minne. I tredje led till konsument kan sedan pigghajen kallas piggvar eller havsål. Eller kanske bli till ingrediens i dyrbar hajfenssoppa.

Vad skulle reaktionen bli om vi öppet auktionerade ut tonvis med akut hotade orkideér eller akut hotade fågelarter till högstbjudande?

2022-03-31 Ett antal levande och halvdöda hajar och rockor har dumpats i Lysekils hamn.

Dumpningen av de halvdöda hajarna upprör och rapporterna duggar tätt på SVT, dagstidningar och sociala medier. Se de otäcka filmerna från Deep Sea Reporter här.

Martin Rydgren, som är utredare vid Havs- och Vattenmyndigheten, konstaterar via mejl till DSR: ”– Fredade arter som fångas ska omedelbart återutsättas så det är alltså inte OK att dom dumpas i hamnen!”

Hav och vatten ger årligen ut en publikation Rapport 2022:2 om havets resurser där den ”fredade” pigghajen ingår. Där skriver Hav att efter 2010 beräknas dumpningen av pigghaj vara ca 2,7 ton årligen! Således OK med dumpning av 2,7 ton pigghaj årligen i havet men inte OK med dumpning av ett 60-tal pigghajar i Lysekils hamn?

Vattenblänk har på denna webbplats vid ett flertal tillfällen rapporterat om svenska och danska fångster av den ”fridlysta” pigghajen. (Sök på ”pigghaj” i sökfältet).

För 13 år sedan skrev Alenäs och Månsson en debattartikel i GP som handlade om fisket av den akut hotade pigghajen. Läs GP:s debattartikel här. År 2011 återkom samma författare om pigghajen med en artikel i tidningen Västerhavet Läs artiklen här. Fisket och dumpningen av haj fortsätter 2022.

Landningarna vid Göteborgs Fiskauktion var tidigare officiella siffror men har nu belagts med sekretess och inloggningskod! Naturnytt får intrycket att svenska myndigheten försöker ”mörka” det omfattande fisket och dumpningen av pigghaj. Försäljningen av den ”fridlysta” pigghajen har i danska hamnar hittils varit ca 4,5 ton under 2022. De 60 dumpade hajarna i hamnen i Lysekil är bara ”toppen på isberget”. Läs mer här.