2022-08-22 Problematiken belyses på ett grundligt sätt i SVT:s Dokument Utifrån.
Det är ett känt faktum att insekterna minskat med ca 70% under de senaste decennierna. Detta kan vi ana när vi är ute och kör bil. Första tanken är kanske att det var bra att vidrutan nu är ren utan insektssvamp. Eller så kanske man inte minns skillnaden? Jordbrukets bekämpningsmedel blir alltmer effektiva för att ta död på ”skadeinsekter”. Tyvärr tar giftet också död på alla andra insekter som det kommer i kontakt med.
Insekterna är basen och ”motorn” i ekosystemet. Fåglarna och fiskarna är beroende av insekter. Därför minskar insektsätande fåglar och många fiskarter drastiskt. En rödhake äter ca 700 insekter per dygn. I programmet nämns också den planktonätande norsen. Mycket av det vi äter pollineras av insekter. Svenska bönder hyr nu in tambin för att ersätta den vilda pollineringen.
Programmet avslöjar också att gifterna sprids även till människor. Särskilt informeras om det effektiva nervgiftet neonikotinoider. Numera vet vi att nikotinet i cigaretter orsakar sjukdomar. I programmet förklaras hur bekämpningsmedlen i jordbruket påverkar människan.
Insektsgifterna jämförs med en försäkring. Vi sprutar och tar död på alla insekter för säkerhets skull. Men i själva verket var det kanske helt onödigt. De som tjänar på ”kalaset” är de stora kemikalietillverkarna. I programmet avslöjas också hur de ”lobbar” inom EU och påverkar forskarna för att upprätthålla en god försäljning av bekämpningsmedel.
Se denna franska dokumentär från 2021 som fortfarande är högaktuell och bilda Dig en egen uppfattning om vi behöver neonikotinoider och andra bekämpningsmedel.
2022-08-19 Ålen är en så kallad ”paraplyart”. Mår ålen bra mår våra sjöar och vattendrag bra. Mår ålen dåligt lider våra sjöar och vattendrag med den.
Ålen har funnits i miljontals år. Nu är den akut hotad och riskerar att försvinna från våra svenska sjöar och vattendrag. Men det handlar inte bara om ålen. Det handlar om alla vandringsfiskar. Det handlar om hela ekosystemen i Sveriges hundratusentals sjöar och vattendrag. Man kan säga att det är en ödesfråga för den svenska naturen. Hur ställer sig de olika riksdagspartierna till denna fråga?
SVT har i programmen ”Fiskarnas Rike” och ”Den sista ålen – vad hände sen?” uppmärksammat situationen. Nu går Älvräddarna ut med en valenkät för att se hur de svenska partierna tar ställning till denna ödesmättade valfråga som berör aktuell miljölagstiftning och den svenska naturens möjligheter till överlevnad. Läs mer här.
Naturnytt ser med intresse fram emot partiernas svar på frågorna hur högt de värderar miljön och hälsan för Sveriges hundratusentals sjöar och vattendrag! Svaren publiceras fredagen den 26 augusti.
Valet 1988 var säldöden en dominerande valfråga. Orsaken till säldöden visade sig vara valpsjuka. 2022 vet vi att harren är utrotad från Lagan. Majfisken och staksillen är precis utrotad från Ätran. Ålen och havsnejonögat håller på att försvinna från alla svenska vatten. Orsaken är vattenkraften. Vi vet att veronikanätfjärilen och kronärtsblåvingen precis har utrotas från våra ängsmarker. Orsaken är förändrad markanvändning. Insekter och insektsätande fåglar minskar i förödande takt. Orsaken är giftanvändning. Våra halländska vatten innehåller ett stort antal bekämpningsmedel och gifter. Läs mer här.
Kräftskivorna i augusti fick ett ovälkommet besked: Ät inte mer än 3 – 5 svenska kräftor om du väger över 70 kilo! Ät mindre än tre svenska kräftor om du väger mindre än 70 kilo. Men lösningen finns: Vi kan äta turkiska och egyptiska kräftor. De har mindre giftiga vatten än Sverige. Turkiska kräftor innehåller 130 gånger mindre gift och Egyptiska kräftor innehåller 700 gånger mindre gift än de svenska. Allt enligt Testfakta. Svensk kräftskiva med bitter eftersmak | Testfakta
Global uppvärmning och fossilfritt är viktiga frågor. Men för den skull får vi inte glömma bort miljön i Sverige. Mänskligheten är helt beroende av en giftfri miljö med fungerande ekosystem som kan leverera en mångfald av ekosystemtjänster. Sveriges unika miljö är under påverkan. Läget är tyvärr betydligt allvarligare än under säldöden 1988.
Nuvarande situation för fisken och ekosystemen i Ätran. Vilka politiska partier är beredda att bidra till att situationen ändras?
2022-08-18 Sverige är de hundratusen sjöarnas land. Sjöar och forsar är en av våra största tillgångar. Men hur står det till med miljön?
Svensken i gemen tror att i Sverige har vi en ren och oförstörd miljö. Vi tror att vi är ” bäst i klassen”. Vårt vatten är bland de renaste i värden. Men så är inte fallet. Naturnytt har tidigare rapporterat om bekämpningsmedel i de Halländska vatten. Läs mer här.
Nu kommer Testfakta med en larmrapport om miljögifter i kräftor från svenska vatten. Man har också testat importerade kräftor från Turkiet och Egypten. Resultaten var nedslående. Läs artikeln här Svensk kräftskiva med bitter eftersmak | Testfakta
Testfakta rapporterar att resultatet av testet är entydigt. Den sammanlagda uppmätta halten uppvisar kraftigt förhöjda värden för de svenska kräftorna i testet. Saken är den att den svenska kräftan var så giftig att man rekommenderar att en person på 70 kilo inte skall äta mer än 3-5 svenska kräftor per vecka för att uppnå EFSA:s riktvärde för mänskligt intag. De som väger mindre än 70 kilo får nöja sig med 1-2 kräftor, om man nu vågar ta risken. Och det har tidigare larmats om detta miljögift i svensk insjöfisk och då kanske man redan överskridit ”kvoten”.
Men för kräftälskaren finns det en lösning på problemet. Undvik kräftor från förorenade svenska vattendrag och köp turkiska eller egyptiska kräftor istället. Då kan du frossa i 63 turkiska kräftor eller 1 972 egyptiska kräftor och ändå få i dig mindre giftmängd än från svenska kräftor!
Professor emiritus i miljökemi vid Stockholms universitet Åke Bergman säger till Testfakta ”– Stämmer uppgifterna från producenterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor”. Professorns råd är att äta en varierad kost med så mycket ekologiskt odlad mat som möjligt.
PS Ingressbilden är på inplanterad kanadensisk signalkräfta, som trängt undan vår inhemska flodkräfta genom att vara bärare av kräftpest DS
2022-08-13 Rapporter når oss från grannlandet Norge att man lyckas med att bekämpa laxparasiten.
Men vad har detta med svensk laxförvaltning att göra? Jo saken är den att laxparasiten inte funnits naturligt i västkustens laxälvar som förr hade rika bestånd av atlantlax.
Det är bekant att Norska laxbestånd drabbats hårt av laxparasiten, Gyrodactylus salaris. Parasiten har näst intill utrotat laxen i många norska laxälvar.
Det är också väl känt att bestånden av lax minskade drastiskt när den svenska vattenkraften byggdes ut under 1900-talet. Kraftbolagen blev därför ålagda att kompensera förlusterna genom att odla och sätta ut laxyngel i åarna.
Mindre bekant är att laxparasiten också härjat i svenska laxälvar såsom Ätran. Men om nu inte parasiten fanns i Ätran hur kom den dit? Jo kraftbolagen odlade lax i Lagans laxodling där parasiten införts med odlingsmaterial. På 1980-talet sattes smittad lax ut i Ätran och som ett brev på posten var Ätran också smittad. Detta har Naturnytt tidigare rapporterat. Laxparasiten Gyrodactylus | Ingemar Alenäs (alenas.se). Rapporten skrevs av Sveriges främsta forskare på parasiten Göran Malmberg tillsammans med Håkan Carlstrand och undertecknad. Ätrans laxbestånd bedöms ha minskat med över 80% efter parasitens införande.
När det gäller spridande av förorening har det varit en princip att förorenaren batalar. (PPP). När nu Ätrans vattendomar skall omprövas 2024 och 2027 vore det fint om denna princip prövades så att Ätran får tillbaka en del av det sargade laxbeståndet.
Mot bakgrund av kraftbolagens vinster är miljöåtgärder för laxen en mycket ringa investering. Kraftbolagen får av staten en årlig skattereduktion på 3,5 miljarder under 20 år vilket blir 70 miljarder. Vattenfalls vinst var förra året 2021 ofattbara 48 miljarder kronor. Det vore rimligt att en del av dessa vinster återinvesterades i att förbättra de naturvärden som kraftbolagen förstört.
Ingressbilden visar en Ätranlax angripen av tusentals laxparasiter. Denna lax går en säker död tillmötes. Kraftbolagen skulle kunna använda klormetoden för att ta bort den dödliga parasit som de med största sannolikhet infört i Ätran. Detta är lämpligt att utföra innan man öppnar fria vandringsvägar för laxen i Högvadsån vid Ödgärdet och vid Ätrafors i huvudfåran.
Laxparasiten äter hål i huden på laxen. Laxynglen dör direkt eller klarar inte smolten omställningen till saltvatten och den mödosamma vandringen till Färöarna. Kraftbolagets kompensationsodling av lax till Ätran var smittad med den fruktade laxparasiten.
2022-08-10 Ålens liv i Sargassohavet är okänt. Ålens liv i svenska vatten är väl känt.”- Ålen hindras av alla dammar och kraftverk i Ätran. – Om vi inte gör något åt problemet kommer ålen i Ätran att vara försvunnen inom en nära framtid”, varnade fiskerikonsulent Gösta Edman år 1970.
Konstruktiva beslut saknades för att rädda ålen i Ätran, Sverige och Europa. Läget blev akut och då kom RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Varje medlemsstat tvingades upprätta en ålförvaltningsplan (ÅFP).
Sveriges ÅFP antogs i december 2008. Åtgärder som utförts är inskränkningar i fisket, förbättrade utvandringsmöjligheter för blankål, stödutsättningar av ålyngel och kontroll av fisket. Eftersom ålynglens naturliga vandring från hav till sjö inte omfattas av Sveriges ÅFP så fortsätter ålen att utrotas i Sverige. Dessutom räddar kraftbolagen endast 14 tusen av de 37,6 till 72 miljoner blankålar som årligen vandrade från svenska inlandsvatten till Sargassohavet för att leka. (Data Hav och Fiskeriverket). Lejonparten dör fortfarande 2022 i galler och turbiner.
Sveriges misslyckade ÅFP är pinsam och uppmärksammades därför 2021-10-20 och 2022-08-03 i SVT:s Uppdrag Granskning. Regering beslutar 2022-05-25 N2022/01282 att ge Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att genomföra en internationell utvärdering av varför svensk ålförvaltning misslyckades. Uppdraget skall utföras under 2022, 2023 och 2024 och kalaset kostar 3+6+6 miljoner kronor. Det innebär ytterligare tre års förhalning för att lösa situationen för den akut hotade ålen. Vi vet redan vad fiskerikonsulent Gösta Edman insåg 1970. Utan fria vandringsvägar kan det inte bli någon produktion av ål från svenska inlandsvatten. Det är hög tid att kraftbolagen tar sitt miljöansvar för den akut hotade ålen. Så att våra barn och barnbarn kan fortsätta att fascineras av ålens hemliga liv.
2022-08-03 Danska professorn: Sverige anger ett mål för sin förvaltning av den hotade ålen som är alldeles för lågt och mycket lägre än den ursprungliga ålförekomsten.
SVT Uppdrag Granskning har intervjuat den danska professorn och rubriken på reportaget är ”Larmet: Kraftig felberäkning om åldöden – storbolagen gynnas”.
Kim Aarestrup, professor på DTU är en av Danmarks mest ansedda fiskbiologer. Kim deltog i det stora EU-projektet för vandringsfisken ”Living North Sea- free fish migration from sea to source” där även Falkenbergs kommun deltog med Hertingprojektet.
Enligt Kim Aarestrups uppskattning bör Sverige ha omkring 30 gånger högre siffra för ursprunglig ålproduktion jämfört med Danmark. I Danmark räknar man att deras historiska ålutvandring årligen låg på 1 110 ton från sjöar och rinnande vatten före 1980-talet. Det går att läsa i den danska ålförvaltningsplanen här.
I Sverige räknar vår ålförvaltningsplan med en ursprunglig, årlig ålproduktion på 300 ton. Samtidigt är Sverige ungefär tio gånger så stort som Danmark och ett av världens sjörikaste länder. Enligt Kims uppskattning bör således Sveriges ålbestånd ha varit minst 33 000 ton större än vad myndigheterna anger.
Varför är det så viktigt med rätt mål för den svenska ålförvaltningen? Kims kommentar är att om man sätter målet så lågt så är det ”business as usual”. Det innebär att då behöver varken staten eller vattenkraftverken ändra något för att uppnå målet. Vattenkraften behöver inte miljöanpassas och den akut hotade ålen försvinner inom kort från Svenska sjöar och vattendrag.
Sveriges miljöminister konstaterar att ”mer behöver göras”. Hon har tillsatt en utredning med internationella experter för att bringa reda i de felaktiga uppgifterna i den svenska ålförvaltningsplanen. Kalaset kostar 3 miljoner kronor 2022 och 6 miljoner 2023 och 24, totalt 15 miljoner kronor. Svaret på behovet, som redan är känt, kommer inte förrän 2024-12-31. Tål ålbeståndet ytterligare en ”förhalning” av ålfrågan?
Svenska, ledande ålexperter beräknade för över ett decennium sedan att 37600 till 72000 ton blankål årligen producerades från Sveriges sötvatten. Läs mer i Naturnytts reportage här. Danska och svenska forskare verkar överens om storleksordningen av den tidigare ålproduktionen. Därför är det märkligt att Energiforsks och Krafttag åls uppgifter om en årlig produktion på 300 ton (!) ligger till grund för åtgärder i den nuvarande svenska ålförvaltningsplanen som gällt sedan 2008.
2022-07-27 Minst 11 kbm/s skall tappas i Ätran enligt en överenskommelse mellan länsstyrelsen och kraftbolag.
Överenskommelsen har tillkommit för att minska skadorna på Ätrans unika laxbestånd. Ätrafors kraftverk tappade för någon dag sedan endast 8 kbm/s.
Dagens värde är enligt bolagets hemsida senast uppdaterat 2022-07-27 kl.13:00. De anger att nu tappas 9 kbm/s alltså märkbart mindre än överenskommelsen med Länsstyrelsen.
Det är känt att Ätrans korttidsreglering minskar den årliga smoltproduktionen med 34 500 smolt. Vad som glöms bort är att även den vuxna laxen behöver vatten för att trivas.
Laxarna anländer nu till Ätran från sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland. De älskar Ätrans kalla syrerika vatten. Vad de inte räknar med är regleringen och torrläggningen av Ätran. Vattnet blir stillastående, varmare och syrefattigt.
Laxarna stressas och dör antingen direkt eller drabbas av en rad följdsjukdomar som riskerar att leda till döden. Det blir resultatet av att kraftbolaget stryper Ätrans vattentillförsel utöver gällande avtal.
Varje laxhona har fler än 1000 romkorn per kilo varför denna påverkan är mycket kännbar för Ätrans unika laxbestånd. Fotot i ingressen är taget av Naturnytt i Ätran strax uppströms Vessigebro på förmiddagen 2022-07-27.
2022-07-24 Laxen lider av torkan i Ätran. Viktiga lek- och uppväxtområden för lax, havsnejonöga och ål är i skrivande stund torrlagda.
Saken är den att Ätran är korttidsreglerad. Det innebär att vattenflödet kan ändras från en timma till nästa timma. Länsstyrelsen anger att denna reglering minskar den årliga laxproduktionen i Ätran med 34 500 laxsmolt.
För att inte skadorna skall bli alltför omfattande har Länsstyrelsen nått en ”frivillig” överenskommelse med kraftbolaget att inte gå under ett tillfälligt flöde på 11 kubikmeter per sekund. Då torrläggs en stor del av Ätrans grunda lekområden där laxynglen finns.
På SMHI:s hemsida kan man se den aktuella tillrinningen i Ätran under rubriken ”hydrologiskt nuläge”. Här kan man läsa att kraftbolaget just nu släpper betydligt mindre vatten än som framrinner i Ätran. På kraftbolagets hemsida kan man dessutom läsa att kraftbolaget släpper fram ca 20% mindre vatten än överenskommelsen om en lägsta framrinning på 11 kubikmeter per sekund.
Torrläggningen av Ätran är av stor betydelse för fisken men av liten eller ringa betydelse för energiproduktionen. Varför sker då denna fatala torrläggning? Den enda som kan svara på frågan är bolaget som reglerar, och vi andra kan bara spekulera.
Beror det på att Länsstyrelsen lagt ned tillsynen i väntan på omprövning av vattendomen 2024? Beror det på att Fortum nu äger en majoritet av Uniper och att de inte känner sig förpliktigade att följa tidigare bolags överenskommelse?
Ätrans vattenråd (ÄVR) är en organisation där bl.a. ett flertal kraftverksägare i Ätran ingår. ÄVR beställde nyligen en biotopkartering av Ätran för att få en helhetsbild av åtgärdsbehovet i Ätran från mynningen till Ätrafors kraftverk. Inventeringen klassar ca 2 kilometer långa sträckor nedströms Ätrafors i anslutning till Kungsbacka ö som ”ej lämpliga” som uppväxtområde. Detta är ett rent falsarium som riskerar att leda till att Ätran korttidsregleras med motiveringen att biotopen inte skulle vara lämplig för lax.
Lokalen vid Kungsbacka ö är nämligen väl känd som en av Ätrans finaste lek- och uppväxtområden för lax med lämpligt lekmaterial (se ingressbild). I Svenskt elfiskeregister kan vi läsa att årliga elfisken från 1986 till 2021 vid Kungsbacka ö visar en riklig förekomst av laxyngel med som mest 400 yngel per hundra kvadratmeter.
Ätrans vattenråds uppgifter att denna sträcka nedströms Ätrafors inte skulle vara lämplig för laxartad fisk är därför direkt felaktiga då de strider mot elfiskeregistrets uppgifter. Bedömningen har tillkommit utan adekvat inventering och utan granskning av befintlig dokumentation.
Naturnytt konstaterar att denna del av Ätran på grund av sin rikliga laxproduktion är ett Natura 2000 område av stort internationellt skyddsvärde. Därför är omfattningen av pågående korttidsreglering klart olämplig och strider mot EU:s art- och habitatdirektiv.
Länsstyrelsen skriver 2013 i bevarandeplanen för Ätran: ”Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”. Läs mer här.
Kraftbolaget bryter nu mot överenskommelsen med Länsstyrelsen. Ätrans vattenråds inventering bedömer internationellt viktiga N2000 områden för atlantlaxen som ”ej lämpliga”. Vad är det som händer 2022 med vården av Ätrans skyddsvärda biotoper och fiskbestånd?
2022-07-24 Torrläggning av Ätran nedströms Kungsbacka ö. Vid tillfället sågs två hägrar födosöka, se spåren i vänstra framkanten av bilden. Predation och stillastående vatten gör att tusentals laxyngel påverkas vid dessa tillfällen. Dessutom förändras habitatet när vegetationen breder ut sig över de tidigare lekbottnarna.
2022-07-19 Vad är ett havsnejonöga? Vad är habitat? Vad är förstört?
Havsnejonögat är en rundmun som liknar ålen men de är inte släkt. Havsnejonögat har funnits på jorden 400 miljoner år och har klarat alla miljöförändringar, vilket är imponerande. Havsnejonögats habitat är dels havet och dels våra floder och forsar. De lever som parasiter på stora havsfiskar och leker bland forsarnas stenar och grus.
Sedan istiden har det funnits rikligt med havsnejonögon i de västsvenska åarna. Men i början på 1900-talet stängdes vandringsvägarna för ål, lax och nejonögon. Havsnejonöga och ålar kan inte hoppa och de utestängdes från sina lek- och uppväxtområden när laxtrappor byggdes för laxen.
Vi börjar nu förtjänstfullt att öppna några dammar så att vandringsfisken kan nå sina habitat och lekområden. Men tyvärr klarar inte fisken bolagens korttidsreglering. Hallandsåarna är ömsom rännilar och ömsom floder i takt med att elpriset varierar. Havsnejonögat kan trots 400 miljoner års anpassning inte anpassa sig till denna onaturliga vattenreglering.
Ätran utgör ett kärnområde för havsnejonögat och atlantlaxen. Här fanns de i tusental och trivdes i oreglerade forsar fram till sekelskiftet 1800/1900. Förra året inventerade Länsstyrelsen i Halland havsnejonögat och slog larm om att havsnejonögat var i akut behov av åtgärder. Läs mer här.
Inventeringen visade bl.a. att:
Totalt observerades endast 149 levande individer på hela västkusten varav 127 st i Halland.
Av dessa är 113 stycken havsnejonögon som fotograferats när de passerat i fiskräknaren vid Hertings kraftverk i Ätran.
Flest havsnejonögon finns i Sverige idag i Ätran och Högvadsån.
Även 2022 har nu havsnejonögat företagit sin lekvandring upp i Ätran. Totalt har det fotograferats 38 lekvandrande individer 2022! Det är en minskning med 75 individer sedan förra året och läget är ännu mera akut. Samtidigt fortsätter den kraftiga korttidsregleringen i Ätran. Den har årligen beräknats ta död på 34 500 laxsmolt. Även nejonögonen är beroende av vatten!
Vattendomarna som tillåter korttidsregleringen skall omprövas i Ätran med början 2024. Det är en liten eftergift för miljön att låta Ätrans vatten ha ett mer naturligt flöde. Överdämda och torrlagda habitat uppströms Ätrafors skulle behöva återlämnas till laxen och nejonögonen.
Havsnejonögat har funnits i 400 miljoner år och riskerar total utrotning. Kraftbolagen gör miljardvinster på att diktera hur vattnet skall användas. Det är dags att naturen får tillbaka en liten del av vattnet så att den överlever. Även vattenkraften behöver omfattas av moderna miljölagar, för våra vandringsfiskars och våra forsars skull! En epok som varat i 400 miljoner år riskerar nu att gå i graven för kortsiktig ekonomisk exploatering som pågått i drygt 100 år.
2022-07-17 Naturnytt har rapporterat att uttern är på väg tillbaka i Ätran. Det är glädjande men hur står det till med uttern?
Uttern är en bra indikator på miljötillståndet då den är en ”toppredator” som främst lever av fisk. När vi bedriver fiskevård och fisken ökar så ger det förutsättningar för en större stam av utter. Uttern ökar i bl.a. Ätran.
Uttern försvann på 60 och 70 talet på grund av att vi började använda miljögifter i stor utsträckning. För varje steg i näringskedjan ökar innehållet av miljögifter tio gånger. Men i dagens samhälle har vi väl lärt av misstaget och upphört med användningen av miljögifter?
Naturhistoriska Museet har nu gjort en genomgång av 500 döda uttrar. P4 Jämtland rapporterar den 15 juli 2022 att det cancerframkallande och hormonstörande ämnet PFAS hittas i varannan utter och det var nivåer som var mer än 50 gånger högre än i andra län. I Stockholms län var förvisso nivåerna lägre, men å andra sidan hittades PFAS i hela 88 procent av de upphittade uttrarna och i både Västmanland och Uppsala låg andelen kring 80 procent.
Tyvärr är det så att vi inte lärt av våra misstag från ”Tyst vår” på 1960-talet. Miljögifter som PFAS används i växtskydd, brandskum och som impregneringsmedel. Därifrån läcker det till vatten och fisk som är utterns huvudsakliga föda. Naturnytt har tidigare rapporterat om höga halter av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i Halländska vatten.
Det vi inte reflekterar över är att även människan är en ”toppredator” som äter fisk. Östersunds kommun går därför ut med en varning att vi inte bör äta abborre och gädda fiskade vid Frösön i Storsjön mer än två till tre gånger per år! Användningen av miljögifter utgör alltså fortfarande ett verkligt hot mot att vi använder vad naturen producerar till föda. Läs mer om P4 inslaget här. EU har antagit en resolution om att halvera bekämpningsmedelsanvändningen till 2030. Sverige har tidigare varit motståndare till denna minskning. Läs mer här.
